Atuagagdliutit - 24.02.1955, Blaðsíða 18

ugperissarsiornfkut ilatårtorniat
Kalåtdlit-nunåt angmagauniariar-
mat ugperissarsiornikut ingmikut
ilagiussut ilaisa nuname tåssanc ing-
lnikuL ilagigsunermit agtorneKarsi-
mångitsume ugperissamingnik sia-
ruarterinigssartik iligssarsiornig-
ssartigdlo pileritsåusimavåt. sujug-
dliuvdlutik tåkuput adventistit fima
svenskit pinsilerissut. sujugdlit tåu-
ko tåssångåinaussartumik „palase"-
mik i lat 1953-iine autdlartisimavåt,
kingugdlitdlo 1952-ime pasinångitsu-
mik misigssuei'Kåriardlutik ajoiter-
suiartortitaK atauseit 1953-ime ajo-
Kersuiartortitatdlo ardlagdlit 1954-
ime autdlartipait. K’aivortume nu-
aagssarsiput Kularnångitsumik ka-
terssortarfeKarnera iluatigalugo, sar
Patitdlume akunere tamangajaisa tå-
ssane atautsimititsissarput erivå-
miuvtinutdlo autdlai'tardlutik. fimalo
adventistit palasiat tainaungåtaoK
nunaitarfigssikujoK ukiniåinarKårat-
dlardlune tarninik ånåussinfartunut
ilaujumavdlune.
Kalåtdlit-nunåt tamatumunåkut su-
Kvfigisavdlugo lianoit ipa? 1900-rae
Katångutigingniat nunarput ldmang-
jaåssuk nålagauvfiup luterikussup
aisime kalåtdlit ilagigsoKarnikut su-
Kvfigiierpai, ilagit Kalåtdlit-nunåni-
ll>t nålagauvfingmut atavigsuput
■vangminerssorsinåungingajagtut ila-
Singnit danskiussunit nålagauvfing-
uiutaoic atassunit najumineKardlutik.
Piuiauarfingne tamangajagdluinarne
nålagauvfiup oKalugfit nålagiartar-
litdlo sanatisimavai palasitdlo dan-
skiussut kalåliussutdlo ajoidtdlo a-
tuaissutdlo akigssauteitartitdlugit.
nalagiartarnexc åritigssuneKarsima.
V0K danskit folkekirkiata åridgssii-
ssaunera, ritualia, maligdlugo aulaja-
ngivigsunigdlo maleruagagssaKarti-
lauvdlune nålagiarnigssat Kavsiussu-
S1gssaisigut, sukussusigssaisigut i-
ngerdlariigssåtigutdlo. nålagiarnerup
mgerdlanigsså avdlångorartilårneic
ajornarpoK, taimaingmatdlo eitarpat-
dlårtungorsimavoiv Katsunartumig-
dlo åssigiåginalersimavdlune. agdlå-
nie tugsiarneic ilagit nålagiat nang-
mingnérdlutik peKatauvfituåt Katsu-
narsiartorsimavortaoii. tugsiarneic
tassa kalåtdlit gutisiornerånut naler-
ivutdluaraluai'toiv. tugsiutivut pitsao-
*vls.sut angnerungårtumik atorneKar-
anauaraluarput, ilame agdlat tug-
siarnerinaussumik oiialugfingme ka-
terssutitsineic atorneKarsinaugaluar-
Pok.
kristumiussutsikut eicérsagauneK
1900 autdlartingmata pilersimassoK
i lumut pitsauvdluarpoit pilerKårami-
?. kinguneKardluarsimavdlune. ki-
nukigdlåriartorsimavoK måna-
0 uunaiiarfit ilåinånguine nxalung-
uutexialersimavdlune. ilaglssutsikut
anersakut malungniutaerusimavoK.
