Atuagagdliutit - 27.05.1971, Blaðsíða 32

mérartavtmut
Tunumit uiarnerup univkåva
agdlagtoK Josva Dorph, Nanortalik
(norm. kingugdl. nangitax)
sunauvfaligOK ukioK iluamik
misigisanago najugartik tamanik
piniagagssarigsorssungmat. åma
tupingnartumik påsisinåungisa-
minik misigissaKarsimavoK, pini-
arniartitdlutik anorerssualermat
angune ugperissatorKamingnit
sunerneKarmat. tamåna ima oKa-
lugtuarå:
angutåta serranera
— ukiarsalerdlune nuna apissa-
lersoK igdlugssavtinut iserterér-
dluta uvdlakut sule sinigtunga a-
tåtama itersarpånga. makikama
aneriatdlartunga sila alianaitsor-
ssuvdlune KatsungaKissoK. kisiå-
ne avaterput aulassorssuvoK. Ka-
ngerdlugssup avangnå’tungå ug-
ssoKartaKingmat avangnamut i-
kårpugut neriniat angisuginar-
ssuit Kamautigalugit. ilarssuat a-
tåtamåsit naulitdlarmago tOKU-
kavtigo sanarfiniardlugo atåtaga
OKarpoK anorerssuaK nagdliuti-
lersoK. KåKat Korue persersorssu-
ångormata anoritå ernlnaK nag-
dliutisanerarpå.
taima OKartordlo anoråsuassa-
lerpoK. atåtama angussarssuane
tunungmut autdlarukålo anori-
tarssua nagdliuteKaoK. nuna Ka-
nigkavtigo Kajartupiluvigdluta
nuggersimaneK iluagtitdlugo or-
Kuartamut pivugut. niugavta u-
jaragssuit orKuartåinut Kåinavut
isumangnaerérdlugit angussar-
ssua tivfarterutdlugo isumang-
naeravtigo Kåinavut uterfigalugit
tikitdlugitdlo ama tåssa Kanit i-
maliliortorssuångorput. aputena-
raluarpat Kiåsångikaluarpugut, a-
putip iluanitdlune Kianarnex a-
jormat. aputeKångingmat Kåinav-
tinut ikivdluta ujancap oncuani-
pugut.
— sila erssimigångat malig-

