Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 03.02.1998, Blaðsíða 24

Atuagagdliutit - 03.02.1998, Blaðsíða 24
Kiriamiut tamarmik sulisarput. Uani angut nuunniartup pisataanik poortuilluni cykeliminut usilersuivoq. Alle kinesere er i arbejde. Her er en flyttemand igang med at pakke sammen på sin cykel. Kalaallip Kina-meemgaamera Borgmester Agnethe Davidsen Kina-mik takunneqqaarnini nuannarilluarpaa 5 788880 000017 W s. ?? s Pi S NUUK(LRH) - Aamarsuit kiassaatigineqarmata silaan- naq ussissumik qernertorsu- armik pujoruttormat inuit aq- qusinermi qitserartuinnaap- put, pissusissamisoortutullu assamminnik kakkittarput i- nuit aqqutaannut erfagiutiin- nartakkaminnik. Illoqarfim- mi Harbin-itut ittumi, eqqaa- miui ilanngullugit 7 millionit missaannik inulimmi, inup- passuit ulloq naallugu aqqu- sinermut qitserarlutillu kak- kittarput. Taamaattorli borg- mester Agnethe Davidsenip Kina-meerngaarnini nuanna- ralugu tupigusullunilu nuan- nersumik eqqartorpaa. - Ullualunnguit qaangium- mata sooq inuit aqqusiner- mut qitserarlutillu kakkittar- nersut paasisinnaalerparput. Kalaallit Nunaanninngaan- neeraanni silaannaa ajorluin- narpoq, borgmester Agnethe Davidsen, Kina-miissinnar- luni uteqqammisoq oqarpoq, tassaniinnerminilu nunarsu- armi illoqarfiit ukiuusartut borgmesteriisa kattuffiata a- taatsimiititsineranut, ukiut al- lorlugit pisartumut peqataa- simavoq. - Ajungaarmat akunnittar- fiup najukkatta isaariaanut tungit qaqortut siaarsimasar- put, taakkulu isinnginnitsinni paaq kamippatsinniittoq peerniarlugu allugiartorfigi- sarpagut, Agnethe Davidsen nassuiaavoq. Issittuni illoqarfiit Harbin issittumiippoq, Ka- laallilli Nunaannut sanilliul- lugu nittaappiarneq ajorpoq. Aputimininnguaq, Agnethe- p angalaqataasalu tumma- gaat ipertoorujussuuvoq. - Aput kinamiut pilluatigi- sarpaat. Peking-imut tikik- katta nittaappoq, innuttaasul- lu isumaqarput issittuni illo- qarfinnit pitsaasumik nassa- taqartugut, Agnethe David- sen oqarpoq, Kina-milu bii- leqqaarnermini toqussasori- lersimagaluarpoq. - Aqqusinerni biilit, cyki- lit, inuit, hiistit siutituullu i- maaginnavipput. Imminnut a- kulloqquallutik ingerlaarput, nipersuarlu ingasavilluni. U- ippallernangaarmat akunnit- tarfimmut ingerlaarnitsinni ajutooqataallunga toqunissa- ra qulariunnaaraluarpara. Ki- ngornagut paasivaiput biiler- tut biiliminnik siggartartitsi- sarnerat isumaqartoq. Im- minnut nalunaarfigeqattaat- tarput. Paasivarpullu biilinik ajutoortarnerit, soorlu Dan- mark-imut naleqqiullugit i- kinnerujussuusut, Agnethe Davidsen oqarpoq, aqqusinik- kulli ikaaqqaarnialerami ta- manna uppemarsisorinngilaa. - Aallaqqaammut aqqusi- neq ikaamialerakku eqqissil- lunga ikaarniaraluarpara. Ki- namiummi taamaattarmata. Biililli siuliit siggarfigim- mannga pissippunga, pisin- naasaralu tamaat arpallunga siumut aallarlunga. Kingor- nagulli biilit siggartitsisame- rat ilikkaamigakku paasivara uniinnartussaasimagaluarlu- nga. Tullianik aqqusinikkut ikaamialerama kinamiu at- tuuillugu ikaaqatigaara, taas- sumalu inussiarnersumik