Atuagagdliutit - 03.01.1986, Side 13
Nr. I 1986
ATUAGAGDLIUTIT/'GRØNLANDSPOSTEN
13
Juni 1985:
Ulloq inuiattut
nalliuttorsiorfipput
Junip 21-ianni Kalaallit Nunaamiut tamarmik
nalliuttorsiorput — Imigassap kisermaassaasumik
nioqqutigineqalernissaa, ikinngitsut
annilaanngatigisimasaat maanna
taamaatiinnameqarpoq — Timmisartorpassuit
sukkaniunnerminni Nuukkoortut alutorsaatigineqaqaat
Aasarisseruttorluni — nalliuttorsi-
orfeeruteruttorfigisartagaani —
Kalaallit Nunaamiut inuiattut nalli-
uttorsiortalerput. Ullortuneq, ju-
»ip 21-iat, inuiattut nalliuttorsior-
tarfinngortinneqarmat. Naak pia-
reersarneq sivikikkaluartoq taa-
maattoq nalliuttorsiorneq iluatsil-
luarpoq. Soorlumi aamma nammi-
nersomerulernerup EF-imiillu ani-
nerup nalliuttorsiutigineqarsima-
neri taamatuttaaq iluatsilluartigi-
sarsiinasut. Tamatumuunali iluat-
silluarnerugunarporluunniit, tassa-
nii ulloq taanna ÅG-mi allaaserisat
pingaarnersaat qulequtaqarpoq:
»Ulloq taanna uagut pigaarput!«
Junimili nutaarsiassat tusarner-
suinnaasimanngikkaluarput. Sisi-
miuni syfilisertut amerleriarujussu-
arsimagamik, allaat qaammataa-
lunnguit ingerlanerinnaanni nutaa-
nik 30-inik ilasimallutik. Amerla-
vallaarmatalu innuttaasut misissor-
tikkiartoqquneqarput.
Suleqatigiiffik Sorsunnata piga-
luarujoq oqaluuseritikkamiuk:
Sorsunneq. Sakkussialersortuar-
aermut akerliuniarlutik inuit
1000-it missaanniittut Nuummut
katersuunneranni inatsisartuni i-
laasortap Henriette Rasmussenip
Juni 1985:
piumasareqqippaa amerikamiut
nunatsinni sakkutooqarfiinik qi-
nikkat aqqutigalugit nakkutigine-
qalernissaa. Piumasaali tamanna i-
natsisartuni akuersaarneqanngi-
laq.
»Pisisartut anersaavallassinnaa-
lerput!« Aqqaluk Lynge nalunaar-
poq imigassaq kisermaassaasumik
nioqqutigineqalissanngitsoq. Aq-
qaluk Lyngep partiiatalu kissaatigi-
simagaluarpaat imigassaq nammi-
nersornerullutik oqartussat aqu-
taannik kisermaassaasumik nioq-
qutigineqalissasoq, naalakkersui-
nikkulli suleqatigisaasa Siumukkut
tamanna kissaatigisimanngilaat.
Timmisartuaqqat New Y orkimiit
Parisimut sukkaniunneranni tim-
misartuaqqat 66-it Nuup timmisar-
tunut mittarfianut aqqusaarput.
Meerarpassuarnit inersimasorpas-
suarnillu ussagarfigineqarlutik.
— Qilalukkat aarrillu tuugaavi-
nik ulikkaarluinnarpugut, KGH
nalunaartitsivoq, pisiortornertillu
unitsillugu. Taamalu piniartut niu-
ertullu allat maalaaruteqalerput
oqarlutik KGH torinngilluinnartu-
mik niueriaaseqartoq.
