Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 09.11.1978, Blaðsíða 17

Atuagagdliutit - 09.11.1978, Blaðsíða 17
landsråd i mit. fra landsrådet nagguveKatiniksuleKatigingningneK politi kikut pissortattigusavåt Amerikap avangnånilo Sibiria- milo nagguveKativtinik Inungnik suleKatigingningniarnerput nang- minerssornerulernigssame pissor- taussut isumagissagssarilerpåt. kulturimut tungassunut lands- styremandigssap kalåtdlit suleKa- tigingnerme sivnissorissagssait torKartåsavai, uvdloK måna tikit- dlugo suleKatigingningneK tama- na peKatigigfit soKutigingnigtut ingerdlåsimavåt, landsrådip ilua- mik peKatauvfigingisånik. landsråde taima aulajangivoK OdåK Olsenip (Siumut) sujuner- sutigingmago nangminerssorneru- lernerme pissortaussut nagguve- Kativtinik suleKateKarneK inger- dlatilisagåt. OdåK Olsen isuma- KarpoK uvdlumikut periausiussup kingunerisinaugå suleKatigingner- me kalåtdlit sivnissorissait Kalåt- dlit-nunåne xutdlersanit akerdli- lerneKarnerat åmalo imaKa taima Piniångikaluardlutik Kutdlersat imailiatdlåinardlutik akuerisinåu- ngisåinik aulajanginernut peKa- tausinauvdlutik. — pissariaKardluinarpoK kalåt- dlit isumaKatigigdlutik suliamik ingerdlatsinigssåt, OKarpoK. apererxårnata kigdleKarfilersuiput Amerikap avangnåne nagguveKa- tivtinut Inungnut atåssuteKarner- put OdåK Olsenip OKalugtuaritsi- arpå. — ukiorpagssuarne avigsår- dluta inusimavugut, ilåtigut pi- ssutauvdlune nunat åtavigissavut nunavtinigdlo tigusisimassut ape- rerKårnata nunanik kigdleKarfi- lersuissarsimangmata KångerKU- ssåungitsunik — una erKåisångi- kåine Inuit canadamiut avaner- ssuarmiutdlo Knud Rasmussenip 1921-24-me angalanerata kingorna ukiorpagssuarne ingmingnut atå- ssuteKardluartarsimassut, ilåtigut taima OKarpoK. ukiune kingugdlerne nunat inu- vé — Amerikap avangnåne india- nerit suliniuteKalernerisigut — suliniuteKalerput ingmingnut nå- piniardlutik sujunersioKatigigdlu- tik isumasioKatigigdlutigdlo. ait- såtdle ukiune kingugdlerpåne su- liniarnerit tamåko Kalåtdlit-nu- nånut pingåruteKalersimaput. atautsimérssuarnerit ukiune kingugdlerpåne kalåtdlit peKatauvfigissåinik ardlaleriar- dlune atautsimérssuartoKartarpoK. 1973-ime Danmarkime kalåtdlit peKatigigfisa årKigssugånik nu- narssup avangnåne inuiait iking- nerussuteKartut sujugdlerpåmik atautsimérssuarput. tåssane peKa- tåuput indiåneritdlo Inuitdlo Ca- nadamiut, kalåtdlitdlo såmitdlo. latautsimérssuarnerme tåssane peKataussut 1975-ime Port Aber- nime Canadamltume nunat åssigi- ngitsut inuvisa atautsimérssuar- neråne peKatåuput. tamåko ilar- pagssue nunamingne amerdlane- russuteKardluaraluardlutik nuna- mingne ingerdlatsinermut suniu- teKångitdlat. tåssane pilersineKar- OdåK Olsen. poK nunat åssigingitsut inuvisa silarssuaK tamåkerdlugo sujuner- iuissoKatigigfiat, World ol Indige- nous Peoples. atautsimérssuarnerup tamatuma kinguneranik 1977-ime atautsi- mérssuartoKarpoK Barrowime Ca- nadamltume — Inuit Alaskaml- tut, Canadamltut Kalåtdlit-nunå- nitutdlo peKatauvdlutik. tåssane suleKatigigsitaliortoKarpoK Inuit suleKatigigfiånik ICC-mik (Inuit Circumpolar Conference) taissa- mik pilersitsinigssaK sujunertara- lugo. Moses Olsen suleKatigigsita- ne sujuligtaissumut tugdliuvoK. aningaussaKarniarneK