Atuagagdliutit

Volume
Issue

Atuagagdliutit - 09.11.1978, Page 17

Atuagagdliutit - 09.11.1978, Page 17
landsrådimrt. fra landsrådet nagguveKatiniksuleKatigingningneK politikfkut pissortat tigusavåt Amerikap avangnånilo Sibiria- milo nagguveKativtinik Inungnik suleKatigingningniarnerput nang- minerssornerulernigssame pissor- taussut isumagissagssarilerpåt. kulturimut tungassunut lands- styremandigssap kalåtdlit suleKa- tigingnerme sivnissorissagssait torKartåsavai. uvdloK ména tikit- dlugo suleKatigingningneK tamå- na peKatigigfit soKutigingnigtut ingerdlåsimavåt, landsrådip ilua- mik peKatauvfigingisånik. landsråde taima aulajangivoK OdåK Olsenip (Siumut) sujuner- sutigingmago nangminerssorneru- lernerme pissortaussut nagguve- Kativtinik suleKateKarneK inger- dlatilisagåt. OdåK Olsen isuma- KarpoK uvdlumikut periausiussup kingunerisinaugå suleKatigingner- me kalåtdlit sivnissorissait Kalåt- dlit-nunåne Kutdlersanit akerdli- lerneKarnerat åmalo imaKa taima piniångikaluardlutik Kutdlersat imailiatdlåinardlutik akuerisinåu- ngisåinik aulajanginernut pena- tausinauvdlutik. — pissariaKardluinarpoK kalåt- dlit isumaKatigigdlutik suliamik ingerdlatsinigssåt, oKarpoK. apererKårnata kigdleKarfilersuiput Amerikap avangnåne nagguveKa- tivtinut Inungnut atåssuteicarner- put OdåK Olsenip OKalugtuaritsi- arpå. — ukiorpagssuarne avigsår- dluta inusimavugut, ilåtigut pi- ssutauvdlune nunat åtavigissavut nunavtinigdlo tigusisimassut ape- rerKårnata nunanik kigdleKarfi- lersuissarsimangmata KångerKu- ssåungitsunik — una enråisångi- kåine Inuit canadamiut avaner- ssuarmiutdlo Knud Rasmussenip 1921-24-me angalanerata kingorna ukiorpagssuarne ingmingnut atå- ssuteKardluartarsimassut, ilåtigut taima OKarpoK. ukiune kingugdleme nunat inu- vé — Amerikap avangnåne india- nerit suliniuteKalernerisigut — suliniuteKalerput ingmingnut nå- piniardlutik sujunersioKatigigdlu- tik isumasioKatigigdlutigdlo. ait- såtdle ukiune kingugdlerpåne su- liniarnerit tamåko Kalåtdlit-nu- nånut pingåruteKalersimåput. atautsimérssuarnerit ukiune kingugdlerpåne kalåtdlit peKatauvfigissåinik ardlaleriar- dlune atautsimérssuartoKartarpoK. 1973-ime Danmarkime kalåtdlit peKatigigfisa åndgssugånik nu- narssup avangnåne inuiait iking- nerussuteKartut sujugdlerpåmik atautsimérssuarput. 'tåssane peKa- tåuput indiåneritdlo Inuitdlo Ca- nadamiut, kalåtdlitdlo såmitdlo. latautsimérssuarnerme tåssane peKataussut 1975-ime Port Aber- nime Canadamltume nunat åssigi- ngitsut inuvisa atautsimérssuar- neråne peKatåuput. tamåko ilar- pagssue nunamingne amerdlane- russuteKardluaraluardlutik nuna- mingne ingerdlatsinermut suniu- teKångitdlat. tåssane pilersineKar- OdåK Olsen. poK nunat åssigingitsut inuvisa silarssuaK tamåkerdlugo sujuner- suissoKatigigfiat, World of Indige- nous Peoples. atautsimérssuarnerup tamatuma kinguneranik 1977-ime atautsi- mérssuartoKarpoK Barrowime Ca- nadamitume — Inuit Alaskami- tut, Canadamitut Kalåtdlit-nunå- nltutdlo peKatauvdlutik. tåssane suleKatigigsitaliortOKarpoK Inuit suleKatigigfiånik ICC-mik (Inuit Circumpolar Conference) taissa- mik pilersitsinigssaK sujunertara- lugo. Moses Olsen suleKatigigsita- ne sujuligtaissumut tugdliuvoK. aningaussaKarniarneK suleKatigigsitat månamut mardlo- riardlutik atautsimlsimåput. — kisiåne ICC pivdlugo suliniarneK ajornakusoKaoK, OdåK Olsen