Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 16.09.1971, Síða 17

Atuagagdliutit - 16.09.1971, Síða 17
KGHp nionuitigssiorfia agdlilerneKangåti iaKissoK »Påmiut« Påmiune aulisautigineKalermat agdl., åssil.: Hans Janussen kilisautip anumigut kaligtartup nutåp atulersitauneranut atatitdlugo KGH-p Påmiune tunissagssiorfia angnertorujugssuarmik agdlileme- KarpoK. sulivfigssuarme niorKutigssiornerme atortut fire miil. kr-nga- jangnik nalilingnik ilaternetcarput, tunissagssiorfiuvdlo agdlilerneKar- nera 13 miil. kr. migssiliordlugit akenarpoK. taimatut agdlilerinerup kingunerissdnik Påmiut nunavtine niorKutigssianut inerigkanut 7ceri- titaussunut toruorsivingmik angnerpåmik katitdlune 550 kvadratm terinik angissusilingmik natilingmik penalerpoK, sulivfigssuarme pi ssortaK Gert Hansen Atuagagdliutine suleuataussumut nalunaerpcn — init niorKutigssiorfiussut 2000 kvadratmeterinik agdlineKarput, kiagsauteKarfik, ammoniak ator- dlugo Kerititsinerme atortut inåt, Kerititat inåt, sulissut nerissarfiat sulissutdlo atissamingnik nikitar- fé katitdlutik 1000 kvadratmeterit migssiliortunik agdlineKardlutik. nautsorssutigårput angutit 35—40 arnatdlo 50—60 aulajangersima- ssumik sulissoriumårdlugit. tama- tuma saniatigut kapisileitarnera- ne, eKalOKarnerane rejeKarnera- nilo inugpålorujugssuit sulissori- ssåsavavut. sordlo rejenik nior- Kutigssiornerup amerdlanertigut decemberimit majimut sivisussu- seKartartup nalåne angutit Kulit — arKaneK-mardluk arnatdlo 50— 60-it umikut sulissorissasavavut, sulivfigssuarme pissortaK oKar- POK. autdlartitat suame aulisarneK ukiorpagssuarne På- miune inutigssarsiutit pingårner- ssaråt. taimaingmat tupingnångi- laK sulivfigssuarme sulissut ilait Kulingiluåinait Kavdlunåjungma- ta — tåuko ilait sisamat maskinat atordlugit sulissartuvdlutik, ku- larnångitsumik pingasuinångoru- mårtut — nauk sulivfigssuaK nu- navtine angnerpånut ilaugaluar- toK. sulivfigssuaK ima agdlilerne- KartigerérpoK kilisautit mardluk Påmiunilo aulisartut tunissait tå- ssane suliarineKarsinaulerdlutik. laboratoriame kalåtdlit mar- dluk sulissorineKarput, kalåtdlit maskinarbejderit mardluk Kav- dlunånik taimatut sulissunik si- samanik suleKateKarput, sulivfig- ssuarmilo pissortaussup entar- sautigå maskinarbejderitut suli- ssugssat ilaniartiniardlugit umiat- sialiorfik peKatigalugo. kalåtdlit arfinigdlit nålagaussatut suliput. sulissut ingmikutårtut pissortai- sut kalåtdlit sisamat suliput, ka- lålerdlo agsut pikorigsoK Kavdlu- nåtutaoK OKatdlorigsoK agdlag- fingme sulissunut ilauvoK. sulissugssat namagtut — Påmiune nåmagtunik sulissug- ssaKarpise? — åp, nauk nåmagtunik suli- ssugssaKarsinaunerput agsut ku- larineKarsimagaluartoK. „Påmiut" tikinerat tikitdlugo sulissugssai- leKingilagut. tamatumunga pissu- tauneruvoK suliagssaKartitsiniar- nerme sujunersortip uvavtinut i- kiutdluarnera. agsut suleKatigiv- dluarparput, KujassaKaugutdlo sulissuvut amigartitdlugit inung- nik aigdliortusaeravta. inuit måna ilisimalerpåt sulivfigssuarme su- liagssaKartualerdlutik. matuma sujornagut ilåne suliagssaKaleru- jugssuartarpoK, ilånilo suliagssat amigautigineKalertardlutik. sordlo ilåne uvdlune unuanilo ardlaling- ne suliagssaKalertarpoK, ilanilo