Atuagagdliutit - 27.05.1971, Blaðsíða 3

inuk pingårnerutitdlugo ...
(Kup. 1-imit n angitan)
pingårnerpaussugssatut OKautigi-
ssariaKarnerpat?
— måssåkut ikuterdlaoKigama
tamåna aulajangivigsumik aki-
niåsavdlugo ajornakusortipara,
tåssame ilaussortat sarKiimiuku-
mågagssait tåssane pingårnerpau-
ssugssåusangmata. kisiånile sor-
dlo Kinersinigssamut piarérsar-
nerme åmalo Kinigaorérnivne
OKauseKartarnivne tikuarniarsi-
mavara ukiune Kångiutune tek-
nikikut ineriartornerujugssuaK
angnerussumik ingerdlåneKarsi-
massoK taimalo inup ineriartor-
nigsså malingnautineKarnigssålo
kinguartorsimassutut OKautigissa-
riaKardlune.
taimåitumik isumaicarpunga pi-
ngårnerutitdlugo ukiune tugdliil-
tune inuk sulivfiginiagagssaussoK,
inup malingnautineKarnigss å
inuiaKatigit ingerdlåneKarneråne
peKatautineicarnigsså aulajangi-
ssunerunigssålo tamatumunåkut
anguniartariaicardlutik. tåssalo
åma tåukorpiåuput inusungneru-
ssut tikuartorniarssarinerusima-
ssait, sordlo Kinersinigssamut pia-
rérsarneic erKarsautigisaguvtigo.
— tamatumunåkut tikiparput
iliniartitaunermut Kåumarsainer-
mutdlo tungassut. iliniartitsissu-
gavit tåuko politikimut tunga-
ssortai soKUtiginguatsiarpatit?
— soruname inuk sulivfiginiå-
sagåine tåuko tåssåuput pingår-
nerpåt ilåtut enrarsautigissag-
ssaussut. isumaKarpungalo må-
ssåkut tungavigssåKardlualersi-
massugut tamåkua isumaginiar-
nerunigssånut. tåssame måssåkut
Kåumarsainikut sulivfenarfik å-
malo Kåumarsainikut sulineK ta-
marme årKigssuniarneKarpoK tai-
måitumigdlo KåumarsagauneK su-
niuteKarnerussumik ingerdlasi-
naulersugssatut isumavdluarfigi-
sinauvarput. åmalo iliniartitsi-
nermut, sordlo inutigssarsiutig-
ssanik iliniartitsinermut tungatit-
dlugo, inatsisigssaK måssåkut atu-
lersineKarsimassoK isumaKarpu-
nga tungavigssauvdluartoK avKU-
tigssauvdlune sujunertaKartumik
aulajangersumigdlo iliniartitsini-
arnigssamut. tamatumunåkut nu-
navta inue iluarnerussumik,
inungnut nalerKunerussumik å-
malo tamåna avKutigalugo ine-
riartornermut suniuteKamerussu-
mik ingerdlasinaulisåput. isuma-
Karpungalo uvagut isumagissag-
ssarput tåssåusassoK inatsisip
tåussuma atortiniarneKarnigsså
nunavtine inungnut angnerpåmik
suniuteKartumik.
kalåtdlit OKausé
— iliniartitaunerme kalåtdlit o-
Kausé ilånikut aporfigssatut issi-
gineKartåinarput, OKautsit mar-
dluk atordlugit iliniartitauneK
imåinåungeKingmat. ivdlit åma
kalåtdlit OKausé pivdlugit ersser-
Kigsunik OKauseKartarérsimavu-
tit. kalåtdlit OKausé kinguarsau-
tipajåtut agdlåt issiginerpigit?
— taimatut OKartoKarsinauv-
dluarpoK, tåssa iliniagagssat ima
amerdlarértigissut kalåtdlit OKau-
sisa ilikaruminåinerujugssuat p£-
ssutauvdlune kinguarsautaussu-
tut ilånikut OKautigineKarsinau-
lersarsimassut. kisiånile tamatu-
mane iluaKutausinaussunik tiku-
arniagaKartarsimavunga tåssa
sordlo åssersutigalugo kalåtdlit
agdlagtausiat mérKanut iliniartu-
nutdlo avdlanut artorssautauvat-
dlårtartoK isumaKarfigåra måsså-
kut pivfigssångortoK ajornångine-
russumik ånrigssutisavdlugo, tai-
mailivdlunilo iliniagagssanut av-
dlanut kinguarsautåungitsumik
ilikarneKarsinaussungortiniardlu-
go.
