Atuagagdliutit - 15.03.1973, Qupperneq 25

KåKap ingnermik anitsineratigut
Atlantis ipitineKarmat
nunap oKalugtuagssartagdlip tåmarsimanera pivdlugo isu-
•ttaliuterssutit nutåt — igdloKarfcrujugssuit moderneussut
s,,1'dlo Ruma ama Mexico City ajanårnerssuarnit erKorneKar-
s*haussut
agdlagtoK Jens Jørgen Kjærgaard
København (RB-special)
ukiut 3500 migssiliordlugit matuma sujernatigut Grækenlandip Ke-
Kertarpagssuisa ildne Therame KåKap ingnermik anitsinerata Kreta-
1716 minoirit kulturiat sujuariartorugtulersoK sujungnaersipå, tamånalo
lmaKa tungaviusinauvoK nuna pivdluartorssuaK Atlantis kivisimassox
Plvdlugo oKalugtuame.
aJunårnerssuaK angnertunerujug-
ssuvdlunilo kingunerdlungneru-
juSssuvok ukioK 79 Vesuv-ip a-
nitsineraningarnit, taimane tai-
^ågdlåt igdlOKarfit Pompej i, Her-
culanum åma Stabiæ matorneKar-
tTlata. Thera Kaertormat Kexerta-
encånltume igdlOKarfit igdlu-
Ss3rssuitdlo malerujugssuarnit a-
^UneKarput, Kretavdlo pissaune-
Ia ttågssåungitsumut aserorneKar-
P°K. grækerit tikiuput -— histori-
avdlo ingerdlanera avdlångortine-
KarPOK.
tåssa ilumortortaKarsinauvoK
latonip nalunaerutåne Atlantis
Mvdlugo, unuap uvdluvdlo ami-
arnartup ingerdlanerinåne imå-
n,ut kivingmat. ilisimatut penug-
Sartut OKarput OKalugtuaK ilumu-
hgitdluinartutut OKautigineKarsi-
PaungitsoK. kisiåne mianerssor-
u_tik taima OKarput amalo na-
PganartoKartitorujugssuvdlugo i-
’sirnatuviungitsunut atuagkiortu-
takordlugaKarumatunit måtu-
tleicarumanatik.
^laton ama nunat
avangnardlit
Platon (427-347) Atlantis pivdlu-
g0 agdlagaKarpoK Solon-imit o-
^alugtuarsiat tungavigalugit, tåu-
tåssauvdlune Athen-ime ilisi—
atut arfineK mardluk ilåt er-
iardlerissane. Timaios-ime ag-
fgsimavoK palasip ægypteni-
1UP Solon iméitunik nalunaeru-
eKarfigisjmagå:
agdlagautivtine OKalugtuarine-
arPOK Kanga igdloKarfigissavse
1SsauniIigssuit unigtisimagai
Pgneruniardlutik Europa tamåt
Slalo såssuterugtorait Atlanter-
vime najugkamingningarnit.
ssame taimane imarssuarme tå-
ane umiartorneK ajornångilaK
ekertaKarmat ikerasaup ilivse
araklesseøjlerne-mik taissag-
f[avse (Gilbraltar) avatåne. ukiu-
‘e tugdlerne nuna sajugtartoru-
Sssuvok ulerssuarneKartardlu-
amalo unuap uvdluvdlo a-
sip ingerdlanerinåne amilår-
tauti
aarturne angutitase såkulissarsi-
Pssut tamarmik nunamit ine-
i ai'Put, amalo KeKertaK Atlantis
arbut kivivoK tåmardlunilo.
aalunaerut tåuna atåssuteKar-
g UlnarP°K nålagauvfik maligag-
a ’^issugssaK pivdlugo Platonip
^Sdlautigissånut. tåuna iliniutig-
... lut isumaKartineKarpoK, histo-
lamik
he
agdlagkatut pinago. kisiå-
, . ukiune kingugdliunerussune
lak'SSUt Platon ilumorsorisimavåt.
dl ^ ^OOO-it ingerdlanerine ar-
sj augpagssuarnik misilineKartar-
avoK Atlantis tåmarsimassoK
^åriniardlugo, sordlo Syd-
av er’^ame’ Ceylon-ime, nunane
ar>gnardlerne — amalo soruna-
a Pingårtumik Atlanterhavime.