o- KarpoK. taimailivdlune upernåK atautsimlnigssaugaluaK pingitsor- simavoK. ilångutdlugo OdåK Olsenip o- Kautigå nålagauvfingme pisinau- titaunermut professorit ilåt ape- rineKardlune oKauseKarsimassoK Inuit sule»atigingnerat inatsisinut tungaviussunut akerdliungitsoK, kisiånile nunat åssigingitsut akor- nåne igdloKarfit ikingutigigtarne- rånut åssersuneKarsinauneruv- dlune. taimåitumik sujunersutigå nangminerssornerulernigssame pi- ssortaussut suleKatigingneK tigu- sagåt 1977-ime ICC pivdlugo a- tautsimlnerme suleKatiglssutig- ssatut isumaKatigissutigineKartut tungavigalugit aningaussagssa- Karniarnikutdlo nangmaKatauv- dlutik. tunugdliuterKajånarsimavoK landsrådip sujuligtaissua Lars Chemnitz sarKumiuneKartunut a- kerdliungilaK. — landsrådip tai- malo Kalåtdlit-nunåta nagguve- Kativtinik atåssuteKarnerunigssa- konsulenteKatigft inussutig- ssarsiortunik sujunersufsåput konsulentit angalaniardluartut sujunersorneKarnig- ssamingnik pissariaKartitsissut ornigtåsavait konsulente (sujunersuissartoK) nå- lagkersuinernut Kinigkat ardlånik iluarsiniagagssamik OKatdlisigi- ssaKartitdlutik taencajåssartoru- jugssuvåt. åma landsrådime inu- ssutigssarsiutit sangmineKarmata taimåipoKj kisiåne tungavilersor- dluagkamik. Lamik Møllerip sujunersutigi- simavå inussutigssarsiutit tungai- sigut konsulentigssamik atorfinig- titsinigssaK, ilåtigut pissutigalugo pigingneKatigigfit (andelsselska- bit) autdlartiniarnermingne suju- nersorneKarnigssamik pissaria- KartitsissaKingmata. Hendrik Nielsenip kigsautiginartipå pi- gingneKatigigfit konsulenteKarti- neKarnerata angnertusineKarnig- sså, tamåna nåmaginångeréKing- mat. Nikolaj Karlsen sujunersute- KarpoK erhvervsstøtte avuKtigalu- go atornikunik aulisarlutisinerme konsulentimik ikiutartoKarnigsså, tåssame aulisartut aningaussar- tutait pingasoriåumik angissuse- Kalersinaussarmata angatdlatip i- ngerdlatiligkamik atortuisa ilar- pagssue taorsersorniardlugitdlo i- luarsartiniartariaKartaramikit. sujunersutit tamåko tungaviga- lugit nalunaerutigineKarpoK Inu- ssutigssarsiutinik Iliniartitsiner- mut K’utdlersaKarfik pilersitsisi- massoK Kalåtdlit-nunåne inussu- tigssarsiornermut konsulenteKar- fingmik, KEG-mik taivdlugo. konsulentit ukuput: konsulente a- tauseK agssagssordlune sulinermut sulivfigssuarnutdlo, konsulente a- tauseK aulisarnermik inussutig- ssarsiumut, atauseK aningaussar- siornermut, atauseK maskinanut tungassunut konsulentingorniar- dlo atauseK. nautsorssutigineKarpoK KEG- imik atuissartugssat tåssåusassut inussutigssarsiortut „mingnerit", aulisartut pigingneKatigigfitdlo. nautsorssutigineKarportaoK kon- sulentit angalassåsaKissut. nalunaerutigineKarportaoK Dan- markime aulisariutinik atorniku- nik pisinerme KGH-ip umiarssuit ingerdlatitaunerånut agdlagfeKar- fianit ikiorneKarnigssamut periar- figssaKartoK. kisiåne landsrådip inussutigssarsiornermut udvalgia- ta sujunersutigiumavåtaoK ma- skinanut tungassunut aulisarner- mut soKutigingningnera kiavdlu- nit Kularisångilå, OKarpoK nangig- dlunilo: — Kalåtdlit-nunåne pissortat, pingårtumik landsrådip — peKa- tauvdluånginerat issornartorsior- neKartarpoK. tamatumungalo tu- ngatitdlugo oKautigineKartardlu- ne Canadame Alaskamilo inuit Kinigaisa Inuit suleKatigingnerå- nut peKatauvdluarnerat. Inuit najugaKarfine åssigingit- sune nålagkersuinikut årKigssu- ssinerit