Atuagagdliutit - 13.09.1973, Blaðsíða 20

inuiaKatigingnik misigssuineK
nunavtine inuiaKatigingnik misigssuinerme sujulerssuissoK.
professor Anders From, mauna OKalugpalårpon misigssuine-
rit åipågumut inerneKåsagunartut pivdlugit
agdl.: Henning Friis
inugtut atugkatigut ilisimatutut
misigssuissarfik sujoma ukiåkul
sulilerpoK — Kalåtdlit-nunanut
ministereKarfiup inatsineragut —
misigssuivdlune imatut taiguser-
neKartumik: „Kalåtdlit-nunane
ilaKutarit KanoK ingerdlavdluar-
tiginerånik misigssuineK". misig-
ssuineK måna suliamigut KiterKU-
simavoK, påsissutigssat amerdla-
nerit katerssomeKarsimalerput,
ukiordlo måna nåtinago naKiter-
neKartugssaugunarpoK måna ti-
kitdlugo inemerugatdlartut.
ilisimatutut misigssuinerme su-
julerssuissoK Anders From, So-
cialforskningsinstituttet, OKar-
POk: misigssuinerme påsissat i-
nemere kinguleriårdlutik ardla-
leriardlutik sancumertarunarput
sujugdlit ukiup matuma ingerdla-
nerane inivingneralo 1974-ime,
aussaunerane 1971 suliaK autdlar-
tiparput misiligutaussunik mi-
sigssuivdluta påsissutigssat Ka-
noK ilusilersomiarnigssåt misilig-
tagaKarfiginiardlugo. tamatumalo
kingornagut 1972-ime ukiåkut
misigssuinivik ingerdlatisinausi-
mavarput.
Nanortalingmit Ilulissanut
aperKutinik akiuisitsinikut suju-
ningånik aperKutaussut aulaja-
ngerigkat akiortitdlugit sulineru-
vok. periausiuvoK Danmarkime
ilisimaneKardluartoK, kisiånile ar-
dlaKångeKissunik Kalåtdlit-nunå-
ne atomeKarsimassoK. aperssui-
ssugssatut kalålerpålugssuit pig-
ssarsiarisimavavut, katitdlugit 23,
ilitsersorneKarémermlkut suliag-
ssamingnik autdlartitsissut.
nunap suatungåne taimailior-
nigssaK kigdlilersimavarput tåssa
Kalåtdlit-nunåta ilåinåne inussu-
tigssarsiutitigut avdlångortitsineK
sukanerussumik ineriartorsimav-
fiane, tåssa imåipoK Kalåtdlit-nu-
nåta kitåta sineriåne kujasingne-
russume Nanortalingmit Xlulissat
K’eKertarssuardlo tikitdlugit.
aperssuissut aperKutigisimavait
aperKuterpålugssuit pissutsinut
påsinarsarsinausorissavtinut tu-
ngassut, KanoK nålagkersuinikut
ingerdlatsinerup Kalåtdlit-nunane
atortitausimassup kalåtdlitdlo tu-
nuleKutarissatik najorKutaralugit
ingmingnut ineriartortitseKati-
gingnersut, inoKatigingnut nutå-
nut ilångunermut KanoK suniute-
Karsimanersumik påsiniardlugo.
ilåtigut aperssugkavut aperisi-
mavavut, KanoK itunik najuga-
Kamersut (ineKamersut), ani-
ngaussarsiait, aningaussat iserti-
tait atortagaitdlo, méraunerming-
ne KanoK itunik agdliartorfeKar-
simanersut, KanoK atuartitausi-
manersut, sumik iliniarsimassu-
nersut, nunaKarfingnut avdlanut
sunut nugtarsimanersut, nungne-
ritdlo angnerussumik mingneru-
ssumigdlunit nangmineK piumå-
ssutsimit pisimanersut. sukumi-
ngåtsiavigsumik inussutigssarsior-
nerat pivdlugo aperKuteKartarsi-
mavugut: KanoK itumik suliaxar-
simanersut, sulivfiat KanoK suliv-
fiuåinarfiusinautigisimanersoK,
sulivfingmingne KanoK angnertu-
tigissumik iluarisimåruteKarsima-
nersut, åmalo suleKatait KanoK a-
tåssuteKarfigiuminartigisima.
