Atuagagdliutit

Årgang
Eksemplar

Atuagagdliutit - 20.09.1994, Side 8

Atuagagdliutit - 20.09.1994, Side 8
s Nr. 72 • 1994 »Tuusi« Josef Motzfeldt (Ass./Foto Knud Josefsen). PROKLAMA Det skal herved meddeles, at Grønlands Landsret ved beslutning af 24. juli 1994 har taget selskabet Arsuk Smedevæksted ApS, Paamiut, reg.nr. ApS 110.419 under likvidationsbehandling. Advokat Ole Horsfeldt, Fjeldvej 16, Postboks 59, 3900 Nuuk er udnævnt til likvidator. Selskabets kreditorer opfordres hermed i henhold til anpartsselskabslovens § 92 til med et varsel af 3 må- neder fra nærværende proklamas bekendtgørelse at anmelde deres krav mod selskabet. Anmeldelsen skal ske til advokat Ole Horsfeldt, Fjeldvej 16, Postboks 59, 3900 Nuuk vedlagt behørig dokumentation. Kønig, Homann & Erichsen ADVOKATFIRMA FJELDVEJ 16 • POSTBOKS 59 • DK-3900 NUUK TELEFON (299) 2 1370 • TELEFAX (299) 2 4117 Knud Rasmussenip Højskoliani Ukiakkut pikkorissarnerit: Knud Rasmussenip Højskoliani pikkorissarnerit kikkunnit peqataaffigineqarsinnaasut sulilu inis- sallit makkuupput: L Nunaqarfiga ukioq 2000 ? 3.10.—> 16.10. 2. Qallunaatuunerusoq oqaasillit kalaallisut 24.10.—-> 6.11. L Suliffissaarukkallartunut højskoleeramcq 21. IL-—> 10.12. Soqutiginnikkuit paasiniaaginnaruilluunniit at- tavigitiguL Oqarasuaat: 140 32 Fax: 149 07- Lars Olsvig-pi- sortaq. GRØNLANDSKKURSUS: Intensiv grønlandskkursus afholdes for dansk- sprogede (også grønlændere) i perioden 24.10.—>6.11. Undervisningen er holddelt, så der er også plads til dig. Forhør dig om priser og kursusbeskrivelse. Tlf.: 140 32 Fax: 149 07 - Forstander Lars Olsvig. KNUD RASMUSSENIP HØJSKOLIA Box 1008.3911 Sisimiut Telefax 149 07 . Oqarasuaat: 140 32 GRØNLANDSPOSTEN Tuusi umimmaatilittut inoorusuppoq Maanna suliani siunissami annikilHsikkiartuaartinniarpai, aappaagoralannguarlu Uunartup ungasinngisaani nunassiniarluni Josef »Tuusi« Motzfeldt umimmaatilittut inooru- suppoq. Aappaagoralanngu- aq nunaminertami Uunar- tup Sermiliullu akornan- niittumi nunaatitaarniar- poq tassani illuliorluni ta- maanngalu uumasunik nuussilluni. - Imaanngilarli maanna inuussutissarsiornera aap- pagu aasarpat unitsissagiga, Tuusi Danmarkimeereerlu- ni kujataani nunaqarfiit ti- keraariartorlugit Narsarsu- armi akunneqqasoq naapik- katsinni oqarpoq. - Uper- naaru inatsisartunut qiner- sisoqalerpat qinigassan- ngortinnissara naatsorsuu- tigilluinnarpara, isertuuk- kamanngilarali maannak- kut suliakka oqimaaqisut annikillisikkiartortinnis- saat siunertarigakku. Tuusip siunissami piler- saarutai paasivagut Nanor- talimmi kommunalbestyrel- sep qanittukkut ataatsi- miinneranit imaqarniliaq atuareerlugu. Imaqarnilia- mi tassani atuarneqarsin- naavoq, kommunalbestyrel- sep Tuusi nunaminertamik umimmateqarlissamik tu- nisimagaa, ukiut arlalialuit qaangiuppata 100-ut mis- saannik umimmaqaleru- maartussamik. Inunnik sungiussisariaqarput Nunaminertaq Tuusip mis- issoreerpaa, erseqqissarpaa- li suli misissugassaaqisoq. - Nunaminertaq qoorortaqar- titerpoq, isumaqarpungalu umimmaat tassani neriniar- nerusarumaartut, tassa- niippatalu nakkutiginissaat ajornanngineralaarsuusus- salluni. Tamanna suliassaa- voq pingaarluinnartussaq. Umimmaat inunnik pin- ngitsooratik sungiussiniar- tussaapput, tamannami anguneqanngippat toqoraa- soqar tu ssanngoraangat ungoorinissaq ajornaku- soortassaqimmat. Umimmaateqarluni inuussutissarsiulernissa- mik eqqarsaat Tuusip ki- nguneqartussaangitsutut isiginngilaa, isigaali siunis- saqartutut