Atuagagdliutit - 24.06.1971, Blaðsíða 4

oncasårut atuarfingne
anguniagaK pivdlugo
sujuleKutsiussaK nuånitsoK
grønlandsrådip Kalåtdlit-nunåne
atuartitsinerup anguniagagssai o-
Kaluserinialerpai. „påsisimassag-
dlit“ ugtuinerat piniardlugo OKa-
luserissagssaK ukiarme skolelede-
rit atautsimineråne oKaluserine-
KåsassoK kigsautigineKarpoK. o-
Kaluserissagssamut najoncutag-
ssamik autdlarniusiornerme ilåti-
gut aperKutigineKarpoK: „Kalåt-
dlit-nunåne atuarfiup sujunigssa-
me danskit atuarfé åssillnardlugit
ingerdlarKingniarpa, imalunit
nangmineK ingmikut anguniaga-
Kardlune' ingerdlaniarpa?"
skolelederit OKautigiumassaisa
katinerat najorKutaralugo imåi-
Pok aperKutip tåussuma angner-
tunerussumik itisilemigsså sulia-
Kutigiumasimångikåtdlunit. su-
mik pissoKångitsutut sujunigssa-
me najorKutagssanik ilusilersui-
simåput najorKutarinardlugo o-
KausingnåK „sapingisamik dan-
skisut ilersitsinigssaK".
takordluitdlarKingnerorpalug-
Pok Fælleslærerrådip OKaluseri-
ssamik suliaringningnera sujuli-
ne taineKartut atautsiminerisa
kinguninguatigut pissukut. tå-
ssanime anguniagagssat sunersut
OKatdlisigisimavait. tåssanilo tai-
neKarsimavoK, tåssa kalåtdlit
sivnissorpiaisa kigsautigisimagåt
anguniagagssat avdlångortiter-
nigssåt: ilårsinarneK NÅGGÅR-
DLUGO. kalåtdlinutdlo nalerKU-
tungorsaineK ANGERDLUGO.
taimatutdlo suliagssame pigi-
nauneK pigisagåine soruname ka-
låliussariaKarpoK. atuarfingme
tåssåungilaK skoleinspektørit piat,
kisiåne inuiaKatigit, inugtaussut
piat.
atuarfiup anguniagå sujunertå-
lo agsorssuaK inoKatigingnut i-
nuitdlo kulturiénut suniutexar-
tugssåuput. taimåitumik imåita-
riaKarpoK, inuiaKatigit kalåtdlit
aperineKartariaKartut atuarfiup
suna sujunertarisagå, Kavdlunåt-
dlo skoleinspektørisa tamåna piv-
dlugo isumåt måne soKutigissa-
riaKångilaK.
grønlandsråde aulajangigalug-
tualerpoK („inéssuteKalerpoK")
Kalåtdlit-nunåne atuarfit suju-
nigssaisa najorKutagssaussunik
aulajangivfigineKarnigssånik. piv-
figssaerutilivigpoK inuit Kulauti-
nardlugit taima aulajangerniar-
nerup akornusemigssånut. inui-
aitdle kalåtdlit kisimik taima au-
lajanginiarneK akornusersinau-
våt.
taimåitumik såkortorujugssuar-
mik atuarfiup anguniagagssai o-
KatdlisigissariaKarput. kalåtdlinit
nangminernit tamåna ingerdlåne-
KartariaKarpoK. kalåtdlisut OKa-
lugdlune. månalo taimailiortaria-
KarpoK.
taima orKåsårut una soruname
kalåtdlisujussariaKaraluarpoK. —
agdlagtordle ajoraluartumik tai-
mailiorsinåungilaK saperamiuk.
neriutigåle, Kanordlunit iliordlu-
ne kalåtdlisut onatdlinermik ki-
nguneKarumårtoic. nangmineK i-
sumane sarKumiupai nalungit-
dluinardlugo — nangmineK dan-
skiuvdlune — saperdluinardlune
sordlo skolelederit atautsimme-
råne skoleinspektørit OKaluse-
ringnisavdlutik sapersut. kisiåni-
le åniautigåra taima kalåtdlit a-
tuarfisa sujunigssåt kalåtdlit inu-
nerånut taima suniuteKartigisa-
ssok aulajangissugssauvdlune ka-
låtdlit inuiait inunerånut, angu-
niagagssanik OKatdlinigssaK pi-
agdl.:
Filip Andreasen,
Såtune atuarfik
ssariaKavigsungmat, ilungersora-
luarnermigdlo avdlamik periar-
figssaKånginame una sarKumiutl-
narpå.
atuarfik matuma sujornagut
ukiut 50 matuma sujornagut Ka-
låtdlit-nunåne atuarfik kalåtdli-
sut ingerdlavoK. danskit iliniu-
siåinik atorpoK, tåukule saniati-
gut erKarsautigineKångivigpoK
danskit atuarfinut åssigitineKar-
nigssamik.
