Atuagagdliutit - 26.04.1973, Blaðsíða 27

v°k Erngaard avdlatutdle Hans
Egfcde pivdlugo OKalugtuarineKar-
tutoi-Kanut pulåinarsimangmat —
Kalåtdlit-nunåtame apostilia, o-
KautigineKartaraluartutut Kalåt-
d-U-nunåne pissutsinik ilisima-
S£aKanngitsungingmat. pissusivi-
l'ssume taimanikut imaingmata
atuagkianik OKalugtuartunik sar-
KumersoKartarérsimavdlune Hans
Egede-mut ilisimatitsissunik nu-
lame ornigagssåne inuiaKatigé-
KartcK kuisimångitsuvdlutik Gu-
Hmik nalussunik. tåssame sule ne-
riutigisimagunaraluarpå Kavdlu-
aåtsiait kinguåvinik nanissinig-
Ssane, tamånåinardle pivdlugo
autdlarniarsimanaviångilaK. suna
Pivdlugo taimanikut autdlarsima-
nera uvdlume nåpertuivdluavig-
sUmik oKautigisinaujungnaersi-
^avarput. oKåinarumavungale
sunigdlunit pissuteKardlune aut-
’ilarsimagaluarpat suliamigut nå-
■^agsisså migdlisarneKartugssåu-
ngivigsoK — tåssame pingårner-
Ssaugunarmat issigisavdlugo
nangmineK Gertrud Raskivdlo
uvdluinarne kalåtdlit akornåne
sulinerat.
avdla periarfigssaK iluagtitdlu-
8° OKautigerusutara unauvoK, pi-
Pgårtumigdlo kalåtdlinut atuartu-
Put: Erngaard Kupernerme 164-
>me agdlangmat, kalåtdlit ukiut
untritigdlit nikilerneråne uvdlor-
ssuaK nåvigdlugo sulerulugsimav-
Plutik taimågdlåt akigssarsiari-
Ssaråt 1 krone, tamåna soruname
■iurnorpcK — kisiéne ilångusima-
SsariaKaraluarpå, akigssarsiap å-
S£igivdluinarmago taimanikut
Kavdlunåp sulissartup taimatut
sulerulugtigalune akigssarsiari-
®sartagå! sordlo åssersutigalugo
ataga taimanikut uvdlormut su-
iissariaKartarsimavoK nalunaeKii-
l;aP akunere 16-it akigssarsiari-
Ssardlugulo aussame 1 krone uki-
Umilo 75 øre uvdlormut. ukiut 30
sujorKutdlugit 1872-ime, åtanriu-
Uga, taimanikut utorKalilerérsoK,
Paussorigsaissup igdlorssuane
"Bukkeruplund“-ime Glams-
bjergimitume Fyn-ip kitåne, su-
iissusimangmat ujanranik kuv-
ssartartuvdlune. suliaK tåuna pi-
ssarmat ukiunerane, uvdlut taki-
vatdlårtinagit uvdlormut akig-
SsarsissarsimavoK 25 ørimik, au-
ssauneranilo mark atauseK (tåssa
33 øre. sordlo åssersutigalugo su-
iiarissarsimavai narssautinut ise-
fissane napassut, tåssa Kimugser-
Sut isertarfine — tåukualo ilåt pi-
siarisimavara ukiut mardlugsuit
Kångiutut 100 krunilerdlugo nau-
ssorisaissut igdlorssuånit sulivfi-
gisimassånit. erfalassulerfingmut
Paångorititdlugo atorpara.
kingusinåkut-una ineriartorneK
nunap ilåne tåukunane, tåssa Ka-
låtdlit-nunåne Danmarkimilo, a-
kigssarsiatigut eKussorneKaviler-
sirnassoK pissutigalugo Danmarki-
Pae peiratigigfit pissauneKarneru-
iersimangmata pilertorneroKissu-
Paik akigssarsiamikut piumassatik
akuerineKartisinaulerdlugit ka-
iåtdlinit sukaneroKissumik.