GKersagaunerup ukiorpagssuit icå-
ngiutingitsut nukigdlårtutut loKujar-
julersimaneranut pissutausimavor-
aoxc _ penatigingniat peicatigiginar-
Patdlalerdlutik avatimingne, inung-
,e avdlane sulinigssartik sumiginar-
s'inangrnåssuk.
eriiarsautigivdluaråine eritumigi-
'gitsugagssåungilaic Kalåtdlit-nunåne
ilagit ingmikut katerssortarfeitångi-
Pgajagdluinarnerat. nålagauvfiup o-
Kalugfik sanatikångamiuk katerssor-
larfigssaic ilångutdlugo sanatineu
ajorpå. (ilagingnut katerssortarfilior-
!1UK nålagauvfiup suliagssaringika-
niarpå; kisiåniuna oKalugfik kater-
ssortarfigdlo igdlume atautsimxtut
uvanga iluarissai-igatuarika). atuar-
leicarneK ilagingnut atagatdlarmat
aluarfit ilagingnut katerssortarfigtut
atorneicartarput, isumaKarpungalo
mana atuarfingmut pissortaussut
aluarfit taimatut atortarnigssånut
akornusersuinaviångitsut. ilagitdle
ingmikut katerssortarfingmigtut pi-
gissåt atoruminarnerpaugaluarpoK.
tåssane ilagit peixatigingniatdlunit
katerssoKatigigtarsinaugaluarput
nangmingnérdlutigdlo sulivdlutik
anersåkut ilaglssutsikutdlo suliagssat
nålagauvfiup sulisitainut tuniutinar-
nagit.
ilaglssutsikut nålagauvfingmik åta-
veiiarnermik lifimagingnigkungnaer-
dlutik ingmikut ilagigsungorsima-
ssut ilagit nålagauvfingmut atassut
akornåne iligssarsiornialersarput ku-
larineit ajoramiko ilagigsunut ilau-
ssut eitérsimårnerussut nålagauvfing-
mut atåinardlutik gutisiornerming-
nik ivaixugulunit nåmagingninarung-
naerumårtut. taimailiorneic mfina
nunavtine autdlarnersimavoiv. ila-
gigsut ingmikortut mardluinait pi-
gatdlarput, ivularnångitsumigdle a-
merdlanerit tåkilkumårput nålagauv-
fingmut atanatik ingmikortunik ila-
gigpagssuaKarmat iligssarsiusavdlu-
tik iiasusuitdlutigdlo ilungersorni-
kånik, atugagssamingnigdlo ani-
ngaussauteivardluartunik. iligssar-
siortut oivalussissartue akornutigssa-
ivartaraluaiiaut sordlo kalåtdlit oixau-
sinik atuisinåunginerat erivai'sautigi-
gåine. akornutigssatdle uninautigi-
ngilait. oitalungnikut sulivdluarsi-
nåungikångamik avdlanik atugag-
ssarsiulersarput, atuagagssiornermik,
åssilissanik issigingnartitsinermik,
ikiortariaicartunik ikiuinermik, eri-
narssornermik nipilerssornermigdlo.
pingårtumik kingugdlit tåuko tåssa
atoruminardluartut inup misigissu-
sianik agtuissussaramik. iligssarsior-
nermikut sulinerat ilagit nålagauv-
fingmut atassut sulissausiånit ma-
lungnarneroivigame ltaiiugulunit kig-
dliginex-mikut ilatårdluarsinåuput.
soruname nålagauvfik (ilagit) aker-
dliliniångitsungilait; tåunåtaorme
tarninik ånåussiniarnerme ilaussaria-
ixarpoK. tauvale åma suleriautsinik
avdlanigtaoiv atugagssarsiortariaKa-
lerpoiv gutisiornerdlo eiiångineru-
ssumik ingerdlatilersariaiiardlugo.
avdlanigtaordlo atortugssarigsårne-
ruvoK: Oixalugfit katerssorfigssat jxi-
gissarerérpai, taimatutdlo sulissut
oicautsitigut akornutigssaicångitsut.
kristumiussutsikut suliniartut av-
dlamiut sulinerat piarérsarnerina-
ngajaugatdlarpoK. sule iluamik er-
ssersingilåt ugperissat iianoiv itussut
ilagissutsimingne ugperissatut pigi-
liussaralugit, ilagingnutdlo tåukunu-
nga ilånguniaråine ugperissåitaoK
ugperissarilericårsimassariaicarput.
tåssalume tamatumunåkut ilagit nå-
lagauvfingmut atassut nålagauvfing-
mutdlo atanatik ingmikut ilagigsix-
ssut åssiglngissuteKarput. ilagingne
atautsimordlutik nålagauvfingmut
atassune ajoiversutitigut avdlaussu-
mik isumaivartut agdlame ugperissa-
Kångitsut ingmikortineKåsångitdlat.
