Atuagagdliutit - 06.01.1982, Blaðsíða 22

EF-imit aniumavugut
Danmarkimit pinata
— Kularingitdlidnarparalo Danmarkime
nålagkersuissut sulenatigalugit
isumaKatigissutigisinåusagigput EF-imik
årKigssiissi vfigineKarnigssarp u t,
kigsautigissauutdlo tusarneKarumårtut åma
aningaussat tungaisigut,
nangminerssornerulernerup Kutdlerså Jonathan
Motzfeldt oKarpoK ukiortåme oKalugiarnermine
ukiume nutåme namagtugaKartå-
saugut inuiaKatigit inuvfigissav-
ta nangminerssorneruvdlutik a-
Kulernigssanut iluaKUtaussug-
ssamik aulajangivfigissariaKar-
tartugssanik. penatigigdluta isu-
merfigissagssavta sujugdlit ila-
gåt Europame niuveKatigingnut
ilaussortaunerput. aulajangivfigi-
ssagssarårput tamavta Kalåtdlit-
nunånltussugut ilungersornartu-
mik isumaliutigalutigo, taima o-
KarpoK nangmerssorneruvdlutik
onartugssat sujuligtaissuat Jo-
nathan Motzfeldt ukiortåme OKa-
lugiarnermine ukiume Kångiutu-
me pisimassut kingumut Kiviarsi-
nardlugit.
Jonathan Motzfeldtilo nangig-
poa:
tåssunga atatitdlugo pingåru-
tenartut mardluk taissariaKar-
put!
sujugdleK tåsauvoK Kalåtdlit-
nunåta Kinutigisimangmago
nangminerssornerulerumavdlu-
ne, politikilo eraarsautigalugo u-
vavtinut nåmaginartumik isuma-
KatigissuteKarsinausimavugut,
nangminerssornerunerdlo ukiut
mardluk sivnilårdlugit ingerdlåsi-
mavdlutigo. Danmarkip isumana-
tiginiarnerane ukiut ardlagdlit a-
toraårdlugit isumaKatigigsinau-
simavugut. tugdlia tåssauvoK
Kalåtdlit-nunåta Kinutigisimå-
ngisåinarmago EF-imut ilaussor-
taulerumavdlune. pingitsaili-
ssauvdluta EF-imut isertitausi-
mavugut, sut kikutdlo tamarmik
EF-ime isumaKatigingniarsimå-
put ilaussortångortinata, tauvalo
Kalåtdlit-nunåt pingitsailivdlugo
ilaussortångortitausimavoK.
pissutsit taimåitut erKarsaler-
sitsissariaKarput. ilaussortaviu-
jungnaerusugpugut, avdlatutdle
iliordluta åtavenarnigssarput isu-
maKatigingniutiginiarparput —
nangminerssornerulernigssaK
pivdlugo isumaKatigingniartarsi-
manivtitut — EF-imut tikuaru-
mavdlutigo ilaussortaviungika-
luardluta sujunigssame Kanon
pitsaunerussumik inoKatigigsi-
naunersugut. taimåitariaKarpor-
me. EF-imit aniumavugut, Dan-
markimiginarumavugutdle. Kula-
ringitdluinarparalo Danmarkime
nålagkersuissut suleKatigalugit
EF-imik isumaKatigissutigisinåu-
sagigput åmigssussivigineKar-
nigssarput, kigsautigissavut tu-
sarneKartarumårdlutik, ama ani-
ngaussat tungaisigut.
periarfigssitigu t
aperKume tamatumane tamar-
miussume silatusårnerunerpau-
ssugssauvoK ilivse Kalåtdlit-nu-
nåt periarfigssikuvsiuk EF-imut
åtaveKarnerminik isumanatiging-
ningniutigingningnigssånut, tai-
mailiorsinauvusilo aitsåt ilau-
ssortaviunermut någgårtuarniv-
sigut.
nalungitdluinarparput nunar-
ssuarme politikikut ineriartorner-
me Kitiunginavta. åma nalungi-
larput inuiaKatigingugavta ajor-
nartorsiuterpagssuagdlit, ajor-
nartorsiutivutdle nunarssuarme
nunanit avdlanit angnerunging-
mata. uvavtinut pingårnerpåK tå-
ssauvoK inuianatigingnik politi-
kikut, kulturikut aningaussar-
siornikutdlo nangminérsinaussu-
nik, nålagauvfit avdlat angneru-
ssumik mingnerussumigdlunit a-
jungitsuliornerat aperKutautina-
go, inuiaaatigigtut ineriartortit-
siniartunik, pilersitsinigssan.
