Atuagagdliutit - 01.12.1971, Blaðsíða 12

kalåtdlit åipaKångitsut kinguågssiutitigut
atoKatigigtarnikut Kanga månalo ilerKorissait
Gunnar Aagaard Olsen, nakorsaK
„ilaisa ilerKorissarpåt piniartoK inusugtOK nuliagssånik tunissardlugo,
aterminut nalerKutumik pikorissuseKarsorissamingnut, tauvalo nuliag-
ssissutaussoK nautsorssutigineKartardlune angutip pivdluautigissoru-
jugssusagåLars Dalager „Grønlandske Relationer", Påmiut 1752-ime.
Lars Dalagerip aliånaersårpalu-
ngajagtumik oKauserissai tåssåu-
put tamåna pivdlugo eskimut ki-
nguågssiutitigut ilerKorissåinut
tungassunik OKalugtuårarpagssuit
kalåtdlit pivdlugit atuagkiane nå-
pitagssaussut éssigiåginangajait
ilait. kisiåne atuagkiortut tamar-
mik ingmikut nalimigdlo issiging-
nigtausiat atordlugo agdlagtarput.
ilait tungaveKardluartumik, ilu-
mortumik OKalugtuåinardlutik,
ilaitdle igdluinarsiorpalugdlutik
agdlagtardlutik. agdlagamernit
katerssordlugit ilisamauteKartu-
tut inerneKarsinaugaluarput, er-
KaimassariaKarpordle, pingårtu-
mik ilisimatut kisimik tamåkuni-
nga agdlauseringnigtarmata inui-
nait misigissalikerssårutåinik pe-
Karane, pingårtumigdlo agdlause-
ringnigtut tåssaussardlutik euro-
pamiut erKarsartausiånik eritar-
sartausigdlit. kalåtdlit nangming-
neK inoKatigingnut tungatitdlugo
kinguågssiutitigut atoKatigigtar-
nermut issigingningnerånik nav-
ssåmeK ajornarsimavoK.
sujornagut pissutsit
Hans Egedep nunavtinut pingi-
katdlarnerane kinguågssiutitigut
atoKatigigtarnermut tungassutigut
nalunaerutit ikigtunguput åmalo
nåpitseriatårnerme misigissutsi-
nik sunemeKarsimassaKalutik.
Frobisher Feykes Hannilo oxa-
lugtuarsimåput, kalåtdlit „ing-
mingne inoKatigigsut ilerKorigdlu-
tik kéngutartuvdlutigdlo", inga-
ssangmik ugperivatdlårtariaKå-
ngilaK sordlo åma una ingassang-
mik ugperivatdlårtariaKångitsoK
Olearius OKalugtuarmat, „arnat
umiarssuamut niuvfagiardlutik
ikårångamik atissaerutdlutik ati-
ssatik tuniorartarait", åmalo Fey-
kes Haan OKalugtuarpoK mencuti-
nik sapånganigdlo akilersitdlutik
arnat „umiarssuarmiortavut su-
mik kångugissaKångivigdlutik u-
vagut takutisinåungisavivtinik ta-
kutitarait,“ imalunit Danellsip
taimatut OKalugtuå 10. juli 1652-
imérsoK. avdlanik påsissutigssar-
taKångikaluardlutik kisiåne taku-
tipåtigut taorserautdlune niuver-
tarnerup ilagissarsimagå kingu-
ågssiutitigut atortitarneK. måssa
nalunåikaluaKissoK arnat uve-
Karérsut taima atortitaussartut
taimailiorKussaussardlutik, naut-
sorssutigingitsortariaKångilaK —
måssa KaKutigoraluamik europa-
miunik nåpitsinerne ilioriautsit
eskimut inunerånut suniuteKå-
ngitsorsimanaviångitsut. danskit
ajoKersuiartortitat niuvernermilo
sulissut Kalåtdlit-nunåne nunag-
ssingmata inuisa inussausiat iler-
Kuilo pivdlugit erssencingnerussu-
nik agdlauserissauteKalerpugut.