ulia — sujornagut
månåkutdlo
Erngaardip atuagkiåne kapitalit
Pisanganartut ilagåt arfangniar-
iartulerssårnera — Kanon ulia (i-
SineK) arferujugssuit orssuinit pi-
Ss°k isumagingnigtusimassoK Eu-
ropame Kutdlit orssugssaKarnig-
ssanut. tamåna kinguneitarpoK
Pnaassupilorujugssuit tåuko nu-
PgutdluinarnøKangajangnerånut
' tåukulo inuniarnermut eski-
Plunut nagguveKatigingnut tama-
ne tamåne najugalingnut tunga-
v|uvdluinarpoK, taimåitumigdlo
Piniartausertik inussausertigdlo
arferit nungulernerisigut avdlå-
PgortitdluinartariaKarsimavdlu-
8°- tamåna ilisimaneitarpoK piko-
PSKissumik iluagtitausimassoK —
kisiéne taimailiornigssaK pikori-
ssutsimik angnertoKissumik piu-
PaassaKarsimavoK.
tamåna måne erKartorneKame-
ranut pissutauvoK uparuartomi-
ardlugo taimanile europamiut a-
merikamiutdlo — tåssanilo kisa-
me danskit norskitdlo sagdliuna-
tik — pissoKataulerérsimangmala
Kalåtdlit-nunåne inuniarnermut
ajornartorsiutinik pilersitsinernut
uvdlumimut agdlåt atassumik.
Kalåtdlit-nunåta EF-imit tapl-
ssutinik pissarnigsså sujuarsaini-
arnermut atugagssanik tåssauvoK
ikiuinerinåungivigsoK, issiging-
ningnigssamutdle pissutigssaKar-
pcit, Kanga tigusimassanut nåv-
ferartumik akilersuilemertut! i-
maiginångitsoK itsaK tigorarsi-
massanut akiliutit — encarsauti-
ginaruk inuiait avdlat europami-
ussut uvdlune måkunane Kanon
angnertutigissumik Kalåtdlit-nu-
nåta sinåne aulisartut!
kisiéne åma uvdlume Kalåtdlit-
nunåne ulia kingumut issikimi-
ssårneKarKilerpoK. tamatumuna
ulia umassunit pingitsoK, kisiéne
nunap iluanit pissoK, silarssuarme
amigautigineKangajalersoK, agdlåt
måna ukiut untritigdlit ingerdla-
neréne OKaiugtOKartalerdlune nu-
kigssamik pivfiussartut ajutorti-
taulernigssåt pissugssaussoK. tå-
ssunalo imaKa kingumut Kalåt-
dlit-nunåt savssarKigsinauvoit
nioi'Kutigssiortutut.
tusarnartåungilaK Kalåtdlit-nu-
nåne KåKane agdlagtarfigssiau-
ssune uliaKartoK, sordlo åssersu-
tigalugc Nugssuarme. Eriup aug-
palårtup nalånile ukiut tusintig-
dlit matuma sujornagut Kåicat i-
kumassut OKalugtuarineKartarér-
simåput nunane tåuko erKartor-
neKartut erKåine. ilisimaneKartu-
tut nautsorssutigineKarpoK Ka-
låtdlit-nunåta sineriaine imap i-
tiseriarnerata tungåne uliamik
navssårtoKarumårnigsså.
apernutit tåssunga tungassut a-
merdlaKaut — KanoK angnertu-
tigissunik uliaKarnersoK, ulia a-
kilersinaussumik pigssarsiarine-
KarsinaunersoK åmalo ilulissat
KanoK akornutautigissåsanersut
tamåkulo akornusiumårnersut
nunane issigtune uliasiornigssa-
mut,?
suliagssaK
ajornarungnaersitauva?
tåssalume olia tåssarpiauvOK Ka-
låtdlit-nunåt pivdlugo OKatdliner-
me nautsorssutiginenartut pingår-
nerit ilåt — Kalåtdlit-nunåta
augtitagssatigut pisussutai ilua-
KutiginiarneKardlualisagpata nu-
nap pissusianut ajOKutaorujugssu-
arsinaunersoK aperKutautitdlugo,
uvane pineKardlutik nunap uma-
ssuinut naussuinutdlo tungassut,
imaileratarsinaungmat kalåleK
piniartOK aulisartordlc kingumut
ajutortugssåusassoK avdlat pisu-
ssutinik tigoraisitdlugit, nangmi-
nerdle nåkarnerdlukunik tai-
mågdlåt pigssarsiaKartitauvdlune
tåukulo nåmaginåsavdlugit? tå-
ssungalo tungatitdlugutaOK —
Danmark-ip nålagaunine migdli-
sitariaKalisanerpå angnertuneru-
ssumik nangminerssulersitsivdlu-
ne augtitagssarsiorneK ingerdlav-
dluardlune iluanåmtaulerpat?
