Atuagagdliutit - 08.06.1972, Blaðsíða 11

nålagkersuissuginaratdlardlutig-
dlo isumaKatigissutit atsiorneKå-
ngikatdlartitdlugit sule uvanga
avdlatdlume neriutigssaKåsaugut.
tauva kingusingnerutsiartukut
grønlandsminister Knud Hertling
imåitunik ardlalingnik pissute-
Kardlune nakeriatdlautigingitsu-
gagssåungitsunik OKauseKarpoK:
— Moses Olsenip oKauserissainut
kingugdlernut tungatitdlugo OKa-
rusugpunga entarsautigissagssa-
me matumane Kalåtdlit-nunånut
pingåruteKartorujugssussume pit-
saunerpåusassoK sut ugpernarsar-
neKarsinaussut sangmiguvtigik
kigsautigigaluaKalutigik erKusi-
nåungitsunik singnagtussarung-
naerdluta.
taimane Kalåtdlit-nunåta ing-
mikut taisisitaunigssånik kigsaut
sarKumerKårmat kigsautigineKar-
simavoK Kalåtdlit-nunåt Dan-
markilo ingmikordluinartumik
taisisineKåsassut. inatsisit tunga-
viussut maligdlugit Danmarkimut
atanerput pissutauvdlune taimai-
liornigssaK ajornarsimavoK, tamå-
nalume ilisimatitsissutigineKarsi-
mavoK. tauva kigsautigineKarpoK
taimåikaluartoK Kalåtdlit-nunåt
Danmarkimit kingugdliuvdlune
taisisineKåsassoK. Kuianakujungit-
sungilaK takuvdlugo isumaKarto-
KartOK taimailiornikut Kalåtdlit-
nunåta iluaKutigssånik iliortoKå-
sassoK. ilumorutdlugo OKåsaunga
nålagkersuissut uvangalume au-
lajanginerput avKutigalugo kalåt-
dlit iluaKUtigssiniarneKarsima-
ssut, taimalo aulajanginerme ka-
låtdlit tungavigissariaKagait tu-
ngavigineKarsimassut. Danmarki-
mime taisineKarnerane EF-imut
ilångunigssamut akuerssissut a-
merdlanerujugssusagpata Kalåt-
dlit-nunåne taisinigssaK pingåru-
teKångitdluinartussugssauvoK,
taimalo kalåtdlit angerdlutigdlu-
nit någgårnerat nautsorssutigine-
Kartugssåusanane. tåssa taisissug-
ssat tåukua asule tugpatdlersau-
tåinarmik taisisineKarsimåsaga-
luarput. Danmarkimile naligigi-
nanga.iangneKåsagaluarpat tauva
taisissugssap kalåtdlip aulajangi-
gagssarilisavå Danmarke EF-imut
ilångutisanersoK ilångutisånginer-
sordlunit. inuk kalåtdlimik taisi-
ssugssamik taimatut periarfigssé-
rusugsinaussoK nåkigtaikujugtu-
tut issigingitsorneK ajornarpoK,
aperKutime erKarsautigissagssat
Kalåtdlit-nunånit issigalugit Dan-
markimit issiginerånit avdlao-
Kaut. kalåtdlinukua artornartor-
siutigssikumanatigik taimatut au-
la jangisimassugut.
ajussårutigilangitsungilara Mo-
ses Olsenip pivfigssap OKalugfig-
ssame ilå atormago inatsissartu-
nut sujdrasårutipajånik sarKu-
miussinermut — inatsissartut pi-
ngikunigit taimak kikunukua su-
jorasårniarnerpai.
Kalåtdlit-nunåta nangminer-
ssortungornigsså aperKutauvotc o-
Kaluserissartagarput sulilo ukior-
pagssuarne oKaluserissagssarput,
isumagalo maligdlugo kukuneru-
vok kalåtdlit inatsissartunut ilau-
ssortåt OKalugtarfingm.it matu-
mångånit aperuut tamåna sule
nalorninaitdlinikungeKissoK sujo-
rasårutipajåtut atordlugo OKalu-
sagpat. —
statsminister Kragip Moses Ol-
senimut oKausé kingugdlit tama-
nut soKutiginartunik imaKarput:
— pissusigssamisordluinartutut
ajorissagssåungivigsututdlo issi-
gåra 19. oktober 1971-ime inatsi-
ssartut atautsimérKårneråne o-
Kautsivnik Moses Olsenip enrai-
singmanga, periarfigssaKartitau-
neralo atordlugo oKautigingitso-
rumångilara ugpernarsarumagav-
ko månåkut nålagkersuissussut
taimane OKarnivtutdle sulissuti-
giumagåt Kalåtdlit-nunåne poli-
tikikut ingerdlatsinerme tunga-
viussut erKarsautigerKingneKar-
nigssåt åmalo Kalåtdlit-nunåt ka-
låtdlitdlo politikere suleitatigiv-
dluinardlugit politikikut inger-
dlatsinerme tungavigssamik. nu-
tåmik navssårniartoKarnigsså^ ta-
måkua tungaisigut anguniagari-
niagkavut avdlånguteKarsimå-
ngitdlat, åmame grønlandsmini-
sterip sulineratigut påsisinauso-
råra nålagkersuissut sivnerdlugit
anguniagagssatut aulajangiusi-
massavut ilungersordluinardlune
malingniarKigsårdlugitdlo sulissu-
tiginiarai.
