Atuagagdliutit - 01.06.1978, Blaðsíða 5

kalåtdlit inuiagtut eKériar-
tulernerisa autdlarKautigssåt
~ inatsisigssatut sujunersut takordlorKajångilara
anguniagkap isuatut, kisiånile ineriartomerme atug-
katut, kalåtdiinik inuiangnik ingerdlatserKigsmaussu-
tut issigingnårtujungnaerdlutik nangminérsmaujar-
tornigssanut, inatsissartune ilaussortaK Lars Emil
Johansen, Siumut, oKarpoK, inatsissartut sujugdler-
mérdlutik inatsigsigssatut sujunersumik suliaKarne-
i"åne
— Kalåtdlit-nunåta nangminer-
sscrnerulernigssånik sujunersut
issigissariaKarpoK kalåtdlit inui-
agtut piarérsarfigssåtut. tamåna
autdlarKautaussariaKarpcK ineri-
artornermut, nangminerissanut
tungassutigut angnertusiartuinar-
tumik aKUtsileriartuårnigssamut
taimailivdlunilc inuiagtut ingmi-
nut tatiginermik, kalåtdlit inuiag-
tut atåsagpata pissarianardluinar-
tumut, inatsissartune ilaussortaK
Lars Emil Johansen, Siumut, i-
natsissartut sujugdlermérdlutik
nangminerssornerulernigssamut i-
natsisigssamik suliaKarmata cKar-
POK.
nangigpordlo:
— nuånårutigåra, anguniagkat
uvanga partima sivnissaisa 1971-
ime autdlartisimassait, inatsissar-
tunutdlo tungatitdlugit sujugdler-
påmérsumik sarKumiuneKartut
Siumut partip månåkut sujulig-
taissuanit Moses Olsenimit okto-
berip 21-åne 1971-ime måna ki-
nguneKarsimangmata uvagut uv-
dlumikut nangminerssorneruler-
nigssamik inatsisigssamik sulia-
Kalersinausimanivtinik. kukune-
Kångitsungikaluardlune taimåitoK
erssiutauvoK malungnavigsumik
månåkutut Kavdlunåt kalåtdlitdlo
akcrnåne pissutsinut sanigdliut-
dlugo KitcrnarsiarineKarpasing-
nermit avdlångoriarnermut.
amigautenartoK
— sujunersutigineKartoK åssigi-
ngitsutigut amigauteKartipara
- Kalåtdlit-nunåta
ineriartortfnigssånut
tungavigssarxigsoK
nangminerssornerulernigssaK K’avdlunåt-nunånit Ka-
låtdlit-nunånitdlunit tunissutåungilaK. silatumik de-
mokratiskiussumigdlo årKigssussineruvoK, inatsissar-
tune ilaussortaK Otto Steenholdt, Atåssut, inatsissar-
tut inatsisigssamik sujugdlermérdlugo suliaKarneråne
OKarpoK
'— Kalåtdlit-nunåne nangminer-
ssornerulernigssamik inatsisigssa-
tut sujunersut kalåtdlit akornåne
agsut tapersersorneKarpoK. Atå-
ssutip sujunersut issigå pingåru-
teKartutut kalåtdlit inuiaKatigit
ineriartortinigssåne tungavigssa-
tut. ukiune 250-ine OKalugtuari-
ssaunikut Danmarkip Kalåtdlit-
nunåtalo peKatigingnerata kultu-
fikut angneriumik peKatigingneK
niingnerungitsumigdlo ilaKuta-
ringnikut kinguårit ingerdlanerå-
ne pissusigssamisulersisimavåt
nålagauvfiup atautsip iluane a-
taKatigingnigssaK. isumanarpunga
Danmarkip perrorutigisinaugå
hangminerssornerulernigssamik
sujunersut sarKumiuneKartoK, i-
natsissartune ilaussortaK Otto
Steenholdt, Atåssut, inatsissartut
inatsisigssamik sujugdlermérdlu-
go suliaKarneråne OKarpoK.