qu- ngujulaffigaanga. Uangami kinamiuunnginnera malun- nartorujussuuvoq, Agnethe Davidsen illarpoq. Tamarmik sulisarput Borgmester Agnethe David- sen-ip Kina-miinnermini ma- lugilluagaasa ilagaat kikkut tamarmik, qanorluunniit u- toqqaassuseqaraluarunik su- limmata. - Kikkut tamarmik, inuu- suttuugaluarunik utoqqaaga- luarunilluunniit sulipput. I- nunnik isumaginniffeqanngi- laq, taamaammallu inuussu- tissarsiorniarlutik aningaasa- nik pissarsiniartariaqartar- put. Aammalu nukippassuit atortarpaat. Ilaat nutsertut pi- sataannik usillutik cykilinik ingerlaartut. Sila 30-nik issit- toq amat utoqqaanerusut an- noraaminernik ivigarsuarnik atungalinnik skooqarlutik aqqusinerni sanertut. Inuillu millionilippassuit naapitama akornanni innarluutilik ataa- siinnavik qinusartuusoq naa- pippara. Oqarfigineqarpu- gullu kinamiut utoqqali- ngaatsiartartut. Nerisaqarne- rat timertillu atorlugu artor- nartunik suliaqarnerat peqqu- taasimassaaq, Agnethe Da- vidsen isumaqarpoq. - Aammattaarli malugaara innuttaasut pujortartuunngit- sut. Kinamiunit ikittuinnan- nguit pujortartut takuakka, Agnethe Davidsen oqarpoq, aammattaarlu Kinamiut Qar- marsuat qaqisimavaa. - Siullermik aqqusineq ta- kisooq ingerlaffigereerlugu aatsaat majuartarfik tikippar- put. Tummeqqat 1646-t sivi- ngasut majuarfigeqqaarlugit qarmarsuarmut qaqivugut. Misigisaq imaannaannge- qaaq. Eqqarsaatigalugu Kri- stusip inunngomissaa ukiu- nik 500-nik sioqqullugu inuit qarmarsuaq suliarisimagaat, maannalu suli piusoq maju- arfigineqarsinnaallunilu. Tu- pinnaqaaq, Agnethe David- sen oqarpoq, nuannarinnip- pasillunilu oqaluttuarpoq, 70-inik ukiulik Priscilla Jo- sefsen, amminik mersukka- nik takutitsiartorluni angala- qataasoq Kinamiut Qarmar- suannut majuaqataasimam- mat. - Kakkaqaaq, Agnethe Da- vidsen oqarpoq. Et grønlandsk møde med Kina Borgmester Agnethe Davidsen er begejstret for sit første møde med Kina NUUK(LRH) - Luften var så tyk af sort røg fra opvarm- ning med kul, at folk ikke ale- ne gik og spyttede på gaden, men også som det mest na- turlige snød næsen i hånden og klaskede det ud på forto- vet. I en by som Harbin med et stort opland med omkring syv millioner mennesker, bli- ver det faktisk til en hel del mennesker, der går og spyt- ter og snyder næser dagen lang. Alligevel er det en be- gejstret og imponeret borg- mester Agnethe Davidsen, der taler varmt om sit første møde med Kina. - Efter nogle dage kunne vi faktisk godt forstå, hvorfor folk gik og spyttede og snød næser på gaden. Når man kommer fra Grønland, var luften et rent mareridt, siger borgmester Agnethe David- sen, som netop er vendt hjem fra Kina, hvor hun var til borg- mestermøde i organisationen, som hvert andet år holder møde for repræsentanter for vinterbyer fra hele kloden. - Det var så slemt, at der var bredt hvide lagner ud for- an indgangen til vores hotel, så vi kunne tørre det sorte snavs af vore støvler, inden vi gik ind, forklarer Agnethe Davidsen. Kolde byer Der er koldt i Harbin, men modsat Grønland, kommer der næsten ingen nedbør. Og den smule sne Agnethe og