Atuagagdliutit - 13.09.1973, Blaðsíða 28
atomitortoK tugdlusimårut
uiluvingnit soriarsinautitaussoK
nunarssuarme umiarssuit atomimik ingerdlatigdlit sisamåt
autdlariarsinåungitsoK japanimiut aulisartut kangnerat pi-
ssutigalugo
agdl.: Svend Garbarsch
København, (HB-special)
nunarssuarme umiarssuit atomimik ingerdlatigdlit sisamåt, japanimiut
pernautåt, ukiut sisamagssarilerpå Japanime umiarssualivingme Mut-
su-me uningdinardlune, umiarssualiviup tdussuma anca aterå, ilimana-
vigpordlo sule autdlaratdlarnaviangivigsoK — autdlångitsuvisdngiku-
ne.
taima umiarssup ikardlisimassu-
tut uninganera pissuteKarpoK ja-
panimiut sunutdlunit atominut
tungassumik atortulingnut mia-
nerssomerujugssuat — ersineK
pilersimassoK, USA-p augustime
1945-me Kaertartorssuit atomit a-
tordlugit igdloKarfingnik Hiro-
shimamik Nagasaki-migdlo piu-
nérussinerat.
„Mutsu“-p autdlarsinausimå-
nginera åmåtaoK pingortitap mi-
ngugtemeKameranut japanimiut
ersinerånik ilaKarpoK, ersineK su-
livfigssuartigut mianerssungivig-
dlune angnertusårujugssuarsima-
nerup takutitainit pissøK.
„ikardlisimaneK" åma tunule-
icutaKarpoK inuit tamarmik isu-
maKatigigdlutik issoringningnera-
ta pissauneranik. tåssa pissauneK
Kanigtukut japanimiut nålagker-
suissuinik pingitsailivdlune neri-
orssuisitsissøK, kigdlilerneKångi-
katdlartumik umiarssup tåussuma
8350 brt. usitutigissup misiligar-
dlugo ingerdlatinigsså kinguarti-
neKaratdlartoK.
atomitortoK tugdlusimårut...
„Mutsu“-p misiligdlugo autdlar-
nigssaralua Kangarssuardle ki-
nguarsameKalersimavoK. sujoma
ukioK nålersoK pisssugssausima-
galuarpoK, kisiåne maskinarssui-
nik nåkutigdlivingme Kutdlit a-
merdlaKissut ilåt atauserdlunit
sule ikisinausimångilaK.
umiarssuaK ukiut sisamat siv-
nerdlugit Kångiuputdle singine-
Karsimangmat Ishikawa-Hari-
mas-ip umiarssualiorfiane Tokyo-
mitume. nagdliutorsiutaoKalune
singineKarsimavoK. taimanikut
japanimiut issertungilåt måna a-
tomitortunik imåkut pissaunilig-
ssuamut ilaulernertik tugdlusi-
mårutigalugo tåssa uko tugdler-
ssuleramikik: Sovjetunionime si-
kunut aserorterut „Lenin" ame-
rikamiut ilaussartautigitigalugo
agssartortuat. „Savannah" åmalo
tyskit kitdlit augtitagssanik ag-
ssartutåt „Otto Hahn“.
„Mutsu" katitdlune akeKarsima-
ssok 5,6 milliarder yen (tåssa 120
miil. kr-nik), agfarmik nåla-
gauvfingmit ingerdlataussumit
japanimiut umiarssuaisa atomi-
torsinångornigssånut pilersitsini-
arfingmut tuniuneKarpoK, tåuku-
lo umiarssuaK nugpåt igdloKar-
fingmut angerdlarsimavfigitiga-
lugo ateKautigissagssånut, umiar-
ssualivingmut Mutsu-mut Aomo-
rip amtianltumut. tåssane umiar-
ssuaK inårsameKartugssauvoK,
téssångalo pemardlune misiling-
neKardlune autdlartugssaugaluar-
dlune.
Kammuslinger (uiluvit)
atomitdlunit
umiarssuaK reaktoreKarpoK ato-
mitortumik 36.000 kilowat-inik pi-
lersitsisinaussumik imalunit
10.000-nik HK-Kardlune. septem-
berime atomit ikumatigssåf iku-
neKarpoK, tugdlerissugssaugaluar-
dlugulo maskinarssue atomitor-
tut misilingnigssåt Mutsu-p ka-
ngerdliumamane umiarujortit-
dlugo.
sunauvfale taimåisångitsoK. ka-
ngerdliumarnup erKåne inuit na-
jugagdlit misilivdlune umiarujor-
nigssaK tusamiariardlugo, misili-
nigssamut akerdliuvdlutik ka-
magsimaKalutik tamaviålerput. o-
Kautigåt kangerdliumaneK radio-
aktivitetimik (Kingornerit navia-
nartut) mingugtitåusassoK misi-
livdlune umiartuaKåtårtoKaralu-
arpat. akerdliuneK sujulerssome-
KarpoK uiluvingniardlutik auli-
sartunit. tåssa inuit sujomagut
pitsoKalutik inusimagaluartut ka-
ngerdliumanerme uiluvigpagssua-
KartoK navssårineKångikatdlar-
mat. ukiut Kuliungitsutdlunif ma-
tuma sujornagut sulivfigssuamc
aulisagkerivingne ukiup ilåinå
sulivfigssatuarissarsimagaluar-
påt. måna japanimiut avdlat pig-
ssaKarnerat anguvdlugo inussu-
tigssaKalersimåput.
