Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 15.07.1999, Blaðsíða 3

Atuagagdliutit - 15.07.1999, Blaðsíða 3
GRØNLANDSPOSTEN MARLUNNGORNEQ 4. MAJ 1999 • 3 Politisk topmøde i sommervarmen Udenrigs- og sikkerhedspolitiske udvalg blev hasteindkaldt til møde i Nuuk (EE) - En håndfuld ferieren- de landstingsmedlemmer og landsstyremedlemmer kom fra nær og fjern for at holde et to timer langt møde i Nuuk i tirsdags. Mødet var hasteindkaldt i slutningen af sidste uge af landsstyreformand Jonathan Motzfeldt, der også var på ferie udenfor Grønland. Formanden for Landstin- gets udenrigs- og sikker- hedspolitisk udvalg, Malii- nannguaq M. Mølgaard, duk- kede op med fly midt om nat- ten mellem mandag og tirs- dag. De enkelte medlemmer blev ikke informeret om mødets indhold, før de hastigt tog det første fly til Nuuk. Men det har åbenbart dre- jet sig om embedsmandsud- valgets arbejde om udviklin- gen i Grønlands indflydelse i udenrigs- og sikkerhedsud- valg. Det er ihvertfald den officielle forklaring. Annorakudvalg Landsstyreformand Jonathan Motzfeldt siger, at han og medlem i udvalget, direktør Kuupik Kleist har forklaret sig overfor udenrigs- og sik- kerhedspolitisk udvalg, om den rapport, som han og statsministeren får udleveret i forbindelse med Rigsmødet på Færøerne den 10. august. Rapporten er ikke færdig. Det bliver den først i slutnin- gen af juli. Annorakudvalget, som landsstyreformanden popu- lært kalder embedsmandsud- valget, er sammensat af repræsentanter fra hjemme- styret og udenrigs- forsvars- og statsministeriet. Det har fået til opgave at udarbejde en rapport over udviklingen i Grønlands for- hold i udenrigs- og sikker- hedspolitik i de sidste tyve år, siden hjemmestyrets ind- førelse i 1979. Dobbelt sikkerhedspolitik På papiret har Grønland ingen indflydelse over uden- rigs- og sikkerhedspolitik. Det afgør staten suverænt. Men reelt er der sket en udvikling. Hjemmestyret har nemlig lidt efter lidt fået stør- re indflydelse på udenrigspo- litikken, for eksempel i fiske- ri- og handelsspørgsmål, samt i forholdet til nabolan- de. Men i sikkerhedsspørgs- mål er situationen en helt anden, der holder Danmark fast på sit suverænitet i rigets forsvarspolitik. Og netop spørgsmålet om statens for- svarspolitiske aftale med amerikanerne har været et kildent spørgsmål imellem hjemmestyret og staten, der har fået sindene i kog blandt vore politikere. Specielt i de sidste år, hvor den ene rap- port efter den anden har afs- løret, at Danmark har kørt dobbelt sikkerhedspolitik, én for Danmark og en anden for Grønland, godt begravet i et mørkt skab. Kommission Formanden for udenrigs- og sikkerhedspolitisk udvalg, Maliinannguaq M. Mølgaard understreger, at det kun er en orientering om arbejdet i annorakudvalget, udvalget har fået under sit hastemøde. - Vi kan ikke komme nær- mere ind på annorakudval- gets arbejde før, der er udar- bejdet en rapport, og de poli- tiske drøftelser går igang. - Der vil ligge en rede- gørelse i Landstinget, når efterårsamlingen starter i september, siger Maliinann- guaq M. Mølgaard. Hun understreger også, at lands- styret vil nedsætte en kom- mission, der skal komme med forslag til øget indfly- delse på udenrigs- og sikker- hedspolitik. Det sker i løbet Maliinannguaq M. Mølgaard. af efteråret, sådan som det er aftalt i landsstyrets samar- bejdsaftale. Jonathan