sujunertarå kalåtdlit nuna-
mingne inunigssamut pikorigsar-
niardlugit. inuiaKatigingnut atu-
arfiuvoK — inuit nangmingneK pi-
gissatut atuarfiat, kinguårit pe-
rorsarpai ugperissarsiornikut,
kulturikut suliagssatigutdlo.
iliniartitsissue ajoKiuput. „inuiait
nangmingneK ernere", ilarpag-
ssue piniartut akornånit sujuai-
ssaKarput nunaKarférånguanér-
sut. OKautsinik avdlanertanik i-
liniarujugssuarnigssaK tarnimut-
dlo tungassutigut ilisimatusarnig-
ssaK erKarsauterssutaussoK ator-
•figssaKartingilåt iliniartitamik er-
Karsartausiånut påsingningnig-
ssamut, nangmingneK tåuna inu-
nguseralugo pigåt. iliniartitåu-
put, danskit seminåriåne iliniar-
titaussarnermut erKainantalåvig-
sumik, kisiånile iliniamerat ima
nåmagtigaoK, tåuko akornånit i-
nuit inuiaKatimingnik sujuler-
ssuisinaunermik piginaulersima-
ssut sarKumerartardlutik inoKa-
tigit pivdlugit suliagssane åssigi-
ngitsune. ima angnertutigissumik
iliniartitaunerat nåmåssuseKar-
poK Kalåtdlit-nunåne kalåtdlit
tamaisa atuarsinångortitdlugit
tupingnåinartumik pilertortumik
teknikikut sujuarsainermit suka-
nerujugssuarmik. (ilimanarpoK
Kalåtdlit-nunåt Europamit Ame-
rikamitdlo kulturikut ingerdlaKa-
taussut avatåne nunanit avdlanit
tamanit sujugdlersauvdlune tai-
ma angussaKarsinausimassoK).
kinauna kalåtdlit ajoKisa ili-
niartitaussarnerata atorungnaer-
sitauneranut akissugssaussoK? —
Kalåtdlit-nunåta OKalugtuarissau-
nerane alianartut tamåna angner-
ssaråt. kalåtdlit kulturiånut mar-
dloriåumik inuiåussutsimutdlo u-
materuivdlune kapissineruvoK.
sørunalume tamatuma kingunerå
kalåtdlit atuarfisa tOKunerat.
månåkut atuarfit
nangmineK inunguseralugit o-
Kautsinik iliniartitauneK ajorpoK
pissutigalugo nal. akunere atuar-
titsiviussut iliniartitsissutdlo i-
kigpatdlårnerat. Kavdlunåtut a-
tuartitsineK ajorpoK pissutigalu-
go, iliniartitsissut nikerartuarma-
ta pikordlugpatdlårdlutigdlo. i-
nernera unauvoK atuartut atuar-
fingmit anissarmata mardlungnik
iluamik pisinåungisamingnik o-
KauséraKardlutik (pisinaussåinig-
dlo Kavdlunåtut ilisimassait ming-
nerpaussardlutik). OKautsit inung-
nut avdlanut atåssuteKardlune
påseKatigingningnigssamut avKU-
tigssat pingårnerssarait iluamér-
sumik nangminerdlo isumanik
sarKumersitsinigssamut pisinau-
nermut tungaviussugssauvdlutik.
tåssa uvdlume inuiaKatigingnut
inugtaussut aniatipai isumaming-
nik tunissisinaunatigdlo nang-
mingneK isumaliorsinåungitsut.
atuarfik nangminiussutsikut i-
lisarnauteKångilaK, kisiånile a-
nguniarnerpauvå danskisut „pit-
sautigilernigssaK“ (Kavdlunåt å-
ssigilernigssåt). atuartup danskit
mérartaisa pisinaussai patdligku-
nigit atuarfingme iluarineKåsaoK;
nangmineK kalåtdlisut OKausi-
narminik pisinaugune sujunigssa-
KångilaK. — atuartitaunermik i-
ngerdlaneragut mérKat sianinår-
neKalersarput tupingnåinartumik
kajungernåssusilingmut nunamut
Danmarkimut. ilarpagssue danski-
sut suliagssanut iliniartitaussar-
put (måne Danmarkimilunit). ili-
niartitaunerup nalåne kalåliussu-
sermit pérsitaujartornerat inger-
dlatitaussarpoK inusugtut anger-
dlarnermingne ilaKUtamingntsi-
naujungnaerdlutik, inoKatigingne
kulturimilo. ajungivigsunik su-
livfigtårsinåuput nuimassungor-
dlutigdlo, kisiåne kalåtdlisut tar-
nertik ånaisimavåt inuiaKatiming-
nitdlo danskisutdle nunalisitatut
avigsårsimatigilerdlutik. ilait
Danmarkime nunasisimassut åma
misigissarput téssane åma taima-
tutdle takornartautigalutik tai-
måituåsavdlutigdlo.