kangerdliumanerme uiluvit pi-
ssaussartut ukiut tamaisa amer-
dliartorput. tåssalo uvdlune må-
kunanerpiaK aulisameK sukarug-
torpoK, aulisartutdlo uvdlormut
5000 yen-isisinåuput. tamåna isu-
maKarpoK 110 kr. uvdlormut —
japanime nionrutigssat aké erxar-
sautigalugit ajorissagssåungeKi-
SSOK.
Kanon ilioriarsinaujung-
naertitau j artornen
Saramatsu Shibasaki, Hoheji-me
aulisartunut pigingneKatigingnut
sujuligtaissussoK, Amorip igdlo-
Karfiata Kanigtuane kangerdliu-
mamup igdluatungåne, nalunaer-
poK, aulisartut nåléinardlutik pit-
sussutsimut uterumångivigsut.
avdlamik KinigagssaKångitdlat
taimågdlåt umiarssuaK kangerdli-
umanermit pérsivigdlugo.
Shibasaki-san aulisartunit ta-
manit tamånga tapersemeKarpoK.
måna Amorip amtiane aulisartut
pigingneKatigigfisa 70-iussut te-
marmik tamaviårutdlugo akomu-
sersuineK ingerdlåpåt “Mutsu“-p
kangerdliumanerane misilingne-
KarKunago.
umiarssuit atominik ingerdlate-
Kartilemiardlugit kommissioniu-
ssok aulisartut sukangassumik a-
kerdliunerat pissutigalugo tunu-
artilerpoK. misiligainigssamut pi-
lerssårusiat avdlångortiterdlugit
autdlarKautig'åt.
sujugdlermik nalunaerutigine-
KarpoK, sujugdlermik „misiling-
neKåinåsassoK såkortussusiata
agfåinå atordlugo sigssiugkame
pitugsimåinardlune". aulisartut
kamaKaut sujorasårivdlutigdlo
nukerssordlutik umiarssuaK så-
ssuniardlugo.
tauva kommissionip nalunae-
rutigå misiliniardlutik „kanger-
dliumanerme misilinerup 50 pct-
ia kangerdliumarnuvdlo avatåne
idmagdlugo 50 pct-imik“.
tamåna åma issoringningnemik
kinguneKaraingmat, kommissionip
tamåna avdlångortendgpå „ka-
ngerdliumanerme 20 pct-imut“,
neriorssuivdlunilo umiarssup ma-
skina sitdlimatå uliatortoK kisi-
me kangerdliumanerme atomeKå-
sassoK.
perdlukuterse pérsiuk
kisiåne aulisartut tamåna nfima-
gilingilåt. aprilime Aomori amti-
me guvernøriussup, Shunichi
Tkeuci-p kommissione Kinuvigå
Tsugarup ikerasåne misiligainig-
ssartik ingerdlaterKuvdlugo, tåu-
na Japanip KeKertaisa avangnar-
dlersåta Kokkaido-p KeKertavdlo
angnerssåta Honshu-p akornåni-
poK — Aomorilo tåssane amtit a-
vangnardlersaråt. kisiånile Kåu-
mat atauseK Kångiungmat aulisar-
tut sågfigingnissuteKarput kussa-
nartunik OKausiliugkanik kom-
missione Kinuvigalugo umiarssuaK
Amtimit KimagutitiverKUvdlugo.
piumassaKåume „inerterKutigåt"
misilivdlune umiarujornigssaK a-
tominik ingerdlatainut amtip si-
neriai Kimagdlugit aitsåt pisassoK
iluane pinane. piumassaisa er-
ssersitaråt kigsautigigigtik umiar-
ssuaK kangerdliumanermut pingi-
såinåsassoK, tåssa ersissutigiga-
miko Kingornemik navianartunik
mingugterinigssaK „Mutsu" umi-
arssualivingmititdlugo navianar-
tuåsassoK.
nåmagtumik mingugti-
gaorermat
kommissione, ilungersualivigsi-
massoK sujunersuterpagssuarme
itigartitaujuamerinut, sujunersu-
mine kingugdlerme OKalugpoK
„Mutsu" Tsugarup KeKertausså-
ta avangnamut isuanut Aomorip
amtiata avangnåtungåne augusti-
me misiligainigssane nåmagsisa-
gai. umiarssuaK imavingmut Ja-
panske Havimut ingerdlåsaoK
maskina isumavdlune atomitortu-
ngitsoK atordlugo.
kisiåne åma kommissione ta-
matumane iluagtingitoorpoK. Hok-
kaido-me Akitavdlo Amtine auli-
sartut Aomori-mut saniliussut
Aomori-me aulisartut peKatigalu-
git sujunersut tåuna såssutaråt.