nersut. aperKutigisimavarputaoK
danskinut nunarKatimingnut Ka-
noK angnertutigissumik atåssute-
Karsimatiginersut, atåssuteKautit
sulivfingme sulingivfingmilo, tai-
ma atåssuteKamiarnerme sut a-
jornartorsiutausimanersut, Kav-
dlunåtut OKalugsinauvdlutigdlo
agdlagsinaunersut il. il. tåssa pi-
viussumik påsiniaineruneruvoK
aperssomeKartut xulangersimani-
arneKarnermik misigissaKartarsi-
manersut.
aldssutit mianerssortut
taivara, Anders From nangigpoK,
aningaussarsiat aningaussanigdlo
nalilingnik pigissat aperssutigisi-
magivut. nangåkulugtumik aki-
ssutisissarsimavugut, imaKa pi-
ssutigisimavdlugo Kalåtdlit-nu-
nåne akilerårtalemigssap erKiine-
Kamigsså pivdlugo inuit ånilånga-
kulungnerat. kisiåne erssenrig-
dluinarpoK påsissutigssat pisima-
ssavut akilerårutinut sukutdlunit
atorniarneKartugssåungivigsut.
åmétaoK misiligsimavarput ino-
Katigigtut inunerme pissutsit na-
linginaussut, tåssunga atatitdlu-
git KanoK inuit angnertutigissu-
mik ikingutimingnut saniliming-
nutdlo atåssuteKartigissarsima-
nersut. igdloKarfingmit avdlamt
pissunik KanoK nåpisimåritigi-
ssarsimanersut, åmalo påsinarsi-
sitsiniardlugo KanoK sangmiuår-
neK ingerdlassarsimanersoK, sordlo
åssersutigalugo neriniartarfiingme
angeralarsimavfingmilunit ang-
nerussumik pissarsimanersoK. å-
måtaoK atausiåkåtigut aperKute-
Kartarsimavugut imigagssap a-
tortagkap angissusianik, tamatu-
munale mianerssorsimavugut, tå-
ssa nalungeréravtigo OKatdlisao-
i-éKissoK aperKutigiuminaitdluni-
lo.
angussaK pitsaussOK
amåtaoK aperKuteKartarsimavu-
gut aperssomeKartut KitomaKar-
simagunik KanoK Kitornamingnut
atåssuteKarnermikut inersut. ilå-
tigut mérKat atuartitaunerat tor-
Kardlugo apemutigalugo ilåtigut-
dlo angajoncåt KanoK atuarfing-
mut uvdluiname inunermikut a-
tåssuteKartiginersut, aperKut isu-
marput maligdlugo pingårtussoK
mérKat avatangissimingnit suni-
gaunerånut angajomåt KanoK i-
ssigingningnerånik påsissutigssa-
nut. amåtaoK arajutsisimaniarsi-
mångilarput sumiginainermik a-
perKutit, tåssa mérKanik pårssi-
nerdluissamerit. ilisimavdluar-
parput OKautiginiaruminaitsussoK,
taineKartartoK „nåmaginångitsu-
mik pårineKarneK", kisiåne piu-
massat mingnerpåmik kigdleKar-
tariaKarunarput tamavta isuma-
iratauvfigisinaussavtinik.
aperssuissut naggatågut aper-
Kutaisa erssersiniartugssauvait i-
nuit KanoK angnertutigissumik i-
noKatigit ineriartornerånut peKa-
taunersut. apentutit uvdlumikut
atortussut ardlaligssuit tigusima-
vavtjt, nalungisavut OKatdlisao-
rérsimassut, sordlo åssersutigalu-
go TV-p atulersimanera, sume i-
nungorsimaneK najorKutaralugo
akilersugauneK, inussutigssarsiu-
titigut sujuarsaineK il. il. tamå-
kulo pivdlugit OKauseKamigssa-
mik aperssugkat Kinuvigisimav-
dlugit.