påsisimassait, sordlo ilumorsori-
naraluardlutik kinguågssiutitigut
atoKatigigtarnerme ilerKunik OKa-
lugtuartarnerat åssigiåginanga-
jagpoic, sordlo tugdline issuagka-
tigut takuneKarsinaussoK kalåtdlit
inusugtut åipaKångitsut åipagdlit-
dlo kinguågssiutitigut ilerKori-
ssait:
Hans Egede: „inusugtut ilerKo-
rigdlutik piumassamingnigdlo
atOKatigisanatik inuput, inatsisit
arferngånik uniorKutitsinerit piv-
dlugit oKarsinauvugut takusimå-
ngisåinardluta samumissumik,
imalunit oKautsitigut ussersorner-
tigutdlunit arnauneKartarnersut,
taimågdlåtdle åiparit kinguåg-
ssiutitigut pinguartarnermik iler-
KOKartarput."
„ukiune 15-ine Kalåtdlit-nunå-
nivfigissavne, taimågdlåt ilisima-
våka arnat inusugtut 2 imalunit 3
uverssarsimassut, taimatume éi-
paringnerup avatågut uverssartut
kångugineKartaKingmata," åipa-
ningnerånit ukiOK ilivitsoK Kå-
ngiuterKårsimåsaoK kångusugatik
nårtusinaulernigssåinut, tamåna
sujorKutdlugo nårtussulersimagu-
nik Kingminut åssersuneKartar-
put. taimåitarportaoK arnap når-
tunere akulikipatdlårångata. uvi-
nerKåt autdlarKåumut agsut ig-
tortarput tåssa niviarsiunermit
nuliångorsimagamik."
Lars Dalager: „tamalerarneK
kalåtdlit pissuserigaluarpåt kisiå-
ne inuiangnit avdlanit mingneru-
ssumik. niviarsiatdlume inersima-
lerKårnermingne ilerKorigsårniar-
torujugssussarput, tåssame piv-
dluarnigssartik ånaeKinagamiko
uverssarnerit inusugtunik uvinig-
sinåungingmata. akerdlianigdle
avitaugångamik imalunit sule
inusugdlutik uvigdlarångamik, so-
KUtigivatdlårneK ajorpåt ilaKar-
tarnigssartik, KaKutigoraluaKissoK
arnaK uverssartoK tusåsavdlugo,
taimåitOK tamåko kingusingneru-
ssukut uviligtutdle agdlåt akuli-
kitsigissumik Kitorniortarput."
påsissutigssat nunasiångoncår-
nerup kinguninguanit pissut taku-
tipåt KanoK uverssagkat Kaxuti-
gortigissut, påsissutigssatdlo OKa-
lugtuarineKartut ilumornerånut
ugpernarsautigssauvdluardlutik
taimanikut KanoK ilerKOKarsima-
ssut.
Bent Jensenip atuagagssiap
normuane augustime erKartorpai
kinguågssiutitigut ilerKorissat ar-
dlagdlit åiparingnerme atorneKar-
tut uparuardlugulo, ilerKut tamå-
ko sujunertaKartut inoKatigit av-
dlångujaitsuvdlutigdlo aserujait-
sunigssåinik. takussutigssauvdlu-
artut uvdlume ukiut 250 Kångiu-
neråne taimanernit inussautsimik
påsingningnermut ilerKuliutau-
ssunut akerdlioKaut, éiparingner-
me taimanikut inunerdlungner-
mik issigineKartut uvdlume av-
dlångordluinarsimangmata.