åma Moses Olsen OKarfigeru-
sugpara isumaga maligdlugo Ka-
låtdlit-nunåt niuveKatigingnut
tungassumik erKarsautigisagåine
åma isumaliutigissariaKartoK ka-
låtdline inutigssarsiutit pingår-
nerssåt, aulisarneic, EF-imut ilå-
ngunikut atugagssarigsårneruler-
sugssaunersoK taimailisånginer-
sordlunit. KularutigssåungivigpoK
Kalåtdlit-nunåt EF-imut ilångu-
nikut iluaKuserneKarujugssuar-
tugssaussoK. 12 sømilit timåne
imartat nangmineK aulisarfigi-
ssagkat pitsaunerussumik igdler-
sorneKalersugssåuput, nunanutdlo
avdlanut niorKuteKarneK periar-
figssarigsårnerulisaoK. månåkor-
piaK aulisagkat akigigsårtitdlugit
tunineKartarKOKaut, nunatdle au-
lisagkanik nunanut avdlanut nior-
KuteKartartut nalungilåt tamåkua
tungaisigut avdlångulertorneKa-
ratarsinaussoK. aulisagkat avåmut
niorKutigineKarneråne periarfig-
ssat pitsauvatdlångisitdlugit eu-
ropamiut aulisagkatigut åridgssu-
ssinere iluaKutaussorujugssussug-
ssåuput, tåssa tunissat amerdli-
nerånik akigigsårtitsinerunermig-
dlo nagsataKartugssaugamik.
aulisagkanik niorKuteKarnerme
periarfigssat pitsauvatdlårung-
nåisagaluarpata malugiumårpar-
put nunat nålagauvfingnut niuve-
Katigingnut ilaussortaussut Euro-
pame pisiortordluarsinaussorssu-
arnut niorKuteKarKårtugssångor-
titaujumårtut, ilaussortåungitsut-
dlo aitsåt niuverKårtugssautitat
tunissagssaerugpata „nåmautitut"
niorKuteKartineKarsinaujumårtut.
taimaingmat danskit, kalåtdlit sa-
valingmiormiutdlo aulisartuinut
pingårtorujugssuvoK EF-imut
ilaussortångornikut Europame tu-
nitsivigssanut angmåuneKarsi-
naunigssaic.
naggasiutdlugo imaKa åma tai-
neKarsinauvoK Kalåtdlit-nunåt
Danmarkip ingmikortuisa EF-ip
aningaussauteKarfiatigortumik
ineriartornerme ikiorserneKaru-
mårsinaussortatuarigunarmåssuk.
tamatuma KanoK pingårtigissutut
issiginigsså tauva erKarsautigine-
KarsinauvoK. —
Kalåtdlit-nunånut ministerip
OKausine takuneKarsinauvoK aju-
ssårtoK „Moses Olsenip pivfigssap
ingminut OKalugfigssautitap ilå
atormago inatsissartunut sujora-
sårutipajånik sarKiimiussinermut
inatsissartut pingikunigit tai-
mak kikunukua sujorasårniarner-
pai . sordluna grønlandsmini-
stere Moses Olsenip OKalungnera-
ne åungaitsiarsimåsassoK. Moses
Olsenime taimågdlåt ima OKar-
P0K-' KujanarKajarpoK perssu-
arsiungivigdluta aperKutit Kalåt-
dlit-nunåta nangminerssorsinau-
nerulerpigssånut tungassut OKat-
dlisigilersuguvtigik. ilame uvanga
nuanåsagaluarpunga torKigsisi-
massumik perssuarsiortorssungit-
sumigdlo taimailiortOKarsinåusag-
pat. OKautsinut taimak kamag-
såringitsigissunut Knudt Hert-
lingip tugtitai erKumigingitsugag-
ssåungitdlat. agdlåme uvavtinut
isumaliorKajånarpoK Moses Ol-
sen sutut navianartorssuartut er-
Kartorninarå. åma pakatsisipåti-
gut kångutsåumersingitsornatalo:
sorme danskit inatsissartunut
ilaussortaisa nalunerssait akissu-
tigssaeruteriardlutik ajortitsiniåi-
nalersartut åssiliniåsavai!