Hvorfor er der folk i hver ene-
ste by på Grønland, som har
erhvervet fast ejendom i Jyl-
linge? Svaret er enkelt: Natu-
ren, kort afstand til større
byer, et sikkert område at an-
bringe sine penge i m. m. m.
Skal De hjem på ferie, permis-
sion eller kortere ophold, så
gør De klogt i at kontakte JYL-
LINGE EJENDOMSHANDEL v.
Poul Boisen, Bygaden 47, Jyl-
linge, 4000 Roskilde, tlf. (03)-
38 80 88. (Eventuelt skriftligt
meddele ca. tidspunkt for ferie,
samt i hvilken retning af fast
ejendom Deres ønske går).
ssuit amilårnardluinartarput. ka-
pitane pérdlugo atåtama uvavnut
atitipå. atåtaga ikialerpoK, tåssa
ugssukulup inalugainit panertita-
nit masangmit pitarneKarsinåu-
ngitsumit sanåmik akuilisalerpoK,
Kutdlarterdlugo åralerdlunilo. tai-
manikut uvanga kapitaga inger-
dlaornivtine puissitarpagssuavta
aminut pugssaerutordluta pulia-
ringmåssuk sule kapitagtårna-
nga.
— tåunana ujaragssuit oncuini-
lerpugut. taimaitdlune atåtaga o-
Karpox: — avångarnisarssuit nu-
nanut kuisikiartomiardluta Kiu-
ssinaralugtuaKåvkit. tusarnåKina-
nga serragaluåsaunga!
— taima oxardlunilo siutine tu-
norxutdlugit nasarsimanine ilu-
arsivå. palungajagdlune tåunaxa
OKalualulerpoK Katimalugdlunilo.
magssimeriardlune OKarpoK: —
tåssa ikårniarta!
— taima oKarmat agsut énilår-
punga, nalunginavko maligssuit
akiorsinåungisåka issigalugit. o-
KarfigerKigpånga: — avåmut Ki-
viariarit! pileriaxåra kagssorssuit
atitujårssuvdlutik igdloKarfivta
tungånut sånerutsiusimassut ag-
ssuanit maligssuarnit Kaerssari-
neKartut. anoråsuassarnerssua er-
Karsautigingikåine orKuartarsior-
figalugo ingerdlavigssaK atorumi-
narsisimavoK.
autdlaramik angutåta erne ilor-
rarmut pårå, kingusagaluarpat
makiteratarsinauvdlugo. sule i-
ngerdlaniardlutik KajaK avdla i-
laliupåt pigigsårtorujugssuaK. a-
ngune angnikigiungnaeramiuk
erningua sapitdlivoK ajortuméri-
åsagaluarune angune ikiortigssa-
Kalermat.
akianut tulagkamik angutåta o-
Karfigå: — Kajartugkat takoria-
ruk! avåmut Kiviarame takuvå
amilåmartumik maligssuartorssu-
ssok. kagssorssuit orxuartarsiug-
katik KajaKatertigdlo penångit-
sorpai. ånilårdlune angune OKar-
figå: — Kajaxaterput kagssorssu-
itdlo pexångitdlat! angutåta erni-
ne OKarfigå: — ånagpugut! KanoK
pissoKarnera atago unugo påsiu-
mårparput.
ernerit ajoratik tikingmata i-
noKutait nuånångårput, ernera
sule inersimanane Kajalukå-
ngungmat isumålugsimagamik.
angnermik nuénårutigåt anorer-
ssuaK xajavigssuit kisimik xajar-
tortagåt erninguata sapianago
Kajartorfigingmago.
angutåta tominera
kingugdleK
tiklsimalerdlutik nereréramik uv-
dlungmat pisimassut erKumitsut
ernerata erKarsautigerugtorai a-
ngutå nålagkivoK erisåK siårdlu-
go uvkarmut inigsserKuvdlugo.
Kilautine atoruminarsarérå angå-
kortartik uvkarmut inigssitordlo
agssai itortaussup tunuanut xa-
jangnaerdlugit agdlunåmik Kiler-
ssorpai. Kilautå erxånut ilineKar-
tordlo tornissugssap Kutdlit Ka-
merKuvai. Kutdlit Kamerérmata
tornissoK ivngerdlune autdlarti-
POK.
Kilautå igdlorujugssup iluane
tupingnåinartumik nipagkiartor-
poK. ernerata påsivå angume uv-
dlungmat serratå sujugdliuneKar-
tOK. tauva Kilautå silåinarmut-
dlusoK KangåtarpatdlagpoK igdlup
Kilåva mikigissutut itdlugo kåvi-
lerdlugo. nipit åssigingitsut tikiu-
ssortut amerdliartuinarput. ui-
ngiartarnerit serraneritdlo Ker-
dlerdlugit nipe Katikitsukujukasik
OKarpatdlagpoK: — sornguna er-
ntnaK KaerKunginangma? nipe
angume nipigigå ernerata ilisarå.
angutåta akerpatdlagpå: — ivdlit
nunamiutakasigavit KaerKungi-
lavkit, åmame nuname angnikit-
dliunginama. angutå taima aker-
patdlagtordle nipe KåssarigsoK a-
nguterpalugtordlo OKarpatdla-
KaoK: — uvanga, uvanga pavånga
Anoritup erKånit aggerpunga a-
ngutigit KajartoKatigssaerungma-
ta angnikitdlioKingmatalo Kaja-
Kasersorpåka. ernlnaK KaerKusi-
magaluarpånga puissitarssuat ilå-
ngutdlugo tikissuterKajaKåka.
taima OKartordlo nipe avdla Ka-
taitsukujukasik OKarpatdlagpoK:
— anorerssuaK maligssuitdlo su-
pivåka. maligssuit avsserpåka. a-
ngutigit orKuartåkut ikårfigssa-
lerpåka. pavna sermiussuara u-
kartitdlaravko igdluåne kiagtume
inarf igssalerpåka!
taima OKartordlo angutåta Kut-
dlit ikerKUvai. Kutdlit ikeriatdla-
rait Kilerussue agdlunåt angutåta
sanianitut. asuna angutå OKar-
mioK: — ernerma kagssuit Kaja-
Katerputdlo peKångitsormagit o-
Karfigåra pisimassoK unugo på-
siumårparput. KujanaK tåssa på-
sivarput.
univkåne nåvdlugulo Mulåte i-
ma OKarpoK: — utorKångoralua-
Kaunga, kisiåne taimane misigi-
ssåka tupingnartut månamut på-
sineK saperpåka. imaxauna atåta
ugperissaminit sunerneKarsima-
ssok tOKunigssaraluavnitdlo å-
nautdlunga.
Pyile, Polle og Sorte Tom
— Hør! Det går forbi vores
hytte — det er nok en mand —
eller måske et dyr!
— atago! igdluvigarput xå-
Lidt efter lister de ud. Se,
der er små fodspor i sneen!
Skal vi prøve at følge dem?
tamatuma kingunitsidngua a-
Fodsporene går længere og
længere ind i skoven. — Ih,
hvor er det spændende!
tumit sumorssuaK atåput. —
ngerpatdlagpå — imaxauna a- niput. — takuk, apume tumit ila pisanganax!
— Se, nu går de op ad den
høje bakke!
— takuk, xagtunerssuarmut
atåput!
ngut umassordlunit!
tugssåisaugut?

ifffP
— Og nu går de ned igen!
Hvor mon de dog ender?
Kom skal I se! — Nu går — Men hvad er nu det?
Nej se! — De går jo vi-
de op over træstammerne — det Nu holder de jo pludselig op! dere op pa træstammen! Jamen,
var mærkeligt!
der kan man da ikke gå!
— åma åmukarsimavox — su- — xaivdluse takusavarse orpxt — xanox-una pisimassox? tu- — takuk! orpingmut pisugfig-
mime isusisavavut? uperxassut xarssutalersimavai maeruteriatårpox! ssåungitsumut majuarsimavox!
— ila erxumik!
Mistillid til uret.
FERD’NAND
nalunaerxutax unigsorlnaxå.
32