europamiut eskimutdlo inu-
ssautsimikut najorKutarissaisa
ingmingnut agssortututut aporéu-
nerisa nagsatarisimavåt nunasiau-
lernermit ukiut 60 Kångiuneråne
issigingnigtautsit inusugtune av-
dlångoriartulerneral malungnar-
sisimangmat malungnautitdlo su-
jugdlit takuneKarsinaulerdlutik
inusugtut iléine. Egede Saabyp
uvdlorsiutaine 1770—78 takune-
KarsinauvoK, — „angutit inusug-
tut nuliagssamingnik Kinerdliler-
sarput pigssarsiorsinångorniaria-
rångamikik, kisiånile tamåna su-
jorKuniésanago. taimåikaluartOK
inunerdlungneK inusugtut akor-
nåne kångunartutitauvoK, taimai-
liortoKartarneranigdlo tusagkat
akugtussaKalutik. uvanga nuna-
me tåssaninera tamåkerdlugo ar-
naK inusugtOK uvigssaminit når-
tulersoK atausinavik tusarsimava-
ra sule katitsinatik, tamånalo ag-
sut tusakulutigissarsimavå. kisiå-
ne taima ilerKorigsårneK nunap
inuvisa ingmingnut taimågdlåt pi-
ssuseråt angutit arnatdlo. danski-
nuldle arnat inusugtut agdlåt per-
Kusårtarput." Banquecommissair
Collin agdlagtugkamine 1798—
1807 sule ingerdlarKingneruvoK
— „isumagissutsikut ilerKorissut-
simikutdlo kujatåmiut ersserKi-
vigsumik pitsauneruput avangnå-
miunit, tamatumungalo pissutau-
gunarpoK, tåuko kingugdlit taine-
Kartut, arfangnianit tikikulårne-
Karnerunermikut umiarssuarmiu-
nit ilerKorigsångeKissunit, danski-
nit inuiangnitdlo avdlanérsunit
sangmissaKarnerusimanerat, tai-
mailivdlutigdlo inuiaKatimik ino-
riausiatigut ilerKorissusiatigutdlo
kingusingnerulersimavdlutik."
Kiterpasingnerussukut
nakorsamut sivnissoK Lange upa-
ruaivoK agdlauserissamine „Ka-
låtdlit-nunåne nåpautit “1864-ime,
ima: „Gonorrhoe ilisimasséka nå-
pertordlugit Kalåtdlit-nunåne a-
torneKarsimångilaK matuma su-
jornagut, aussardle Ivigtune påsi-
ssaKarsimavunga, kalåtdlit arnat
tunitdlagtitaussartut avdlanutdlo
tunitdlaissardlutik, måssa europa-
miuinaugaluartunut. kalåtdline
angutine gonorrhoe nanisimångi-
lara.“ måssa 1804-mit akugtungit-
sunik avatånit tikitune syfilis
navssårineKartaraluartoK Europa-
mit aggersune, nunap inuine 1872
sujorKutdlugo nåpaut tåuna ator-
neKångilaK. 1872/73-ime Ivigtune
nakorsap påsivå syfilisertOKartoK
Kavdlunåt sulissartut 4 kalåtdlit-
dlo arnat kivfat 2 tåukulo Kitor-
nait 3. sule avdlat syfilisertut go-
norrertutdlo ukiune tugdlerne na-
nineKarput, taimåikaluartordle
kalåtdlit angutit sule tunitdlagau-
simångitdlat. 1894-ime Hels Ivig-
tut pivdlugit agdlagpoK: „Gonorre
atorneKartorujugssuvoK — kisiå-
nile kalåtdline nanisimångisåinar-
para.“ 1897-ime Meldorfip agdlau-
tigå kalåtdlit inusugtut nuliaKå-
ngitsut mardluk sujugdlerpauv-
dlutik kalåtdline angutine gonor-
rertut. ukiune tugdliutune 1^-ine
umiarssuaKarångat aitsåt atorne-
KalersarpoK, aitsåtdlo 1913-imit
kalåtdline åipaKångitsune nanig-
ssaujualerdlune.
soKutiginardluarpoK malugisav-
dlugo kalåtdlit arnat Ivigtunitut
gcnorrilerKårnerånit ukiut 40 ait-
såt Kångiutut kalåtdlit angutit go-
norrertalermata.