imaKa måne iléngutisavdlugo
pissariaKarsinauvoK, uvanga
nangmineK ukiorpagssuarne isu-
maKartuarsimagama ilungersuti-
gisimavdlugulo kalåtdlit angneru-
ssumik aulajangé« taussalerta-
riaKartut, tåssalo uvariga isumaga
eisserKivigpoK KanoK iliortaria-
Karsoringningnermut.
aperKutit tamåko tungaviussu-
tut najoiKutarineKarputaoK Niels
Højlund-ip atuagkiåne „Krise
uden alternativ" (ajornartorsior-
nen igdluatungigssaKångitsoK),
Gyldendal-ip naKiterisitsissarfia-
ne sarKumersume. Niels Højlund
sujornagut Askov Højskolime
iliniartitsissusimassoK Kalåtdlit-
nunåtalo radiuane suleKatausi-
rr;avdlune, måna Ho-Oksby-me
Jyllandip kitåne palasiuvoK.
Niels ?Iøjlund isumaKarpoK u-
vagut suliagssarput pingårnerti-
gut nåmagsisimassoK — aulisarni-
kut pissutsit nåmaginangajagtu-
mik inersimagpata — taimailiv-
dlune nåmagsiniagagssat sujunig-
ssame tåssaulerdlutik kalåtdlit
suliagssait, danskit inuinait nå-
lagkersuissuisalo isumakulutig-
ssaringisait.
nåpautinit någdliugtitaussut,
pitsut kinguarsimassutdlo niuver-
tOKarfit åma imailersimåput, Høj-
lund agdlagpoK, moderniussu-
ngordlutik kalåtdlit inoKatigit —
ajungitsune ajortunilo. inoKatigit
atasinaussut tamatuma kinguneri-
sanerå kalåtdlit kisimik nangmi-
nérdlutik akisinauvåt, taima
atuagkiame OKauseKarpoK, ang-
nertoKissumik misigssuineKarsi-
mavdlune atuagkiame tåssane
ukiut kingugdlit 20-t migssåine
danskit avisine Kalåtdlit-nunål
pivdlugo OKatdlitarnernik.
OKatdlinerup sujunertatul
anguniagå
aulajangersimassutut pissartutut
CKautigmeKangajagsinauvoK uki-
ut Kulingornere tamaisa Kalåt-
dlit-nunåta anguniartariaKagai-
nik oKatdlitarneK. månalo sordlo
naluneKång'itsoK oKatdlineK tåu-
na måna ingerdlåneKarpoK.
periarfigssat nutåjussut, tåuku-
r.unga ilauvdlune mingnerungil-
sumik olia augtitagssatdlo avdlat,
agsut pingårtitausimåput Philip
Lauritzen-ip nalunaerutitut ilusi-
lersugkamik agdlauserissaKåtå-
gaine „atortitdlugitdlo tamaisa
pisit" sarKumersitausimassut avi-
sime uvdlormut sarKiimersartume
.,Information“-ime.
såkortumik issornartorsiuineru-
vok, åma inoKatigingnut issornar-
torsiuineruvdlune, agdlauserissar-
tagkat nangeKåtårtut, tåukunane
ilåtigut agdlauserineKarsimavdlu-
ne K’utdligssat inuisa nugterti-
taunerat åmale saviminigssarsior-
fik igdlOKarfilik Marmorilik tåu-
ssuma sananeKarnera.
ersserKivigsumik paitsugag-
ssåungitsumigdlo atuagkiaK suju-
nertaKarpoK takutitsiniarame,
nangminerssortut aningaussarsi-
orniarnerat Kalåtdlit-nunåne a-
tcrtugssautiniartariaKångikaluaK,
Kavdlunåtdlo Kalåtdlit-nunånit
KimagutariaKaraluartut. atuag-
kiaK naggaserdlugo OKauseKauser-
neKarsimavoK folketingimut ilau-
ssortamit Moses Olsen-imit, tåuna
agdlagsimavdlune anguniagagssat
OKatdlisigissariaKaraluartut.