såkortumik OKautigalugo uv-
dlume atuarfik kalåtdlinut ino-
Katigingnut ajoKutauvoK inung-
nutdlo atausiåkånut pivdluamer-
mik arsårisimavdlune.
såkukinerpåmik OKautigalugo
kukuvdluinagauvoK.
periarfigssausinaussut avdlat
kisiåne atuarfivtinut tåssunga
danskiunanilo kalåliungitsumut
avdlanik periarfigssaKarfigssa-
Karpa taortausinaussunik? soru-
name. mardluput: danskisut atu-
arfik — åma kalåtdlit atuarfiat.
Kavdlunåtut atuarfik ilagititaK
Kavdlunångorsaivdluinarnermut
(„BoserupitortoK), iluarsautaK. a-
tuarfiup anguniagagsså: kalåtdlit
Kavdlunångortitaunigssåt. ukiut
ingerdlaneråne kalåtdlit Dan-
markimut nugtertitaunigssåt. ta-
måna kinguneKåsaoK mingnerpå-
mik kinguårit atautsit någdliug-
titaunerånik inunerisalo asullnar-
titaunerånik. kisiånile aningau-
ssatigut akikitsungusaoK. Dan-
markime åmip Kalipautaisigut a-
jornartorsiortitsissorujugssuå-
ngusaoK. kisiåne ukiut 50 Kångiu-
nerisigut inuiagtut ilisarnautait
nungusåput OKausilo puiugauv-
dlutik.
erKortumik taineKarsinaulisaoK
inuiaKatigingnik tOKutsineK.
kisiåne suniuteKåsaKaoK suliag-
ssap nåmagsivdluamigssånut. i-
måinginerdlune nåmagsinivig-
sumik „inuiaKatigingnik toKutsi-
neK“ piuminarnerussoK „inuiaKa-
tigingnik toKorusertitsinermit"
nåmagsinivingitsumit piuminar-
nerussoK?
inungutsimit OKautsit atuarfiup
tungavigpiarai. taimåitumik ka-
låtdlit OKausé ingiarniagagssau-
natik pingårnerssaussugssåuput,
tåukunatigutdlo avdlat tamarmik
iliniamerat putdlavigissariaKar-
dlune. iliniartitseriauseK årKig-
ssuneKåsaoK Kanganitsanut ata-
ssumik isumaliortauseKarane
danskinilo pissutsit KiviarKajåna-
git — unåinaK najorKutaralugo:
Kalåtdlit-nunåne inussutigssarsi-
utit — inuiaKatigitdlo ingerdla-
titaunerat peKatauvfigisagåine
sut pissariaKarpat?
Kavdlunåt atorfiligtait, atuar-
titsissue politikerilo atuarfiup i-
lusilersugauneranut OKausigssa-
Kångivisåput, ilusilersomeranut-
dlo isumagssarsiorfigssatut kalåt-
dlit erKarsartausiat encarsauti-
nigdlo sarKiimiussuinerat najor-
KutåusaoK imatut OKautigissa-
riaK: „nangmineK pigissaK ing-
mikut itoK, nangminerssortoK, ka-
låtdlisut inuiåussusilik". årKig-
ssunera isumagineKåsaoK kalåt-
dlinit inuit nangmingneK Kinigåi-
nit (tåunalo KulangersimaneKåså-
ngilaK agdlagteKarfiup imalunit
ingmikut påsisimassagdlit kiser-
måussissarnerånit!)
iliniartitsissue iliniartitåusåput
kalåtdlinut iliniartitsissunut atu-
arfingne kivfåungitsussune —
nunaKarfingne inigssisimasinau-
ssune, tåssame sule tamåkunane
kalåleKarmat inugtut ingmingnut
atarKissunik. danskisorneK piu-
massuinait tåukunane atuartisa-
våt, kalåtdlisorneK pissagssat pi-
ngårnerssarisavåt. kisiåne ilinia-
gagssanit atausiåkånit pingårne-
rutitåusaoK iliniartut erKarsar-
tautsimikut tigumissaunerat uva-
nitoK inuiaKatigigtut kulturilo
sujuariartortitdlugo Kalåtdlit-nu-
nåt kalåliussoK silarssuarmut mo-
derniussumut ingerdlånigsså. pi-
ngårnerssauvoK inoKatimingnut
atavingnigssåt nunaKarfingmiu-
ssunut, tåssanilo iliniartitsissut
atuarfé iliniartitsissunut højsko-
litut åma atorneKåsåput. iliniar-
titsissut atuarfisa ilagingne suli-
nigssamut iliniarusugtut iliniar-
tisinéusavai.
atuarfik tåuna timimutdlusoK
nangminerssortumut ingmine nå-
magissumut Kalåtdlit-nunånut i-
lauvigdlune umåsaoK. inuit pig-
ssarigsårnermikut mingnerussu-
mik nåmagingnigtariaKåsåput,
uvdlume piumassamingnit ming- i
nerussumik; kisiånile tamåna su-
kut ajorpa?
