Atuagagdliutit - 20.09.1994, Side 8
s
Nr. 72 • 1994
»Tuusi« Josef Motzfeldt (Ass./Foto Knud Josefsen).
PROKLAMA
Det skal herved meddeles, at Grønlands Landsret ved
beslutning af 24. juli 1994 har taget selskabet Arsuk
Smedevæksted ApS, Paamiut, reg.nr. ApS 110.419
under likvidationsbehandling.
Advokat Ole Horsfeldt, Fjeldvej 16, Postboks 59, 3900
Nuuk er udnævnt til likvidator.
Selskabets kreditorer opfordres hermed i henhold til
anpartsselskabslovens § 92 til med et varsel af 3 må-
neder fra nærværende proklamas bekendtgørelse at
anmelde deres krav mod selskabet. Anmeldelsen skal
ske til advokat Ole Horsfeldt, Fjeldvej 16, Postboks 59,
3900 Nuuk vedlagt behørig dokumentation.
Kønig, Homann & Erichsen
ADVOKATFIRMA
FJELDVEJ 16 • POSTBOKS 59 • DK-3900 NUUK
TELEFON (299) 2 1370 • TELEFAX (299) 2 4117
Knud Rasmussenip Højskoliani
Ukiakkut pikkorissarnerit:
Knud Rasmussenip Højskoliani pikkorissarnerit
kikkunnit peqataaffigineqarsinnaasut sulilu inis-
sallit makkuupput:
L Nunaqarfiga ukioq 2000 ? 3.10.—> 16.10.
2. Qallunaatuunerusoq oqaasillit kalaallisut
24.10.—-> 6.11.
L Suliffissaarukkallartunut højskoleeramcq
21. IL-—> 10.12.
Soqutiginnikkuit paasiniaaginnaruilluunniit at-
tavigitiguL
Oqarasuaat: 140 32 Fax: 149 07- Lars Olsvig-pi-
sortaq.
GRØNLANDSKKURSUS:
Intensiv grønlandskkursus afholdes for dansk-
sprogede (også grønlændere) i perioden
24.10.—>6.11. Undervisningen er holddelt, så der
er også plads til dig. Forhør dig om priser og
kursusbeskrivelse.
Tlf.: 140 32 Fax: 149 07 - Forstander Lars Olsvig.
KNUD RASMUSSENIP HØJSKOLIA
Box 1008.3911 Sisimiut
Telefax 149 07 . Oqarasuaat: 140 32
GRØNLANDSPOSTEN
Tuusi umimmaatilittut inoorusuppoq
Maanna suliani siunissami annikilHsikkiartuaartinniarpai,
aappaagoralannguarlu Uunartup ungasinngisaani nunassiniarluni
Josef »Tuusi« Motzfeldt
umimmaatilittut inooru-
suppoq. Aappaagoralanngu-
aq nunaminertami Uunar-
tup Sermiliullu akornan-
niittumi nunaatitaarniar-
poq tassani illuliorluni ta-
maanngalu uumasunik
nuussilluni.
- Imaanngilarli maanna
inuussutissarsiornera aap-
pagu aasarpat unitsissagiga,
Tuusi Danmarkimeereerlu-
ni kujataani nunaqarfiit ti-
keraariartorlugit Narsarsu-
armi akunneqqasoq naapik-
katsinni oqarpoq. - Uper-
naaru inatsisartunut qiner-
sisoqalerpat qinigassan-
ngortinnissara naatsorsuu-
tigilluinnarpara, isertuuk-
kamanngilarali maannak-
kut suliakka oqimaaqisut
annikillisikkiartortinnis-
saat siunertarigakku.
Tuusip siunissami piler-
saarutai paasivagut Nanor-
talimmi kommunalbestyrel-
sep qanittukkut ataatsi-
miinneranit imaqarniliaq
atuareerlugu. Imaqarnilia-
mi tassani atuarneqarsin-
naavoq, kommunalbestyrel-
sep Tuusi nunaminertamik
umimmateqarlissamik tu-
nisimagaa, ukiut arlalialuit
qaangiuppata 100-ut mis-
saannik umimmaqaleru-
maartussamik.
Inunnik
sungiussisariaqarput
Nunaminertaq Tuusip mis-
issoreerpaa, erseqqissarpaa-
li suli misissugassaaqisoq. -
Nunaminertaq qoorortaqar-
titerpoq, isumaqarpungalu
umimmaat tassani neriniar-
nerusarumaartut, tassa-
niippatalu nakkutiginissaat
ajornanngineralaarsuusus-
salluni. Tamanna suliassaa-
voq pingaarluinnartussaq.