suliagssaerutivigtardlune. nang- minerssortut suliagssaerukiartu- årtugssaungmata — Påmiut ag- dlilerneKarnigssåt pilerssårutigi- neKartumit kigåinerussumik i- ngerdlåneKartugssångormat — nautsorssutigårput tåuko sulissui- sa ilait sulissorissalerumårdlugit. nåmagtunik sulissugssarsisinau- guvta arnat uvdlup ilåinåne su- lissartut sulissorissalerniarpavut. taimatut sulissoKartarneK Påmiu- ne aitsåt OKåtårneKartugssauvoK. sule inerdluångitsoK sigssiugaK nålagauvfiup pigissa- rå. aulisartut talitarfiat ukiut ki- ngugdlit mardlugsuit atorneKar- Pok. kilisautit talitarfiat solari- lersorfiusinaulerumårpoK imer- Fabriksleder, sulivfigssQp pissortå, Gert Hansen. migdlo pigssarsivfigineKarsinau- lerumårdlune kisalo åma kilisaut tularKatitdlune igdloKarfingmit ingnåtdlagialersorneKartalersug- ssauvoK. tavtaussanik sikuliorfik uvdlup unuavdlo ingerdlanerane 25 tonsi- nik sikuliorfiusinaussoK atorne- KalerpoK. maskinap sikuliutip åi- perneKarnigsså pilerssårutigine- KarpoK. maskinat sikuliutit mar- dlungoriarpata uvdlup unuavdlo ingerdlanerane siko 50 tonsit siv- neKartoK pigssarsiarineKarsinau- lisaoK. sikuliaorérsut 40 tonsit migssiliortut torKortarineKarsi- nåuput. kilisautip tikmere tamai- sa tavtaussanik sikuliaK 70 tonsit migssiliortOK ikineKartartugssau- vok. kilisaut sikumik taima ang- nertutigissumik pissåsangmat pi- ssaminik nunigussinere tamaisa sikuliorfik pisinaussane tamåt si- kuliortineKartåsaoK. sulivfigssup Kalulerivfigtagsså ukiup matuma nånerata migsså- ne aitsåt inertugssauvoK. ingmi- kortortap initai atdlit mardlung- nut avigsimåsåput. igdlua’tungå- ne KalulerivfeKåsaoK, igdlua’tu- ngånilo aulisagkat tunissat ugtor- tarneKartåsåput, erKuneKarKåra- mik pitsåussusiat najoi'Kutaralugo ingmikortortiterneKarKåriardlu- tik. init Kutdlit Kenta sivneKartut KGH-p pilersuinerane sulissunut åtartortineKaratdlåsåput sulivfig- ssup niorKutigssiarerigkanut uni- ngatitsiviata Kerititsiviup agdline- Karnerane Kuerssup mingneruler- neranut taorsiutitut. Kerititsivik niorKutigssiarerigkanut torKorsi- viussoK måna nunavtine angner- pauvoK narKa 550 kvadratmeteri- nik angissuseKarame. sulivfigssu- arme pissortap nautsorssutigå Ke- rititsivingme meterinik sisamanik portussusilik anguvdlugo Kaleriå- rigångamik 2000 kubikmeterit Ke- rititsivingmititarsinåusavdlugit. niorKutigssiagssanut inigssissar- fik 360 kvadratmeterinik angissu- silingmik nateKarpoK. téunåtaoK meterit sisamat tikitdlugit portu- ssusilingmut imerneKarsinauvoK. Påmiune sulivfigssuaK Kerina- suartitsivingnik — aulisagkat nerpinik Kerititsinerme atorne- Kartartunik — nutånik arfiniling- nik peKalerame måna katitdlugit arfineK-pingasunik atortoKarpoK. sulivfigssuaK KerititsissuteKarpoK ima såkortutigissunik niorKutig- ssiarerigkanut torKorsivik 27-nik issigtuartineKarsinauvdlune ta- matumalo saniatigut nerpingnik Kerinasuartitsivit arfinigdlit auli- sagkanigdlo erdlaviginariardlugit errortorKigsårsimassunik Kerina- suartitsivit tatdlimat nigdlertiner- pauvfigisinaussamigsut ingerdla- tineKarsinauvdlutik. niorKutigssiat nutåt kilisaut Påmiut tikingmat iner- ssuarme niorKutigssiorfiussugssa- me atortugssat tamåkerdlutik su- le inigssineKarsimångitdlat. inime tåssane