nangminérdluta anguniarpar-
put, sut nukingit pisinaussauvut
avdlat tamaisa atordlugit piler-
sitsinigssarput, inuiaKatigingnik
ingmingnut aKutunik tungavig-
ssanik pitsaunerpånik, silatusår-
tumik ilungersortumigdlo piler-
ssårusiornikut åmalo silarssuar-
mut avatangissivtinut, pingårtu-
mik nålagauvfingnik uvavtinik i-
lisimåringnigdlutigdlo pissutsi-
nik atugarissavtinik ingmikut i-
tussunik påsingnigtunik isuma-
Katigissutit atornerisigut, pisu-
ssutit umåssusigdlit tungavigalu-
git pimorutdlugo ineriartortitsi-
lersugssanik. tamatumane Ka-
ngarssungmatdle inutigssarsiuti-
gissavut ajoKusingikaluardlugit
pisussutinik umåssuseKångitsu-
nik iluaKutigingningnialernigssa-
mut sapissusenarnerput takutita-
rianalersinauvarput. neriugpugut
taimatut anguniagaKarneK kikut
tamarmik tapersersorumåråt. u-
kiume nutåme apernumik angisu-
mik pingitsortineKarsinåungitsu-
migdlo aperineKartugssauvugut,
tåssalo: Kalåtdlit-nunane nang-
minerssornerulersimaneK nutåju-
ssok periarfigssineKåsava EF-i-
mlngikaluardluta nangminérdlu-
ta aulajanginigssamut pisinauti-
taunivtinik ineriartortitsinarnig-
ssaminut, imalunit nangminer-
ssornerulersimaneK ' nutåK EF-
ime atausimut pernussutitigut
nålagkisårtinenåsava, pingitsaili-
neKåsavdlunilo pernussutit tamå-
ko suliarinigssånut. uvagut OKa-
rumavugut nåmerdluinaK.
taimatutdle onaravta ilångut-
dlugo OKarumavugut inungnik
taisisitsinerup inernera soruname
atarniumagavtigo, inernerdle sor-
dlen kigsautiginerugigput ersser-
Kigsumik OKautigerérpara.
Kalåtdlit-nunåt anivatdlåKaoK
imalunit inukipatdlåKaoK EF-ime
tamåkissumik ilaussortauginå-
savdlune. Kalåtdlit-nunåt EF-ip
eskimunut tungassunut ingmi-
kortitsivigtut atulingisåinar-
dliuk.
EF pivdlugo taisinigssap sa-
niatigut suliagssarpagssuaKar-
poK ukiume nutåme isumaliuti-
giuagagssavtinik. isumaging-
ningnerup nutåmik arKigssunig-
ssånut atautsimititaliap nåmag-
sisimavå isumaliutigssissutine, i-
natsissartut upernåro atautsimi-
neråne sarKumiuneKartugssaK.
neriugpugut isumaliutigssissut
tåuna inuiaKatigit ilaisa — utor-
nait inusugtutdlo — månåkut pit-
sångorsaivigineKarnigssaming-
nik pissarianartitsissut atugari-
ssåinut pitsångorsautaussunik
kingunenarumårtoK.
aulisartortavta
påsivdluarneKarnigssåt
ukiortåme OKalugiarnermine Jo-
nathan Motzfeldtip angnertumik
sangmivå inutigssarsiutit pingår-
nerssåt ilåtigut OKardlune:
— pisflssutivut umåssusigdlit
nungutsailiortariaKarpavut. ani-
ngaussarsiornerput suliagssaKar-
titsiniarnerdlo ajoKUsernagit sila-
tusårtumik nungutsailiuinerti-
gut. åipagssånik: pisussutinik u-
måssusilingnik iluaKutigingning-
neK pilerssårusiortariaKarparput
inuiaKatigit atautsimut issigalu-
git pisussutivta umåssusigdlit i-
luaKUtigineKarnerat nuånårutau-
ssugssångordlugo. peKatiging-
neK taima itoK sujuaussavta i-
ngerdlåsimagåt nalungilarput, tå-
sa ajungitsorsiagssat nangmaKa-
tigingnikut aKuneKåsassut, pi-
ssussutit tamavta pigissarigavti-
gik. taimatut OKarnivtigut soru-
name sujugdliutdlugit erKarsau-
tigissavut tåssåuput aulisarneK i-
mavtinilo aulisagarpagssuit. i-
nuit ilaisa savautigdlit pigissåi-
nik taimailivdluta arsåringning-
niartugut OKartarnerat ilumu-
ngitdluinarpoK.
