Atuagagdliutit - 26.04.1973, Blaðsíða 33

n>gdlo akerdlilissunik navssåt-
dlarKigdluinartoK. unalo nuliå-
nguaK salugtoK, Johanne, tåssau-
na nangmineK taigdliaminik eri-
aarssutéraliutdlarKigsoK, erKar-
iautigivdluagkamik mitagdlerpa-
lungajagtunik, tusarsimagåine uv-
dlorpagssuit Kångiutut isumaisa
'lait aitsåt påsissariaKartartunik.
aunalo Petra, uvia ukiorpagssuit
kångiutut ipisimangmat, emitik
Pingasut mikissungugatdlarmata.
tauva ernine pinerrarigsungordlu-
Sit perorsarpai KajarKigsut pini-
ardluartutdlo, atuarnermik ag-
ålangnermigdlo iliniartitdlugit,
kaumarsainermutdlo peKatigigfik
autdlarnerdlugo kisalo naggatågut
°Kartugssångordlune taminik pår-
asissungordlune niuvertoKarfing-
Pailo nagdliutorsiomigssanut pi-
ssortångordlune. unalo agiartar-
t°K, Frederik, Kiperugkanik åssi-
lialiortartOK erKarsarnikutdlo iti-
sunik påsisimassalik, tåussumatut
ititigissumik nangminerssutauti-
gissumigdlo erKarsarsinaussumik
Københavnime nåpitaKarsimavit?
unalo amas, åma .. .
nalungilat Kamane iluvne ta-
fdåko emaimagitit, kisiånile pi-
viussungitdlat, taimåisfnåungilaK.
lakuvåme nalerKutingitsut. inu-
ugitdlat silagssorigsut Kåumarsa-
gaussutdlo, tåssauko nunap inuvé
sujuarsimångeKissut. inuit KanoK
»Kåsåpat? nunaKarfingme su-
diik-una pissoKarsimassoK?
silagssorissutsip autdlariarnera.
efKaimångiliuk taigdliortaralua-
ravit. taimanikut mérauvutit, su-
hiik nalendussagssaKamak, tai-
hiågdlåt misigissutåinåuput, alia-
s°russårutauvdlutig'dlo takordlu-
gåinauvdlutik kivfåungissuser-
htik, Danmarke takordlordlugc.
tåssa taimåiput.
KujanaKaorme ingerdlaridgsi-
fuagavit. sumik uterfigssaKångi-
lax. KujanaKaorme tamåko tamai-
sa Kångeréravkit. OKaloKatiging-
Uerme taimågdlåt atorsinåuput,
Wkerdlånut tupigusoKissunut aja-
sortitsiniutigssåinait:
— åp téssame inugsiamikujug-
tuput ajoKUsiniarajugatigdlo, tai-
■ha oKautigineKardluarsinåuput,
llumorutdlugit inugtut issiginia-
lersinagit. soKutiginardluarsinåu-
Put ingmikukajåK itugamik, å-
ssersutaussut inuit kinguarsima-
ssut Kanga pissutsinik sule pigi-
saaKartut, måna sujuarsimassugut
tungavigisimassaraluavtinik. tu-
Pingnarput uivssuminartumik
Paåne inusinaussut taima pitsor-
Palugtigissunik atugaKardlutik,
låssame kinguarsimassutut pissu-
siat ama pissutaugunarpoK inusi-
Uaungmata...
tassame inungnut sujuarsima-
Ssunut pingåmernut éssersuniar-
tariaKångitdlat, avdlauvdluinar-
Put, avdlatordluinaK encarsartau-
seKardlutik påsisinåungisavtinik.
kaKugulunit påsinaviångilagut.
Paérarssuartut pitsaussutut iput,
sUnertiassut, encasuteKångitsut,
sUt tamaisa ernlnaK puiortarpait.
