Atuagagdliutit - 08.06.1972, Blaðsíða 26

nunat sujuarsagagssat niuvernerme
angnerussumik pigssarsiaKarumassut
nunat sujuarsagagssat „nikanarnerssait“, pingårtumik nunat
pitsussut, ingmikut atugagssauarusugput — nunane sujuar-
sagagssane niuverneK pivdlugo Chile-me atautsimérssuarnig-
ssame nunat sujuarsagagssat isumaKatigingitsut
agdlagtoK Henrik Decker
København (RB-special)
silarssuarmiut niuveKatigingneråne nunat sujuarsagagssat pitsaune-
russumik inigssmiardlugit nutåmik misilineKåsaoK niuverneK åma ine-
riartorneK pivdlugo FN pingajugssånik atautsimérssuartitsilerpat San-
tiagome Chile-mitume (13. aprilimit 17. majimut). atautsimérssuartitsi-
ssusaoK niuverneK ineriartornerdlo pivdlugit FN-ip atautsimititaliå
(UNCTAD) — pissortaKarfik FN-imut atassoK Geneve-mitoK 400 mig-
ssiliordlugit sulenataussoKartoK.
tamarmik miserratigingilåt peri-
autsit pivdlugit isumaKatigingnig-
ssamut nunanut ineriartortitag-
ssanut tungassutigut. tamåna er-
ssernigsivoK piarérsautaussumik
atautsimérssuarnerme, taineKar-
tartume „Gruppe 77“, nunat su-
juarsagagssat suliniamermut
gruppeat, atautsimérssuameK i-
ngerdlåneKarpoK novemberime
Perup igdloKarfisa pingårnersså-
ne Lima-me.
nunat sujuarsagagssat „nika-
narnerssait" atautsimérssuamer-
me ingmikortoKarfingmik ingmi-
kut itumik pilersitsiniarssariga-
luarput ingmikut pisinautitau-
ssugssanik nunanut sulivfigssua-
lingnut pisunut.
tåssame nunat sujuarsagagssat
pisuj unerussut ikiutisinerpaussar-
put. iluaKUsersutigssanik åssigi-
ngitsunik peKarérput. inungnik
nautsorssutinik ilisimassaKardlu-
artunik il. il. sulissugssaKarérput.
kisiåne nunat sujuarsagagssat
angnerussut ardlagdlit taimatut
avigsåmigssaK akerdleråt, åmalo
Lima-mit nalunaerume påsissat
pingårnerssåt imåipoK:
årdlerineK angnertoK, pakatsi-
nangåtsiartoK neriungnerdlo ang-
nikitsuinaussoK.
nunat sujuarsagagssat pigig-
såmerussut pisungoriartornerat
åmalo nunat aningaussagssaKå-
ngitsut pitsungoriartomerat er-
sserKigpoK. 1971-ime Europap ki-
tåtungånut niorKuteKamerup ila-
rujugssuane sagdliutitagssaune-
rup ilarujugssuane sagdliutitag-
ssaunerup anguneKaraluarnera
nunanut 25 migssåinut „sujuarsa-
gåunginerpåtut" måna OKautigi-
neKarsimassunut iluaKutåungilaK.
nunanut tamåkununga ilåuput
nunat sulivfigssuaKéngingajagtut
åmalo atuarsinåungitsunik ag-
dlagsinåungitsunigdlo inugpag-
ssuaKartut, nunatdlo tamåko inue
ukiumut 100 dollarsinik (700 kr.)
imalunit tåuko inordlugit taimåg-
dlåt akigssarsissarput.
sujuarsagagssanut soituti-
gingningneK Hollandime
angisujussoic
aperKutauvoK nunat sulivfigssua-
Kardluartut KanoK iliorsinauner-
sut nunat ineriartortitagssat iki-
orsemiardlugit. Hollandime inu-
sugtut gruppe åssigingitsut nu-
nat sujuarsagagssat ajornartorsi-
utåinik sulissutigingnigtut ataut-
simårdlutik kétuvfeKalersimåput
„UNCTAD sulissoK", kåtuvfiuv-
dlo tamaviårdlune nålagkersui-
ssut inussutigssarsiomermigdlo i-
ngerdlatsissut sunemiarssarai nu-
nanut sujuarsagagssanut amer-
dlanerussunik akuerssissuteKar-
Kuvdlugit.