nangigpordlo:
— Danmarkip Kalåtdlit-nunå-
ne politikia akerartorneKartarsi-
hiaKaoK nunasiaKarniartunerar-
dlugo, pissauneK atordlugo nuna-
s'agssarsiortunerardlugo, iluanår-
niapilugtunerardlugo avdlanigdlo
taimåitunik. taimatut akerartui-
nermut peKatacrusungilanga. ku-
kuneKartarsimavoK, Kavdlunåme
•nugtutdle avdlatut iluartungit-
dlat. Kavdlunåtdle politikiata su-
lunertåtut erssituarsimavoK ka-
iåtdlit kulturiånik pissusinigdlo
tgdlersuiniarneK.
Kalåtdlit-nunåt
•liuseuartariaKarpoK
inatsisigssatut sujunersut uva-
Eut nuna tamåkerdlugo peKatigig-
fivta taper sersorpå. isumaKarpu-
®ut sujunersutigineKartoK såkug-
ssarKigsusscK Kalåtdlit-nunåne
torersumik inuiaKatigingnik ine-
riartortitsinigssame, taimailivdlu-
tik inuiait ingmingnut atandne-
rulersinåusavdlutik nangmineK i-
nuiaKatigit ilumingne angnertu-
nerussumik akissugssautitauler-
mikut. sule sivisumik pissariaKar-
tugssåusaoK Kavdlunåt nålagauv-
fiata tapIssuteKartarnigsså nang-
minerssornerulernigssaK sujuner-
tarineKartutut piviussungusagpat.
— taimatut Kavdlunåt iliusånut
taortitut uvagut Atåssutip tungå-
nit inutigssarsiutit ineriartortinig-
ssåt Kalåtdlit-nunåtalo pingorti-
tatut pisussutaisa iluaKutiginiar-
neKarnigssåt pingårnerutikusug-
parput imatut, Kalåtdlit-nunåt
angnertusiartuinartumik nangmi-
nérdlune inuiaKatigit aningau-
ssartutånik matussisinångoriar-
tortitdlugc taimalc åma angnertu-
siartuinartumik hjemmestyrip i-
luane nangminérdlune aulajangi-
sinår.gortitdlugo. nålagauvfiup i-
låtut Kalåtdlit-nunåt nangminér-
dlune iliuseKarlariaKarpoK aut-
dlarKautåne perKuteKardlune
angnertuvatdlårsinåungikaluar-
tumik, Otto Steenholdt OKarpoK.
augtitagssanut tungassut ud-
valgime OKatdlisigissaria-
Karput
augtitagssat pivdlugit årKigssussi-
neK pivdlugc Otto Steenholdt ilå-
tigut OKarpoK.
— augtitagssanut tungatitdlugo
årKigssussinigssatut sujunersut o-
Kautigerusugpara ajungitdluinar-
tumik peKatigingnermik takussu-
tigssaussoK, uvagut Atåssume pi-
ngårtitdluinagkavtinut. åma isu-
maKarpunga Siumut-parti nersor-
tariaKartOK piumassarerKågkane
ima uterisiutiginartigingingmagit
kommissione atcrsinaussumik i-
sumaKatigissuteKarsinautitdlugo.
— Kulartut OKartarsimåput
Danmarkip Kalåtdlit-nunåtalo
augtitagssanut tungassutigut åssi-
gilernigssåt piviussungornaviå-
ngitsoK, ingmikut påsisimassag-
dlit tamatigut Kalåtdlit-nunåta
avatåningånérsussåsangmata.
taimaitdluarsinauvoK. årKigssu-
ssinigssamigdle sujunersut suju-
mut avdloriarnerujugssuvoK. må-
nåkutdle taima KulartoKarmat i-
nåssutigisavara aperKut itisiler-
dlugo udvalgime suliarineKarKuv-
dlugo, Otto Steenholdt OKarpoK.
inuiaKatigit inoKatikumi-
nartut
— kalåtdlit tunganit pingårtoru-
jugssuvoK augtitagssat iluaKutigi-
niarneKarneråne pingortitamik a-
serutsailiuineKåsassoK najorKuta-
rineKardlutik nuname issigtume
pingcrtitap pissutsimigut naussu-
migutdlo mianernardluinåssusé.
