Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 06.01.1982, Blaðsíða 30

Atuagagdliutit - 06.01.1982, Blaðsíða 30
Nunaqarfimmi inuulluataarnerup muminga Ukiorlussiulerpugut. Uagut isumannanngikkaluarpugut, utoqqaalli Qaammatini kingullerni maannga Qassimiuniit ullorsiutit qiviarlu- git soorlumi suna tamarmi inuul- luataarnerinnaallunilu, nuannaar- nerullunilu, pinnguarnerinnaallu- nilu qiimasaarnerinnaassasoq. Taamaattoqaqqaj anngilarli. Maannami ukiorpoq, malunna- qaarlu. Suut apinngikkallarmat issilinngikkallarmallu ajornaku- soorsimasut maanna suli ajorna- kusoornerulerput. Inuusunneru- sut isumannanngillat. Nukeqara- mik. Utoqqaalli atugarliorput. Aasakkulluunniit — kialaarluni nuannersumi, ivikkat naasullu naaruttoraangata, anorsalaan- nguup ullaap isugutaa panertiler- toraangagu, qaarsut quasagun- naarsillugit — taamaakkaluaraa- ngalluunniit amerlanerit takor- loorsinnaasarpaat utoqqarnut qa- noq artornartigissasoq qattat imermik ulikkaartut qattunikkut majuussortassallugit, dunkit ikummatissanik ulikkaartut ima- luunniimmi nioqqutissat niuer- tarfimmiit majuussortassallugit, issi anorilu sukaruttortillugit utoqqannguakkuluit pitsorluler- nikut nukinnguatik atorlugit apussuakkut qaarsutigullu quat- sersimaqisutigut qummut ilu- ngersuloortassapput. Ukioq artornartulissuuvoq Illut pitsaanerpaajunngitsut amerlaqaat, sannarliugaasima- nertik imaluunniit pisoqalinertik pissutigalugu. Ussartaqaat. Taa- maattumik illup iluaniikkaluarlu- niluunniit qiianartarpoq. Taa- maaligaangat gigtikulunnarsisar- poq. Qisuttuiuarnarsisarpoq, qi- sussalli akisoqaat. Tamakkorpassuit pissutaallu- tik nunaqarfimmiut utoqqaliler- tortarput. Imminnut napatittu- arsinnaajumagaluarlutilluunniit ukiup issingata nukinga artorsar- figisoortarpaat. Taamaattumik il- loqarfinnut nuuttarput — utoq- qaat illuinut imaluunniit nissu- minnik napisisimallutik nappar- simmavinnut — immaqalu uteq- qinngisaannassallutik. Pissusis- samisuunngilaq utoqqaat taama aj ornartorsiuteqalerlutillu ator- fissaarunneqartutut ilineqartar- nerat, soorlumi ajornartorsiutaa- leramik igiinnarneqartut. Qaqortumi kommune aamma taamatut isumaqarpoq. Taa- maattumik misissuisitsilersimap- put nunaqarfimminni pinga- suusuni utoqqaat angerlarsimaf- fiinik pilersitsisoqarsinnaaner- soq. Taakkuli inissiisarfittut nali- nginnaasutut issanngillat. Utoq- qaat ataatsimoorussanik najuga- qartarnissaat eqqartorneqarpoq, utoqqarnik angerlarsimatitsiviin- naassanngillat, utoqqaalli tassani najugaqartut nunaqarfimmi pi- ngaaruteqartumik inooqataas- sapput. Assersuutigalugu soorlu meeqqallu ataatsimoorussamin- nik suliluttarfeqarsinnaapput. Utoqqaat ataatsimoorussamik najugaat aamma kulturikkut ingerlatseqatigiiffiusinnaavoq, nunaqarfimmiut tamarmik pis- sarseqataaffigisinnaasaat, paa- sissutissanillu utoqqaat kisimik pigisaannik pissarsiniarfigisin- naasaat. Qaqortup utoqqarnut ataatsi- moorussanik illuliornissamik pi- lersaaruteqarneranik paasissutis- sat kommunep 1980-imi illoqar- fimmut pilersaarutaanit tigusi- mavavut, tassani nunaqarfiit siu- nissaat quppernerni pingasuni al- laaserineqarsimavoq. Tamanna kingusinnerusukkut tikeqqikku- maarpara. Inussiarnersumik