Atuagagdliutit - 04.03.1976, Blaðsíða 11

PåsiniagauvoK
kalåtdlitåma
Kavdlunåtsiait
nåpfsimanerat
^ migss. peKatéusassut kalåtdlit Kavdlunåtdlo au-
Ssamut Ameragdlip Kinguane itsarnisarsiornigssåne
^alåtdlit-nunåta OKalugtuarissau-
nerane pisanganardlutigdlo påsiu-
IT1inåinerpåt ilagåt ukiut 1200—
500, eskimut europamiutdlo kul-
Urisa sujugdlermértumik nåpeKa-
bgigfiat. Nup erKå, pingårtumik
”Yesterbygden“ tåssausimavoK
aapeKatigigfiunerpausimassoK.
airnåitumik tamåna KinerneKar-
^niavoK Kitiussugssatut „Inuit-
Nordbo-projekt“-imik taissa-
aussaro ingerdlåneKartug-
ssavut Kalåtdlit-nunane Kater-
ssugausiviup Danmarkimilo Nati-
°na] museets Etnografisk Sam-
llrig-ip ingerdlatagssåne.
foisigssuinerit ingerdlåneKåså-
Put 15. junimit 15. augustimut
langmårsimårfingnit mardluviu-
s&unit Ameragdlip Kinguanitug-
^Sanit. misigssuissugssat ardlåt
balålinangajaussugsséuput, ar-
b'åtdlo Kavdlunåjusavdlutik ar-
kaeologit, zoologit, katerssugausi-
v'Ogmérsut kisalo professor Ro-
bert Petersen Kavdlunåtsianigdlo
inSmikut ilisimassalik Jens Ro-
sing.
PeKatåusåput 50 migss.
foisigssuinerit autdlancautane
’iOiåninaK atuarfik“-liortoKåsaoK,
^isigssuissugssatdlo ardlarit peri-
Usigssamingnik ajoKersuneKåsav-
'butik. erKarsautigineKarpoK, ar-
blaringne penataussut nikitåutå-
Sassut. ingmikut påsisimassagdlit
ardlarigdlutik pissariaKartitar-
^agssauvåt — sordlo kalåtdlit pi-
n*artartut, Kavdlunåt umassuleri-
ssue, ugtortaissartut, il. il..
agssainerne misigssuinernilo pi-
ngårtineKarput navssåt, påsisitsi-
sinaussut sunik nerissaKarsima-
nermik inutigssarsiutausimassu-
nigdlo ukiut 1200—1500-t nalåne.
pollen-analysine kulstof-14-date-
ring-inilo erssencigsivdlugo ug-
pernarsiniarneKåsaoK tåssångåi-
narujugssuaK silåinaup avdlå-
ngorsimanera ukiune 1300—1350-
ikune. isumaKartoKarpoK, silåi-
naup avdlångomera tamåna per-
KUtausimassoK Kalåtdlit-nunane
ukiune untritilingne issingnerpå-
nut ukiut 2000 ingerdlaneråne, pi-
ssoKatausimasinaussunut Kavdlu-
nåtsiait sapilersimanerånut.
misigssuinernut inuit 50 migss.
peKatåusåput, mardlungordlutik
avigdlutik. sujunertarineKarpoK
misigssuinerit nåmagserérpata i-
nernerusimassut piårtumik Kalåt-
dlit-nunåne Danmarkimilo tama-
nut tusardliuneKåsassut.
napineK augtalik
misigssuinerme misigssomiagkat
tunuleKutånilo pilerssårusiane i-
ma ilåtigut agdlagsimassoKarpoK:
misigssuinerup påsitiniagagssa-
rå eskimut kulturiata sujugdler-
mérdlune europamiut kulturiånik
nåpitsinera. kulturikut nåpineK
tåuna pisimavoK ukiut 1200—1500
atuneråne Kalåtdlit-nunåta kitå-
ne. atåssuteKarneK avangnånut
pisimavoK, Kavdlunåtsiait aussa-
me piniariardlutik nunasiaming-
nit Vesterbygd-ime Østerbygd-
imitunitdlo avangnarparångata.
tamatumunga ingmikut tusaga-

No. 26
En kortskitse af undersøgelsesområdet med lokaliteterne felt A (eKaluit) med lejr A og felt B (nipaitsoK) med
lejr B. Trekanterne markerer eskimoiske bopladser. Krydsene markerer nordbogårde.
misigssuiviussugssap nunap åssitå ilauvdlutik ingmfkortortaK A (eKaluit) autdlaorsimårfik A åma ingmikårtoK
B (nipaitsoK) autdlaorsimårfik B. pingasunik teKerKugdlit eskimQt nunaKarfinut nalunaeKutåuput. krydsiligkat
KavdlunåtsiaKarfingnut nalunaeKutåuput.
