Det Nye Nord - 01.09.1922, Blaðsíða 12

Side 146
DET NYE NORD
August—September 1922
BEFOLKNINGSPROBJLEMET I FINLAND.
Europa existera tre befolkningsproblem, vart och
ett direkt eller indirekt av betydelse for de skan-
dinaviska lånderna och Finland. Forst och fråmst
problemen rorande den relativa overbefolkningen i
vissa agrarstater och en eventueil sådan i de euro-
peiska industristaterna. Men dessutom existerar i
Europa ånnu det »franska« befoikningsprobiemet:
frågan om den retarderande befolkningstillvåxten. Det
sistnåmnda har tillsvidare kanske storre hetydeise som
en politisktnationell maktfråga an som ett existens-
probiem. 1 Skandinavien har denna fråga betydelse
framst for Sverige och hinlands svenskatalande be-
folkning.
Orsakerna till overbefolkningen i agrarstaterna åro
kånda. Mojligheterna for folkokning i dessa år o,
ceteris paribus, netydligt mera kringskurna ån i in-
dustristater. Jordbruket år en Horisontal nåring, jord-
bruksproduktionen år bunden vid arealen. Jordbruks-
produktionen begrånsas horisontalt av odlingsarealens
storiek, vertikalt av lagen om jordens avtagande pro-
duktivitet. Så långe dessa grånser ej åro nadda, kan
i en agrarstat, dår befolkningens levnadsstandard ofta
år lågre ån i en industristat, befolkningstillvåxten till
och med vara storre ån i den sistnåmnda. Detta
ådagalågger t. ex. erfarenheten under senaste århun-
drade: befolkningstillvåxten i det jordbruk idkande Ost-
europa har varit snabbare ån i Våsteuropas industri-
stater, Finlands folkokning har varit storre ån medel-
foikokningen i Skandinavien.
Men da dessa grånser uppnatts biir befolkningstiii-
våxten beroende av den industrieiia utvecklmgen. Av
relativ overbefolkning biand jordbrukare foljer nåm-
ligen: antingen måste levnadstandarden sånkas eller
också maste man tillgripa emigration och den mo-
derna industrin eiier till en borjan vardera. Så gott
som varje folk i Europa har genomgått detta skede:
i Våst- och Mellaneuropa tidigare, i Osteuropa senare.
Och sålunda ha emigrations- och industriaiiserings-
foreteelseriia under forloppet av senaste århundrade
forskjutits från Våst till Osteuropa. Som bekant har
man beråknat, att av antalet europeer, som i borjan
av detta århundrade, fore vårldskriget, utvandrade till
Amerika, 7/s kommo från agrarstater, endast Vs från
industristater. Jåmvål Finlands befolkningshistoria
har haft att uppvisa ett liknande skede under det
gångna seklets sista årtionden. Industrialismen i Fin-
land uppkom egentligen då, emigrationen likaså, om
också i storre utstråckning forst under detta århun-
drade. I Finland intråffade detta skede betydligt se-
nare ån i Våsteuropa och i någon mån senare ån i
Skandinavien.
Men fore kriget diskuterade man ivrigt det over-
befoikningsprobiém, som ansags hota Europas indu-
stristater.
I tugt sett kunde det synas som om i varje stat den
moderna industrm skulle mojnggora en nåstan obe-
grånsad tilivåxt av befolkningen. 1 slutet av 1600
taiet beråknade tving, att ett jordbrukande England
kunde iuda en befolkning av iiogst 22 rnilj. och att
detta maximum kunde uppnås forst omkr. ar 3600.
Det industrieiia England uppnadde denna befoikmngs-
numerår om 22 milj. redan år lo/l. Den industriella
produktionen år ej i samma man bunden vid arealen
som jordbruksproduktionen. Ueli de behov, som tiii-
fredstalias med mdustrialster, kunna i allmånhet be-
tydligt utvidgas och bkas.
Ett exempei. Da man beråknat att Europas befolk-
ning med en nka snabo folkokning som under de
senaste artiondena inom ett par liundra ar vore tva
ganger sa stor som den nuvarande befolkningen pa
jordKiotet, sa vore detta teoretiskt fulit mojligt. 1 den
man nåinligen Europa i utbyte mot mdustrialster fran
andra våridsdelar kan ernana de naringsamnen och
ravaror, viikas produktion år neroende av arealen.
men också folkokningen i industristater liar sina gran-
ser. Orånsen uppnas når de nuvarande agrar- ocii
ravarustaterna na uppdrivit sm industri och befoik-
nmgsnumerår sa hogt, att de ej långre at andra kunna
avsta naringsamnen och ravaror och ej deller sjålva
beliova kopa fårdiga industriaister i stegrad grad,
jamfort med det, de kunna avsta at andra. Detta
sakfornållande år redan radande i nagra agrarstater i
Europa, angående viika saken beiysande statistik fore-
ligger. Under detta århundrade har enligt mina be-
råiiningar Kyssiands nettoimport (den exporten over-
skjutande delen av importen; av fårdiga industriaister
relativt icke vidare tiilvuxit, jamfort med heia om-
såttningen av fårdiga industriaister. Detsamma har
fornåliandet varit i Finland. I Sverige har denna
nettoimport hastigt avtagit. Det relativt litet utveck-
Iade industrin i de vidstråckta utomeuropeiska lån-
derna och dessas stora tillgång på nåringsåmnen och
råvaror kan framskjuta denna Europas industristater
hotande kris.
Eventueila nya upplinningar kunna likaså ha samma
verkan. Sårskilt stor betydelse har i detta avseende
isynnerhet utveckiingstendensen på de moderna tekno-
kemiska upplinningarnas område, som Sombart upp-
mårksammat. Som ett resultat av de moderna tekno-
kemiska uppfinningarna framstår en allt storre for-
måga att vid produktionen ersåtta organiska åmnen
med oorganiska. Nyttigheter av organiskt ursprung,
till viikas framstållning fordras odlingsareal, kunna,
i den mån de tjåna icke-nåringsåndamål, alltmer er-
såttas med aister av oorganiskt ursprung. Likaså or-
ganisk drivkraft, som erfordrar nåringsmedel, med
mekanisk, och sålunda frigores den existerande od-
lingsarealen i allt storre utstråckning for framstållning