katuvfiup malungnauteKartit-
dluarpå ineriartortitsinerme i-
ngerdlatsinigssaK pivdlugo Hol-
landime nationalkommissionip
Kanigtukut Haag-ime atautsimi-
titsinera, tåssa aningaussarsiorni-
kut påsisimassaKardluartut peKa-
taussut OKåukamikik Hollandime
nålagkersuissut såkortumik ka-
magtorKuvdlugit nunat tamalåt
kakao pivdlugo isumaKatiglssute-
Karnigssånik erKarsaut taperser-
sorKUvdlugo. sågfigingnissumik
atsiuissut ilagåt hollandimio ani-
ngaussanut tungassutigut påsisi-
massaKardluartoK silarssuarme
tusåmassaussoK, professor Jan
Tinbergen — aningaussanut tu-
ngassut pivdlugit nobelprisimik
sujugdlersauvdlune tunineKarsi-
massoK.
hollandimiut inungnik ikiuini-
ardlune sulinerme åmalo nuna-
nut sujuarsagagssanut ikiunerme
tamatigut suliniardluartussarsi-
måput. inuiaKatigit niorKUtigssi-
åne tamarmiussume nålagauvfiup
ikiuteKartarneranik UNCTAD-ip
kisitsisingordlugit nautsorssugai-
ne Holland tugdlerssortauvoK 0,62
procentimik. Frankrig sagdler-
sauvoK 0,63 procentimik, taimåi-
tordle tamatumunga pissutaune-
ruvdlune sujornatigut f ranskit
nunasiarisimassåinut Afrikamitu-
nut fællesmarkedimut atåssute-
Kartunut Frankrigip angnertumik
ikiunera.
hollandimiut inusugtut nunanut
sujuarsagagssanut ikiuniaruma-
tut Haag-ime iliorsimåput inui-
åussutsimingnut tungassutigut i-
lerKussartutorKat pitsaunerpåt
nåpertordlugit, tåssa professorit
ilisimavdluartut, lektorit avdlat-
dlo påsisimassaKardluartut OKau-
sigssailatsilersikamikik UNC-
TAD-ip angussarissaisa angniki-
kulungnerat pivdlugo navsuiaine-
risa nalåne.
„UNCTAD sulissoK“ — inuit
GRØNLANDS-SPECIALISTEN
Alt indenfor trælast
og bygningsmaterialer
Kom med Deres tegninger -
Vi hjælper gerne med materia-
leberegning.
Ringvejens Tømmerhandel
(Em. Z. Svitzers Eftf.)
Vallensbækvej 25
2600 Glostrup
Telegramadr.: RINGTIMBER
piumassaråt FN nalunaerssuisa-
ssok nunat tamalåt pigingneKati-
gigfisa isumaKatigissuteKartarne-
re påsiuminaitsut pivdlugit, UNC-
TAD-ip nålagkersuinermut tu-
ngassutigut pissaunerata agdline-
Karnigssånik, fællesmarkedip ilå-
ngunigssånik nunat tamalåt su-
kut pivdlugit isumaKatigissutai-
nut åmalo „nunat tamalåt kakao
pivdlugo isumaKatigissutånik hol-
landimiut nålagkersuissuisa ajo-
Kusiniarnerata" taimaitineKarnig-
ssånik.
niorKutigssiagssat ake
åpariartortut
atautsiminerme peKataussut ilå-
nut kakao pivdlugo suliniarneK
ingmikut soKutiginauteKarpoK, i-
maKame ajugausimårnalårpoK.
tåssa Ghanap Wien-ime ambassa-
døria, K. B. Asante, plkunartoru-
jugssuarmik erssendgsaissoK
Ghanap ajornartorsiutainik ka-
kaop akisa åpariartornerat pissu-
tigalugo.
