Atuagagdliutit - 15.03.1973, Side 16

oKautsitigut kulturikutdlo åssigingissutsit
nunat tamalat pasissatigut atortugssautait
agdlagtoK Finn Lynge
uvdlune 25.—30. september ukiOK
kingugdleK Ottawa-me atautsi-
mérssuartitsineKarpoK oKautsit
kulturilo pivdlugit, Canadame
Unescokommissionimit iluarsartu-
neKarsimassumik åmalo silarssu-
ax tamåkerdlugo peKatauvfigine-
Kartumik. åma Danmark Kalåt-
dlit-nunåtdlo sivnissoKartineKar-
put, tugdliutunilo atautsimmer-
mit påsissat ardlagdlit sarKumiu-
neKésåput, tåssame atautsimér-
ssuarnerme tåssane sorpagssuit
måne nunavtine OKautsit pivdlu-
git sukutdlunit OKatdlinermut tu-
ngåssuteKardluinartut påsinarma-
ta.
nalautsornerinåungilaK Canada
atautsimérssuarnermut tåssunga
suliniartusimangmat. Canadap
åssigå igdlo ingmingnut akerdle-
rigsunik inugtalik. inungnit 20
millionit migssåinit 15 millionit
tulugtut OKalugtuput åmalo 5
millionit migssail franskisut OKa-
lugtuvdlutik. pissutsinut tåukunu-
nga tunuleirutaussoK navsuiar-
niåsagåine angnertuvatdlåsaoK,
cKautigineKåinardle OKautsit mar-
dluit — franskisut tulugtutdlo —
ilisarnautaussut kulturinut mar-
dluinut Kavsérpagssuartigut åssi-
gingitdluinartunut, åmalo oKalug-
tugssanut tungassutigut Kangar-
ssuardle ilerKOKartut ingmingnut
unangmigdlertardlutik akornu-
sersutardlutigdlo. Canadame pi-
ssutsit ajornartorsiornartut kisiar-
tåungitdlat. ilumortordlo una,
franskisut OKalugtut ikingnerussut
pingårtumik Quebec-ip erKåne
najugaKarnerussut — nunarujug-
ssup tåussuma ilåta inoKarnersså-
ne amalo angnertunerussutigut
issigalugo naggoringnerssåne —
Kavsérpagssuartigut inungnit a-
merdlanerussunit tulugtut oKa-
lugtunit kinguarsimanerungmata,
tamatumalo erngerdlugo apereu-
taulersipå: sok? aperKut tåuna
pivdlugo miserratigineKarsinåu-
ngilaK åssigingitsunik akissutisi-
nartarmat tulugtut franskisut-
dlunit aperKuteKarneK nåpertor-
dlugo, uvavtinutdlo avatånitussu-
nut una aperKutaulersarpoK: pi-
ssutaunerpa franskisut OKalugtut
kulturiata sujumut issigivdluarsi-
nauneK såkortussuseKarnerdlo
amigautigingmagit, sordlo tulug-
tut OKalugtutut taima OKarumåsa-
ssut)? — imalunit pissutaunerpa
Canadame inuit amerdlanerussut
tulugtut OKalugtut ukiut untriti-
ligpagssuit ingerdlanerine inger-
dlatarisimangmåssuk inungnut
ikingnerussunut franskisut OKa-
Iugtunut naKisimangningniardlu-
ne nålagkersuinermik ingerdlatsi-
neK (tamåname Quebec-ip erKåne
sumilunit OKaluserineKartuar-
mat)?
pissutsit KanoK ikaluarpatalu-
nit franskit — tuluit ajornartor-
siutåt nålagkersuissunut Ottawa-
me najugaKartunut ajornartorsiu-
tauluatsiartugssauvoK, Trudeau-p
nålagkersuissuinut imåipoK aut-
dlai'Kautånitdle autdluniarneKa-
lersimangmat politik erssendgsu-
mik OKautsinut mardluinut åma-
lo kulturinut mardluinut tunga-
ssok, sordlo åssersutigalugo fran-
skit OKausinik iliniartitsissut pi-
ngitsailissutigalugo atuarfingne
tulugtut OKauseKarfiussune tama-
ne najugkame politikimut tunga-
ssutigut atortineKarsinaugångat
åmalo OKautsit mardluit atordlu-
git sujulerssuivfingmik piorsaiv-
dlune sumilunit OKautsit tåuko
mardluit atorneKarfine. Tru-
deau-p nålagkersuissunerane Ca-
nada tamanut tungassutigut nå-
lagauvfingorsimavoK OKautsinik
mardluinik atuissoK. pilerssåru-
me taimatut pissusilingme Tru-
deau nålagkersuissune sujuler-
ssuissutut KanoK nukigtutiginer-
sok aperKutautisavdlugo pissu-
tigssaKardluarpoK. Kinersiner-
me kingugdlerme ajugaoncardlui-
narsimavoK, tåssame umassoru-
jungmut niaKorpagssualingmut
akiukame, pingårtumik inuit tu-
lugtut OKalugtut franskerpalår-
tumut sumutdlunit pingitsailine-
Karnigssamingnut akerdliuniarne-
rånut, åmalo Quebec-ip najuga-
Kartuisa ingassåussiniamissårtut
avigsårniarumanerånut. kisiéne
tamåna avdlauvoK.