pissanganartu- tullu, umimmanik piniar- nermit iluanaarutaaneru- ngaartussatut. - Umimmaat amerlassusaat nakkutigiu- aannarsinnaavarput taa- maaliornitsigullu angutiku- luut arnavissallu akornanni pissutsit qularnaarsinnaal- lugit aammalu toqoraasin- naassaagut umimmaat to- qunneqarnissaannut pitsaa- nerpaaffianni, meqquiarne- risigullu meqqui aammalu amii atorluarlugit. - Maannali paasiniaqqaa- rallassavara umimmaateqa- lernissamik eqqaarsaat ilu- mut piviusunngortinneqar- sinnaanersoq. Nanortalim- mi kommunalbestyrelsep aalajangernera soorunalimi nuannaarutigaara, tamatu- munngali tunngatillugu aamma allanik oqartussa- qarpoq. Soorlu nunaateqar- nermut siunnersuisoqati- giit. Taakkua nalilertussaa- vaat umimmaateqarneq ku- jataanilu nunaateqarneq qanoq ilisaminik ataqati- giissinnaanersut. Umimmaat Ivittuuneersut AG: - Umimmaat sumit pis- sar siar issa vigit? - Neriuppunga Ivittuunit pissarsissailunga, tassa- ngaanniimmi akuersaarto- qareernikuummat. Ivittuut eqqaat 1987-mi umimmaler- neqarpoq ukiumikkut assi- giinngisitaartunik maanna- lu 130-it missaannik umim- maqarluni. Ila pilertorsima- qaat. Tassani umimmaat ukiumut 30procent missaa- nik amerleriartarput. - Umimmannik 10-15-nik umimmaliinissara isumali- utigaara, ukiuni aggersuni - maanna suliama annikilli- sarnerisa nalaanittaaq - amerlilluarumaartussanik ilaqutariit neqissaqartitaa- nerannuttaaq naammagi- nartumik tunngaviliiu- maartussanik. Naatsorsuu- tigaara 100-unik umimma- qassasoq 50-it aalajangersi- masuutillugit. Sinneri to- qunneqartassapput. AG: - Umimmaateqarnia- raanni suut pisariaqartin- neqarpat? - Tamakku pillugit ilisi- masakka suli annikeqaat, Norge-liamissarali ima- luunniit Alaska-liarnissara kissaatiginartissinnaavara tassani umimmaateqarneq paasisaqarfiginerujumallu- gu. Ukiut arlallit ingerlane- ranni umimmaat amerliar- tortussaammata maannak- kut suliakka imaaliinnarlu- git qimalertornavianngilak- ka. Kisiannili arlatigut pi- lersitsisariaqarpunga inuu- neq tunngavissaqassapput. Ululiortariaqarpunga ma- skiinaqarflUu allallu assi- giinngitsut pinngitsoorne- qarsinnaanngitsoq, aamma- lu traktori atorfissaqartigu- navippara. Aningaasat AG: - Aningaasat sumit pis- savigit? - Periarfissat arlaliupput misissugassakka misihtas- sakka, taamaammat tamak- ku pillugit maanna oqalli- sinngikkallarta, taamaak- kaluartorli oqaatigisinnaa- vara misissuinermut atatil- lugu aningaasanik immik- koortitanik pissarsisoqar- sinnaagunarmat. AG: - Qaqugu politikki tu- nussaviuk? - Imaanngilaq umimmaa- teqalerusunnikkut inuiaqa- tigiinni akuujunnaassasu- nga. Pisinnaasara tam aat naapertorlugu suli suleqa- taassaanga. Inuilaarmiuu- lemissaq ujartunngilara. Manna isumassarsiaannaa- voq ilungersorumavungali piviusunngortikkumallugu. Tamanna aamma allanut uattut iliorusuttunut aqqu- taalluarsinnaavoq... Tuusi vil være landmand »Trapper ned« de kommende år og bosætter sig allerede fra 1995 fem kilometer fra Uunnartoq Josef »Tuusi« Motzfeldt, landstingsmedlem og besty- relsesformand i Royal Gre- enland A/S, vil være land- mand. Oven i købet kvæg- farmer, med moskusokser som husdyr. Allerede til næ- ste år tager han land i det uudnyttede areal mellem Uunartoq og Sermilikfjor- dene, opfører en beboelse og flytter dyr til området. - Nu er det ikke sådan, at jeg opgiver mit hidtidige liv næste sommer, siger Tuusi, som vi fik fat på i Narsarsu- aq, mens han var undervejs fra Danmark til de sydgrøn- landske bygder. - Jeg regner bestemt med at stille op til landstinget