akit avdlångorarnerisa angner-
tut aningaussarsiomermut tunga-
ssutigut ersserKigsagkamik piler-
ssårusiomeK ajornarsisipåt, pi-
ngårtumik nuna — sordlo sujor-
natigut nunasiaKarfiussune tai-
måitartOK — niorKutigssiagssamik
aulajangersimassumik atautsimik
tungavigssaKardluinarångat. ki-
siåne tamåna tåisångikåine er-
ssernigsarpå kakaop punerutig-
ssiarineKartameranut suliaring-
ningneK Ghanap nangmineK i-
ngerdlatarilisagå — tamåna tu-
nissagssiornerup ilagå Hollandip
nalerKutumik Ghanamut suliag-
ssångortisinausså, taima Asante
OKarpoK.
månåkorpiaK Ghaname pissut-
sit ilungersomartorujugssuput
ministeriuneK Kofi Busia upiti-
tausimalermat, pissutigigunar-
dlugo ingminut artorssisimang-
mat 1966-ime Kwame Nkrumah-p
akitsorujugssue Kimatai pivdlu-
git.
såkutut nålagkersuissutitaisa
nunanut avdlanut tungassutigut
ministerertåvata, sujornatigut så-
kutunut nålagaunerssausimassup
Nathan Aferip nunat akiligag-
ssarsisitsisimassut ivsaK kåmag-
torpai Ghana akuerssivigerKuv-
dlugo akitsunut kinguartitsinig-
ssamik — akitsut 3,6 milliarder
kruninut migssiliuneKarput — å-
malo akitsut akilerneKarnigsså-
nut ukiune 15-ine utarKerKuvdlu-
git.
niorKutigssiagssat pivdlugit isu-
maKatigissutit atortineKarsinau-
nerånik aperKut nunat tamalåt
atautsimérssuarnerine ardlalingne
sarKumiuneKartarsimavoK nuna-
nut sujuarsagagssanut ikiunig-
ssaK pivdlugo.
nunat sujuarsagagssat akomå-
ne ataKatigingnerup ima såkortu-
tigisinaussup angnertunik angu-
ssaKautausinauvdlune åssersutig-
ssartaisa sujugdlersarait akit piv-
dlugit isumaKatigissutit, kåtuv-
fiup OPEC-ip iluane ukioK ki-
ngugdleK nunat uliamik niorKU-
tigssiortut nunanut sulivfigssua-
lingnut pingitsailissutåt. nunat
saviminermik kångusangmigdlo
niornutigssiortut ardlalingnik i-
sumaKatigissuteKarsimåput, ima-
Ka uvdlut ilåne taimatut aulaja-
ngersimatigissumik iliuseKaliu-
tigssamingnik nunanut tunitsivi-
gissartagkamingnut.
niorKutigssiagssanik isumaKati-
gissuteKartarnerit sujunertaråt
nunanut avdlanut nioncuteKar-
nerme akit atatmarneKarnigssåt,
tamånale taimågdlåt atortineKar-
sinauvdlune isumatusårtumik i-
luarsartukuminåikaluartumigdlo
tunissagssianik kigdlilersuinerti-
gut.
Kanorme avdlatut iliortoKarsi-
nåusava nunat sujuarsagagssat
niuvernerat Kimagsausemiardlu-
go? sujunersutit amerdlasut
Haag-ime OKaluserineKarsimåput
— mingnerungitsumik isuma una,
nunat sujuarsagagssat ingmikut
akuerssiviginiardlugit aningau-
ssauteKarfingme aningaussat na-
linginut atortume ingmikut itu-
nik erKorniaisinautilerniardlugit
sordlo tamåna åma OKautigineKar-
simassoK Perume „Gruppe 77-“-
ip atautsiminerane.
nunanut sujuarsagagssanut er-
Korniagkanik amerdlanerusinau-
ssunik pigssarsisitsissarnigssamik
OKatdlineK nåmagsineKarKajångi-
laK, taimåitumigdlo sujunigssame
Kanigtukut tamåna pivdlugo au-
laj anginigssaK ilimagineKarsinåu-
ngilaK.
nunat sujuarsagagssat pineKau-
tigssanit (atugarigsåmeK) nali-
nginaussunit angnerussumik ing-
mikut erKuiniarnerme angneru-
ssumik pigssarsiaKarsinautineKa-
lerpata, tauva nunanut sujuarsa-
gagssanut ikiuiniarneK påsinåine-
rulisaoK — sordlo professor R.