aimåitOK imanik misigssuissut
Slharsarsinauvåt Atlanterhavip
kane nunamik kiverKassoKå-
dar:
SitsoK
Atl
Azorerne tåssåungitdlat
antisip sivnere kingugdlit. tai-
la ta°K tungavigssaKångilaK pa-
SlP Jurgen Spanuth-ip isuma-
liuterssutainut, tåssa Atlantis
Vesterhavime Helgolandip erirå-
nltoK nauk ukiut nunane avang-
nardlerne bronzemik såkoKarne-
rup nalånitul tåssaugaluartut u-
kiut pivdluarnartut pisujuvfiu-
ssutdlc. ilimanarnerpaussordle tå-
ssauvoK Atlantis pivdlugo OKa-
lugtuaK tungaveKarmat enraima-
ssanik puigungajangneKarsima-
ssunik Kretame minoirit kulturiat
pilsauvdluinartoK pivdlugo — i-
nuit sujuarsarsimassut pérutut
grækerit sule kinguarsimassoru-
jugssutitdlugit.
minoirit kulturiat
Platonip inunerata nalåne Kreta
nunap ilagå kinguarsimassoK, mi-
noiritdlo nalåne ukiut arssat ig-
ssorsimassut ivssusut atånlpoK.
kisiåne nalivtine inussut Kanga-
nitsanik ilisimatut ukiorpagssuar-
ne sulinermikut sarKumisimåpul
ugpernarsautigssauvdluinartunik
grækerit sujorKutdlugit sujuar-
sarsimanermik, kulturimut ineri-
artordluarsimassumut inunermig-
dlo nuånaringnigtumut, tamånalo
tupingnåinartumik Kanigdlunilo
erirainarpoK Atlantis-imut tunga-
ssunut Platon-imit agdlautigine-
Kartunut.
minoirit kulturiat atserneKarsi-
mavoK kungerssuaK CKalugtuari-
neKartartoK Minos atsiutdlugo.
Keicertat nålagauvfiussut pissau-
nerata pisussutaisalo tungavigait
umiartorneK niuvernerdlo. Ægyp-
tenime Mesopotamiamilo unang-
migdlertigissatik umiatsiaussiane
sanavdluagåungitsune kugsiui-
nartitdlugit Kreta-me najugaKar-
tut umiarssuit imarsiutikuminar-
tut kujågdlit sanassarsimavait A-
kugdlerssuardlo tamåt angatdla-
vigalugo. KeKertartait karreKar-
ferujugssuput, niuvertutdlo inger-
dlatsivdluartut umiartortarputaoK
nagsardlutik kångusangnik, ujar-
Kanik igalåminertut itunik mar-
morimigdlo erKumitsulianik nag-
sardlutik. tupingnartungivigpoK
tuluit kutsussanik (rav) pinersau-
siait grækerit ilerfine ukiunik
3500-nik pisoKåussusilingne nav-
ssårineKartarmata.
Kristusip inungornera sujorKut-
dlugo ukiut 1600-gssåta agfåne ki-
ngugdlerme minoirit najugaKartut
Akugdlerssup kangiatungå tamåt
nålagkersorpåt nunasiaKardlutig-
dlo AsiårKame Rhodos-imilo. sor-
ssutaisa imåkut ujajainiartartut
idmåtisimavait, manalo ima tor-
Kigsisimatigalutik pisujutigalutig-
dlo inuput igdloKarfigssuit avatå-
ne patdligtailissaliornigssaK pi-
ssariaKarane, igdloKarfigssuarnit
ilisimaneKarnerssauvoK Knossos.
Knossos taimane 100.000-inik i-
ncKarsimavoK, imaKalo silarssu-
arme igdlOKarfit angnerssaralugo.
igdlussårssuarujugssuit inåinit
Kutdlernit fyrste Kimerdluisinau-
vok narssautinut naggorigsunut,
tåukunane inugsiat kivfatdlo tu-
sintiligpagssuit pisussutinik ka-
terssissardlutik. ægyptenimiutor-
Kanut Kreta nålagauvfiuvoK ka-
jungernartorssuaK, najugagssar-
KigdluartoK kimut samanerssuaK
„imarssuarme Korsussume".