'kingutingnersorinartut nuånår-
sorinartutdlo, kisiåne uvaguvtitut
Uvdlatut itinerussunik. misigissu-
ssKångitdlat. tamåko naluvait,
tåukunane sule tamåko inerisi-
Paéngitdlat. pissusipiloKångitdlat
sule tamåko naluvait ineriartor-
t'simanagitdlo, sule. tåssauko i-
Uuit kinguarsimagatdlamerånut
lakussutigssat, sule ingerdlarKig-
Slmångitsut. åmame inuneråne a-
lugait erKarsautigalugit Kujanåi-
ParpoK taimaingmata. uvdlumi-
kuinaK erKarsautigåt avdlamik
Pame, tåssalume KularnångilaK
laimåinerat tåukununga iluaKU-
lauginartoK...
— maluginiarugdle tamåko er-
kartugkåka nikagingningniutåu-
Pgingmata, åmut issigingilåka, tå-
Ssauna pissuserinarait. isumaKar-
IpRåséngilaK avdlatut itut sordlo
Uvaguvtitut. taima isumaKameK
Pavianartumik kukunerusaoK,
Puånitsunik uivssumisitsisinau-
ssok, kukunernut ajoKutausinau-
ssorujugssuarnut ingerdlatsisi-
nauvdlutik, tåssalo tamåkorpiait
måna kukussutigalugit autdlarti-
pait, takuinaruk...
— åma anersåmikut piginåu-
ssusisigut taimåitoK isumaKarpu-
nga, silagssorissusiat, inugtut ine-
riartornerat. uvaguvtitut ingiiaK,
silagssorigsutut malungniusinau-
ssaraluarput, ilåtigut aulajanger-
simassutigut tupingnarslnauvdiu-
tik påsingniåssusiat kigdligdlit
iluåne kisiåne, tauvale kigdligssaK
aulajangersimassoK tikikåine,
tauva .... kigdligssaK aulaja-
ngersimassoK KångemeK saperpåt,
sut OKatdlisaussut påsineK ajuler-
sarpait, sut ingmikut itut påsiler-
sinåungilait. kisiåne tåssa ersser-
Kigsumik takussutigssat tåssa ma-
lugssarissusermik misigigtartumik
amigauteKarnerat, sordlo åsser-
sutigalugo misigingneKatausinau-
neK, naluvåt, tupingnåinartumik
sukangasinåuput umateKångivig-
sutut iliortardlutik, åmalo avdlat
ajutomerånut ånilårnåinartumik
nuånarissaKarput, tåssa uvaguv-
tinut avdlanut ånilåmartumik,
kisiåne sordlo OKarérsunga ....
sordlo åssersutigalugo ilartik
ajutorsimagpat, tauva tamarmik
igdlautigissarpåt. takusinauvatit
méraK ordlugpat uvagut pissar-
nivtitut ikiorneK ajorpåt tugpat-
dlersardlugulo. tamåna encainer-
dlunit ajorpåt. issigingnåginar-
tarput igdlardlutigdlo, ilåne iner-
simassut ardlagdlit, igdlåinartar-
put sumik nåkingnigpalugatik.
åp nalungitdluaraluarpara ilaisa
navsuiarniartaråt taimåinerat pe-
rorsainerisa ilagigåt inunermigdlo
påsingningnerånut atatitauniar-
tartOK, tåssa matumunga, mérKat
maigtusameKåsassut Kununatik
igdlarsinångortigdlugit. kisiånile
isumaKångivigsumik takordlu-
gåinauvoK, uvagut nangmineK er-
Karsartautsivtinit pissoK, isuma-
KångitdluinartoK. taima ungasig-
tigissumut erKarsångisåinarput.
igdlarsautiginartarait-una peror-
samagit.
tauva peKatigigfiliorpuse, Pe-
Katigigfik issertortoK. entaima-
vingilara, tamåna KangarpiaK
pisimassoK, imalunit KanoK iliv-
dlune pingortoK, kisiåne tåssa
Diåvulup suliå. autdlartipoK Kuia-
såmeruvdlune, OKariartauseK
nuånersoK, kisiåne sordlo nåpåu-
mit sianivdluarungnaersimassu-
se, inuit takordlugkerssårtut,
K.uiasårneK ilumorsårnerdlo ing-
mikortisinaunagit. avdlatut sapi-
lernerme avdlatut ilioriarsinau-
jungnaerdlune ingminut Kuiag-
ssuautiginermut éssinguneruvoK,
kigsautigissaK anguneKarsinåu-
ngingmat avdlatut sapilernerup
erssiutå.