1850-imit kingornamutdlo nalu-
naerutigissarpagssuaKalerpoK ka-
låtdlit åipaKångitsut inunerdlung-
nerånik, pingårtumigdlo nikag-
sautigalugo issorineKartardlune
kalåtdlit arnat umiarssuarmiule-
rinerssuat Kavdlunånutdlume nu-
liaKångitsunut ingassangnerssuat.
taimåikaluartordle atausiåkåtigut
takussanik tungaveKarneruput
inusugtutdlo atautsimut issigalu-
git pissusinik oKalugtuarneruna-
tik. åmalume 1850-imit 1930-mut
erniussut kisitsisaisa avdlauvdlui-
nartoK takutipåt. tamatuma nalå-
ne uverssagkat amerdlåssuseråt
inussartut Kalåtdlit-nunåne 5—6
prccentiat — akerdlianik Dan-
markime 9—12 procentiuvdlune.
kisiånile uvigssaKartut sule katit-
sinatik nårtulersartut nautsorssu-
tigigåine Kalåtdlit-nunåne erniu-
ssartut sule katinane pingortut
8—9 procentiuput Danmarkimilo
23 åma 30 procentiuvdlutik. sule
åipaKalersimångitsut nårtussarne-
rat sanigdliukåine arnat nårtusi-
naulersut (15—49-nik ukiugdlit)
amerdlåssusiånut sule nalentiu-
ssineK pitsaunerussoK pineKarsi-
nauvoK. taima nautsorssuinerup
takutipå ukiut untritigdlit niki-
lerneråne Kalåtdlit-nunåne åipa-
Kångitsut Kitornissartut 25-uput
inungnut 1000-nut avguaKatigig-
sitdlugo Danmarkimilo 60-ussar-
dlutik inuit 1000 avguaKatigigsit-
dlugit. nautsorssutigissariaKarpoK
tamatuma nalåne Kalåtdlit-nunå-
ne nårtunavérsårnigssamut sule
igdlersutigssaKångitsoK, tamåkulo
Danmarkime KaKutiguinaK ator-
neKartardlutik. taimåitumik pi-
ssutigssaKarpoK sule katitsinane
atoKatigigtarneK kalåtdlit ming-
nerussumik atorsimagåt tamatu-
ma nalåne Danmarkime atorne-
Karneranit mingnerussumik. inu-
sugtuarKatdlo nårtulersamerat
Kalåtdlit-nunåne KaKUtigårtoru-
jugssuvoK. uverssagkat kisitsisait
avdlångortinagit inusugtuarKat
nårtulersamerat Danmarkime si-
samariéumik amerdlaneruput Ka-
låtdlinut nalerKiutdlugit. Alf Ber-
thelsen atuagkiamine Grønland-
ske Medicinske Statistik og Noso-
grafi“-me tupigalugo OKarpoK tai-
ma uverssagkat ikigtigingmata,
tåssame isumaKaramigoK tamale-
rarneK inusugtune atorneKangåt-
siaKissoK. taima påsiuminaitsu-
mut navsuiautausinausorisimavå,
nårtulernigssamut periarfigssaki-
nerusoringningnine pissutigalugu-
goK kalåtdlit inusugtut „kujagtar-
mata“ atissaKåinardlutik nikor-
favdlutigdlo — tulugtutdlo ag-
dlagkamine ima OKautigisimav-
dlugo atautsimut issigalugo: „Ex-
tramarital copulation is rarely
concumated nowadays owing to
the officially prevailling sexual
morality." atoKatigingneK Kalåt-
dlit-nunåne nikorfavdlune pissar-
mat uivssuminångikaluarpoK, ki-
siånile tamåna isumaKartisavdlu-
go nårtunavérsautitungajak ator-
tutut uivssuminarpoK ilumutdlo
taimåinersoK ugpernarsautigssa-
xarane. Berthelsenip kalåtdlit
inusugtortaisa kinguågssiutitigut
atCKatigikulanerinik isumå 1930-t
tungånut tungatitdlugo påsissaria-
KarunarpoK erKungitsutut åmalo
gonorrertut akorninåine påsissa-
nik taimågdlåt tungaveKartutut.