maskinat sujuleriåt — niaKuiautit, nerpiautit amertaiau- titdlo — sanilerit pingasusåput. tåuko saniatigut agssåinarmik ti- ssassartut sanileriårdlutik tissa- ssarfeKåsåput. niorKutigssiorfit sanilerit sisamaussut tamarmik niorKutigssiortoKartitdlugo inger- dlaortuartunik agssartutitaKar- put, maskinanik kivitsissuteKar- dlutik; ereagagssatdlo aserorter- neKariardlutik rørisigortitdlugit pumperdlugit erKarneKartarput. — nutånik ardlalingnik niorKu- tigssiortugssauvugut. niorKutig- ssiorfivta ilåne „Grønlands-ruller" suliarissåsavavut. aulisagkat ner- pé Kerititat amitsukujungordlugit ivssoKatigigsungordlugit sileKati- gigsungordlugitdlo KiortarneKar- tåsåput, tauvalo naKitagkamik ingmikut itumik Kagdleriardlugit oliamititdlugit su j éneKartåséput. sujatat sujåneKalinginermingnit silingnerulertåsåpu t Kåve Kiv- dlertitåsavdlutik. tamatuma ki- ngorna KeriterKingneKartåsåput amerdlångitsukutårdlugitdlo pisi- ssugssanit tigoriåinångordlugit portorneKartåsavdlutik. tåuko Danmarkime nunanilo avdlane tunineKartåsåput, sulivfigssup pi- ssortå oKarpoK, imalo nangigdlu- ne: — sårugdligit paperuisa tungait sapingisamik amerdlanårdlugit niomutigssiariniartugssauvavut — ilait måningnut aulatersima- ssunut misoriardlugit raspileme- Kartåsavdlutitk, ilaitdlo taimai- liorneKartésanatik. portugkanitut OKimåissusermigsut agdlagsima- ssutordluinaK OKimåissuseKarniå- sangmata ugtutit ingnåtdlagissa- mit ingerdlåneKartut mardluk ka- titdlutik minutimut 360-riardlutik ugtortaisinaussut pigisavavut. — „Påmiut" aulisagkanik 3500 tonsinik ukiumut pissaKåsagpat ingerdlåneKarnera aningaussanik Et udsnit af den store produktionshal. inerujugssQp niorKutigssiorfiup ilamernga. fire mili. kr-ngajangnik naleKå- sassoK nautsorssutigårput. suliv- figssup ukioK måna ingerdlåne- Karnera ni miil. kr-ngajangnik naleKåsaoK, åipågo 20 miil. kr. sivnersimåsangatipavut 1973-imi- lo 25—30 miil. kr-usangatitdlugit. — tarajorterivitOKaK ilåtigut Kalulerivfigtut atorneKarpoK Ka- lulerivfiup sulivfigssup ingmikor- tortånut nutåmut nungnigssåta tungånut. ilå niorKutigssianut portutigssat torKorsivigåt, ilå på- miormiut aulisagartåinik tunitsi- viussarpoK ilålo kapisilingnik e- Katdlunigdlo saliviussarpoK. så- rugdlingnut niaKuiautit tissautit- dlo atortutdlume avdlat K’aKor- tumut nagsiuneKarput, sårug- dlingnik tarajortigkanik Påmiune niorKutigssiortuerutisangmat. sulivfigssuarme pissortaK Gert Hansen maskinmesteritut iliniar- simavoK ukiut Kulit sivnitsiardlu- git umiartordlune. umiartorung- naeriarame sulivfingme pissor- tauneK niorKutigssiornermilo pi- lerssårusiortarneK iliniarpai. Røn- nerne aulisagkanik niorKutigssi- orfit angnerpåt ilåne Espersenip sulivfiutåne ukiune arfineK-pi- ngasune sulivoK, Påmiunutdlo pi- tinane ukiune pingasune Odense Konservesfabrikime sulinerup pitsångorsarneKarnerane pissor- tatut sulivdlune. OKausenautit sulivfigssup agdlineKarnerata ki- salo „Påmiut" ingmikut KaerKU- ssanut takutineKarneråne niuver- toK Holger Pedersen tikitdluarKu- ssivoK. ingmikut tikitdluarKuvai kilisautip nålagå maskinånilo su- lissut Kutdlersåt. — måna pissut Kangale Kilanårisimavavut pisé- ngatigisimavdlugitdlo. neriugpu- gut kilisaut atuleriarpat