statsministerip Moses Olsenimut
akissutai neriorssumik tusarni-
vigsumik imaKarput: månåkut
nålagkersuissussut Kalåtdlit-
nunåta ingerdlatitaunerane tu-
ngavigineKartut isumaliutiger-
KingneKarnigssåt sulissutigiuma-
våt, tamatumane Kalåtdlit-nunåt
kalåtdlitdlo politikeré angnertu-
mik suléKatigalugit. Kragivdle
kalåtdlit aulisarnerånut tungatit-
dlugit OKausé pakatsissutiginå-
ngitsungitdlat sukangasåsångikåi-
ne taimaitdlarKussigaluaKinertut
sukangasåsagåinilo pututitsiniuti-
tut OKautigissariaKardlutik. kalåt-
dlit EF pivdlugo aulajangerniar-
nigssåt — mingnerungitsumigdlo
tamatuma aulisarnermut tunga-
ssortai — sunik nalominaitdlui-
nartunik tungavigssaKartiniarta-
riaKarpoK, ilåtigut aperKutit imåi-
tut ersserKigsumik akineKardlu-
tik: 1. nunat EF-imut ilaussortau-
ssut månåkut aulisagkanit nior-
Kutigssianik KanoK ingmingnut
pilersorsinautigipat? 2. Norge Tu-
luit-nunåtdlo EF-imut ilångutisa-
galuarpata ingminut pilersorniar-
neK KanoK sunerneKåsava? 3. Is-
landip kigdleKarfingminik 50 sø-
milinut avasigdlinera KanoK su-
niuteKåsava? tamåna sordlo Tu-
luit-nunåta Norgivdlo aulisagka-
nit niorKutigssiornerånut migdli-
sautåusava? 4. imåingila Tuluit-
nunåne, Tysklandime Norgimilu-
me aulisarneK KimagarneKardlu-
ne, sulivfigssuarne niuvernermilo
sulivfeKarusungnerunermik pissu-
teKartumik? 5. kalåtdlit nioreu-
tigssiåinik pisiortornerussugssat
tåssåusånginerdlutik USA (ima-
Kalo Canada), åma kalåtdlit nior-
Kutigssiait København ungaseKi-
ssok avKutiginago sordlo USA-
kortitdlugitdlunit avåmut tunini-
artaråine pitsaunerusångikaluar-
nerpa? ilimanångivingnerpa suju-
nigssame Afrika Europavdlo ka-
ngiatungå kalåtdlit tunissagssiåi-
nik pisiortordluartunut ilaulersi-
nåusassut? 6. sormitauvauna Is-
landip EF-imut ilångutisångika-
luarune tamåna soKutåungitsutut
issigigå? taimak aperivunga Is-
land aulisarnermik isumavdlute-
Kardluinartungmat.
imåisoråra Europap kitå ataut-
simut issigisagåine uvdlumikut
aulisagkanik amigauteKardlune.
åma isumaKardluinarpunga sava-
lingmiormiut aulisagkanit tuni-
ssagssiamingnik tunissaKarsinau-
jungnaernigssamik ersissuteKå-
ngitsut. åma sordluna ilimanarsi-
naugaluartoK Kalåtdlit-nunåt, Is-
land Savalingmiutdlo (imaKame
åma New-Foundland Norgivdlo
avangnå) taimaitdlutik aulisagka-
nit tunissagssiornerup tuniniaine-
ruvdlo tungaisigut suleKatigiler-
sinaujumårlut. tauvame Europap
sulivfigssuarnik nåpateKartortai
tåukunånga aulisagarsissalisaga-
luarput akit Imarpigssup avang-
SYGEPLEJE HØJSKOLE
rfy HUSHOLDNINGS- LjQ- SKOLE
EFTERSKOLE
Kursustid: 10
måneder. Nye
hold begyn-
der 1. septem-
ber. Ring el-
ler skriv efter
program.
Valgfrie fag
med statskon-
trolleret prø-
ve i dansk, naturlære og reg-
ning.
Sygeplejehøjskolens 5 maneders
kurser begynder 1. august og 1.
februar.
MARIAFORBUNDET
Kastanievej 2 - 1876 Kbh. V
Tlf. (01) 31 08 08
Baunehøj - 3630 Jægerspris
Tlf. (03) 330-23
IMariaforbundets sygepleje-
højskole
Kastanievej 3 - (01) EVa 36 16
Gode tilskud til alle kurser
nåne nunalingnut napaniutigisav-
dlugit amigångitsut atordlugit.
Kragisutdle kigsautigingågkavnik
imaKa piviussungorsinåungitsu-
nik anitslnaraluarnerdlunga isu-
mat anerigkama sangmiviat ma-
linardlugo ima naggasigatdlardla-
nga: Imarpigssup avangnåmiut
taimatut suleKatigigsinaulisagpa-
ta tungavigssat pingårnerssåt isu-
maga maligdlugo unauvoK avdla-
nit naKisimaneKarnatik aulaja-
jigisinåussuseKardlutigdlo inuia-
Katiglnguatut atåinarumanertik
tungavigalugo politikimik inger-
dlatsinigssamut periarfigssaKar-
tuarnigssåt. nangminerssorsinau-
neK, nangminérdlune aulajangisi-
nauneK angnertoK, taimaingmat
anguniagaussariaKarpoK — tau-
valo nunanik inuiaKatigingnigdlo
uvavtitut inunermingne atugag-
ssaKakånerdlutigdlo periarfigssa-
Kakånersunik suleKatigingning-
neK.
(agdlagkame erssendgsagkat
uvanga nangmineK taimailiugarå-
ka, jpo).
11