— augtitagssanut tungatitdlugo
årKigssussineK uvanga issigåra
pitsaunerpåmik ugpernarsautau-
ssutut kalåtdlit inuiagtut nåla-
gauvfeKatigingnerm akissugssao-
Kataunermingnik erssersitsinerå-
tut nangminérdlutik augtitagssat
kisermåuniånginerisigut. igdlua-
tungågutdle neriusaugut Dan-
markip Kalåtdlit-nunåne ineriar-
tornermut akissugssåussutsine pi-
gituinåsagå taimailivdlune Kalåt-
dlit-nunåt åssiglngitsunik atuga-
Kartåsagaluarunilunit nunåutui-
narKuvdlugo inuvfikuminartoK.
Otto Steenholdt naggasivoK:
— tamåna tunuleKutaralugo
hjemmestyre issigisinåungilara
Danmarkimit Kalåtdlit-nunånut
tunissutitut imalunit pårdlagtua-
nik. hjemmesytre årKigssussineri-
nauvoK silatusårtoK demokrati-
skiusscrdlo, taimailivdlutik kalåt-
dlit inuiait periarfigssaKalisav-
dlutik uvdluinarne atugkaming-
nut aulajanginigssamut inatsisit
aningaussatdlo nålagauvfeKati-
gingnerup iluane periarfigssariti-
tait nåpertordlugit.
-h.
taimåitumigdlo isumaKångilanga
kommissionip angussarisimasså
hurrårtutigissariaKartoK. påsissa-
riaK&rparpordle inuiaKatigingne
Kunutitåungitsune KaKutigortu-
ssok nangmineK isuma eraordlu-
ardlugo angussaKartarneK. isuma-
Katigingniarnerit inernerat erssi-
utauvoK isumaKatigissutiginarta-
riaKartunut, avdlatut ajornartu-
mik nåmaginartariaKartunut a-
ngussaKarnigssaK pivdlugo. OKau-
tigilara sujunersutigineKartoK
tåuna uvanga partérissama ilau-
ssortaisa månåkut Kavdlunåt po-
litikerinik nålagkersuissugatdlar-
tunik sunisimanerånik malung-
nauteKarmat. sorunalume tamåna
nåmagisimårpara.
soruname piginautitauvfit
atarnineKartut
Lars Emil Johansenip tamatuma
kingorna naitsunguamik oKause-
Karfigai inatsissartune ilaussortap
Helge Dohrmannip (Fremskridts-
partiet) ikingnerussuteKardlune
OKauseKautai åmalo — itisilerdlu-
ardlugit — ikingnerussuteKardlu-
ne CKauseKautigineKartut ven-
stresocialistit nangminerssorneru-
lernigssamut atautsimititaliame
ilaussortautitåta, inatsisartune i-
laussortap Steen Folkep CKause-
Kautai.
tamatuma kingornagut Lars
Emil Johansen ilåtigut OKarpoK:
— nangminerssornerulernig-
ssarput angnertunerussumik ku-
janiutigssaKarfigingilara, inatsi-
sigssatut sujunersut una akuerssi-
ssutigineKésagpat. taimailiornikut
pissusigssamisortumik erssarig-
dluinartumigdlo inuiagtut pisi-
nautitauvfivta ilait akuerssissuti-
gitinartugssauvavut. isumaKarpu-
nga Danmarkip agsorssuaK ajor-
nartorsiutigissugssaugaluarå ta-
måna akuerssissutigingikaluaru-
niuk ilame sujunersutip imarissai
ilungersunarisaKigamik.
nåkåinarfeKångilagut
— taimånagdle OKarérdlunga,
Lars Emil Johansen nangigpoK,
Kular ingitdluinarpara sujunersut
uvdlumikut pissutsinik pitsångo-
riartitsisassoK. sujuariarneK uva-
guvtinik nangminérdluta ineriar-
tornigssavtinut åssiglngitsunik
periarfigssaKalersitsissoK. suju-
nersutigineKartoK anguniagkap i-
suatut issigingitdluinarpara. ta-
måna issiginarpara ineriartcrner-
me såkugssatut, kalåtdlit månå-
kut issigingnårtuinaujungnaerdlu-
tik nangminérnerulernigssånut.