suleKatigigsitat månamut mardlo- riardlutik atautsimisimåput. — kisiåne ICC pivdlugo suliniarneK ajornakusoKaoK, OdåK Olsen o- KarpoK. taimailivdlune upernåK atautsimlnigssaugaluaK pingitsor- simavoK. ilångutdlugo OdåK Olsenip o- Kautigå nålagauvfingme pisinau- titaunermut professorit ilåt ape- rineKardlune OKauseKarsimassoK Inuit suleKatigingnerat inatsisinut tungaviussunut akerdliungitsoK, kisiånile nunat åssigingitsut akor- nåne igdloKarfit ikingutigigtarne- rånut åssersuneKarsinauneruv- dlune. taimåitumik sujiinersutigå nangminerssornerulernigssame pi- ssortaussut suleKatigingneK tigu- sagåt 1977-ime ICC pivdlugo a- tautsimlnerme suleKatiglssutig- ssatut isumaKatiglssutigineKartut tungavigalugit aningaussagssa- Karniarnikutdlo nangmaKatauv- dlutik. tunugdliuterKajånarsimavoK landsrådip sujuligtaissua Lars Chemnitz sarKumiuneKartunut a- kerdliungilaK. — landsrådip tai- malo Kalåtdlit-nunåta nagguve- Kativtinik atåssuteKarnerunigssa- konsulenteKatigtt inussutig- sujunersufsåput konsulentit angalaniardluartut sujunersorneKarnig- ssamingnik pissariaKartitsissut ornigtåsavait konsulente (sujunersuissartoK) nå- lagkersuinernut Kinigkat ardlånik iluarsiniagagssamik OKatdlisigi- ssaKartitdlutik taerKajåssartoru- jugssuvåt. åma landsrådime inu- ssutigssarsiutit sangmineKarmata taimåipoK, kisiåne tungavilersor- dluagkamik. Lamik Møllerip sujunersutigi- simavå inussutigssarsiutit tungai- sigut konsulentigssamik atorfinig- titsinigssaK, ilåtigut pissutigalugo pig.ingneKatigigfit (andelsselska- bit) autdlartiniarnermingne suju- nersorneKarnigssamik pissaria- KartitsissaKingmata. Hendrik Nielsenip kigsautiginartipå pi- gingneKatigigfit konsulenteKarti- neKarnerata angnertusineKarnig- sså, tamåna nåmaginångeréKing- mat. Nikolaj Karlsen sujunersute- KarpoK erhvervsstøtte avuKtigalu- go atornikunik aulisariutisinerme konsulentimik ikiutartOKarnigsså, tåssame aulisartut aningaussar- tutait pingasoriåumik angissuse- Kalersinaussarmata angatdlatip i- ngerdlatiligkamik atortuisa ilar- pagssue taorsersorniardlugitdlo i- luarsartiniartariaKartaramikit. sujunersutit tamåko tungaviga- lugit nalunaerutigineKarpoK Infl- ssutigssarsiutinik Iliniartitsiner- mut K'utdlersaKarfik pilersitsisi- massoK Kalåtdlit-nunåne inussu- tigssarsiornermut konsulenteKar- fingmik, KEG-mik taivdlugo. konsulentit ukuput: konsulente a- tauseK agssagssordlune sulinermut sulivfigssuarnutdlo, konsulente a- tauseK aulisarnermik inussutig- ssarsiumut, atauseK aningaussar- siornermut, atauseK maskinanut tungassunut konsulentingorniar- dlo atauseK. nautsorssutigineKarpoK KEG- imlk atuissartugssat tåssåusassut iniissutigssarsiortut „mingnerit", aulisartut pigingneKatigigfitdlo. nautsorssutigineKarportaoK kon- sulentit angalassåsaKissut. nalunaerutigineKarportaoK Dan- markime aulisariutinik atorniku- nik pisinerme KGH-ip umiarssuit ingerdlatitaunerånut agdlagfeKar- fianit ikiorneKarnigssamut periar- figssaKartoK. kisiåne landsrådip inussutigssarsiornermut udvalgia- ta sujunersutigiumavataoK ma- skinanut tungassunut aulisarner- mutdlo konsulentit tamatumane angnertumik iluaKutiginiarneKar- nigssait. konsulentertåt saniatigut er- hvervsstøtte atorfeKartitaKarpoK nunaKarfingnut