Umimmaat inunnik pin-
ngitsooratik sungiussiniar-
tussaapput, tamannami
anguneqanngippat toqoraa-
soqar tu ssanngoraangat
ungoorinissaq ajornaku-
soortassaqimmat.
Umimmaateqarluni
inuussutissarsiulernissa-
mik eqqarsaat Tuusip ki-
nguneqartussaangitsutut
isiginngilaa, isigaali siunis-
saqartutut pissanganartu-
tullu, umimmanik piniar-
nermit iluanaarutaaneru-
ngaartussatut. - Umimmaat
amerlassusaat nakkutigiu-
aannarsinnaavarput taa-
maaliornitsigullu angutiku-
luut arnavissallu akornanni
pissutsit qularnaarsinnaal-
lugit aammalu toqoraasin-
naassaagut umimmaat to-
qunneqarnissaannut pitsaa-
nerpaaffianni, meqquiarne-
risigullu meqqui aammalu
amii atorluarlugit.
- Maannali paasiniaqqaa-
rallassavara umimmaateqa-
lernissamik eqqaarsaat ilu-
mut piviusunngortinneqar-
sinnaanersoq. Nanortalim-
mi kommunalbestyrelsep
aalajangernera soorunalimi
nuannaarutigaara, tamatu-
munngali tunngatillugu
aamma allanik oqartussa-
qarpoq. Soorlu nunaateqar-
nermut siunnersuisoqati-
giit. Taakkua nalilertussaa-
vaat umimmaateqarneq ku-
jataanilu nunaateqarneq
qanoq ilisaminik ataqati-
giissinnaanersut.
Umimmaat
Ivittuuneersut
AG: - Umimmaat sumit pis-
sar siar issa vigit?
- Neriuppunga Ivittuunit
pissarsissailunga, tassa-
ngaanniimmi akuersaarto-
qareernikuummat. Ivittuut
eqqaat 1987-mi umimmaler-
neqarpoq ukiumikkut assi-
giinngisitaartunik maanna-
lu 130-it missaannik umim-
maqarluni. Ila pilertorsima-
qaat. Tassani umimmaat
ukiumut 30procent missaa-
nik amerleriartarput.
- Umimmannik 10-15-nik
umimmaliinissara isumali-
utigaara, ukiuni aggersuni -
maanna suliama annikilli-
sarnerisa nalaanittaaq -
amerlilluarumaartussanik
ilaqutariit neqissaqartitaa-
nerannuttaaq naammagi-
nartumik tunngaviliiu-
maartussanik. Naatsorsuu-
tigaara 100-unik umimma-
qassasoq 50-it aalajangersi-
masuutillugit. Sinneri to-
qunneqartassapput.
AG: - Umimmaateqarnia-
raanni suut pisariaqartin-
neqarpat?
- Tamakku pillugit ilisi-
masakka suli annikeqaat,
Norge-liamissarali ima-
luunniit Alaska-liarnissara
kissaatiginartissinnaavara
tassani umimmaateqarneq
paasisaqarfiginerujumallu-
gu. Ukiut arlallit ingerlane-
ranni umimmaat amerliar-
tortussaammata maannak-
kut suliakka imaaliinnarlu-
git qimalertornavianngilak-
ka. Kisiannili arlatigut pi-
lersitsisariaqarpunga inuu-
neq tunngavissaqassapput.
Ululiortariaqarpunga ma-
skiinaqarflUu allallu assi-
giinngitsut pinngitsoorne-
qarsinnaanngitsoq, aamma-
lu traktori atorfissaqartigu-
navippara.
Aningaasat
AG: - Aningaasat sumit pis-
savigit?
- Periarfissat arlaliupput
misissugassakka misihtas-
sakka, taamaammat tamak-
ku pillugit maanna oqalli-
sinngikkallarta, taamaak-
kaluartorli oqaatigisinnaa-
vara misissuinermut atatil-
lugu aningaasanik immik-
koortitanik pissarsisoqar-
sinnaagunarmat.
AG: - Qaqugu politikki tu-
nussaviuk?
- Imaanngilaq umimmaa-
teqalerusunnikkut inuiaqa-
tigiinni akuujunnaassasu-
nga. Pisinnaasara tam aat
naapertorlugu suli suleqa-
taassaanga. Inuilaarmiuu-
lemissaq ujartunngilara.
Manna isumassarsiaannaa-
voq ilungersorumavungali
piviusunngortikkumallugu.
Tamanna aamma allanut
uattut iliorusuttunut aqqu-
taalluarsinnaavoq...
Tuusi vil være landmand
»Trapper ned« de kommende år og bosætter sig allerede fra 1995 fem kilometer
fra Uunnartoq
Josef »Tuusi« Motzfeldt,
landstingsmedlem og besty-
relsesformand i Royal Gre-
enland A/S, vil være land-
mand. Oven i købet kvæg-
farmer, med moskusokser
som husdyr. Allerede til næ-
ste år tager han land i det
uudnyttede areal mellem
Uunartoq og Sermilikfjor-
dene, opfører en beboelse og
flytter dyr til området.