peKatigigfik issertortoK. aut-
dlarKåumume sujunertå ersser-
KivingilaK, imaKame åma kingor-
na. sujunertå ingerdlanerane
navssåriartuårneKarpoK, ilame
aralalingnik sujunertalersugau-
lerpoK, ilåne ingmingnut agssor-
tutunik. tauva ardlata Kuianåi-
nartumik atigsså navssårå: ka-
låtdlit nålagait. sunauna isumagi-
gå? ukiup ingerdlanerane OKat-
dlisigineKardlunilo takordlugker-
ssårutigineKarpoK, taimanilo tå-
ssa ukioK tangnårdlunilo issit-
dlarmat. tujormineK agdliartor-
titdlugo takordlugkat nuåneru-
narsiartuinarput. ilåne sujunerta-
rineKalersarpoK Kalåtdlit-nunåt
Danmarkimit avigsårtitdlugo så-
kutunit kisei måussivdlutik nå-
lagkersuissulernigsså kalåtdlit
atausinavingrr.ut sangmissumik
assigingmik ingerdlåneKartugsså-
ngortitdlugit tauvalo Kanga maig-
tussuseK sukangåssuserdlo piler-
serKigdlugit. nunap sujunigsså
isumangnaitdlisineKåsaoK nåkig-
taitsumik sujulerssuinikut, inuit
atausiåkåt inuit tamarmik ataut-
simut ingerdlaKatigingnigssåinut
nålåinartugssångortitdlugit ilå-
nikut isumaKatigissutigissarpåt
inuiaKatigit peraigsårtumik inger-
dlåneKarnigssåt pilerssårusior-
KigsårneKåsassoK tamånalo ator-
titaulisassoK, tåunalo pilerssåru-
siaK maligdlugo nunaKarfingne
atausiåkåne tamane aulajangersi-
massunik amerdlåssusilingnik pi-
niartOKåsassut taimailivdlune i-
nuit nerissagssaKartitaunerat isu-
mangnaitdlisineKåsavdlune, av-
dlatdlo aulisartutitåusåput, av-
dlat. umiarssualivingme sulissar-
tuvdlutik, augtitagssarsiorfingne,
nautsorssuserissut, umiartortut
sunutdlo avdlanut sulissugssat,
tamarmik pisinaunerat nåpertor-
dlugo Kinigaussut. sångitsut ilo-
Kiaitdlo tamarmik toKorarneKåså-
put, sordlo Kanga eskimut nuna
nunasiarineKångikatdlarmat ili-
ortarsimassut, sukangnersumik
nåkigtaitsumigdlo akerdliuniat
KunutitaussariaKarput inuitdlo
tamarmik ilungersortumik sulisi-
téusåput anguniagkat Kulama-
rungnaersitdlugit tåssa kivfåu-
ngissusermut atautsimomermut-
dlo anguniagkanut.
aKaguane aKaguaguanilunit tai-
matordluinaK Kimagtartigissumik
isumaKatigissutigineKåsaoK ta-
marmik åssigingmik atugaKar-
Kuvdlugit mumisitsinigssamut ki-
ngumutdlo Kanga nunaKarfingua-
ne ikicKatigigsimanerup napåssu-
tilingmik sujuarsimaKissunik pi-
lersitsiniarneKåsassoK, tungave-
Kartumik ugperissaKaratik nang-
mingneK piumåssutsimingnik i-
ngerdlataussunik, inuitdlo tamar-
mik åssigigsitauvdluinåsassut i-
sumangnaitsumigdlo pigssaKarti-
tauvdlutik.