KarfiussoK ukiut 1200-it nalåni-
ngånit oKarniarput, inuit tåuko
avdlat erKumitsumik aunårtartut,
såkunit ikilerneKarångamik. ar-
kæolog-it agssainerisa takutipåt,
eskimut ilåt ukiut 1200-kut inger-
dlaneréne siaruariartulersimassut
kujémut Thulep pigissainit ag-
dlåtdlo sineriak inoKalersitdlugo
Upernaviup ereånit Disko-bugti-
mut, eskimunit piniarfiussarsi-
massut ukiut ardlarit ingerdla-
ssarnerine ukiut 2000 atunerine.
nauk aungmik kuissinertaling-
mik nåpitserKåmeK autdlarnersi-
magaluardlune taimåitoK ukiut
untritigdlit tugdlit atuneråne a-
taKatigingneK pilersimavoK, ili-
manarpordlo, tamåna malungnar-
nerpausimassoK aulajangersumik
KavdlunåtsiåKarfiussune mardlu-
ssune tåukualo erKåne.
misigssuinerup påsissutigssaKa-
lersiniåsavåtigut Nup pigissåne
pissutsinik, eskimut ilerKutoKaisa
malungnartingmåssuk erKigsisi-
massumik sorssungneKartartu-
migdlo nunaKarférKane Kavdlu-
nåtsiåtdlo nunautåne pissoKartar-
simassoK, Eurcpamitdlo tusagkat
OKautigimissårmåssuk tåssångåi-
naK tamåna kipisimassoK Vester-
bygden-ime 1350-ikut migssåne.
misigssuinerup pingårtineru-
ssugssauvå kulturikut nåpeKati-
gigsimaneK tamatigornerussumik
påsinidsavdlugo. taimatut angu-
ssaitarnigssamut pissariaKarpoK
angisumik suleKatigingnigssaK
påsisimassagdlit akornåne: arkæ-
ologit, biologit, eskimologitdlo,
pædagogit piniartutdlo najuga-
Kartut; kalåtdlit Kavdlunåtdlo.
påsiniaineK sulivfiussume piner-
misut inernermigusaoK peKatau-
ssut suleKatigingnerisigut tuså-
maneKalisaoK, kikut ilisimassa-
mingnik, atortorissamikut angu-
niagkamikutdlo, sapingisamik ta-
måkinerussumik påsissaKartitsi-
nerisigut.
Bårdsonip onalugtua
misigssuineK autdlåvingme ilåti-
gut OKalugtuatigut tusagkat ki-
ngugdlit najorKutarisavai, OKalug-
tuartut eskimut Kavdlunåtsiåtdlo
Nup pigissånltut pivdlugit. taki-
suliåungitdlat ardlaligtutdlo påsi-
neKarsinauvdlutik, tusautitutdlo
tiguneKarsimavdlutik åssigingit-
dluinartunik taimåisoringnigtunit:
eskimut Kavdlunåtsiåt nungupåt /
Kavdlunåtsiåt tåssångåinaK nu-
nguput eskimunit akuliuvfigine-
Kångitsumik / eskimut Kavdlu-
nåtsiåt ingmingnut piniartussunut
ilånguput / Kavdlunåtsiåt Vin-
land-imut (Amerika) nunasiartor-
put. tusarfiuvoK Ivar Bårdsøn,
palase biskorpeKarfingme Igali-
kume (Gardar) Østerbygdime. u-
ukiup 1350-ip erKåne tåssausima-
voK „autdlartitat ilåt, lagmand-
imit torKarneKarsimassoK skræl-
ling-inik (kalåtdlinik) Vesterbyg-
denimitunik tåssångånit aniatit-
siartorKuvdlugo. tåssunga piga-
mik, sujumorpåt inoKångitsoK ug-
pertunik ugpingitsunigdlunit, tai-
mågdlåt nerssussuit savatdlo nu-
juartat. nerssussuarnik savanigdlo
nujuartanik taKussersoriardlutik
angerdlåinarput."