— agdlagtauseK pivdlugo må-
nåkut suliaKartoKarpoK sujuner-
suteKartoKarérsimavdlunilo, ima-
Kalo ilimanarsinauvoK sujunersu-
tip tamatuma ungasigsorssungit-
sukut landsrådimut ångusinau-
nigsså?
— åp, agdlåt ilimanarsinauvoK
ukiamut atautsimlnigssavtinut
sarKumiussissoKarsinåusassoK, tå-
ssanilo landsrådip isumå tamåki-
ssumik OKautigisinåungikaluar-
dlugo uvanga nangmineK isuma-
ga sarKumiuterérsinauvara, tåssa
avdlångortitsinigssamik sujuner-
sutigssaK åma ilisimassaKarfigi-
lårigara agsut tapersersorniaru-
magavko.
nangminersinauneK angnen
— ukiamut OKaluserissagssamik
erKaissaKarputit tusarparputdlo
akilerårutinut tungassut åma u-
kiamut OKaluserineKarumårtut.
KaKUgumitauva ilimanarpa akile-
rårutit atulersinaunigssåt?
— isertitanik akilerårusersui-
nigssame inatsisigssamut sujuner-
sut ministeriamingånit tigorérsi-
mavarput, kisiånile takisorujug-
ssuvdlunilo KavdlunåtuinaK ag-
dlangneKarsimangmat måssåkut
OKaluserisinåungikatdlarparput
aitsåtdlo aussaK måna landsrådi-
mut ilaussortat Kinersissartunik
OKaloKatigingnissutigerérpåssuk
ukiamut OKaluseriniarsinåusav-
dlugo, sulilo OKautigineKarsinåu-
ngikatdlarpoK KaKugo nåmagsine-
Karsinaunigsså KaKugulo akilerå-
rutit erKuneKarsinaunigssåt. ki-
siåne imaKa ilimanartutut OKau-
tigineKarsinauvoK akilerérutit
1973-ime erKuneKarsinaunigssåt.
tamånale aulajangersimassumik
OKautigineKarsinåungikatdlarpoK.
—■ isumaKarpit kommunip
landsrådivdlo oKartugssautitau-
nerat angnerulersariaKartOK?
— akilerårutit erKuneKarnera-
tigut erKarsautigineKarpoK tamå-
ko kommunit karsinut nåkartar-
tugssaussut. tåssunåkut åma kom-
munit nangminérsinautitaunerat
agdlisarneKartugssauvoK åmalo
isertitagkat angnerulerneratigut
landsrådip OKausigssaKarnera
angnerulersinauvoK. kisiånile pi-
lerssårusiaorérsut najorKutaralu-
git isertitausinaussugssat ani-
ngaussat ima amerdlatigingitdlat
kigdleKångitsumik nangminérsi-
naunigssarput anguneKarsinauv-
dlune tamatumungame aningau-
ssat sule amigarujugssuåsangma-
ta.
kisiånile åma Danmarkimingå-
nit aningaussalissutaussartut er-
Karsautigalugit isumaKarnarpoK
tamatumane kalåtdlit angneru-
ssumik oKausigssaKaKataunigssåt
kigsautiginartoK, pingårtumik er-
Karsautigalugo måssa Danmarkip
aningaussalersutit tåukua tuniu-
ssarigaluarai, taimåitOK atorne-
k arnigssåne nunavtine Kinigau-
ssut angnerussumik OKausigssa-
KaKataunigssåt kigsautiginartuv-
dlune. åmalume tamåna måsså-
kut, sordlo pilerssårusiortamer-
me maligtarineKartugssat eruar-
sautigalugit, angnerulersineKarér-
simavoK, sordlo kommunit nang-
mingnérdlutik sanaortugagssat
autdlarniutaussumik sujunersute-
Karfigissåsagait erKarsautigine-
Karmat.
mardloidussamik
ingerdlatsineK
— nunavtine ingerdlatsineK OKi-
maitsorujugssuarmik issigissaria-
KarpoK mardloKiussamik inger-
dlatsineKarmat, nunavtine Dan-
markimilo. OKilisautåusagaluar-
poic ingerdlatsineK eKiterneKarsi-
naugpat, pissusigssamisuginåsav-
dlunilo ingerdlatsinerup angner-
sså nunavtine pisinaugpat. tamå-
na akuerssårsinauviuk?