Motzfeldt, vil ikke udtale sig om mødet i sikkerheds- og udenrigspoli- tisk udvalg, der faktisk er et tys-tysudvalg, fordi sikker- hedsspørgsmål er beskyttet i offentlighedsloven. - Jeg kan. kun sige at jeg har forklaret mig overfor udvalget om annorakudval- gets arbejde, sagde han, før han hastede videre til Køben- havn. Nilsson nikanarsaasutut unnerluutigineqartoq Inu:IT A/S'p pisortaata Martin Gjødvad-ip pisussaatitaanini eqqunngitsuunerarpaa NUUK(TK) - Inu:IT A/S-ip pisortaata Martin Gjødvad-ip inatsisartunut ilaasortaq Anders Nilsson politiinut un- nerluutigivaa. Martin Gjød- vad isumaqarpoq Anders Nilsson 9. juli radioaviisimut oqaaseqaataanit nikanarsar- neqarsimalluni. Radioaviisimi oqaaseqaa- taanut allakkat ulloq taanna Inatsartut siulittaasoqarfianut nassiussani tunngaviupput. Allakkani Anders Nilsson isumaqarpoq Namminersor- nerusut qarasaasiaqarfiani immikkut isumannaassuser- mik misissuinermi atuisut ilisimaneqanngitsut marluk paasineqarsimasut, taakkulu iluarisaminnik qarasaasiani »qupperaasinnaasimasut«. Anders Nilssonip saaffi- ginnimmat aqagukkut Inatsi- sartut siulittaasuata Johan Lund Olsenip politiit qinnu- igai misissueqqullugit. Uppemarsaateqanngilaq - Ajuallaatigaara Anders Nilssonip oqaaseqaataanut taamaallaat tusatsiakkat tun- ngavigineqarmata, Martin Gjødvad AG-mut oqarpoq. Martin Gjødvad Nuummi politiinut unnerluussinermini allappoq pasillernerit tun- ngavissaqanngitsut, kiisalu pasilliutit suliffeqarfiutimi- nut imminullu tamanit tatigi- neqarneranut millisaataasut. Taamaattumik Martin Gjød- vad pisinnaatippoq piner- luuteqarsimanermut eqqartu- ussisoqassagaluarpat Anders Nilsson taarsiisussanngor- tinniarlugu piumasaqassallu- ni. Martin Gjødvad-ip aamma Nuummi politiit paasinia- aqquai Inu:IT A/S-ip Nam- minersornerusut qarasaasia- qarfianik ingerlatsinissamut isumaqatigiissutaa tamanut saqqummiussimammagu i- natsisinik unioqqutitsineru- nersoq. Martin Gjødvad-ip isumaa malillugu »allanut saqqummiuteqqusaanngitsu- mik« isumaqatigiissusior- toqarsimammat. Unioqqutitsisoqanngilaq Qarasaasiaqarfimmi pisor- taagallartoq Lene Gaaei pi- ngasunngornermi tusagassiu- utinut nalunaaruteqarpoq. Tassani allappoq Nammi- nersomerusut qarasaasiaqar- fiani inatsisinik unioqqutit- sisoqarsimanngitsoq ima- luunniit pisussaatitaanngitsu- nik atuisoqarsimanngitsoq. - Ilumoorpoq paasigatsigu atuisoq ataaseq nalunaarne- qarsimammat kinaassusersi- sinnaanngisatsinnik, Lene Gaaei oqarpoq. - Taamaattumik qarasaasi- aqarfimmi toqqortat immik- kut ilisimasalinnut arlaannut attuumassuteqanngitsunut misissortinniarpagut, tassalu suliffeqarfik Novell, qara- saasiami suleriaatsinik iluar- siisimasut, paasiniartissallu- gu atuisoq qanga kimillu na- lunaarsorneqarsimanersoq, erseqqissarusupparali atui- soq tassaasimammat killilim- mik pisinnaatitaaffilik. Politiit tullinnguupput Maannalu politiit paasinia- asussanngorput. Politimeste- riugallartoq John Kølbæk AG-mut uppernarsarpaa un- nerluussut tigoreersimallugu. - Inatsisartut siulittaaso- qarfianit unnerluussut misis- soqqaassallugu aalajanger- pugut, paasiniaanermilu paa- sisat tunngavigalugit Martin Gjødvad-ip Anders Nilsson- imit nikanarsarneqarsima- nerminik unnerluutiginnin- nera isummerfigissavarput, John Kølbæk oqarpoq. Aasarissinerani ataatsimiinneq Nunanut allanut isumannaallisaanermullu ataatsimiititaat tuaviortumik