taimåitumik peKatauniarpugut
uvagut nangmineK aulisartortav-
talo isumaisa påsivdluarneKarne-
runigssånut umåssuseKartumik
OKaloKatigigtarnigssap anguniar-
nigssånut, aulisagarpagssuit u-
kiune måkunane aulisartortavut
pikorigsut ikiorsiutdlugit iluaau-
tiginiarneKalersimanerånut ata-
titdlugo ajornartorsiutigissavta
årKivigineKartariaKartut igdlua-
tungeringnit påsineKarnigssåt a-
nguniardlugo. tamåna pivdlugo
nålagkersuissut aulisartutdlo kå-
tuvfé OKaloKatigigtarput, neriug-
pugutdlo pivfigssame aggersume
suliniutigssat pivdlugit lands-
tingimut sujunersuteKartoKar-
tarsinåusassoK.
tamåko tamaisa atautsimut i-
ssigalugit aulisartut piniartutdlo
kigsautigissait nuname matuma-
ne pisflssutit umåssusigdlit av-
dlat iluaKutiginiarneKarnerisigut
nåmagsiniarneKarput. tamatu-
mane erKarsautigåvka tugtut ar-
feritdlo. KularutigissariaKångilaK
umåssusigdlit tåuko iluaKutigi-
niarneKarnerat nunarssuarme a-
kerdlilersuissut erKarsautigalu-
git mianernartorujugssussoK. so-
runame nungutsailiuinigssaK
sagdliutitariaKarparput, iluaKUti-
gingningniarnerdle pilerssåru-
siorneKalerdlunilo aulajangiune-
Karpat, aulisartut piniartutdlo pi-
ngitsoratik sagdliutineKarnigsså-
nik isumarput tamatumuna av-
dlångortineKarsinåungilaK. ukiu-
me nutåme tamåna sulissuti-
giuarniarparput.
tamåkua saniatigut mingneru-
ngitsumik nunaKarfingne, ukior-
pagssuarne tamåkunatigut pitså-
ngorsaivigineKarnigssamingnik
sorssutigingnigsimassune, nior-
Kutigssiorfit pitsångorsaivigine-
Karnigssåt tagpigfigerKigsårniar-
parput. nunaKarfingne niorKutig-
ssiorfigtigut, atuartitsinikut av-
dlatigutdlo nalinginaussumik pit-
sångorsainerit ukiume nutåme i-
ngerdlaterKingneKåsåput.
ilisimatusarfik
tamåko aningaussanik naleKar-
put, mingnerungitsumigdlo inug-
pagssuit åssigingitsutigut ani-
ngaussalinigssamik kigsauteKar-
figssåne erKaimassariaKarparput
aningaussatigut ajornartorsior-
neK pissutigalugo sut tamarmik
atautsikut årKivigineKarsinåu-
ngingmata, åmalo nunap matuma
aningaussatigut pisinaussai nå-
pertordlugit silatusårtumik ani-
ngaussalivfigissagssat tugdle-
riårtariaKarmata.
neriugpugut Ilisimatusarfik tu-
ngavigssiumårtOK inåKatigivtine
angnerussumik iliniagaKarnig-
ssamut periarfigssitdlune, uva-
gut nangmineK onalugtuarissau-
nivta, kinåussutsivta ilikagaKa-
rusussuvtitalo sule ilikagaKaga-
Karnerulersisagåtigut ineriartor-
nivtine Kalåtdlit-nunåt nutåmik
periarfigssitdlugo. Ilisimatusar-
fik suleKatigalugo ama anguniar-
parput ilagéKarnerme sulissug-
ssanik nutånik pikorigsunigdlo i-
liniartitsissalernigssaK, nunavti-
ne palasingorniamik atuartoKar-
sinangordlugo.
taimailivdlune Kalåtdlit-nunåt
pisoKaK ukiumut nutåmut pula-
ssugssauvoK. ajornartorsiuteKar-
pugut, ama ukiordlugsiortarpu-
gut, sulile ugperårput kulturikut
aningaussarsiornikutdlo ingmiv-
tinut napatisinauvdluta, nuånå-
rutigåvut inusugtortavut måru-
tut Danmarkimitutdlo iKniaga-
Kardlutik ilungersortut. sujunig-
ssamut isumavdluarnivta ilå tåu-
kunanlpoK. Kalåtdlit-nunåta Ka-
noK angitigivdluinåssusia Kiviar-
dlugo tamavta suliagssarput a-
ngeKaoK. utorKartaKarpugut tu-
sarnårneKardlutigdlo kivfartune-
Kartugssanik; mérartaKarpugut
pårineKardlutigdlo ilitsersorne-
Kartugssanik; suliagssaKarpugut
(Kup. tugcLL nangisaoK)
22
Atuagagdliutit