— aulajangivigsumik OKarsi-
nåungilanga suna kigsautiginar-
nerunersoK, ingerdlatsinerup
Danmarkiminigsså imalunit nu-
navtinlnigsså. tåssame taimatut
kigsauteKarniåsagåine misigssuer-
Kigsårnermik tungaveKartariaKå-
sangmat, Danmarkimume sågfi-
gingnissuteKåsanata ingerdlatsi-
nigssarput ilimagissariaKångikat-
dlarsorigavko. tåssungale tunga-
titdlugo OKautigerusugpara kig-
sautiginartutitdlugo ingerdlatsi-
nerup mardloKiussamik ingerdlå-
neKartuarnerata Kimåkiartuår-
neKarnigsså. imaKa tamåna ima
nåmagsineKarsinauvoK ingerdla-
tagssat ilait ajornånginerussumik
nunavtiningånit aKuneKarsinau-
ssut ilaitdle ajornånginerussumik
Danmarkimingånit aKuneKarsi-
naussut avineKarsinåusavdlutik.
tåssane aulajangissusaoK sumi-
ngånit ingerdlatsineK akikineruv-
dlunilo ajornånginerusanersoK.
tåssa imåipoK suliagssat ilait nu-
navtine sujulerssorneKartungor-
dlugit ilaitdle Danmarkimingånit
su j ulerssorneKartungordlugit.
— suliagssåmitauvame sut nu-
navtine ingerdlåneKarsinåusaga-
luarpat?
— taimatut OKarnivne isuma-
gåra misigssuerKigsårnikut tamå-
na aulajangerneKartariaKartoK.
månalo tikitdlugo misigssuerKig-
sårneKarsiméngingmat aulaja-
ngersumik OKarsinåungikatdlar-
punga sut nunavtinut nugtaria-
Karnersut sutdlo Danmarkimiti-
nartariaKarnersut. åssersutitutdle
imaKa taineKarsinauvoK atuarfe-
KarneK. atuarfit nunavtine inger-
dlåneKartut sujulerssorneKarne-
rat nunavtinut nuvigtugssatut
imaKa erKarsautigineKarsinauvoK.
måssåkume OKaluserineKartale-
rérpoK Danmarkime periauseK
åssigalugo kommunit atuarfeKar-
neK ingerdlatilisagaluarpåssuk
nalerKunerusinéusagaluartoK. ta-
matumanile åma ineriartorneK
apentutaujumårpoK, KaKugo ta-
matuma pisinaujumårnigssånut.
inusugtunut pissugssauvfik
— tamatumunåkut inusugtut ki-
ngumut tikipavut. måssåkut nu-
navtine åma imailerpoK inusug-
tut avatåne pissunik pitsåungit-
sunik ilårsiniartardlutik. tusar-
ssauleralugtuinarpoK atuartut
ikiarornartunik atuiniartarnerat.
tamåko akiorniardlugit atuarfing-
ne sulissoKånginerdlune?
— tamåko måssåkut sule nu-
tauvdluinarmata aulajangersumik
suliniarnermik autdlartitoKarsi-
manersoK OKautigisinåungikat-
dlarpara. tamåko udvalgiliutdlu-
git måssåkut Danmarkime suli-
ssutigineKarput. kisiånile atuarfit
avKutigalugit tamatumane suli-
niarneK autdlarterérsutut OKauti-
gineKarsinauvoK, tåssa tamåko
atuartitsissutigineKarnerine mér-
Kat OKalugtuneKartarmata navia-
nautigisinaussåinik. måssékutdle
tusartagkat najorKutaralugit pi-
ssariaKalerumårsimavoK angner-
tunerussumik tamåko erearsauti-
gissariaKalernigssåt.
— nålagkisårsinaunerup tu-
ngåtigut måne inusugtut avdlane
inusugtunut inorssånguatsiarput,
åma imaKa såkutujussångineK pi-
ssutausimanerame. KanoK isuma-
Karfigisinauviuk nunavtine inu-
sugtut såkutujussalisagaluarpata
imalunit sumik avdlamik pissug-
ssauvfigilerdlugit nåkutigissag-
ssaKartineKartåsagaluarpata?
— inusugtut sanimut sågtortar-
nerat erKarsautigalugo OKarsi-
Kørekort til 21-årige
Ændringsforslaget om, at alders-
grænsen for erhvervelse af køre-
kort bl. a. til erhvervsmæssig
personbefordring fra 22 til 21 år
blev vedtaget uden bemærknin-
ger under det nye landsråds før-
ste samling.
nauvunga kigsautiginarnerpautit-
dlugo inusugtut sungivfingming-
ne sangmissagssaKartineKarnig-
ssåta angnerussumik autdlune-
Karnigsså. åmale aulajangersumik
aperKutigigagko perorsarfiusi-
naussunik pilersitsinigssaK KanoK
isumaKarfigineriga, isumaKarpu-
nga såkutujunigssaK pinago aju-
nginerusasoralugo aulajangersu-
mik inusugtut pissugssauvfigiler-
dlugit autdlartitsissoKåsagaluar-
pat, imaKa sulivfigssausinaussut
Kavdlunåtut taissartagait arbejds-
lejrit pilersineKarsinaugpata tåu-
na ilalernarnerusoralugo.
ilatsinalerneK
— måssåkut kalålerpagssuit ilat-
sinalersimåput ardlaligpagssuit-
dlo tamåna aseroriartutigigåt ili-
simavarput. Kanormitauva ilior-
tOKarsinauva tamåna Kångerniar-
dlugo?