ama kalåtdlisut
autdlarKåumut inuit 1000 aper-
ssugagssatut aulajangemeKarsi-
måput, nalungerérdlugule tama-
visa aperssomaviarnagit. akissu-
tit 50C nåmaginartusåput, piviu-
ssumigdle angusimavavut akissu-
tit 600-it, isumaKarpugutdlume
ajungivigsoK.
inuit 1000 tåuko kalåtdlit folke-
registerinit agdlagsimavfingnit
erKorniagkatut tigorameKarput,
tåssa imåipoK ilaKutarit ajomar-
torsiutigdlit ingmikut aperssugag-
ssatut KinerneKarsimångitdlat. a-
perssuissunit nalunaerutit malig-
dlugit aperssuineK aperssomiar-
neKartunit ilagsivdluarneKartarsi -
mavoK amerdlanerpånit. kisiånile
iluarinartariaKarsimavarput piu-
majungnaertut amerdlanerusi-
mangmata taimatut aperssuiner-
ne Danmarkime pissartuningar-
nit, pissutiginardlugo inuit tiki-
kuminåinerunerat. aperssuinerit
amerdlanerussut kalåtdlisut i-
ngerdléneKarsimåput, tåssalo su-
jugdlermérumik Socialforsknings-
institutte danskit OKausé atoma-
git sulisimavoK. kalåtdlit suleKa-
taussut nugtigagssat måne påsi-
niaissarfingme suliarisimavait.
apemutit agdlagsimassut akiu-
gagssat ikiorsersimavavut Kalåt-
dlit-nunåne sulivfeKarfingnit på-
sissutigssanik inuit misigssuiner-
me peKataussut pivdlugit påsissu-
tigssatigut. tamåko pissarsimåput
kæmnereKarfingne, nåparsima-
vingne, Arbejds- åma socialdi-
rektoratime Nungmttume politi-
nitdlo, apencutigissarsimagavtigo
aperssugarput ilisarisimaneråt.
taimatut påsissutigssat atomeKar-
put aperssuinerme akissutinut i-
kiortaussutut. avdlanit påsineKå-
nginigsså isumangnaitdlisagau-
vok, ilåtigut andt akissutitdlo ag-
dlagtornerisa ingmikortitdluinar-
nerisigut. periause.t KaKutigårtu-
ngilaK ardlaleriaKaluta Danmark-
ime taima misigssuineme atortar-
simavarput.
atuagkiagssaK 1974-me
Anders From nangigpoK: måna
misigssuinerme påsissutigssat pi'
gilersimavavut. skemat mardlug-
suit kisimik nunaKarfingnit pi"
ssut amigautaulerput. påsissutig'
ssat pissameK maligdlugo sulia-
rineKésåput, tåssa hulkortinut no-
riardlugit kingornagut magnet-
båndinut imiuneKåsåput. tamatu-
ma kingornagut tabililiordluta su-
liarinere ingerdlaterKisavavut,
kisitsisit najorKutaralugit påsini-
aissarneK ataKatigigsitsissutigi-
ssardlugo, isumat ilimagineKartut
erKortunersut erKortunginersut-
dlunit ugpernarsauserdlugit uva-
gut suliarisimassaraluavut, il. il.
inernerisa ilait OKautigineKarér-
sutut ukioK måna sarKumisåput
inivingneratdlo 1974-ip ingerdla-
nerane.
