Atuagagdliutit - 09.11.1978, Page 17

landsrådimrt. fra landsrådet
nagguveKatiniksuleKatigingningneK
politikfkut pissortat tigusavåt
Amerikap avangnånilo Sibiria-
milo nagguveKativtinik Inungnik
suleKatigingningniarnerput nang-
minerssornerulernigssame pissor-
taussut isumagissagssarilerpåt.
kulturimut tungassunut lands-
styremandigssap kalåtdlit suleKa-
tigingnerme sivnissorissagssait
torKartåsavai. uvdloK ména tikit-
dlugo suleKatigingningneK tamå-
na peKatigigfit soKutigingnigtut
ingerdlåsimavåt, landsrådip ilua-
mik peKatauvfigingisånik.
landsråde taima aulajangivoK
OdåK Olsenip (Siumut) sujuner-
sutigingmago nangminerssorneru-
lernerme pissortaussut nagguve-
Kativtinik suleKateKarneK inger-
dlatilisagåt. OdåK Olsen isuma-
KarpoK uvdlumikut periausiussup
kingunerisinaugå suleKatigingner-
me kalåtdlit sivnissorissait Kalåt-
dlit-nunåne Kutdlersanit akerdli-
lerneKarnerat åmalo imaKa taima
piniångikaluardlutik Kutdlersat
imailiatdlåinardlutik akuerisinåu-
ngisåinik aulajanginernut pena-
tausinauvdlutik.
— pissariaKardluinarpoK kalåt-
dlit isumaKatigigdlutik suliamik
ingerdlatsinigssåt, oKarpoK.
apererKårnata kigdleKarfilersuiput
Amerikap avangnåne nagguveKa-
tivtinut Inungnut atåssuteicarner-
put OdåK Olsenip OKalugtuaritsi-
arpå. — ukiorpagssuarne avigsår-
dluta inusimavugut, ilåtigut pi-
ssutauvdlune nunat åtavigissavut
nunavtinigdlo tigusisimassut ape-
rerKårnata nunanik kigdleKarfi-
lersuissarsimangmata KångerKu-
ssåungitsunik — una enråisångi-
kåine Inuit canadamiut avaner-
ssuarmiutdlo Knud Rasmussenip
1921-24-me angalanerata kingorna
ukiorpagssuarne ingmingnut atå-
ssuteKardluartarsimassut, ilåtigut
taima OKarpoK.
ukiune kingugdleme nunat inu-
vé — Amerikap avangnåne india-
nerit suliniuteKalernerisigut —
suliniuteKalerput ingmingnut nå-
piniardlutik sujunersioKatigigdlu-
tik isumasioKatigigdlutigdlo. ait-
såtdle ukiune kingugdlerpåne su-
liniarnerit tamåko Kalåtdlit-nu-
nånut pingåruteKalersimåput.
atautsimérssuarnerit
ukiune kingugdlerpåne kalåtdlit
peKatauvfigissåinik ardlaleriar-
dlune atautsimérssuartoKartarpoK.
1973-ime Danmarkime kalåtdlit
peKatigigfisa åndgssugånik nu-
narssup avangnåne inuiait iking-
nerussuteKartut sujugdlerpåmik
atautsimérssuarput. 'tåssane peKa-
tåuput indiåneritdlo Inuitdlo Ca-
nadamiut, kalåtdlitdlo såmitdlo.
latautsimérssuarnerme tåssane
peKataussut 1975-ime Port Aber-
nime Canadamltume nunat åssigi-
ngitsut inuvisa atautsimérssuar-
neråne peKatåuput. tamåko ilar-
pagssue nunamingne amerdlane-
russuteKardluaraluardlutik nuna-
mingne ingerdlatsinermut suniu-
teKångitdlat. tåssane pilersineKar-
OdåK Olsen.
poK nunat åssigingitsut inuvisa
silarssuaK tamåkerdlugo sujuner-
suissoKatigigfiat, World of Indige-
nous Peoples.
atautsimérssuarnerup tamatuma
kinguneranik 1977-ime atautsi-
mérssuartoKarpoK Barrowime Ca-
nadamitume — Inuit Alaskami-
tut, Canadamitut Kalåtdlit-nunå-
nltutdlo peKatauvdlutik. tåssane
suleKatigigsitaliortOKarpoK Inuit
suleKatigigfiånik ICC-mik (Inuit
Circumpolar Conference) taissa-
mik pilersitsinigssaK sujunertara-
lugo. Moses Olsen suleKatigigsita-
ne sujuligtaissumut tugdliuvoK.