1930-vdle kingornagut taima
nalerKUSsiniartarnerit ajornar-
siartuinarput. Danmarkime isser-
tordlutik nårtuersitartut akulikit-
dligalugtuinarput, Kalåtdlit-nu-
nånile taimailiortOKåsanane. Dan-
markime åipaKångitsut nårtuersi-
sinauneK akuerissaussoK atomiar-
tarpåt, ukiutdle kingugdlerpåt er-
Kåisångikåine åma tåuna Kalåt-
dlit-nunåne atorneKarsimanane
imalunit atorneKångingajavigsi-
mavdlune. åmåtaoK ugpemarsau-
texarpoK nårtunavérsautit Dan-
markime 1930-t kingornagut ator-
neKaralugtuinarsimangmata. ta-
måko Kalåtdlit-nunåne atorne-
Karnerat suniut.eKångitsutut issi-
gissariaKarneruvoK 1967—68-iku-
ne spiralip atorneKalernera aitsåt
kigdligalugo suniuteKalermata.
misigssuinerit inernere najorxu-
taralugit, suliarineKarsimassut ki-
nguågssiutitigut atoKatigigtarner-
mut Kåumarsainiarfiup isumaliu-
tigsslssutainitut, danskit pivdlugit
kisitsisit iluarsilernéråne uver-
ssagkat imalunit katineKarane
nårtussulersarnerit påsinarneru-
lerput. tamåko najorKutaralugit
nautsorssutigissariaKarpoK 1950—
55 Kalåtdlit-nunåne Danmarkimi-
lo nårtulersartut uveKångitsut
amerdlaKatigiginangajagtut. tai-
ma nautsorssutine nautsorssutigi-
neKarsimångitdlat nårtunavérsau-
tit KanoK atorneKartigisimanerat,
nårtulersartutdlo amerdlåssusinut
suniuteKarsimanerat.
måna pissutsit
1960-ip kingornagut erniussut ki-
sitsisaisa erssersigunarpåt måna
åipaKångitsut nårtussarnerat Ka-
låtdlit-nunåne akulikinerulersi-
massoK Danmarkimut nalerKiut-
dlugo, tamånale P-pillip Dan-
markime atugaunerujugssua naut-
sorssutigalugo atoKatigigtarnerup
KanoK ingmingnut nalerKunigsså-
nut ajornakusortitsivoK. atoKati-
gigtarnermutdle tungatitdlugo
aperssuivdlune misigssuinerit Ku-
jatåne pisimassut inusugtunik
15—19-inik ukiulingnut (inuit 500)
1968-ime takusinångortipåt kalåt-
dlit arnat inusugtut 17-inik uki-
ugdlit 14 ®/o-é nårtulertarsimassut
nårtuvdlutigdlunit. Danmarkime
arnat inusugtut 18-inik ukioKa-
lersinatik nårtulersartut mérar-
tårsimassutdlunit 13—14 ®/o-iuput.
matuminga agdlagtup aperssuineK
suliarisimavå, pingårtumik Fru
Cecilie Lund, K’anisartormioK
OKalugtigalugo, ilåtigutdlo påsi-
ssaKarfigisimavdlugo atoKatigiku-
låssuseK periautsitdlo, åmalo inu-
sugtut atugkamikut tunuleKutait
iliniarsimaneratdlo KanoK ing-
mingnut atåssuteKartiginersut.