pivdluarnerssuaK tåuna tåsså-
ngåinaK tåmarpoK KåKaK ingner-
mik anitsissartoK Thera Kaermat
ukiup 1500-p migssåne Kristusip
inungornerata sujornatigut. ukiut
900 Kångiutut Solon Ægyptenime
erKortumik, kisiåne avdlaussu-
mik, ajunårnerssuaK pivdlugo o-
KalugtuneKarpoK, OKalugtuarerKi-
neralo tungaviuvOK Platonip OKa-
lugtuånut. ukiut najugardlo na-
lerKutingitdlat, tåssame Platonip
ajunårnermik erKorneKartingma-
go nålagauvfik AtlanterhavimitoK
ukiune 9000-ine sujusingnerussu-
kut. kisiåne ukiut pingårtimnar-
tariaKångitdlat. ugperissamut tu-
ngassutigut erKarsarnertup peri-
auseK atorsimavå åma nalivtine
sujunigssaK pivdlugo sujuligtuiv-
dlutik atuagkiorniartartut atorta-
gåt. nalivtine pissutsit erssentig-
sarneKarsinåuput KangarssuaK
pisimassut pivdlugit OKalugtuari-
ssane. grækeritorKanutdlo Atlan-
terhav ungasigsorujugssuvoK.
professorip grækeriussup Spyri-
don Marinatos-ip Thera-me ag-
ssaissarnerit 1967-ip kingornati-
gutdle sujulerssugarisimavai. kc-
Kertame ingnermik anitsissartume
navssårineitarsimåput arssat å-
ngatdlo 50—60 meterisut portuti-
galutik Kalerigsut Attika-me su-
liarineKartartut. Kalerigsut tåuko
atåne Marinatos igdlussårssuar-
mik navssårsimavoK Kreta-me i-
lisimassavta pissuseKatånik, åma-
lo igdloKarfiup sivnikue, tåssa mi-
noirit Pcmpeji-at. — tåssane na-
IigssaKångitsumik periarfigssa-
Karpugut ajunårnerssuaK pivdlu-
gc ugpernarsautigssamik, taima
professore oicarpoK. tåssame ig-
dlukune asiusimassune agssåingi-
lagut, kisiåne igdloKarfingme Ki-
måneKarsimassume åmalo sapåtip
akunerisa ikigtut ingerdlanerine
matuneKarsimassume. Atlantis
pivdlugo okalugtuaK ugperiguvti-
go ugperingikuvtigulunit nåper-
luivdluartuvoK misigssuinerit na-
ngisavdlugit, ersserKigsaisinaung-
mata minoirit kulturiat ilumut a-
siusimanersoK KåKap ingnermik
anitsinera pissutigalugo. 1900-kut
agfåne sujugdlerme ilisimatut i-
sumaKaraluarput aseruinernut pi-
ssutausimassoK grækerit tiguaine-
rat, igdlussårssuarnik erdlingnar-
tusivingnigdlo sori<usa i tsu liord lu-
ne piaisimaneK. Sir Arthur Evans
Knossos-imik agssaissoK nunap
sajugsimaneta pivdlugo isumaliu-
lerssumik åma sarKumiussaKar-
poK. kisiåne Marinatos sule inger-
dlarKigpok.
professorip nalungilå nunat la-
matsimassul pivdlugit OKalugtuat
kingornuneKai tuartarsimassut it-
saK inungne ardlaligpagssuarne.
taimatutaoK ipoK ulerssuarner-
mik OKalugtuair. kisiåne Therame
anitsineK tungaviusinauvdluinar-
poK ægæirime oiralugtuap ima på-
sineKarneranut: inuiait sujuarsi-
massorssuit tassuguinaK aserorne-
Kartut tåmardlutigdlo.
Thera ama Krakatoa
ingnermik anitsissartunik ilisima-
ssaKardluartut nautsorssorsimavåt
Kristusip inungornera sujorKut-
dlugo ukiup 1500-p migssåne The-
rame ingnermik anitsineK pinga-
soriåumik såkortunerusimassoK
anitsinerssuarmit 1883-ime Asiap
kangiane kujatåne Krakatoa-mik
aseruissumingarnit.