sorpagssuit ingmingnut akule-
russomeKarput. ilåne høvdingi-
lersuinialersarput piniartorssuit
umianutdlo aKUgtut atorfinigti-
tåusavdlutik, sordlo Kanga ar-
fangniartartorssugatdlarmata. tå-
ssa aulajangersumik atorfeKar-
titåusåput, sordlo angåkut tai-
roåisimassut, niorKutigssiomeK
sujuarsåsavdlugo ineriartortitsi-
savdlutigdlo peKatigingnermig-
dlo isumagingnisavdlutik. isu-
maKatigissutigineKardluinarpoK
kivfåungissuseKardluinarneKésa-
ssok, peKatigigdluinarneKåsav-
dlune, ugperissaKarane, kommu-
nisme atortitauvdlune, Kanga
inoKatigit pissusitoKait utertine-
Kåsassut nutårdluinarmigdlo inu-
iaKat.igit årKigssorneKåsassut tå-
ssalo tamåko tamaisa atautsikut
n åmagsineKåsassut.
soruname ardlaleriardlune isu-
maKatigissutigineKartarpoK kri-
stumiussuseK atorungnaersitdlu-
gulo inerterKutigineKalisassoK,
t.éssamigoK inuit pingitsailivdlu-
git kristumiungortitausimangma-
ta kalåtdlitdlo erKarsartausiénut
kristumiussuseK nalemutinging-
mat nunavdlume pissusianut, tai-
måitumigdlo inuit tamatumuna
aserorneKarsimavdlutik. imaKa
pissariaKaraluarpoK peKatigitit-
dlugo niuvertoKarfit inuerutitau-
nigssåt, tåssa tamåko Kanga pi-
le rsitausimangmata inuit pingit-
sailiniardlugit kristumiungorti-
niardlugitdlo. tassame niuverto-
Karfit kristumiussutsivdlo pingit-
sailinermikut nåkigtarpatdlår-
nermikutdlo Kanga piniartorssua-
Karfigtut inuneK aserorsimang-
måssuk.
tåssalo agsorssuaK KanoK ilior-
rigssamut påtsivérusimaneKar-
pcK sunutdlo isumagssarsiausi-
naussunut tamanut isumaKatau-
ssorujugssupatdlagtardlutik, u-
kiunerssua tamåt, tåssalo taima
OKatdlitarneme iluamik påsisi-
manago suna asule nuånarinar-
dlusc KuiasårutaussoK ilumoru-
neKarnersordlunit OKatdlorigsåt-
dlarångamik aulajangersunigdlo
sukasautinik OKausingnåKalerå-
ngamik. malungnarsigalugtuinar-
pok pissuseK singnagtortussiga-
lugtuinartcK ugpernarungnaivig-
dlunilo. ukiup ilåne imåisimavoK,
uvdlut tamavisa nalunaerKutap
akunere ardlagdlit OKatdlitardlu-
tik, KanoK danskit Kimåtitåusa-
ssut niuvertordlo imamut igine-
Kardlune, tauvalo Kalåtdlit-nunåt
nalunaerutigineKåsassoK kungit-
siivfingortoK, peaatigigfiuvdlune
Kunungitsut kivfåungitsutdlo nu-
nsKarférKat peKatigigfiånut ku-
ngitsuvfiuvdlo kivfaujungnaer-
fitdlugitdlo ilagilisagai Canadame
Alaskamilc nagguveKataussut.
tamåkununga tamanut akuliu-
neKarput sut ersserKigdluaratig-
dlo aulajangersimångitsumik isu-
mat Europame sunik pissoKarne-
ranut tungassut. inuiait kikunit
nagguveKardlutik KanoK itumik
ameKarnerånik OKatdlinerit åma-
lo pissaunerit nalunartut Kangar-
ssuardle eskimut inoriausiat tå-
ssalume takordlugåinarssomer-
mingnik ilavdlugit erKarsautit
akulerigsitat. partitut ilagsingnig-
tautsimik ilerKutårtut talertik så-
merdleK agssatigdlo siårdlugit, se-
Kinermut sågdlutik suaortardlu-
lik „hoi“. tåssa Kanga eskimutor-
Kat seKinermik gutisiomeråtut.