åssigingissuteKarnerånik tamåna navsuiarneKarsinauvoK. landsrådimut tungatitdlugo er- Køisitsissutigisavara landsråde pivdlugo inatsime aulajangersa- gaKarmat ersserKigsunik KanoK agtigissumik OKartugssåussuse- Karnermut tungassunik. ilångut- dlugo oKautigmeKåsaoK ukiune kingugdliunerussune landsråde akissugssauvfeKarnaKissunik su- iiaKaiersimangmat, åmalo sulini- arnigssamut aningaussat kigdlili- ssaKaiutik, taimåitumik suliagssat tugdierigsårtariaKarsimåput. tug- dierigsarinerdio tamåna kingune- KarpoK suliniarnerit avåmut sang- minerussut, sordlo Inungnik sule- KatigingmngneK, tunugdliuterKa- jåneKarneranik. — atautsimut soKutigissat er- Karsautigalugit nagguveKativtinik suleKatigingningnigssaK kigsauti- gmainarane iiuaKutaussoK påsi- narsisimavcK. atautsimut soKuti- gissat pivdlugit isumasioKatiging- nut atautsimut politikigssaK ilusi- lersorneKåsaoK, tauvalo nunane åiavigissane nålagkersuissut su- nerniarneKåsavdlutik, Lars Chem- nitz OKarpoK. s. mutdlo konsulentit tamatumane angnertumik iluaKutiginiarneKar- nigssait. konsulentertåt saniatigut er- hvervsstøtte atorfeKartitaKarpoK nunaKarfingnut pigingneKatiging- nermutdlo konsulentimik, sa- vauteKarnermut konsulentimik KAPIKAT-imutdlo (pigingneKa- tigit kåtuvfiat) konsulentimik. åma KNAPP erhvervsstøttemut KinuteKauteKarsimavoK 1979-ime konsulentitårnigssaminik. s- Lamik Møller. 1968 påtagiaK 1978 ingnåtdlagfssamdrtOK neKerorut ukiaK måna pisiniarfigtut ukiut Kulingortorsiorpavut ma- lungnartiniardlugulo ilåtigut neKerorutigalugit påtagissat tu- ninerpaussavta åssinge YAMAHA B-4DR igsiavigtagdlit tai- mågdlåt 6.260,00 kruninut Kitåne tairrarme avKutå akeaå- ngitsumik (300 krunit migss. akikitdlivdlugit). tigunerane su- jumutdlunit akilerdlugit. malugiuk neKerorneK 30. november 1978-imut kigdleKarmat, — iluseK tåunåinaK, åmalo måna pigissavut kisisa. — sujane- rit imalunit måna agdlagit. YAMAHA-t påtagissat avdlat: B-2R, BK-2, BK-4, B-5DR, B-20 åma B-30 sule atausiåkånguit pigåvut 77-imisut akig- dliit 4.197,00 kr.-lingnit. amerdlångeKaut. ersserKingnerussumik tusarniaigit unga MUSIKHUSET JULIANEHÅB ApS 3920 K’aKortOK, telf. 3 81 33 NB. ukiOK måna sai'KumersitsissoKåsångilaK. El-orgel - Tilbud Vi har 10-års forretningsjubilæum i efteråret og markerer det ved bl.a. at tilbyde vor mest solgte orgelmodel YAMAHA B-4DR med bænk til kun 6.260,00 kroner fragtfrit leveret overalt på vestkysten (sparet ca. 300 kroner). Betaling efter- krav eller forud. Bemærk tilbuddet gælder til og med d. 30. nov. 78, — dog kun fer denne model, cg kun sålænge nuværende lager haves. — Ring eller skriv nu. Af de øvrige YAMAHA orgelmodeller: B-2R, BK-2, BK-4, B- 5DR, BK-5, B-20 og B-30 har vi endnu enkelte eksemplarer til 77-pnser fra kroner 4.197,00. — Meget begrænset lager. Forhør nærmere hos MUSIKHUSET JULIANEHÅB ApS 3920 Julianehåb, tlf. 3 81 33 NB. Der afholdes ingen udstillinger iår. Lund« mu8iK)3il expert 17

x

Atuagagdliutit

Direct Links

If you want to link to this newspaper/magazine, please use these links:

Link to this newspaper/magazine: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link to this issue:

Link to this page:

Link to this article:

Please do not link directly to images or PDFs on Timarit.is as such URLs may change without warning. Please use the URLs provided above for linking to the website.