aningaussaKarniarneK
suleKatigigsitat månamut mardlo-
riardlutik atautsimlsimåput. —
kisiåne ICC pivdlugo suliniarneK
ajornakusoKaoK, OdåK Olsen o-
KarpoK. taimailivdlune upernåK
atautsimlnigssaugaluaK pingitsor-
simavoK.
ilångutdlugo OdåK Olsenip o-
Kautigå nålagauvfingme pisinau-
titaunermut professorit ilåt ape-
rineKardlune oKauseKarsimassoK
Inuit sule»atigingnerat inatsisinut
tungaviussunut akerdliungitsoK,
kisiånile nunat åssigingitsut akor-
nåne igdloKarfit ikingutigigtarne-
rånut åssersuneKarsinauneruv-
dlune.
taimåitumik sujunersutigå
nangminerssornerulernigssame pi-
ssortaussut suleKatigingneK tigu-
sagåt 1977-ime ICC pivdlugo a-
tautsimlnerme suleKatiglssutig-
ssatut isumaKatigissutigineKartut
tungavigalugit aningaussagssa-
Karniarnikutdlo nangmaKatauv-
dlutik.
tunugdliuterKajånarsimavoK
landsrådip sujuligtaissua Lars
Chemnitz sarKumiuneKartunut a-
kerdliungilaK. — landsrådip tai-
malo Kalåtdlit-nunåta nagguve-
Kativtinik atåssuteKarnerunigssa-
konsulenteKatigft inussutig-
ssarsiortunik sujunersufsåput
konsulentit angalaniardluartut sujunersorneKarnig-
ssamingnik pissariaKartitsissut ornigtåsavait
konsulente (sujunersuissartoK) nå-
lagkersuinernut Kinigkat ardlånik
iluarsiniagagssamik OKatdlisigi-
ssaKartitdlutik taencajåssartoru-
jugssuvåt. åma landsrådime inu-
ssutigssarsiutit sangmineKarmata
taimåipoKj kisiåne tungavilersor-
dluagkamik.
Lamik Møllerip sujunersutigi-
simavå inussutigssarsiutit tungai-
sigut konsulentigssamik atorfinig-
titsinigssaK, ilåtigut pissutigalugo
pigingneKatigigfit (andelsselska-
bit) autdlartiniarnermingne suju-
nersorneKarnigssamik pissaria-
KartitsissaKingmata. Hendrik
Nielsenip kigsautiginartipå pi-
gingneKatigigfit konsulenteKarti-
neKarnerata angnertusineKarnig-
sså, tamåna nåmaginångeréKing-
mat. Nikolaj Karlsen sujunersute-
KarpoK erhvervsstøtte avuKtigalu-
go atornikunik aulisarlutisinerme
konsulentimik ikiutartoKarnigsså,
tåssame aulisartut aningaussar-
tutait pingasoriåumik angissuse-
Kalersinaussarmata angatdlatip i-
ngerdlatiligkamik atortuisa ilar-
pagssue taorsersorniardlugitdlo i-
luarsartiniartariaKartaramikit.
sujunersutit tamåko tungaviga-
lugit nalunaerutigineKarpoK Inu-
ssutigssarsiutinik Iliniartitsiner-
mut K’utdlersaKarfik pilersitsisi-
massoK Kalåtdlit-nunåne inussu-
tigssarsiornermut konsulenteKar-
fingmik, KEG-mik taivdlugo.
konsulentit ukuput: konsulente a-
tauseK agssagssordlune sulinermut
sulivfigssuarnutdlo, konsulente a-
tauseK aulisarnermik inussutig-
ssarsiumut, atauseK aningaussar-
siornermut, atauseK maskinanut
tungassunut konsulentingorniar-
dlo atauseK.
nautsorssutigineKarpoK KEG-
imik atuissartugssat tåssåusassut
inussutigssarsiortut „mingnerit",
aulisartut pigingneKatigigfitdlo.
nautsorssutigineKarportaoK kon-
sulentit angalassåsaKissut.
nalunaerutigineKarportaoK Dan-
markime aulisariutinik atorniku-
nik pisinerme KGH-ip umiarssuit
ingerdlatitaunerånut agdlagfeKar-
fianit ikiorneKarnigssamut periar-
figssaKartoK. kisiåne landsrådip
inussutigssarsiornermut udvalgia-
ta sujunersutigiumavåtaoK ma-
skinanut tungassunut aulisarner-
mut soKutigingningnera kiavdlu-
nit Kularisångilå, OKarpoK nangig-
dlunilo:
— Kalåtdlit-nunåne pissortat,
pingårtumik landsrådip — peKa-
tauvdluånginerat issornartorsior-
neKartarpoK. tamatumungalo tu-
ngatitdlugo oKautigineKartardlu-
ne Canadame Alaskamilo inuit
Kinigaisa Inuit suleKatigingnerå-
nut peKatauvdluarnerat.