imaKa tamatumunga akerdli-
liuneKarsinaugaluarpoK atuagkap
piumassai malingneKåsagpata,
kalåleK kinalunit nangminerssor-
dlune aulisartutut, savautiligtut,
niuvertutut imalunit agssagssor-
dlune sulivt'iutiligtut ingerdlata-
KarsinaujungnåisassoK. tamånalo
kalåtdlit pissusitoKånut erKarsar-
tausianutdlo nalerKutunaviångi-
galuarpoK.
kisalo taissariaKarputaoK atu-
agkiat mardlugsuit avdlat, ta-
marmik ingmikut periausertik
maligdlugo ajungivigsumik Ka-
låtdlit-nunånik OKalugtuardlutik
takutitsissut. tåssa svenskiussup
Bertil Wedin-ip atuagkiå „Aktion
og reaktion på Grønland (suleri-
arneK tamatumalo kinguneranik
akerdlilériarneK Kalåtdlit-nunå-
ne) Bramsen Hjortivdlo naKiteri-
sitsissarfianit naKitertitausima-
ssok Kavdlunåtut. kalåtdlit ine-
riartornerånik pendgsårtumik
misigssuineK, suliniarnerme påsi-
nerdluinerit pingitsorneKartarsi-
nausimångingmata, kisiéne ardla-
itaKissutigut eiKarsautigssivoK
nangmineK ajornartorsiutigissat
sanilerissap KanoK issigingneranit
OKautigineKartitdlugit issigalugit.
kisalo naggatåtigut atuagaK
nuånersoK alikutagssauvdluartor-
dlo atuagkiarineKartoK Kalåt-
dlit-nunåne navsuiauteKarfigi-
ssariaKångitsumit: sujornagut mi-
nister iusimassoK skoledirektøriu-
simassordlo Mikael Garn, OKalug-
tuartCK ukiorpagssuarne kalåt-
dlit atuarfine sulisimanerminik.
soruname atuagaK pitsavigssuvoK,
Kupernernilo tamane malungnar-
dlune Gam-ip kalåtdlit nunai'Ka-
timisut issigissane Atlantikup a-
vangnåne najugagdlit pivdlugit
soKutigingningnera umåssuseKar-
toK itisumigdlo påsingnigsimane-
ra. tåssalo peKatigalugo Kalåt-
dlit-nunåta oKalugtuarissauni-
mernatut soKutiginauteKartutut
issigineKarsinauvdlunisaoK.
ONUNDLAOT 1«4I
Skibsinventar — Sejl- og Presenningsdug — Wire — Tovværk — Ankere —
Kæder — Værk — Beg — Plast fendere - og Bøjer — Takkelgods.
umiarssuit iluine pisatagssat — tingerdlautigssiat uligssiatdlo — våjarit —
agdlunaussat — kitsat — kalungnerit — agdlunaussat inguvtigkat — uvserut
— angatdlatinut kagdlussåunavérKutit — pugtaKutitdlo — angatdlåmut ag-
dlunaussaKutigssiat.
CARL ENGHOLMS EFTF. A/S
Skibsinvenfar
Strandgade 38 K — Telegram-adresse Ankerketting — Telefon As. 1472
Hundested
motoren
DEN MEST ENKLE OG LYD-
SVAGE MOTOR
A/S Hundested Motorfabrik
3390 Hundested . Telegramadresse: PROPELMOTOR

Glæd Dem selv og andre med et
Anthon Berg Marcipanbrød
- den rene marcipan med den fine chokolade
- fornemste danske mærke ...
Anthon Berg Marcipanbrød
ilingnut avdlanutdlo mamarssautigitiguk
— marcipan avdlamik akoKångitsoK sukulåtivingmik
KagdligaK — danskit silkuldtiliaisa pitsaunerssdt ...
«*»
LEVERANDØR TIL DET
KONGELIGE DANSKE HOF

en

27