Krakatoa Kaertormat KeKertap
ilå 23 kilometeriussoK pérupoK
Kaertornerujugssuartigut agdlåt
Australiame kilometerinik tusin-
tiligpagssuarnik ungasissusiling-
me tusåneKarsinaussunik, amalo
inuit 36.000 ajunårput malerujug-
ssuit Javap åma Sumatrap sine-
riainut ångungmata.
Thera Kaertormat KeKertap ilå
83 kvadratkilometeriussoK péru-
poK, Krakatoa-me pérutoK sisa-
mariangajagdlugo, maligssuitdlo
amilårnardluinartumik angissu-
seKarsimåsåput. maligssuit 100
meterinik portussusigdlit Kretap
avangnamut sineriåne inugtume
Kaertartcrssusimåput amilårnåi-
nartunigdlo aseruivdlutik. taima-
tutaoK aseruitigait arssarssuit ing-
nermik anitsissumit pissut. tår-
ssuaK pérungmat inuit amiåku-
tuaussut takuvait narssautit iku-
ssugkatdlo anititanit syre-mik i-
malingnit ivssusunit Kagdlerne-
Karsimassut naussunik tamanik
tOKutsissunik. Islandimit påsissat
takutipåt 10 centimerterinik iv-
Esussusiilngmik KagdlerneKarå-
ngamik narssautit ukiune ardla-
lingne nautitsiviusinauneK ajor-
tul. isumiiKarnarpoK kångncK nå-
pautitdlo maligssuai neratutdle a-
merdlatigissunik toKUtsisimassut.
Kreta sueruneKarsimavoK, åma-
lo minoiril OKalugtuagssartåt pé-
nipoit. kulture ingerdlatineKar-
KigpoK sånglnerussumik grækeri-
nit nunasisimassunit.
ingnermik anitsissartut
ajunårnerssuit taimaingajagtut
uvdlumikut — aKagulunit ilima-
narsinaunerdlutik? åp, taima aki-
vok ingnermik anitsissartunik ili-
simatoK Haroun Tazieff. tåssame
inuit millioniligpagssuit ingner-
mik enitsissartune inuput.
ingnermik anitsissartusimassut
anit.sisaernerit aserutaussugssa-
mik ulorianartorsiertitsiput sordlo
rnåkununga igdloKarfingnut: Na-
poli åma Ruma, Portland åma
Seattle, Mexico City, Bandoeng,
Sapporo, Oakland, Catania åma
Clermont-Berrand. ingnermik a-
nitsissartup ukiune millionilig-
pagssuarne umasinaunigsså naut-
sorssutigissariaKarpoK. ukiune tu-
sintiligpagssuarne malungnarto-
Kångitsorsinåuput. tamåna Is-
landimit nalungilarput, tåssane
KåKaK ingnermik anitsissartoK
Vestmanna-ne KeKertanitoK ukiu-
ne 6000-ine malungnartoKarsimå-
ngingmat, tamånalo åma Thera-
mit nalungilarput ukiune 23.000-
ine malungniusimångingmat Kaer-
tornigssarssuane sujorKutdlugo.
tamåna inungnut någssåungitsu-
tut ipoK inuime erKaimangnigsi-
naunerat sivikingmat.
— ukiune 20-ngajangne silar-
ssuaK angatdlavigisimagavko alu-
ternarnerpånik såkortunerpånig-
dlo takussagssarsiordlunga, ersi-
ssutigilersimavåka KåKat ingner-
mik anitsissartut aseruisinauneru-
jugssue Kamåringnigtutut itut,
taima agdlagpoK Tazieff „Impact
of Science on Socity“-me. ima-
Ka isumaliortoKarsinauvoK a-
tomit atordlugit sorssungnerit ki-
simik minutine ikigtuinarne i-
nungnit millioniligpagssuarnik to-
Kutsisinaussut. kisiåne tamåna
påsinerdluineruvoK. nunap sana-
neKautainut tungassutigut ilurrior-
tut Kularungnaersisimavånga
Pompeji-me ajunårnerssuit su-
ngitdluinartut silarssup ilimagisi-
naussainut nalerKiutdlugit ...
ALPHA DIESEL
Salg - Service - Reparationer
Reservedelslager
Ombytningspumper og dyser føres
LISTER MOTORER
Reparationer ved specialuddannet
personale
Godthåb
Maskinværksted '/s
Box 619 . 3900 Godthåb
Telefon 2 1286-21486 Tig.: ALBOSHIP
25