Japanip Maneragssuarmut sine-
riånut nalerKutdlugo Japanske
Havip sineriå mingugtigåungika-
luarpoK, kisiåne aulisartut sine-
rissame najugagdlit isumaKarput
åma tamåne sineriak imartålo
nåmagtumik mingugtitaulerérsut,
atomitortut sule ajcrtisångikalu-
arpatalunit.
akerdliuneK siaruariartui-
narpoK
Akita-mut guvemøriussoK, auli-
sartut sivnerdlugit kommissione,
ilisimatusamermut teknologimut-
dlo departementeKarfik, Japanip
atomenergikommissionia Japaniv-
dlo aulisamermut departemente-
Karfia Kinuvigisimavai „Mutsu“-p
misiligameKamigsså sujunersuti-
gineKartutut Tsugarup KeKertau-
ssåta avatåne 200 km-itut avasig-
tigissuane taimaitineKarKUvdlugo.
„Mutsu“-mut akerdliuneK sia-
ruariartorpoK. aulisartut Hokkai-
dome amtinilo Shizuoka, Ishika-
wa, Hyogo Ehime-milo åma aker-
dliussut erKamingne atominik
kagdlerup ingniliorfiliomigssamut
Mutsu-me aulisartut pissutigissait
pissutigerpiardlugit, akerdlilersu-
inemut isumaKatåuput.
pivfigssarujugssuaK atorKårta-
riaKarunarpoK japanimiut, sunut-
dlunit atominut atortulingnut tu-
sarumassaKångeKissut, akuerssi-
sagpata umiarssuaK sunalunit a-
tomitortoK nunamik imartaine a-
ngalaorKulisagpåssuk.
Ausiait kommunianit
ilisimatitsissut
Ausiait kommuniata 1. august 1973 autdlarneiligalugo ung-
domsklubip igdlua Peter Olsensvej 2-me AusiangnitoK inger-
dlatarilerpå.
suliagssat igdlup atorneKartameranut tungåssuteKartut
åssigissaitdlo kormnunalbestyrelsimit kommunip fritidsnævni-
anut tuniuneKarsimåput atorniamermilo sågfigingningnerit
åssigissaitdlo tåssunga pissåsavdlutik.
init atomeKamerånut akiliutigssat fritidsnævnip nalunae-
rutigissåsavai akilinerdlo kæmnereKarfingmut pissåsavdlune.
init atorneKarnerénut akit sule måna aulajangerneKångit-
dlat, tamånale piårtumik nalunaerutigineKåsaoK.
malugericuneKarpoK ungdomsklubip igdlutå inusugtunut 14
åma 25 akomåne ukiulingnut ungdoms- åma seniorklubitigut
atomiertunut nalinginaussumik nautsorssussaunerungmat,
taimåtaoK uvdlukut atuartunut alikutagssaKartitsiniarner-
mut kisalo sulivfeKarfit mérKanut inusugtunutdlo tungåssu-
teKartut Kalåtdlit-nunåne sungivfingme iliniartitsineK il. il.
pivdlugit inatsit najontutaralugo tapissuteKarfigineKartut
imalunit taimailineKarnigssamut tapersemeKarsinaussut igdlo
atusavdlugo periarfigssaKartineKarput.
Information fra Egedseminde
kommune
Egedesminde kommune har fra 1. august 1973 overtaget drif-
ten af Ungdomsklubbygningen, Peter Olsensvej 2, Egedes-
minde.
Administrationen af bygningens udlejning m. m. er af kom-
munalbestyrelsen overladt til kommunens fritidsnævn, hvor-
til henvendelser om leje m. m. skal rettes.
Betaling for leje af lokaler meddeles af Fritidsnævnet og
indbetales til kæmnerkontoret.
Der er endnu ikke beregnet endelig leje af lokalerne, men
dette vil blive bekendtgjort snarest.
Opmærksomheden henledes på, at Ungdomsklubbygningen
pirmært er til rådighed for fritidsvirksomhed for unge mel-
lem 14 og 25 år i form af ungdoms- og seniorklubber, samt
fritidsforanstaltninger for skoleelever i dagtimerne, ligesom
børne- og ungdomsorganisationer, som får tilskud udfra lov
om fritidsundervisning m. v. i Grønland eller kan anbefales
hertil, kan få adgang til at udnytte bygningen.
EGEDESMINDE KOMMUNE
den 24. august 1973.
RYGGSACKAR S0VSACKAR
DUNJACK0R ANORAKS m. m.
EXPEDITIONSUTRUSTNING
Flieshergs Sport &. Fritid år nordens storsta postorderfbretag
med avancerad friluftsutrustning som specialitet. I vår stora
katalog på 124 sidor varav64 i fårg finns utrustning fbr de fiesta
behov. Katalogen sandes gratis om ni skickar in kupongen hår
nedan. Vi har stor leveranskapacitet och klarar av snabba leve-
ranser over hele vårlden.
STOR KATALOG GRATIS
S-88I Ol Sollefteå, Sverige
SPORT & FRITID
Ja tack, sand omgående er stora vinterkatalog
Namn .......................................................
Adress ................................................
28