— taimatut ilatsinalersimaneK
OKautigisinauvarput teknikikut
ineriartornerup sukåssuserujug-
ssuanik ilåtigut pissuteKartutut.
isumaKarpunga tamåna k ånge-
riartorneKarsinaussoK angnertu-
nerussumik Kåumarsainikut åma-
lo iliniartitsinikut, inuit pissug-
ssauvfingnut åssigingitsunut inig-
ssititerneKarnerisigut akissug-
ssauvfingnigdlo angnerussunik
tuniortorneKarnerisigut, åmalo
angnerussumik pissugssauvfiler-
neKarneratigut, sordlo akileråru-
sinikut tamånalo avKutigalugo
inuit angnerussumik peKatauti-
neKalerneratigut.
— pigingneKatigigdlune inger-
dlatsineK andelsbevægelse nang-
mineK suliniamerulernigssamut
avKutigssarKigsutut tikuameKar-
tarpoK?
— aperKut tåuna åma landsrå-
dime tåkutåinarsimavoK, isuma-
Karpungalo måssåkut sordlo
brugsforeningit entarsautigisa-
guvtigik avdlatdlume peKatigig-
dlune ingerdlatsivfiussut, autdlar-
tineKartut tamåko ingerdlavdlua-
lersimassut tåssaussutdlo åma av-
Kutigssauvdluarsinaussut inuit
nangmingneK pigissamigtut inger-
dlatsinermikut akissugssåussuseK
tåssunåkut misigiartordlugo ama
ilatsinarneK Kångeriartorsinaugåt.
— isumavdluarpit kalåtdlit
ukiune aggersune peKataujartor-
nigssånik taimalo inuiagtut suju-
mut autdlamerunigssånik?
— OKautigerigkåka tungaviga-
lugit OKarsinausoraunga ukiut
aggersut tåssunåkut kalåtdlit ené-
riartornigssånik peKataunerule-
riartomigssånigdlo isumavdluar-
nartoKartut.
Julut.
åssutit sutdlisitdlo
Kavsiningmitauva takulerpunga
Atuagagdliutine „arnat peKatigit“
takutitsinerme åssutit sutdlisitut
atorait.
sordluna igdloKarfingne tama-
ne arnat peKatigigfé atissanik
sutdlisinik takutitsinerme atorsi-
naussunik pisårtisavdlugit ajor-
nauteKåsångitsoK, tåssa kångit ta-
kisut augpalugtut puissimininar-
nik Kulerutagdlit, takissut (sér-
Kerngit) avatdleKångitsunik sujo-
ragdlit åmalo ånoråK nuilaKUtita-
KångitsoK.
ilångutdlugo tailara umiårKat
anguartait åma nuilaKUtilissårtut,
sulilume tamåssa naluneKångilaK
autdlaortut åssutinik atissaKar-
neK ajortut, kisiåne angatdlatinik.
nersornaKaut inussanik taimåi-
tuarKanik sulissartut pikoreKiga-
mik, kisiåne pisinaunermingnut
nalerKutunik sulissarniardlit.
arnat kalåtdlit åssutise erdligi-
niarsigik. peKatigigfise avKutiga-
lugit atissat ingmikorutait ersser-
Kigsumik takutiniarsigik, sule
åungavingitdlat.
neriugdlunga agdlagamineK una
mikåuneKarpatdlåsångitsoK, nag-
gatågut landsrådime inusugtut
ilaussortartåvut Kamånga pissu-
mik pivdluareuvåka. inuvdluar-
Kussivdlunga
Malena Olsen,
K’utdligssat.
I
I
\
y Den gyldne, %
j smidige OMA margarine
j er lige velegnet til bordbrug
og madlavning! — Sig navnet: OMA margarin
OMA margarine kultiussartalik akungnaitsordlo
nerrivingme atugagssatut nerissagssiornermutdlo
\ åssigingmik piukunarpok! OKautigiuk ateK: /
^ OMA margarine! >
\
y
/
3