aulisa- gartarineKartartut amerdlivdlua- rumårtut, OKarpoK tauvalo „På- miut" aulisardluarnigssånik kig- sautdlugo skålérutigititdlugo. aulisarnerme KGH-p sujuner- suissartuata S. Abrahamsenip ki- lisautip nålagå KGH-vdlo Kut- dlersaKarfia sivnerdlugit kilisau- tip ilaKutaritdlo arfinigdlit På- miune najugaKalersut ilagsine- Kardluarnerat Kutsatigå. — åmå- taoK aulisartut ardlagdlit sineri- ssame igdloKarfingnit avdlanér- sut Påmiune inigssarsiniagagssa- råvut. nuånårutigårput téuku- taoK ilagsineKardluarmata. ig- dlugssaKartitsiniarnermik isuma- gingnigtut piumassavtinut akuer- ssårdluarnerat agsut Kutsatigår- put, OKarpoK taivdlugulo „På- miut" silarssuarme kilisautit a- tortoringnerpåt ilagigåt. aulisarnerme sujunersuissup paitsorneK kilisautit sanilering- nik Kalorssuarnut inigssiagdlit a- tugaulerneråne pingortoK årKig- kumavdlugo OKautigå. Kalorssuit KaKitat pissaKarsimagångata i- maerKårdlugit aitsåt Kalorssuit avdlat ningineKarsinåuput — Ka- lorssuit pissaKarsimassut KaKina- riardlugit avdlanik taorserneKar- taratik. OKautigåtaoK kilsautip inugtai sapingisamik amerdlasut tåssau- niåsassut aulisartut Påmiune na- jugaKavigsut. — kilisautit atugau- lerneråne KGH-p anguniarpå ka- lålinarnik inoKaleriartornigssåt, OKarpoK nangigdlunilo: — kilisau- tit måna kalåtdlinik aKumioKå- ngitdlat. tamåna pissutigalugo sa- valingmiormiut taimatut sulisso- rineKarput. nuånårutigårput sa- valingmiormiut kalåtdlinik kili— sautine nutåliaussune aulisarner- mik iliniartitsingmata. kilisauti- ne taimåitune nålagauneK aki- ssugssåussutsimik angnertoKissu- mik ilaKarpoK. nålagaussut Kasu- navérsårtariaKarput kalåtdlit au- lisartue sivisumik iliniartineKar- tugssaungmata. kommunalbestyrelsip sujulig- taissuata Lars Petersenip igdlo- Karfingmiut sivnerdlugit sulivfig- ssup pilersineKarnigssånik suli- ssuteKarsimassut tamaisa suliv- fiuvdlo taima angitigissup sana- neKarnerane suleKataussut Kutsa- vigai. — sulivfik igdloKarfingmi- uinait nåmagtunik suliagssaKarti- naviångingmåssuk kilisaut pig- ssarsiariniartariaKarsimavoK, kommunalbestyrelsip sujuligtai- ssua OKarpoK neriutiginerardlu- gulo kilisaut sulivfigssuarme ni- crKutigssiordluarnermut iluaKU- tauvdluarumårtoK. kommunalbestyrelsip sujulig- taissuata tugdlia Emanuel Ber- thelsen igdloKarfingmiut sivner- dlugit nunarKatitårineKartunik „Påmiut" ilauvfigalugit tikitunik tikitdluarKussivoK. — ukiut 50 migssiliortut matuma sujornagut aulisarneK nunavtine autdlartit- dluarpoK. aulisarneK taimanikut Grønlands Styrelsimit ingerdlå- neKarpoK niuvertunik niuverto- Karfingne assigingitsune sivnisso- Kardlune. suleKatigingneK angu- ssaKarfiuvdluarsimavoK. sulisitsi- ssut aulisartutdlo ingmingnut ta- tigeKatigigput angussarineKarsi- naussut angnerpåt anguvdlugit, OKaipoK imalo nangigdlune: — uvdlumikutaoK ingmivtinut tati- geKatigigkuvta suleKatigigdlua- ruvtalo Kanganit angnerussunik angussaKarnigssavtinut periarfig- ssaKarpugut. paitsortarnerit pi- ssutigalugit kalåtdlit naKisimane- Kartutut misigissartuarsimåput. paitsortarnerit taimåitut pingit- sorniardlugit ajornartorsiuteKa- lerångavta OKaloKatigigtarniarta! 17

x

Atuagagdliutit

Beinleiðis leinki

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.