her til foråret, men jeg vil da ikke lægge slqul på, at det så er min hensigt at begynde at trappe ned på mine mest tidkræ- vende gøremål. Det var et referat af kom- munalbestyrelsens møde i Nanortalik for nylig, der ka- stede lys over Tuusi’s frem- tidsplaner. Heraf fremgik nemlig, at kommunalbesty- relsen har givet ham areal- tildeling til en moskusokse- farm, der i løbet af nogle år skulle komme op på 100 dyr. Skal vænnes til mennesker Tuusi har undersøgt forhol- dene på stedet, men under- streger, at der skam er langt igen. - Jeg har lagt mærke til et par dale i området, som jeg mener moskusokserne vil foretrække, og her vil det være forholdsvis let at holde kontakt med dyrene. Det bliver nemlig en vigtig opga- ve. Dyrene skal vænne sig til mennesker, for ellers bliver det helt umuligt at samle dem til slagtning. Josef Tuusi Motzfeldt op- fatter ikke på nogen måde projektet som en »slapper«, men som et realistisk og spændende erhvervspro- jekt, som vil give langt stør- re afkast end udsætninger med jagt for øje. - Her kan vi hele tiden styre bestanden og sikre forholdet mellem køer og tyre, og vi kan slagte dyrene i den rette alder og udnytte uld ved klipning og skind fra slagtningerne. - Men nu må jeg først fin- de ud af, om projektet over- hovedet kan gennemføres. Jeg er natuligvis glad for kommunalbrestyrelsens be- slutning, men der er også andre, der har noget at skul- le have sagt. For eksempel landbrugsrådet, der skal vurdere, hvordan en mo- skusoksefarm harmonerer med det øvrige landbrug, der findes i Sydgrønland. Okser fra Ivittuut AG: - Hvor vil du få moskus- okserne fra? • Jeg regner med, at jeg kan få dem fra Ivittuut, som har tilkendegivet, at det er helt i orden. Her blev der sat en mindre flok dyr af for- skellig alder ud i 1987, og nu er der cirka 130 dyr. Det går altså stærkt. Bestanden øges med ca. 30 procent om året. - Jeg forestiller mig at få udsat 10-15 ungdyr, som i lø- bet af de kommende år - og parallelt med nedtrapnin- gen af mine øvrige gøremål - bliver til en god besætning med rigeligt grundlag for et familiebrug på stedet. Jeg regner med, at der skal være 100 dyr med en fast grund- besætning på ca. 50. Resten er slagtekvæg. AG: - Hvad skal der til for at starte en moskusokse- farm? - Jeg er ikke ekspert end- nu, men jeg kunne godt tæn- ke mig at tage til Norge eller Alaska for at studere farm- drift af moskusokser der. Desuden starter det jo lidt i det små, som du kan forstå af besætningens udsætning og tilvækst. Men jeg skal na- turligvis udstyres med en vis standard til livets op- hold. Jeg skal bygge bolig, maskinhus og hvad der nu ellers bliver brug for, og jeg får vel også brug for en trak- tor. Penge AG: - Hvor vil du skaffe pen- ge fra? - Der er forskellige mulig- heder, som jeg skal i gang med at afprøve, så lad os ik- ke foruddiskontere noget i den retning, men jeg kan da godt afsløre, at det måske kan lade sig gøre at skaffe en del forskningsmidler til pro- jektet. AG: - Hvornår er du helt færdig med politik? - Ja , nu melder jeg mig altså ikke ud af samfundet, fordi jeg vil være landmand. Jeg vil da fortsætte med at tage del i det arbejde,jeg kan overkomme. Det er ikke en eneboertilværelse, jeg søger. Projektet her er bare en god ide, og den vil jeg kaste mig over med ildhu og føre den ud i livet. Det kan vel også bane vejen for andre, som kan tænke sig at gøre det samme...

x

Atuagagdliutit

Direkte link

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.