— Tuugaat nioqqutigisinnaasa-
raluagut pissarsiarineq saperluin-
narpagut. Kingusinnerusukkullu
Nationaldagen, som
blev helt vor egen
Hele Grønland i feststemning den 21. juni —
Midt i den varme og dejlige — men
ellers festløse — tid holdt Grønland
sin første nationaldag. Årets læng-
ste dag, den 21. juni, var på for-
hånd udråbt som nationaldag. Og
selv om forberedelsestideh havde
været knap, blev dagen en fuld-
kommen succes. Helt på lige fod
med dage som hjemmestyrets ind-
førelse og udmeldelsen af EF. Ja,
måske endda bedre, for som AG
skrev i lederen: »Denne dag er helt
vores egen!«
Ellers var det ikke de allerbedste
nyheder, der prægede den første del
af juni. Syfilis’en breder sig faretru-
ende i Sisimiut, og alene i årets før-
ste kvartal er der konstateret 30 til-
fælde. Det er for meget, og der til-
bydes folkeundersøgelse mod syg-
dommen, som kan være lumsk og
skjule sig i lang tid.
Organisationen Sorsunnata hav-
de også et alvorligt emne på tapetet:
Krigen. 1000 mennesker samles i
Nuuk for at protestere mod oprust-
ning, og landstingsmedlem Henri-
ette Rasmussen benytter lejlighe-
den til atter at kræve offentlig kon-
trol med, hvad der foregår på de
amerikanske baser her i landet. Et
krav, som hun hidtil ikke har kun-
net vinde gehør for i Landstinget.
Inuiattut ullorsiorfimmi qamutilittarput.
Kanonerne drøner i anledning af nationaldagen.
\
Thue Christiansen kalaallit erfalasortaavannik titartaasuuvoq. Junip 21-ianni ullaakkut Jonathan Motzfeldtimit
assamminneqarpoq.
Thue Christiansen tegnede det nye grønlandske flag. Her får han håndtryk af Jonathan Motzfeldt om morgenen
den 21. juni.
pisiortornertik aallarteqqippaat,
akikillerujussuarlugilli.
Kilisaatitaartoqaqqippoq. »Ta-
siilaq«, ilaatigut aalisartut turiumi-
ut ilinniarfigisartagassaat Nuum-
miillatsiarpoq. Umiarsu armullu
pulaartut ilagaat inatsisartuni ilaa-
sortaq Tasiilameersoq Jakob Si-
vertsen Kuummiuneersoq. Kilisaat
Nuummeereerami Canadaliarpoq
500 tonsinik kinguppattassaaqara-
mi.
Nuup kommuniata iikkatigut ti-
tartaasaasartut iluariunnaarluin-
narpai. Nalunaarutigineqarporlu
Narsarsuarmi illorsuit iigaasa salin-
neqarnerat 62.000 kr-inik akeqarsi-
masoq.
Kingornali kommuni nammineq
»allagartalersuilerpoq« inuit si-
laannarmi imigassartoqqusaan-
nginnerat ilisimatitsissutigalugu.
»De handlende kan ånde lettet
op!« Det siger Aqqaluk Lynge, da
han oplyser, at der alligevel ikke
kommer noget spiritusmonopol.
Både Aqqaluk og hans parti havde
helst set ideen med hjemmestyreeje-
de spiritusbutikker omsat i virkelig-
hed, men politik er det muliges
kunst, og i samarbejdspartiet Siu-
mut tænker man åbenbart anderle-
des.
Et fly-rally fra New York til Paris
bringer 66 små privatmaskiner til
lufthavnen i Nuuk. Det bliver noget
af et tilløbsstykke for både voksne
og børn.
— Vi drukner i narhvals- og hval-
rostænder, siger KGH, der dekrete-
rer indhandlingsstop for de to va-
rer. Det udløser protest fra fanger-
ne, men også fra de handlende, som
siger, at KGHs salgspolitik er helt i
skoven.
— Vi kan slet ikke få fat i alle de
tænder, vi kunne sælge. Senere
hæves indhandlingsstoppet, men
prisen sættes væsentligt ned.