ataatsimiigiaqquneqartoq (EE) - Inatsisartunut naalak- kersuisunullu ilaasortat a- merlanngitsut aasaanerani sulinngiffeqartut marlun- ngormat Nuummut ataatsi- miigiarput nal. akunnerini marlunni. Tuaviortumik ataatsimii- giaqqusivoq naalakkersuisut siulittaasuat Jonathan Motz- feldt, sulinngiffeqarluni nu- nami aamma allamiittoq. Inatsisartut nunanut alla- nut isumannaallisaanermullu ataatsimiititaanni siulittaasoq Maliinannguaq M. Mølgaard marlunngornerup unnuaanni timmisartumut ilaalluni ti- kippoq. Ilaasortat ataasiakkaat tim- misartorlutik Nuulianngin- nerminni ilisimatinneqan- ngillat ataatsimiinnermi suut eqqartorneqassanersul. Ataatsimiinnermili oqalli- sigineqarunarpoq nunanut allanut isumannaallisaaner- mullu ataatsimiititami Ka- laallit Nunaata sunniuteqar- nerata ingerlanera pillugu atorfillit ataatsimiititat sulia- qarsimanerat. Taamatummi pisortanit nalunaartoqarpoq. Ataatsimiititaq Naalakkersuisut siulittaasuat Jonathan Motzfeldt oqarpoq, nammineq ataatsimiititamul- lu ilaasortap Kuupik Kleist- ip nunanut allanut isuman- naallisaanermullu politike- qarnermut ataatsimiititamut nassuiaatigisimallugu nalu- naarusiaq, nammineq stats- ministerillu tigusassaat, naa- lagaaffeqatigiit 10. august Savalimmiuni ataatsimiin- nissaannut atatillugu. Nalunaarusiaq suli naam- massineqanngilaq, julip naa- lernerani aatsaat naammassi- neqassalluni. Ataatsimiititaq Annorak, atorfilinnik ataatsimiititaq naalakkersuisut siulittaa- suannit taama taagorneqar- mat, inuttaqarpoq namminer- sornerullutik oqartussanit, nunanut allanut, illersornis- samut statsminstereqarfim- miilu sinniisunik. Marloqiusaq Nunanut allanut isumannaal- lisaanermullu politikeqarner- mi Kalaallit Nunaat sunniu- teqanngikkaluarpoq. Tama- tumani naalagaaffik kisimi oqartussaammat. Tamatuma- nili ineriartortoqarsimavoq. Tassami namminersornerul- lutik oqartussat piffissap ingerlanerani nunanut allanut politikeqarnermi sunniuteqa- leriartorsimammata, asser- suutigalugu aalisarnermut niuernermullu apeqqutini, kiisalu nunanut qanitanut pissuseqarnermi. Isumannaallisaanermulli apeqqummi pissutsit allar- luinnaapput, naalagaaffiup illersorneqarnissaani Dan- mark nammineerluinnarluni aalajangeerusuttarmat. Naa- lagaaffiullu illersornissamut politikeqarnerani amerikar- miunik isumaqatigiissut naa- lagaaffiup namminersorne- rullutillu oqartussat akoman- ni apeqqutaavoq ilungersu- nartoq, politikeritta akornan- ni aalassatsitsisimasoq. Pi- ngaartumik ukiuni kinguller- ni, nalunaarusiat imaaginna- vissut takutimmassuk isu- mannaallisaanermut politi- keqarnermi Danmark mar- loqiusamik ingerlatsisima- soq, siulleq Danmark-imut atuuttoq tullialu Kalaallit Nunaannut atuuttoq, isertor- neqarluinnartut. Kommissioni Nunanut allanut isumannaal- lisaanermullu ataatsimiitita- mi siulittaasup Maliinan- nguaq M. Mølgaard-ip er- seqqissaatigaa, ataatsimiitiap annoraap sulinera ataatsimii- titami paasissutissiissutigine- qartoq. - Ataatsimiititap annoraap sulinera qanimut eqqartor- sinnaanngilarput nalunaaru- siamik suliaqartoqartinnagu, politikikkullu oqallinnerit aallartitsinnagit. - Ukiakkut ataatsimiinneq septemberimi aallartippat Inatsisartut nassuiaammik tunineqassapput, Maliinan- nguaq M. Mølgaard oqarpoq. llanngullugu erseqqissaati- gaa, naalakkersuisut kom- mission-imik pilersitsiniar- tut, nunanut allanut isuman- naallisaanermullu