Atuagagdliutit - 01.07.1951, Side 36

120
ATUAGAGDLIUTIT
nr. 13—18
dliunardluta ingerdlatitdluta sikutånguanut
aporpatdlagtartutut ipugut sunauvfa silåinaKa-
nginerssat åpåtdlavfigissarivut, kisiåne tu-
såmarmut sungingårmata taissariaicångikaluar-
putdlunit. aitsanguaK itsuarama sule atdlåndg-
ssuarmitdluta kinguningua itsuaraluaKaunga sor-
dlume imuk, taima erssitsoKardlumångilaK. asu-
le igsiåinalernarmat nalunaerKutaK atausingo-
riartulernerane igsiaviga angåkuarfigilåginarpa-
ra Kangale sinigflngorérpoK, eritavnilo taimatut
pilerssårutigdlit ardlaKaleriartulmguatsiarmata
siningniåinaleKaunga Kipigtordluarslnardlunga.
kiviartuåglnaraluardlunga erKaeriatårpara pa-
vanerssuaK nuiarssuit akornånitdluta, eidatdlaru-
j ugkaluardlunga unerKigsåginariarama taima
sinilersimavunga. sinilertorsimavdlunga iterama
itsuaraluarpunga. takussagssaKangivigpoK imug-
tut itup iluanikavta. kingumut siningniakuj ule-
raluardlunga ajorssautigilivigdlugo malugissa-
lerpara sordlo uviatdlagtalersugut, pasitsagsimåi-
naleriånguatdlartunga mikrofonikut oKaluler-
poK,Reykjavik ungasigungnaerigput mikatdlåsa-
ssugutdlo nunavtine silap KanoK issusia tusar-
niamåratdlasavdlugo ingerdlarKigtinata. uver-
dluartariartorpugut. itsuaraluatdlarångama tai-
mak, takussagssaKangivigtuåinarpoK. sunauna
issigigamiko åparsartut? tåssugungortoK åpar-
neruleriaravta KutdlalerKårnivtitut siutit milig-
tardlutigdlo angmaKåtåleKaut. asulinaK itsuarsi-
marujugdlunga ativtine nuiarssuit takuleKaka,
akornisigutdlo imåusagunartoK erssiatdlagka-
luardlunilo ama åungarKigpoK. sivitsungi-
kå ersseriatdlarame imaic Kulangersimav-
dlugo nuissat portungitsussårtut åmut pitarsi-
mavdlugit såmiuvdlo tungivtine nuna pukeKissoK
kangerdliumanerssartoK issigilerdlugo, Kanig-
dliartordlugo kaujatdlauterKeriaravta tauva-
miuna Reykavik Kulangerérsimavdlugo 400 m
portussuseKarunardluta. timåne Kaitarssuit sule
aputigdlit (imaKalunit aputaiuitsut) erssitsia-
raluarput, issigilertorumaniaraluardlugitdle put-
sup åungartipai. mikalugtualeKaugut. åsit uv-
ngersaussarssuit ivertissoKavut, sussarigu j ugu-
me, sule sitdlimaniardluta mitsimarérdluta påsi-
lerpara. taimanerpiaK nalunaerKutaK tatdlimå-
ngulerdlune tangnera KulingorpoK. tåssa nal ak.
arfiniliiingitsutdlunit Island angorérparput. sila
kussanaitsoKaoK. niggialugtorssuvoK asulo siag-
dleruj ugdlune nuiardlugssuaKardlunilo. oKarfi-
gåtigut niuvdluta mitarfiup neriniartarfianut uv-
dlakorsioriartusassugut (sorssungnerssup nalå-
ne Amerikamiut sanårissånut måna Islandimit
pigineKalersumut). linuaK kiagtorssuarmit aut-
dlaravta oKorsarnigssamik erKarsauteKånginav-
ta aussarsiutåinaicardluta autdlaravta sila nig-
dlaitdlaKaoK, KiakujoKaugutdlo. bilimik aing-
matigut nerivfigssavtinukarpugut. iseriatdlartu-
gut inerujugssuarme nerriviliorsimagåtigut kav-
ferssuåkulugdlo puj ualårivdluniluna. tamavta
isumangnaerssorpugut, kavfiteKånguatsiaKing-
matalo ilåtigut titorfit mardluinaussånginguat-
siarput. niuleravta oKarfigingmatigut ungasiliar-
Kunata mitarfik igdloKarfingmit avingarusima-
ngåtsiarmat avdlamut autdlariångitsugut nal. 7
migssåne bilimik aigdlersut nagdliuput.
autdlalerpugungoK, nunavtinigoK silagigsor-
ssuvok. Kimåtdlak. sule taima siagdleru-
jugtuåinarpoK anordlerujoKalunilo, taimåi-
kaluartoK soKutiginginguatsiavigpåt autdlar-
niåinardlutigdlo. ikigavta åsit igsiavivtinut
aula j angerssutugutdlo eKaersålårsi nardlune
Kangaliåsit nuna Kimarérsimavarput tai-
manerpiaK nal. ari'ineK pingasunut tang-
nera arfineK sisamångorpoK. ingerdlaru j u-
tålersugut mikrofonikut oKalulerpoK-åsit, Kut-
dlartisassugut 3000 m-nut (ia’silat silåinag-
ssaileKilisanerpunga!) sermerssuaK Karssutisa-
guvtigo tåuna inordlugo KutsissuseKarsinåungi-
navta, taimalo ingerdlavdluåinåsaguvta sule uv-
dlo’KerKangitsoK Narssarssuarmut (K’aKortup
iluane) misinaussugut. ilumut nunarput taima
Kanigtiginerpa? takusavarput. nal. 8,30 2400 m
KutsissuseKalernerarpåtigut oKardlunilo låssu-
gunguaK uvdlo’KerKasiordluta nerisassugut. su-
saKautdle taima Kutsigsigissume! tamatuma mig-
sserpiåne issigissarput Kåumariartuleriånguar-
toK seKinarigssuarmut anitdlakauteKaugut.
åsavko atåinarssuavtine nuiarssuit igssortitårtut
alångortarasårtut sordlume imarssuaK KCKertara-
sårtoK, aliånaerssåleKaugut. sordlume Katsu-
nganerssuarme silagigssuarme umiartorujugi-
nalersugut. Kulinut KiterKuteriånguatdlartoK sa-
Kissorput årime avguaileKaoK. tamavta pig-
ssavut ingmikut pugutaussanut påpiussunut at-
dleKutserdlugit. neivit sujatat il. il. taimågdlåme
puj ualåramik, kingulerKiutigssavut kavfigssar-
putdlo tamåkivigdlugit. nererussårniussanguaK
silåmut seKinarigssuarmut itsuatdlagtånguaic. lai-