- Nu er det ikke sådan, at
jeg opgiver mit hidtidige liv
næste sommer, siger Tuusi,
som vi fik fat på i Narsarsu-
aq, mens han var undervejs
fra Danmark til de sydgrøn-
landske bygder. - Jeg regner
bestemt med at stille op til
landstinget her til foråret,
men jeg vil da ikke lægge
slqul på, at det så er min
hensigt at begynde at trappe
ned på mine mest tidkræ-
vende gøremål.
Det var et referat af kom-
munalbestyrelsens møde i
Nanortalik for nylig, der ka-
stede lys over Tuusi’s frem-
tidsplaner. Heraf fremgik
nemlig, at kommunalbesty-
relsen har givet ham areal-
tildeling til en moskusokse-
farm, der i løbet af nogle år
skulle komme op på 100 dyr.
Skal vænnes til
mennesker
Tuusi har undersøgt forhol-
dene på stedet, men under-
streger, at der skam er langt
igen. - Jeg har lagt mærke til
et par dale i området, som
jeg mener moskusokserne
vil foretrække, og her vil det
være forholdsvis let at holde
kontakt med dyrene. Det
bliver nemlig en vigtig opga-
ve. Dyrene skal vænne sig til
mennesker, for ellers bliver
det helt umuligt at samle
dem til slagtning.
Josef Tuusi Motzfeldt op-
fatter ikke på nogen måde
projektet som en »slapper«,
men som et realistisk og
spændende erhvervspro-
jekt, som vil give langt stør-
re afkast end udsætninger
med jagt for øje. - Her kan vi
hele tiden styre bestanden
og sikre forholdet mellem
køer og tyre, og vi kan slagte
dyrene i den rette alder og
udnytte uld ved klipning og
skind fra slagtningerne.
- Men nu må jeg først fin-
de ud af, om projektet over-
hovedet kan gennemføres.
Jeg er natuligvis glad for
kommunalbrestyrelsens be-
slutning, men der er også
andre, der har noget at skul-
le have sagt. For eksempel
landbrugsrådet, der skal
vurdere, hvordan en mo-
skusoksefarm harmonerer
med det øvrige landbrug,
der findes i Sydgrønland.
Okser fra Ivittuut
AG: - Hvor vil du få moskus-
okserne fra?
• Jeg regner med, at jeg
kan få dem fra Ivittuut, som
har tilkendegivet, at det er
helt i orden. Her blev der sat
en mindre flok dyr af for-
skellig alder ud i 1987, og nu
er der cirka 130 dyr. Det går
altså stærkt. Bestanden
øges med ca. 30 procent om
året.
- Jeg forestiller mig at få
udsat 10-15 ungdyr, som i lø-
bet af de kommende år - og
parallelt med nedtrapnin-
gen af mine øvrige gøremål -
bliver til en god besætning
med rigeligt grundlag for et
familiebrug på stedet. Jeg
regner med, at der skal være
100 dyr med en fast grund-
besætning på ca. 50. Resten
er slagtekvæg.
AG: - Hvad skal der til for
at starte en moskusokse-
farm?
- Jeg er ikke ekspert end-
nu, men jeg kunne godt tæn-
ke mig at tage til Norge eller
Alaska for at studere farm-
drift af moskusokser der.
Desuden starter det jo lidt i
det små, som du kan forstå
af besætningens udsætning
og tilvækst. Men jeg skal na-
turligvis udstyres med en
vis standard til livets op-
hold. Jeg skal bygge bolig,
maskinhus og hvad der nu
ellers bliver brug for, og jeg
får vel også brug for en trak-
tor.
Penge
AG: - Hvor vil du skaffe pen-
ge fra?
- Der er forskellige mulig-
heder, som jeg skal i gang
med at afprøve, så lad os ik-
ke foruddiskontere noget i
den retning, men jeg kan da
godt afsløre, at det måske
kan lade sig gøre at skaffe en
del forskningsmidler til pro-
jektet.
AG: - Hvornår er du helt
færdig med politik?
- Ja , nu melder jeg mig
altså ikke ud af samfundet,
fordi jeg vil være landmand.
Jeg vil da fortsætte med at
tage del i det arbejde,jeg kan
overkomme. Det er ikke en
eneboertilværelse, jeg søger.
Projektet her er bare en god
ide, og den vil jeg kaste mig
over med ildhu og føre den
ud i livet. Det kan vel også
bane vejen for andre, som
kan tænke sig at gøre det
samme...