Dumontip franskiussup erKartor-
simagå. ikiuineK angnertusisine-
KarnaviångilaK, taimågdlåtdle i-
kiutit tamarmiussut ilait SDR
avKutigalugo ingerdlåneKartåså-
put.
umiartorneK angnikitsuinaK
professor Harry G. Johnsonip, a-
ningaussarsiornermut tungassuti-
gut påsisimassaKardluartup ajo-
rusutiginarsinauvå UNCTAD-ip
Kinersimangmago pingårtikumav-
dlugo SDR-ip åma nunanut suju-
arsagagssanut ikiunerup agdlisi-
neKarsinaussup ataKatigigsine-
Kamigssåt.
nunat sujuarsagagssat pingår-
tumik tapersersortariaKarpait nu-
nat tamalåt akilersuissamermik
årKigssussinerata suniuteKardlu-
arnerulemigssånik pilersitsiniar-
neK angnerussumik periarfigssa-
Kalerdlune aningaussat nalingisa
avdlångoramigssånut, åmalo ta-
matigut issiginiåinartariaKångi-
låt iluarsartussineK suna „uvav-
tinut pigssarsissutaunerpåusaner-
sok“ (nunat sujuarsagagssat).
imåitugssauvoK nunat sujuar-
sagagssat aningaussartutit naner-
tutaussut ilait nunanut sulivfig-
ssualingnut tugtisavdlugit, åmalo
Johnsonip issigingningnera nå-
pertordlugo tamatuma nagsatari-
nartugssauvå nunat sujuarsagag-
ssat nunanit tuniussaKartartunit
kussagineKarungnaernerat.
kisalo aperKut OKaluserineKa-
rérsimavoK UNCTAD-ip 1964-ime
Geneve-me atautsimérssuartitsi-
nerane sujugdlerme, tåssanilo nu-
nat sulivfigssuagdlit tamåna iti-
gartitsissutigisimavåt.
Haag-ime atautsimérssuamer-
me UNCTAD kåmagtorneKarsi-
mavoK angnerussumik suliniar-
Kuvdlugo nunat sujuarsagagssat
umiartortitsinerat nakussagsar-
Kuvdlugo. imåkut angatdlånerup
ilarujugssua åma nunat sujuar-
sagagssat akornåne ingerdlåne-
KarpoK nunat sulivfigssuagdlit u-
miarssuautåinit, åmalo nunat su-
juarsagagssat atautsimut issigalu-
git silarssuarme imåkut niuver-
nerup 8—9 procentinånik iluaKU-
teKarsorinarput.
sordlo erssendgsameKartoK S.
G. Sturmey-imit — umiartomer-
mut åmalo „nunanut avdlanut a-
kiligagssatigut OKimaeKatigigsåri-
nerme ingerdlautsinut erssingit-
sunut“ (tåssa sordlo agssartomeK,
sitdlimasineK åmalo sutdlissinerit
avdlat niuvernermik OKimaeKati-
gigsårinerme „niorKutigssatut" pi-
viussutut takugssåungitsut) nu-
nat sujuarsagagssat agssartomer-
mut tungassutigut isertitarissaisa
agdlineKarnerat iluaKutauginå-
saoK nunanut avdlanut akiligag-
ssatigut OKimaeKatigigsårinerme
amigartorutit igdluatungilerne-
Karnigssånut.
kingugdliup sukutdlunit nunat
sujuarsagagssat erKorsinauvai, i~
lånime niorKutigssiagssat atausi-
åkåt atautsit imalunit ardlagdlit
pisiagssat KanoK amerdlatigine-
rat åmalo KanoK piumaneKartigi"
nerat 'fiissutaussarmata.
SYNKEFRL
GLASFIBERBADE
Gammel finsk bådbyggertradition omsat
til moderne design, avanceret glasfiber-
teknik og solid konstruktion. Alle - fra
robåde til kabinebåde - er synkefri...
selv helt fyldt med vand!
Kontrolleres af BMF i Finland. 1 års ga-
ranti. Rekv. spec. broch.
IMPORT: John Holme A/S,
Skovlunde Byvej 94, 2740 Skovlunde.
Telefon (01) 91 77 33 • Telegramadresse: Johnholme
Rekvirer specialbrochure og
opgivelse af nærmeste for-
handler!
26