politike- qarnermi sunniuteqameruler- nissaq pillugu siunnersuum- mik siunnersuusiortussamik. Nunanut allanut isuman- naallisaanermullu ataatsimii- titap ataatsimiinnera pillugu Jonathan Motzfeldt oqaase- qarumanngilaq, ataatsimiiti- taq isertuussisuummat, isu- mannaallisaanermut apeqqu- tit illersorneqarmata pisortat saqqummiussisussaatitaane- rat pillugu inatsimmi. - Taamaallaat oqaatigisin- naavara nassuiaasimagatta, taama oqarpoq, København- imut aallannginnermini. Nilsson anmeldt for æreskrænkelse Martin Gjødvad afviser beskyldningerne om uretmæssig adgang til edb-systemet i hjemmestyret NUUK (TK) - Direktøren for det privatejede InurlT A/S, direktør Martin Gjødvad, har anmeldt landstingsmedlem Anders Nilsson til politiet. Martin Gjødvad mener hans ære er krænket i forbindelse med de udtalelser, som An- ders Nilsson fremsatte i Ra- dioavisen den 9. juli. Udtalelserne i Radioavisen blev fremsat på baggrund af et brev, han samme dag hav- de sendt til Landstingets for- mandsskab. I brevet hævder Anders Nilsson, at et ekstra- ordinært sikkerhedscheck i hjemmestyrets edb-system havde afsløret to ukendte brugere, der kunne bevæge sig frit i systemet på »læseni- veau«. Henvendelsen fra Anders Nilsson fik dagen efter Landstingets formand, Johan Lund Olsen, til at bede poli- tiet undersøge forholdet. Ingen dokumentation - Det, der har krænket mig er, at udtalelserne alene er frem- sat på baggrund af, hvad An- ders Nilsson har hørt, siger Martin Gjødvad til AG. I sin anmeldelse til politiet i Nuuk skriver Martin Gjød- vad, at beskyldningerne er grundløse, samt at de er med til at nedsætte både selska- bets og hans egen agtelse i offentligheden. Derfor forbe- holder Martin Gjødvad sig ret til ved en eventuel efter- følgende kriminalsag at rejse krav om erstatning over for Anders Nilsson. Desuden har Martin Gjød- vad bedt politiet i Nuuk undersøge, om det er lovligt det at offentliggøre den driftsstøtteaftale, som Inu:IT A/S har indgået med Hjem- mestyrets Edb-afdeling, efter Martin Gjødvads mening »i fortrolighed«. Ingen ulovligheder Edb-afdelingens konstituere- de chef, Lene Gaaei, udsend- te onsdag formiddag en pres- semeddelelse. Her hævder hun, at der på intet tidspunkt er konstateret ulovligheder eller uretmæssig adgang til hjemmestyrets edb-system. - Det er rigtigt, at vi har konstateret, at der er oprettet en bruger, som vi ikke umid- delbart har kunnet identifice- res, siger Lene Gaaei. - Derfor har vi efterfølgen- de taget initiativ til at rele- vante backup-bånd fra Edb- afdelingen bliver gennem- gået af eksperter fra en uvil- dig instans, nemlig firmaet Novell, der har konstrueret systemet, alene for at konsta- tere, hvornår og af hvem bru- gerkontoen blev oprettet. Men jeg vil gerne slå fast at der er tale om en bruger med begrænsede rettigheder. Nu er det politiets tur Nu er det så politiets tur til at rede de spegede tråde ud. Fungerende politimester John Kølbæk bekræfter over for AG, at han har modtaget anmeldelserne. - Rent praktisk har vi be- sluttet først at undersøge den anmeldelse vi har fået fra Landstingets formandsskab, og alt efter hvad efterforsk- ningen viser, vil vi efterføl- gende tage stilling til den anmeldelse, som Martin Gjødvad har indgivet mod Anders Nilsson for æres- krænkelse, siger John Køl- bæk.

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.