pigingneKatiging- nermutdlo konsulentimik, sa- vauteKarnermut konsulentimik KAPIKAT-imutdlo (pigingneKa- tigit kåtuvfiat) konsulentimik. åma KNAPP erhvervsstøttemut KinuteKauteKarsimavoK 1979-ime konsulentitårnigssaminik. s. mut soKutigingningnera kiavdlu- nit Kularisångilå, OKarpoK nangig- dlunilo: — Kalåtdlit-nunåne pissortat, pingårtumik landsrådip — peKa- tauvdluånginerat issornartorsior- neKartarpoK. tamatumungalo tu- ngatitdlugo OKautigineKartardlu- ne Canadame Alaskamilo inuit Kinigaisa Inuit suleKatigingnerå- nut peKatauvdluarnerat. Inuit najugaKarfine åssigingit- sune nålagkersuinikut årKigssu- ssinerit åssigingissuteKarnerånik tamåna navsuiarneKarsinauvoK. landsrådimut tungatitdlugo er- Kaisitsissutigisavara landsråde pivdlugo inatsime aulajangersa- gaKarmat ersserKigsunik KanoK agtigissumik oKartugssåussuse- Karnermut tungassunik. ilångut- dlugo OKautigineKåsaoK ukiune kingugdliunerussune landsråde akissugssauvfeKarnaKissunik su- liaKaiersimangmat, åmalo sulini- arnigssamut aningaussat kigdlili- ssaKaiutik. taimåitumik suliagssat tugdlerigsårtariaKarsimåput. tug- dierigsarmerdio tamåna kingune- KarpOK suliniarnerit avåmut sang- minerussut, sordlo Inungnik sule- KatigingningneK, tunugdliuterKa- jåneKaxneranik. — atautsimut soKutigissat er- Karsautigalugit nagguveKativtinik suleKatigingningnigssaK kigsauti- gmainarane iiuaKutaussoK påsi- narsisimavcK. atautsimut soKuti- gissat pivdlugit isumasioKatiging- nut atautsimut politikigssaK ilusi- lersorneKåsaoK, tauvalo nunane ålavigisaane nålagkersuissut sii- nerniarneKåsavdlutik, Lars Chem- nitz OKarpoK. s. 1968 påtagiaK 1978 ingnåtdlagissamortOK neKerorut ukiaK måna pisiniarfigtut ukiut Kulingortorsiorpavut raa- lungnartiniardlugulo ilåtigut neKerorutigalugit påtagissat tu- ninerpaussavta åssinge YAMAHA B-4DR igsiavigtagdlit tai- mågdlåt 6.260,00 kruninut Kitåne tarrrarme avKutå akeKå- ngitsumik (300 krunit migss. akikitdlivdlugit). tigunerane su- jumutdlunit akilerdlugit. malugiuk neKerorneK 30. november 1978-imut kigdleKarmat, — iluseK tåunåinaK, åmalo måna pigissavut kisisa. — sujane- rit imalunit måna agdlagit. YAMAHA-t påtagissat avdlat: B-2R, BK-2, BK-4, B-5DR, B-20 åma B-30 sule atausiakånguit pigåvut 77-imisut akig- dlit 4.197,00 kr.-lingnit. amerdlångeKaut. ersserKingnerussumik tusarniaigit unga MUSIKHUSET JULIANEHÅB ApS 3920 K'aKortOK, telf. 3 8133 NB. ukiOK måna sarKumersitsissoKåsångilaK. El-orgel - Tilbud Vi har 10-års forretningsjubilæum i efteråret og markerer det ved bl.a. at tilbyde vor mest solgte orgelmodel YAMAHA B-4DR med bænk til kun 6.260,00 kroner fragtfrit leveret overalt på vestkysten (sparet ca. 300 kroner). Betaling efter- krav eller forud. Bemærk tilbuddet gælder til og med d. 30. nov. 78, — dog kun fer denne model, cg kun sålænge nuværende lager haves. — Ring eller skriv nu. Af de øvrige YAMAHA orgelmodeller: B-2R, BK-2, BK-4, B- 5DR, BK-5, B-20 og B-30 har vi endnu enkelte eksemplarer til 77-pnser fra kroner 4.197,00. — Meget begrænset lager. Forhør nærmere hos MUSIKHUSET JULIANEHÅB ApS 3920 Julianehåb, tlf. 3 81 33 NB. Der afholdes ingen udstillinger iår. tt LunØ mu8iK t§i expert Lamik Møller. 17

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.