hendes kolleger kunne betræ- de var møgbeskidt. - Sne betyder lykke for ki- neserne. Da vi ankom til Pe- king i snevejr, forbandt be- folkningen det med, at vi fra de kolde byer ankom med noget godt, fortæller Agnet- he Davidsen, som troede hun skulle dø på sin første tur med bil i Kina. - Der var et stort kaos af biler, cyklister, mennesker, heste og æsler på gaderne. De kørte ud og ind mellem hinanden, og larmen var bare enorm. Det virkede så kao- tisk, at jeg var overbevist om, at jeg skulle dø i en bilulyk- ke på vej til hotellet. Senere fandt vi ud af, at bilisternes hylen med hornet har en me- ning. De dytter signaler til hinanden. Og vi fik at vide, at trafikulykkerne er helt i bund i forhold til for eksem- pel Danmark. De har bare deres egen kultur i trafikken, siger Agnethe Davidsen, som dog ikke var helt overbevist, da hun skulle krydse en vej for første gang. -1 starten forsøgte jeg at gå stille og roligt over vejen. Agnethe Davidsen:- Kinamiut Qarmarsuata qaqinera misigisaavoq imaannaanngitsoq. Agnethe Davidsen:- Det var en helt fantastisk oplevelse at bestige den kinesiske mur. Sådan som man gør i Kina. Men da den første bil dyttede af mig, satte jeg i et spring og løb alt, hvad jeg kunne frem- ad. Da jeg senere lærte lidt om signalerne i dyttene, kun- ne jeg godt se, at jeg blot skulle have stået stille. Næste gang jeg skulle over en gade, klistrede jeg mig dog næsten sammen med en kineser, som smilede venligt til mig. Det var jo tydeligt, jeg ikke var kineser, griner Agnethe Da- vidsen. Alle arbejder En anden ting, borgmester Agnethe Davidsen lagde spe- cielt mærke til under sit be- søg i Kina, var, at alle, uanset alder, var i arbejde. - Alle, unge som gamle, arbejdede. Der findes ingen socialhjælp, så man må selv skaffe sig penge for at over- leve. Og så brugte de mange kræfter. Nogle cyklede rundt på gaderne med flyttegods, som kunne være i en flytte- vogn. Ældre kvinder gik på gaderne og fejede i 30 gra- ders kulde i små lærredssko med sivsåler. Og blandt de mange millioner mennesker mødte, så jeg kun en enkelt handicappet, som tiggede. Og alligevel fik vi at vide, at kinesere bliver gamle. Det må hænge sammen med kosten og det hårde fysiske arbejde, mener Agnethe Davidsen. - Men jeg lagde også mær- ke til, at det var en befolk- ning, som ikke røg. Det var kun ganske få kinesere, jeg så ryge, siger Agnethe Da- vidsen, som også besteg den Kinesiske Mur. - Først skulle vi gå op ad en lang vej, før vi kom til trap- perne. 1646 stejle trin skulle vi op, før vi kom op på mu- ren. Det var en helt fantastisk oplevelse. Tænk sig, at folk fra 500 før kristi fødsel har lavet denne mur, og at den stadig eksisterer og kan be- stiges. Det er utroligt, siger Agnethe Davidsen, som med beundring i stemmen for- tæller, at også den 70-årige Priscilla Josefsen, som var med på turen for at præsente- re skindarbejder, besteg den Kinesiske Mur. - Det er meget flot klaret, siger Agnethe Davidsen. ASS./ FOTO: NAMM1NEQ PIGISAQ/PR1VATFOTO

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.