Atter en ny trawler. »Tasiilaq«,
som blandt andet skal være med i et
uddannelsesprogram for østgrøn-
landske fiskere, er på fransk visit i
Nuuk. Skibet får besøg af blandt
andre Tasiilaq kommunes lands-
tingsmand, Jakob Sivertsen, Ku-
ummiut. Fra Nuuk går trawleren til
Canada, hvor man har købt en kvo-
te på 500 tons rejer.
Og så skruer Nuuk kommune bis-
sen på over for grafitti-kunstnere.
Det er for dyrt at få smørerierne
fjernet, siger man og oplyser blandt
andet, at det kostede 62.000 at rense
10 gavle på sletten.
Senere laver kommunen selv en
gang »grafitti« ved at opsætte skilte
om spiritusforbud på netop de
grønne områder, hvor befolknin-
gen allerhelst nyder en pilsner, når
vejret er til det.
I anledning af, at følgende bankbøger med Nuna Bank A/S
432-008787 832-009096
032-007049
732-017322
132-020538
232-026484
232-028829
832-038749
352-045796
032-053373
332-057595
332-087238
187-053061
232-018424
032-020794
132-027194
432-028991
532-039856
332-046929
932-054141
232-069120
132-094038
889-025045
232-018838
832-021463
932-027816
632-029492
832-045132
832-047203
732-056106
732-081500
832-097059
789-037025
332-015239
632-019857
432-026201
032-028102
232-029835
232-045377
832-050538
232-057299
532-082302
932-486806
032-044299
232-016444
732-020003
632-026399
832-028732
932-035777
632-045605
832-051270
932-057326
532-086352
732-553284
er bortkommet, indkaldes ihændehaverne til inden 1. april 1986
at fremkomme med bankbøgerne og bevisliggøre deres ret hertil.
Efter nævnte frist vil bankbøgerne blive mortificeret.
Konto-normut qulaani taaneqartut Nuna Bank-imi aningaasanik
toqqortallit pii tammarsimasut nalunaarutigineqarsinnaapput pi-
ginnittullu qinnuvigineqarput 1. januar 1986 tikitsinnagu bank-
boge takutikkiartoqqullugu tassannga piginnittuunermik upper-
narsaatitalerlugu, ullup taaneqartup kingorna bankboge atortus-
saajunnaartut nalunaarutigineqassaaq.
Nuna Bank a/s
Hus til salg
Boligstøtteudvalget udbyder herved følgende faste ejendomme
beliggende i Angmagssalik kommune til salg.
B 158 I KAP DAN, koordinaterne 388/277, er en type 14, der er
opført i 1955 med et bruttoetageareal på 48 m2 i et plan.
B2401 KAP DAN, koordinaterne 371 /266, er en type 3, der er op-
ført i 1961 med et bruttoetageareal på 33,7 m2 i et plan.
B 1851TINITEQILAAQ, koordinaterne 298/377, er en type 3, der
er opført i 1960 og i 1981 er der indlagt el. Bruttoetagearealet er
på 33,7 m2 i et plan.
B 545 og B 553 I ISORTOQ, koordinaterne 088/648 og 082/648,
er begge en type 3, der er opført i 1958 med et bruttoetageareal
på 33,7 m2 i et plan. ,
ALLE 5 HUSE er enfamiliehuse, der sælges, således som de nu
er og forfindes, og uden ansvar for sælgeren.
TIL GENGÆLD vil en køber kunne anvende husene frit uden rå-
dighedsbegrænsning af nogen art fra boligstøtteudvalgets side.
Yderlige oplysninger kan fås hos boligstøtteudvalget, tlf.
2 10 01, eller hos GTO-byggetjenesten i Angmagssalik, der har
vurderet husene.
Ejendommene sælges for højeste, kontante tilbud.
Skriftligt eller telegrafisk købstilbud, der angiver B-nr., bedes
være boligstøtteudvalget, postbox 1030,3900 Godthåb, ihænde
senest mandan den 27. januar 1986.
Boligstøtteudvalget