— periarfigssaKalisaugut tug-
dluartunik kalåtdlisut iliniartitsi-
sinaunigssamut. periarfigssaKali-
inatsissartune ilaussortaK Lars
Emil Johansen: — Kalåtdlit-nunåta
nunatåta iluanut pisussutinutdlo
oKartugssauneK tunisimångilarput.
Folketingsmand Lars Emil Johan-
sen: — Vi har ikke solgt retten til
Grønlands undergrund.
saugut inutigssarsiutit ineriartor-
tisavdlugit kalåtdlinut inuiaKati-
gingnut iluaKutaunerussumik. pe-
riarfigssaKalisaugut kalåliussutsip
atarKinåssusia uterterKisavdlugo.
tamåna suliagssarujugssusaoK. i-
kårsåriarnerme ajornartorsiutig-
ssarpagssuaKåsaoK. ilumorpoK
Floke agdlagkame (ikingnerussu-
teKartutut OKauseKauteKarnermi-
ne. årKigss.), tunissagssiornermik
ingerdlatsineK tigussagssarput av-
dlåungitsoK sunarssuaK marrarnik
niulik. suna avdla Kinisagavtigo?
utarKiguvta pitsaunerussumik pi-
sagavta? taima isumaKångilanga.
Lars Emil Johansen naggasi-
vok:
— piumassarissavta ardlåinå-
nigdlunit taimaitinagaKångilagut.
OKausigssaKarnerussunit tatine-
Kardluta påslnarsimavarput pi-
viussungortinigssånut utarKigat-
dlartariaKartugut. åssersutiginar-
dlugo taisinauvarput Kalåtdlit-
nunnåta nunatåta iluanut pisu-
ssutinutdlo OKartugssåussuseK tu-
nisimånginavtigo. ilaisa — sordlo
åma Folkep — taima oKautiginia-
raluaråt. uvagut issivtine sule pi-
gir.gnigtujuarpugut Kangatutdle.
inatsisigssamut sujunersut sulia-
rissarput OKåinarpcK månåkut i-
natsissartune amerdlanerussute-
Kartut akuerssårsimagåt uvagut
„tungaviussumik piginautitauner-
mik“ peKartugut.
— kalåtdlit inuiaKatigit nang-
minérsUt imaisiatdlangnerinåkut
pilersinåungitdlat, tamånalo kom-
missionimit sujunersuteKarneri-
nåkut åma anguneKarsinåungilaK.
tamåna aitsåt pilersinauvcK inuit
akornåne ineriartcrnikut. kalåt-
dlit inuiait taimatut ardlaleriar-
dlutik periarfigssineKarsimångit-
dlat. någgårnigssamut akigssaKå-
ngilavut. tamåna tungavigalugo
inatsisigssaK tapersersordlugo ud-
valgime suleKatauvfigiumårpara.
-h.
Radiostyrelsen
PROGRAMUDVALGET
Der er for tiden en plads ledig i Radiostyrelsens program-
udvalg for en repræsentant for unge grønlandske radio-
lyttere.
Programudvalget behandler forslag til radioens sæsonplaner
og kan også i et vist omfang godkende forslag til udsendelser
uden for sæsonplanerne. Programudvalget foretager end-
videre en efterfølgende vurdering af udsendelserne.
Programudvalget holder sædvanligvis møde hver 14. dag,
for tiden mandag formiddag. Møderne strækker sig normalt
over ca. 2 timer.
Mødedeltagelsen honoreres.
Henvendelse til Radiostyrelsen, Boks 600, 3900 Godthåb.
5