misigssuineK isumagssarsiausima-
vok danskit misigssuisimanerånit
Aukenime, Hertoftime Ekstrøm-
imilo, taimåitumigdlo inusugtunut
aperKutit éssigigsitausimavdlutik
ingmingnut nalerKusinigssaK su-
junertaralugo. kulturikut itisumik
avdlåussutit, inoKatigingne iler-
KUt tunulerissat uvdlumikorpiar-
dlo ajornartorsiutaussut inuiaKa-
tigingne mardlungne tåukunane
éssigingeKingmata erKuvigsunik
åssersussiniarneK ajornakusorpoK
inernilersuiniarnerdlo åma ajor-
nakusordlune, tåssame atugkami-
kut tamatumunga inatsissue (ila-
Karusulersitsissartue) inuit ataut-
simut atugkamikut åssigiårneru-
ssut atugait iluamik ilisimassa-
Karfiginginavtigik.
inernerit åssersuneKarsinau-
ssutdlo atausiåkåt kisimik entor-
sinåuput. Danmarkimut naler-
Kiutdlugit kalåtdlit inusugtortait
atOKatigingnermik misilérKårå-
ngamik Kavdlunåt inusugtortainit
inusungnerussarput. Kalåtdlit-
nunåne arnat inusugtut avguaKa-
tigigsitdlugo atorterKårsimassar-
put 15-inik ukiOKalerångamik,
Danmarkime 17—18-inik ukio-
Kardlutik. taimatut angutinut av-
guaKatigigsinera Kalåtdlit-nunå-
ne 16-inik ukiOKalerångamik Dan-
markimilo 17-inik ukioKardlutik
arnanik ilaKarKårtarsimåput, Sve-
rigemilo, 16-inik. ilångutariaKar-
pordle inuit atugkamikut pissusé
issigisagåine kalåtdlit atugait na-
jorKutaralugit piårnerunigssåt ili-
manarérsimangmat. kalåtdlit inu-
sugtortaisa atuarfik amerdlanerti-
gut Kimarértarpåt 1968-ime dan-
skit inusugtortainit sujusingneru-
ssukut tamånalume åma ilapigtu-
taussutut nautsorssutigissariaKar-
poK. atautsimut issigalugo OKauti-
gissariaKarneruvoK inunermingne
kalåtdlit atugait nautsorssutigalu-
git OKartariaKardlune danskinit
inusugtunit atoKatigigtarnerup
tungåtigut autdlartitarnerat suju-
sigissagssåungitsoK danskit tai-
matut atugaKaraluarunik åma tai-
maigunaraluarmata.
Berthelsen Barberilo — Cana-
dame eskimoKarfingnérsoK — isu-
maKarput atautsimut igdlexartar-
nerup eskimut mérartai piårtumik
angajorKåmik atOKatigingnikut
inunerånik ilikartitarai, taimåitu-
migdlo piårnerussumik ilaKarta-
lersitardlugit. aperssuivdlune på-
siniainerup tamåna ugpernarsau-
tigssaKartingilå. måssa inusugtut
55 10/ii-é kujagtunik issigingnårér-
simagaluartut taimågdlåt 6 °/o-é
angajorKåmingnik issigingnåga-
Karsimåput, issigingnågkatdle siv-
nere silame inusugtut inersima-
ssutdlunit kujangnerinik issiging-
nårnerusimavdlutik. issigingnår-
Kårneic 2 "/o-isa misigisimavåt su-
le 8-nik ukioicalersinatik, 20 '“/o
sule 13-inik ukioKalersinatik siv-
nerisalo 33 "/«-it 13-inik ukiq>Kale-
rérnermikut. ugpernartumik upa-
ruåussutigssaKångilaic kujagtunik
issigingnårneK sujusingnerussu-
kut ilaKartalersarnermut pissusi-
manersoK, kisiånile taimåitOK ilå-
nguneKarsinauvoK, pingårtumik
12