pingårneK akineKångilaK
eskimut Kavdlunåtsiåtdlo kulturi-
mikut nåpinerat sangmissauvoK,
amerdlasorujugssuit ilisimatusar-
figisimassåt, ajornartorsiutinik
agdlagtuivfigisimassåt, KanoK pi-
simasoringningnermingnigdlo sar-
Kumersitsivigisimassåt. p ingår-
nertåle aperuut sule akineKångi-
laK. KanoK ataKatigigtigisimépat
Kanordlo? sok Kavdlunåtsiåt nu-
naKarfitik taimaitipåt eskimutdlo
tamatumane Kavdlunåtsiåt „nu-
nguneråne" KanoK suniuteKarsi-
måpat? KanoK ilivdlune eskimut
inussausiat anigusimava?
ilisimatusarneK igdluinarsior-
pasigsumik ingerdlåneKarsimavoK.
ajornartorsiutinit pingårnerpåK
europamiunut ilisimatusartunut
ussernartorsiornarsimaKaoK: Kav-
dlunåtsiåKarfit pisimanerat. eski-
mut tamatumunga aitsåt ilångu-
neKartarsimåput, akerdliussutut
patsisausinaussunut ardlalingnut
ilångutinardlugit, nunasiat tåuko
mardluk nungusimanerånut Ki-
måneKarsimanerånutdlunit patsi-
saoKatausimassunut. piviussoK ta-
måna angnerussumik mingneru-
ssumigdlunit nalilerneKartarsima-
vok aperKutaussardlune kiap isu-
må maligdlugo „sorssugkajugtut“
eskimut issigissariaKartiginersut.
kalåtdlip oKauseKartup OKautigi-
simavå, sorssugkumatussusiånut
aulajangissussarsimåsassoK Kav-
dlunåtsiåt KanoK nangmingneK
pissusilersortarnerat!
Inuit-Nordbo misig ssuinerata
igalugit tamarmik KanoK pissu-
senarsima nerat soKutigissarisavå
påsissaKarfiginiåsavdlugulo ino-
KatigingneK tåuna KanoK isima-
nersoK — kisalo kulturit nåpine-
risa kingunerisimassavé påsissa-
Karfiginiåsavdlugit — ajornartor-
siutit atautsimortitdlugit.
ajunarsimancrdlutik
misigssuinigssavingme tagpavane
pissugssame ilånguneKartugssåu-
pul OKalugtuarissaunerup ugper-
narsagai agssainertigut igdluku-
nik ingmikut toruagkanik agta-
kusimassunigdlo atåssuteKarneri-
sa nalånérsunik 1200—1350-iku-
nérsunik, kisalo kingusingneru-
ssukut eskimut nunaKarfikuinik.
misigssuivfiussugssaK nunap ilå-
nut eKiterneKåsaoK, inuiait tåuko
tamarmik najugarisimassånut ili-
magissariaKartunutdlo éssigikå-
nermik soKutigissaKardlutik ator-
simassånut. ilisimassagssarparu-
jugssuit inutigssarsiornerånut ne-
rissånutdlo tungassut agssaivigi-
neKartune navssårineKarsinåuså-
put Nup erKåne, tamåne avdlanit
pårivdluarneKarnerusimagamik.
piniartutut nerssutautiligtutdlo
kulturit såkutaisa takutisavåt i-
nutigssaKarniardlune periausiu-
ssarsimassut, sussusilo sunitdlo pi-
ssunere agtakut imaisa saunikut
il. il. najorKutagssaKalersisavåt.
„ajunårsimanerånik pisimaso-
ringningneK“ Kavdlunåtsiåt nu-
nguvigsimanerånut tåssångåinaK
eskimunit såssuneKardlutik / uja-
jaissunit europamiunit / sugdli-
nernit ivigartumassunit / nåpåu-
mit åtsornartorssuarmit, toKumik
avdlamutdlo nunasiartomermik
kinguneKartumit, misiligkusung-
narput, pissariaKardlunile iluag-
titsissumik navssåriumågkat Ka-
noK inigssåt åmalo erKordluartu-
mik „takordlugkat", tumitdlo sut
arkæologit suliåine tumiliariu-
mårneråt.
ilångutdlugule pitsaussunik a-
ngussaKåsagåine misigssuinerme
tåssane, suleKatigingneK pilisa-
ssok sivnissussut OKalugtussutdlo
akornåne oKalugtuarissaunerme
itsarnitsame kulturit mardluviu-
ssut nåpeKatigigsimaneråtutdlo:
kalåtdlit Kavdlunåtdlo; erssendg-
sarneKarpcK autdlartinigsautau-
ssume „Inuit-Nordbo-projekt“-
imut. H.
Manufaktur en gros
Strømper — tricotage — strik-
varer småting, o.s.v.
Kontakt os når De er hernede
i Danmark.
Fa. VIGGO TRUSTRUP
Håndværkervænget 9
3400 Hillerød
Tlf. (03) 26 20 44
11