inuulluaritsi Jens Branden Bygdeidyllens anti-klimaks Vinteren er over os med hård hånd. Vi selv klarer os dog, men de gamle døjer Efter den sidste måneds bygde- dagbøger her fra Qassimiut kun- ne man let få det indtryk, at alt i bygden enten er idyl, fryd og gammen eller skæg og ballade he- le tiden. Men det er slet ikke til- fældet. Vinteren er nemlig over os, og det er virkelig noget, der kan mærkes. Alt det, der var svært, før sneen og kulden kom, er nu blevet endnu vanskeligere. Yngre mennesker klarer sig sagtens. De har kræfterne. Men de ældre dø- jer. Selv om sommeren — i den lu- ne, blide årstid, hvor græs og blomster smykker skråningerne, og en mild vind tørrer morgen- duggen af klippen, så den ikke er glat at gå på — selv da kan de fle- ste forestille sig, at det må være et hårdt stykke arbejde for gamle mennesker at slæbe tunge spande med vand op ad fjeldet — og dun- ke med brændselsolie og varer fra butikken, tømme lokumsspand o.s.v. Men tænk så på, hvordan det er om vinteren, når kulden med blæsten piber gennem byg- den fra nord mens gamle folk stri- der afsted på stive ben med tynde muskler i dyb sne og over blanke isglatte klippeflader. Vinteren er en tid med mod- gang. Mange huse er også i en elendig forfatning, enten fordi de er byg- get dårlige eller fordi ælde og vrjelig har slidt på dem. Derfor trækker det. Derfor er det koldt mange steder inden døre. Og det går særligt ud over de ældre. Gig- ten bliver mere ondskabsfuld, når bælsten suser ind langs gulv og vægge. Der skal fyres godt, og det koster mange penge. Disse forhold betyder, at man- ge ældre giver op »før tiden«. Alle vil ellers gerne bliver her livet ud, men kan ikke klare sig i den ulige styrkeprøve med vinterens rå og kolde kræfter. Derfor rejser de til byerne — til alderdomshjemmet eller måske til sygehuset med et brækket ben og en enkeltbillet til det hinsides. Det er en dyb uret- færdighed, at de gamle sådan kas- seres som en engangs-vare, der bare smides væk, når der begyn- der at komme knas i maskineriet. Det synes kommunen i Qaqor- toq også. Og derfor er de i færd med at undersøge mulighederne for at oprette særlige alderdoms- institutioner i kommunens tre bygder. Og alligevel ikke institu- tioner i almindelig forstand. Man taler i øjeblikket om et ældre-kol- lektiv, hvis funktion ikke blot skulle være at huse de gamle, men også at give dem en mere frem- trædende rolle i samfundet. De kunne f.eks. i fællesskab drive et aktivitetslokale for børn. Et æl- dre-kollektiv kunne også blive en kulturinstitution, hvor den øvrige del af samfundet kan hente inspi- ration og oplysning fra den tid, som netop kun de ældste har levet i. Oplysningerne om Qaqortoqs planer om et ældrekollektiv er hentet fra kommunens byplan fra 1980, hvor man på en halv snes si- der beskæftiger sig med sine tre bygders fremtid. Den vil jeg ger- ne komme ind på senere. Venlig hilsen, Jens Brønden. Qassimiut i vintertojet. Præstebåden »Poul Egede« kommer på besog. Sneen er smuk. Men den er til besvær (NARSSAQ FOTO! John Rasmussen). især for de gamle •«r* * -I !t It <1 " 30 Atuagagdliutit

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.