Inuit najugaKarfine åssigingit-
sune nålagkersuinikut årKigssu-
ssinerit åssigingissuteKarnerånik
tamåna navsuiarneKarsinauvoK.
landsrådimut tungatitdlugo er-
Køisitsissutigisavara landsråde
pivdlugo inatsime aulajangersa-
gaKarmat ersserKigsunik KanoK
agtigissumik OKartugssåussuse-
Karnermut tungassunik. ilångut-
dlugo oKautigmeKåsaoK ukiune
kingugdliunerussune landsråde
akissugssauvfeKarnaKissunik su-
iiaKaiersimangmat, åmalo sulini-
arnigssamut aningaussat kigdlili-
ssaKaiutik, taimåitumik suliagssat
tugdierigsårtariaKarsimåput. tug-
dierigsarinerdio tamåna kingune-
KarpoK suliniarnerit avåmut sang-
minerussut, sordlo Inungnik sule-
KatigingmngneK, tunugdliuterKa-
jåneKarneranik.
— atautsimut soKutigissat er-
Karsautigalugit nagguveKativtinik
suleKatigingningnigssaK kigsauti-
gmainarane iiuaKutaussoK påsi-
narsisimavcK. atautsimut soKuti-
gissat pivdlugit isumasioKatiging-
nut atautsimut politikigssaK ilusi-
lersorneKåsaoK, tauvalo nunane
åiavigissane nålagkersuissut su-
nerniarneKåsavdlutik, Lars Chem-
nitz OKarpoK. s.
mutdlo konsulentit tamatumane
angnertumik iluaKutiginiarneKar-
nigssait.
konsulentertåt saniatigut er-
hvervsstøtte atorfeKartitaKarpoK
nunaKarfingnut pigingneKatiging-
nermutdlo konsulentimik, sa-
vauteKarnermut konsulentimik
KAPIKAT-imutdlo (pigingneKa-
tigit kåtuvfiat) konsulentimik.
åma KNAPP erhvervsstøttemut
KinuteKauteKarsimavoK 1979-ime
konsulentitårnigssaminik. s-
Lamik Møller.
1968
påtagiaK 1978
ingnåtdlagfssamdrtOK
neKerorut
ukiaK måna pisiniarfigtut ukiut Kulingortorsiorpavut ma-
lungnartiniardlugulo ilåtigut neKerorutigalugit påtagissat tu-
ninerpaussavta åssinge YAMAHA B-4DR igsiavigtagdlit tai-
mågdlåt 6.260,00 kruninut Kitåne tairrarme avKutå akeaå-
ngitsumik (300 krunit migss. akikitdlivdlugit). tigunerane su-
jumutdlunit akilerdlugit.
malugiuk neKerorneK 30. november 1978-imut kigdleKarmat,
— iluseK tåunåinaK, åmalo måna pigissavut kisisa. — sujane-
rit imalunit måna agdlagit.
YAMAHA-t påtagissat avdlat: B-2R, BK-2, BK-4, B-5DR,
B-20 åma B-30 sule atausiåkånguit pigåvut 77-imisut akig-
dliit 4.197,00 kr.-lingnit. amerdlångeKaut.
ersserKingnerussumik tusarniaigit unga
MUSIKHUSET JULIANEHÅB ApS
3920 K’aKortOK, telf. 3 81 33
NB. ukiOK måna sai'KumersitsissoKåsångilaK.
El-orgel - Tilbud
Vi har 10-års forretningsjubilæum i efteråret og markerer
det ved bl.a. at tilbyde vor mest solgte orgelmodel YAMAHA
B-4DR med bænk til kun 6.260,00 kroner fragtfrit leveret
overalt på vestkysten (sparet ca. 300 kroner). Betaling efter-
krav eller forud.
Bemærk tilbuddet gælder til og med d. 30. nov. 78, — dog
kun fer denne model, cg kun sålænge nuværende lager haves.
— Ring eller skriv nu.
Af de øvrige YAMAHA orgelmodeller: B-2R, BK-2, BK-4, B-
5DR, BK-5, B-20 og B-30 har vi endnu enkelte eksemplarer
til 77-pnser fra kroner 4.197,00. — Meget begrænset lager.
Forhør nærmere hos
MUSIKHUSET JULIANEHÅB ApS
3920 Julianehåb, tlf. 3 81 33
NB. Der afholdes ingen udstillinger iår.
Lund«
mu8iK)3il expert
17