tåssalo tingmiarsiutinik Korortu-
nigdlc såkulerdlutik såkutuju-
ssårtalerdlutik autdlaisitdlo ator-
nigssåinik ilitsersuissardlutik på-
nermigdlo nangmineK navssårtik
atordlugc åma iliniardlutik, sut
tamaisa sitdlimavfigiumavdlugit,
måssa tamarmik soruname mé-
raunermingnit autdlaisit atomig-
ssait sungiusimavdluinaraluar-
dlugit. inusugtuarxat tamarmik
irorcrtutik tingmiarsiutititdlo si-
nigtarfingmingne torKortarait,
måssa tåssanitinigssåt inerterKU-
taugaluartoK, imaKalume iner-
terKU.taunerat pissutigerpiardlugo
taimailiorsimåput. pikigtitsiler-
nigssaK KaKUgulunit nagdliutug-
ssaK sitdlimavfigissariaKarpåt,
tåssalo sinigtarfingmingne ing-
mikortiterpait såkutit, såssussi-
ssartut issertortumigdlo akiutug-
ssat, issertortumik atautsimine-
xartarpoK nalunaerutit issertortut
csautsitdlo ingmikut ilisimatina-
gi t isumaKångitsut kisiånile kisi-
mik KanoK isumaKarnerinik nalu-
ngisatik, tåssalume autdlaisit i-
merérsimassut torKortarineKar-
tardlutik.
Esajas Kuisårajugtortaråt kinå
issailo aulagsarigsuvdlutik. tåu-
nausimanerpordlunime sut ta-
maisa Kuiasårutitut issigalugit
isumagssarsissartoK? soruname
taimåingilaK, kisiåne isumagssar-
siat ilait tåussuma isumagssarsia-
rai. kisiåne Kavsit? kingomagut
nalunavigpoK, tamåname pisi-
massut nalåne kiarpiaup isumag-
ssarsiarinerai erKarsautigineKå-
ngitdlat, kisiåne isumagssarsiat
in gassagtaj årtut tamaisa isumag-
ssarsiarissarunarpai, kingominå-
gut erKarsautigilerdlugo taima
isumaKamartarpoK.
tassame ilåne asule ikasåinar-
dlune sinigtarfingmingne atautsi-
mitut nalungivigdlugit tåssångåi-
naK inimut. iseriassårpoK asule
tupagteriåinardlugit. taline Kut-
dlardlugo suaorpoK Hoi. taimane
Marius matup kigdlingane aut-
dlaiserdlune pårssissuvoK. KanoK
CKautigisavdlugo nalunarpoK aut-
diaisine torKoriarsimagaluamerå
imalunit autdlåiningnigssamut
piarériarnersoK, Esajas takuga-
miuk, imalunit Kentarigsivdlune
ilagsingnissumik Hoi nivdleriara-
luarnersoK. imaKa KanoK ilioriar-
nerdlune nangmineK naluvå, ima-
Ka serKulivigdlunilo avdlamik
aulajangeraluarnerpoK EsajaussoK
ilisarigamiuk, kisiåne tåssa Kanoit
itumigdlunit aulariarpox autdlai-
sivdlo nusugtagå agtorsimavdlgo,
imalunit imaKa nusugtagaK ar-
dlånut nåtitorsimavoK.
(norm. tugdl. nangisaoic)
A. E. SØRENSEN
REDERI
Svendborg
Havet omkring Grønland
er fyldt med skibe i alle mulige størrelser.
De fleste er forsynet med
dieselmotorer indtil 6400 hk.
Et maksimum af kraft på et minimum af plads.
DEUTZ er den mest effektive løsning på Deres
dieselmotorbehov.
Skriv til os. Vi sender meget gerne brochuremateriale.
KRAFT
KVALITET
KUNDESERVICE
A/s
Roskildevej 519-523 - 2600 Glostrup -Tlf. (01) 96 41 22
Gunnar Clausensvej 7 - 8260 Viby - Tlf. (06) 14 00 55
33