pissutsit sutdlunit atukaluartit-
dlugit erngerdlune påsinarpoK sut
tunuleralugit canadamiut nålag-
kersuissuisa Unescokommissione-
rissane akilernerå atautsimérssu-
arnigssamut, tamatumunga Kaer-
Kussinigssånut, påsiniarniardlu-
go pissutsit ardlalingnik OKause-
Kartunut åmalo ardlalingnik kul-
tureKartunut tungassut nålagauv-
fiup atausiussup iluane KanoK
inatsisiliuneKarsinaunersut åma-
lo avKutigssanut åssigingitsunut
kulturigdlit erssinartumik imalu-
nit ersserKigpatdlångitsumik ing-
mingnut akerdlerigkungnåisav-
dlutik, taorsiutdlugo autdlarni-
savdlutik suleKatigingnermik ine-
riartoKatigingnigssamigdlo. kom-
missionip OKatdlinigssamut aut-
dlai'Kausiutitut OKauserissaine
agdlagsimavoK: „pivfigssaK nag-
dliusimavoic canadamiut påsisi-
mangméssuk, nålagauvfingming-
ne inuiait åssigingitsut, malung-
nauteKartut kulturinit åssigingit-
sorpagssuarnit amalo OKautsinit
åssigingitsut mardluinit, tåssau-
ginångitsoK ilumortoK pingitsu-
gagssåungitsoK, kisiåne åma tå-
ssaussoK pissuseK iluaKutaussoK
kigsautiginartordlo, nunap ilaine
nålagkersuissut åmalo inuiaKati-
git atautsimordlutik suliniarfigi-
ssariaKagåt kåmagtuiniardlutik
atåinartitsiniardlutigdlo".
tåssalume septemberime ataut-
simérssuarneK sujunertaKarpoK
misiligtagkat taimaingajagtut si-
lerssuarmit tamarmit pissut sar-
Kumemiardlugit åmalo ikiuniar-
dlune silarssuaK tamåkerdlugo
måna pivdlugo OKaloKatigingnig-
ssamut, inuit OKautsimikut kultu-
rimikutdlo avdlåssuteKartut Ka-
noK ilivdlutik suniuteKardluartu-
mik inoKatigigsinaussut åmalo
åssigingitsut iluaKutigalugit ase-
rutaujartortut suniunigssånut
taorsiutdlugo. ilumut suliniarneK
nersortarialik!
tugdliutune OKatdlinermut aut-
dlarniutaussut ardlagdlit nailisar-
dlugit pingåmersiorneKåsåput,
tåssa tungavigisagavko atautsi-
mérssuarnerup ilå ilauvfigisinau-
simassara (tåssame kommissioni-
nut angnikinerussunut ardlaling-
nut ingmikortiterneKarsimavu-
gut taimalo periarfigssaKarsima-
nata autdlarKausiutitut OKause-
rissat tamaisa tusarnåsavdlugit
imalunit OKaloKatigingnerit ta-
maisa ilauvfigisavdlugit), åmalo
atortugssanit ingmikortisavåka
atuagagssiamik matuminga atu-
artartunut tungåssuteKarnerpau-
ssutut isumaKarfigissåka. nagga-
tåtigutdlo pingåmersiugkat OKau-
tigineKåsåput Kalåtdlit-nunavti-
ne pissuserissarput sujunertaralu-
go.
OKatdlinermut autdlarKausiutit
nailisardlugit pingårnersiordlugit
OKautigineKåsåput OKalugtut ar-
Ke tainagit, kisiåne nålagauvfit
sivnissuvfigissait taivdlugit.
atausmgorneK
OKatdlinigssamut autdlarKausiut
(Canada):
KanoK iliordlune ajunginerpåmik
-weishaupt-
For ethvert
varmebehov den
rigtige brænder
Weishaupt fremstiller olie- og kombinationsbrænd-
ere med ydelser fra 15000 til 24 millioner kcal/h.
Det første Weishaupt oliefyr i Grønland blev instal-
leret 1963 i Narssaq. Siden da er der installeret
flere hundrede Weishaupt oliefyr af typerne U-
Monarch og WL i varmecentraler, industrivirksom-
heder samt privatboliger.
Komplet reservedelslager føres. Hurtig ekspedition.
Reservedelslister (opgiv type og nummer) samt
brochurer tilsendes.
Max Weishaupt A/S
Romancevej 27 - 2730 Herlev
Tlf. (01) *91 09 11 - Telex 1 5397 mwk
pris-
vinder
Der er mange, som sætter
Hanomag vare- og lastvognene højt -
på grund af de lave anskaffelsespriser.
Men mange andre besparelser følger
hen ad vejen, fra vognen tages i brug - til den dag
De bytter til ny Hanomag. Hver eneste Hanomag
er nemlig bygget til økonomisk kørsel.
Hanomag fra 1,4 til 26 tons nyttelast.
HANOMAG
HENSCHEL
DANMARKSMESTEREN
AUT. HANOMAG-HENSCHEL FORHANDLER:
ASGER SIMONSEN
INDUSTRIVEJ 9 — 4652 HÅRLEV
TELEGRAMADRESSE: „KVIKMEKANIK" HÅRLEV
16