Atuagagdliutit - 01.07.1951, Side 26

110
ATUAGAGDLIUTIT
nr. 13—18
rartoKarKajarsimaKaoK nakorsaut tåuna nav-
ssårineKarsimångikaluarpat.
nalungilarput nåpautit avdlat inuit ilanit pi-
ngitsorneKarsinaussartut, kisiåne nåpaut mæsli-
nge taimåingilaK. ingerdlassarpoK pingitsugaKar-
sinåungitsutut kikorssuit kikunguitdlo tamaisa
avKutigalugit. ilumutdlo atautsikut igdlup inue
tamåkerdlugit ilungersornartuvoK sulissugssaile-
idnartorssugame. ikiuisinaussumingme tåluitoKå-
ngigpat igdlup inue maungåinaK asule utarKiu-
ssårtarput isertugssånguaK kisiat isumavdlutiga-
lugo. nåparardluarneKartitdlugo nunaKarfik to-
Kungassutut ilissarpoK inunguamik takussag-
ssaerutdlune nipaitdleKalunilo isumaliuteKarKa-
jånarseKalune. sulineK tamarine inussutigssar-
siornerdlo soruname unigdluinartarput. nauk uv-
dlut tåssaugaluartut inuit fimårigsivdluai-figine-
russartagait ukiugssaniutdlo pigssarsiorfiussar-
tugaluit. taimåitumik nåpaut ama tamåkua tu-
ngåtigut suniutilerujugssusaoK pingårtumik
ukioro.
nåpaut såkortugame kingunipiloKartarpoK
issitigut, sianiutitigut niarKukutdlo. atuissut ilai-
sa Kangeréraluardlugo sivisumik tamåkuninga
akornutigssarsivfigissarpåt, imaKalo Kavsit inu-
nermingne atajuartugssamik akornutigssarsivfi-
galugo. kuj anaKaordle amerdlanerpånit suniutit
tamålco pingitsorneKartarmata. åmauna når-
(UungncrtaligssuaK pikunavigsorssuarmingoK,
uvanga tåuna oKåtångilara. atuissut unersiutigi-
neK ajorpåt, imaKame mæslingersimassut Kitipa-
jåve ajorungnaernermilc kingornagut nåi'dlug-
put.
åma singnagtoi'nartoi’xijugssuvoK takoi’dlu-
gaussanik feberip pilersitagainik. seKunginaråi-
ne siit erKumitsut ei’itai’saxitigingisat issigissai’ia-
Kalersarput uikåinilo pérutardlutik. ajoi'ung-
naernerup kingornatigut tamåkuninga emartui-
kujugtut tusarnårdlugit KungujulångitsorneK
ajornartaKaoK ilait erKumivigtaramik tivsinai'-
dlutigdlo.
ilumutdlo avdlatut OKarneK ajornaitaoif nå-
paut mæslinge nåpautipalåvigssuvoK misigdlei'-
naKissoK taimåitumigdlo atuisimassuvtinut pui-
gulertugagssaunane. ku j anaKaordle inunerme
atausiåinardlune atorneKartarmat. sinerissap ilå-
ixut sidmautenamångikaluaKaoR.
suj uline oKarérpunga sygeplej erskinik ikiui-
ssxigssavtinik tikitoKarsimassoK. mæslinge oKalug-
tuarineKåsagpat sygeplejei-skit nakoi’satdlo pi-
ngitsoi'neicai’sinåungitdluinarput tåssai’piauga-
mik mæslingip akiuissue akeraisalo navianar-
nerssait. nåpautip pissaunera Kanonne tauva ag-
tigissoii tåukua nukigdlårtipåt sygeplejei’skit
iluaKutåussusiat ingassåuniarneKarsinåungilaK,
suliput piginaunertik tamåkerdlugo. någdlixxg-
torpagssuit uvdloK unuardlo pissai’iaKåssuse
nåpertordlugit isumagiuarpait asangningnei'-
mik nåkigtåssusennigdlo sulinertik taperdlugo.
taimaingmatdlo sulivfigissamingnit asanextarput
tatigineKardlutigdlo kisalo ikingutigineKaler-
dlutik. åmame inugsiai’neitigamik nuånarine-
Kardluautigåt. inusugtoi'pagssuit xxtoi’Kait mér-
Katdlo toKussugssaugaluit ånåupait nakorsau-
tigissusertik pissutiglnamago kisiåne sulia-
rnikut autdlussivdluåssusertik. nikatdlujuit-
dlutik Kimavdlutigdlo isertai’nere ilagsingnig-
tarnei'ilo takoi’dlortuåsavavut Kujaixiardlu-
talo ei’Kaissai’tuåsavdlugit, ikiordluax-neKarner-
putdle tåukunaniginångilaK, tungaviale Dan-
markiuvoK. nålagkei'suissut avKutigalugit Dan-
markip ernine paninilo atordlugit asangning-
nerminik takutipåtigut. umånilo KanoK angmati-
tigigine uvavtinut nivtardlugo. uvdlut silardlug-
ssuarmik nagsataKai'txit nagdliungmata aggerpoK
atugkavtinik peKatigiumavdluta erssoKatigiu-
mavdlxxtalo. taimåitumik kuj anerput nunamut
åtavigissavtinut Danmarkimut tungatipai’put.
kigsautigårputdlo KujaniameK tamåna Dan-
markip umatånut (nålagkersuissunut) aputitine-
KarKuvdlugo.
sygeplejerskit Kutsaviginiardlugit uligussa-
nik (kæpper) tunineKarput, autdlalermatalo
nagdliutorsiornartumik inuvdluarKuneKardlutik
ei’Kai’figineKaKalxxtigdlo.
K’agssimiut d. 21/7—51.
Daniel Jensen.