misigssuineK piviussumik suli-
nermik kinguneKamiartugssau-
vok. tamatuma inernerisa oKalu-
serissagssartait tamarmik Kalåt-
dlit-nunåne ministeriaKarfingmut
utertitåusåput misigssuinerit iner-
nerisa pisimassortait pilersitausi-
mangmata 1960-it nålemeråne
taimanikut ministeriaKarfik, ka-
låtdlit pissortait avdlatdlo navi-
atsalerérsimangmata inoKatigig-
tut ingerdlanerup incriartomera
erssiuteKartalersoK ilåtigut piner-
dlungniarnerit amerdlinerinik, i-
migagssartorpatdlålernermik,
mérKanik pårssinerdluinemik, a-
ningaussanik pårssisinåunginer-
mik ilaKutarigpagssuitdlo igdlug-
ssaKarniamikut ajornartorsiome-
rinik. ersissutigineKalersimavoK
tamåko pitsauvatdlångitsut Ka-
låtdlit-nunåne inoKatigit ineriar-
tortitaunerånut modemiussumut
navianartorsiortitsilersinaussut.
taimåitumik misigssuinigssaK kig-
sautigineKarpoK, periarfigssaKar-
titsisinaussoK avdlånguteKartitsi-
nigssamut sordlo åssersutigalugo
ikiuissarnikut — igdloKartitsini-
amikut — imalunit nugtertitsinf-
kut periautsit avdlångortineKar-
sinaunerånik — kingugdlerdlume
taineKartoK pivdlugo avdlångor-
titerineKalerérpoK. tamatuma sa-
niatigut Kalåtdlit-nunanut mini-
steriaKarfiup — uvagut misigssui-
nerput ingerdlaKatigalugo — av-
dléngutigssanik avdlanik sulia-
KalerérpoK. årKigssueriautsimut
(organisation) ama sulivfingme
inussautsimut (arbejdssociologi)
ilisimatusarfiup Handclshøjskoli-
me atugkatigut misigssuineK i-
ngerdlåpå påsiniardlugo KanoK
kalåtdlit inoKatigit suleriauseKar-
nersut ingerdlanersutdlo, avdlat-
dlo, sujulerssomeKardlutik Eski-
mologi-mik ilisimatusarfingmit
Københavnip Universitetiane, Ka-
noK kalåtdlit atugkat;gut avata-
ngissimingnut isisgrngneriause-
Kardlutigdlo periauseKartamersut
sunigaussardlutigdlo.
eKungassut ilait
Anders From naggasiVOK: neriu-
tigåra inoKatigingnik misigssuini-
kut ilisimatusarfiup misigssuine-
rata takutisinåusagå, kalåtdlit
tungaisigut politikip kukuneKar-
simanera. sordlo åssersutigalugo
erssencingnerussumik påsissutig-
ssarsiusavarput atuarfeKarfiup a-
nguniagkane nunap inuvinut på-
sinartumik ingerdlatsinermigut
orKomerai, igdluatungåtigutdlo i-
nuit atuarfeKarfingmut nang-
mingneK anguniagkatik påsinar-
tumik saiKumersisimanerait. inig-
ssaKamiarnerup tungågut ardla-
ligtigut såkortumik issomartor-
siuineKartarsimavoK, imaKalo mi-
sigssuisimanerup takutisinåusavå
sutigut iluarsissagssaKarnersoK.
imaKalo misigssuisimanerup ta-
kutisinåusavarput, sutigut ingmi-
nut aporåuneKartamersOK inuit
tåuko åsisglngitsut danskit kalåt-
dlitdlo nunarKatigingneråne, dan-
skit kalåtdlit KanoK ajornartor-
siutit sukasartarnerait. kisalo ne-
riutigårput amåtaoK inuit nug-
tertitaussarnerisa ingerdlåneKar-
nerat KanoK kinguneKartarnersoK.
Shippingmann
28 år, søger arbejde for min. 2 år max. 4 år. Erfaring i ship-
ping — bank — regnskab —financiering — organisation —
assurance.
Yderligere oplysninger gives efter anmodning.
Paul Chr. Wenzel . Postboks 34 . 9990 Skagen
Kenwood
<e$n>
SjS
7omT
GULDKARAMELLER
De eneste rigtige karameller er Toms Guld Karameller
kukarnårKit tåsséuput Toms Guld Karameller

20