Forhandlere på Grøn-
land:
Kalåtdlit-nunåne
nlorKutigdlit
Orssukkøb
3913 Angmagssallk
Magasin Arsuk
3932 Arsuk
Fa. K. G. Lauritsen
3951 Chrlstianshåb
Burnæs Radio & Foto
3950 Egedesminde
Flaadeservice
3940 Frederikshåb
Nipisat Brugsforening
3953 Godhavn
Godthaab Maskinværk-
sted
3900 Godthåb
Brugsen
3900 Godthåb
Carl Juul Nielsen
3911 Holsteinsborg
Købmand Birger Hansen
3952 Jakobshavn
Autocompagniet
3920 Julianehåb
Fa. Brugsen
3922 Nanortalik
Victors Magasin
3921 NarssaK
Leis Motorservice
3912 Sukkertoppen
Thunderbolt tænding
Perma-Gap evlghedstændrør
Lille boring — kort slaglængde
Jet prop udstødning
Fuldt lyddæmpet system
Tæringsbestandig
Brudsikkert drev
Skaft og undervandshus 1 et stykke
Derect Charge på alle motorer fra 4*
til 135 HK
Thunderboltlmlk lkltaut
Perma-Gap tændrøre atajuartugssax
cylindere nerukltsumik Klvdlemlllk —
stempele nlkeriamlkitsOK
Jet propimlk suplsslssartOK
tamåklvlgdlune nlpaltdllsagax
mångertornemlt nunguJartortltauneK
ajortox
ingerdlatai aserujaitdllsagkat
kanårtå mlsugstmassortålo atauslnauv-
dlutlk atavigsut
in o tori t tamarmik 40-nlk HK-lingnlt
135-nlk HK-llngnut Direct Charge-
gdllt
Mere 40 4 HK kr. 2.173,92
Mere 40L 4 HK kr. 2.260,87
Mere 75 7,5 HK kr. 3.347,82
Mere 75L 7,5 HK kr. 3.434,79
Mere 110 9,8 HK kr. 3.956,53
Mere HOL 9,8 HK kr. 4.043,38
Mere 200 20 HK kr. 4.782,61
Mere 200L 20 HK kr. 4.913,05
Mere 400M 40 HK kr. 6.260,87
Mere 400E 40 HK kr. 7.608,70
Mere 400ML 40 HK kr. 6.391,31
Mere 400EL 40 HK kr. 7.739,14
Mere 5 OOM 50 HK kr. 7.478,27
Mere 500E 50 HK kr. 9.130,44
Mere 500ML 50 HK kr. 7.652,18
Mere 500EL 50 HK kr. 9.304,35
Mere 650E/EL 65 HK kr. 10.565,22
Mere 800E/EL 80 HK kr. 12.086,96
Mere 1150E/EL 115 HK kr. 14.521,74
Mere 1350E/EL 135 HK kr. 15.956,52
El-startsæt 20 HK kr. 840,00
Motorerne er inkl. motårit tankexar- tank og standard put standardinig- propel. dlo sarpexardlutlk L = Langt skaft L = takisdmlk ka- M = Manuel start nårtalik
el-start
f/MST IN MANINl FNOrUlSION
M = agssangnik
autdlartitagaK
E = elektricitet-
imik autdlartitagaK
GENERALAGENT
MARINE AFD +0
AARHUS MOTOR
COMPAGNI A/S
Sølystgården. 8250 Egé
Telefon (06) 22 08 33
BILLIGT TIL SALG
Ca. 900 laksegarn med tilbehør, sælges billigt mod kontant
betaling. — Henvendelse:
SVEND AAGE MADSEN
Sømandshjemmet . 3911 Holsteinsborg.
akikitsumik tuniniagkat
kapisilingnut Kagssutit 900 migss. atortuilo tuniniarneKarput
akikitsumik atautsikut akilerdlugit. — sågfigissagssaK:
SVEND AAGE MADSEN
Sømandshjemmet . 3911 Holsteinsborg.
periarfigssap åiparå
kalåtdlisut atuarfik
FOTO
Film fremkaldes
Farve og sort/hvid
ARNE JENSEN
Boks 624 . Esbjerg
4