kisiåne ingmikut ilagigsungorsima-
ssunut ilaussulerniaråine tåukua ug-
perissamigtut aulajangiusimassait pi-
giliuneivarivårtariaivarput. lcularnå-
ngitsumik ajoixersutit pivdlugit Ka-
non: isumaivarnexc iligssarsiortut ili-
tårnigssånut ilitårsinåunginerånut-
dlunit aulajangissujumårpoK.
kristumiussutsikut suliniartut av-
dlamiut Kanordlunit isumaicarfigiga-
luaråine atauseit Kularutigissagssåu-
ngilaiv, tåssa anersakut eitérsainex--
mik suliaitarnerat. taimailiornerme
tåssa sumilunit åma kimilunit ilagx-
ssutsikut suliniarnerup ilå. ilagingne
nålagauvfingmut atassune taimailior-
neit malungnarpatdlårsimångilaK.
imaeratarsinauvorme avdlamiut ta-
raatumunåkut sulinerat ilagit nåla-
gauvfingmut atassut iluaiviiliglnaru-
måråt.
kalåtdlit ilagit åma Kinigagssaita-
lersimåput, gutisiornikiitaordlo nang-
mingneK aulajanginiartugssåuput. å-
nåussiniardlune iligssarsiornerup
mana tikisimavåtigutaoK, taimalo
suliniartut imaita amerdlanerujar-
tuinåsavdlutik.
Frederik Nielsen.
sut Københavnime
takussariaKar-
påka?
penatigit „Kalåtdlit" atuagagssiåne
avalagtartunut soitutiginartoiv suju-
morparput una:
— nunaminik asangnigtup nunane
ilisimajartuinarumassarpå. månilo
Københavnime ardlalingnik kater-
ssugauteKarpoK Kalåtdlit-nunånik ili-
sarisimangningnertip agdlisaritigfigi-
sinaussainik.
atuagausivigssuanne Kgl. Biblio-
thekime atuagauterpagssuit åma Ka-
låtdlit-nunånut tungassorpagssuarnik
ilanarput. åmåko Hans Egedep atu-
agkiatoitai Det gamle Grønlands nye
Perlustration, niuvertuvdlo Dalagerip
nålagkavdlo Rinkip atuagkiatoKait
avdlarpagssuitdlo Kalåtdlit-nunåta
pissusianik, ingerdlausianik, uina-
ssuinik naussuinigdlo, inuinik tåxi-
kualo inoKatigingnermingne pissusi-
nik imagdlit atuaraluardlugit nungu-
sinåungingajagtut.
atuagkat amerdlånerit icavdlunåtut
agdlagåuput (inuiaitdlo avdlat oitau-
sisul). åmale kalåtdlisut naititigkat
amerdlaicaut, tugsiutéricat 1793-ime
naidtersimassut autdlarniutigalugit.
Kalåtdlit-nunåne nangminerme na-
KerKårsimassut 1856-ime dr. Rinkip
naidterivérånik naicitigåuput. ilait
taitdlagtiåsaguvtigik taisinauvavut
Rinkip Lindorffivdlo nakorsautinut
tungassumik atuagkiåt 1865-ime na-
idtoK, iluanlkivdlunilo Islandip iv-
ssuatsiå sakiagdlungnermiingoK na-
korsautigssaiv nipititaK. naicitigårKat
ardlaitarput, Nongme nakilikæt, C.
F. Janssenip tugsianatårusiai (1865),
Rasmus Berthelsenip sapåme ang-
nerme tugsiutigssiai. agdlåtdlume
Krimime sorssungneit pivdlugo Eu-
ropap åssérångua KalipausersugaK
ilångusimavoK.
Botanisk Haverne kalåtdlit nunåta
naussorpålue kiagtut kiangajagtutdlo
naussorpagssuisa nauvdluarsimaivi-
ssut akornåne issertuaussartutut il-
(llutik nausimåput, kalåtdlinit Dan-
markimitunit ilisarisimancKångitsu-
tut itdlutik.
Del er ikke allid lige

KRAFT oj VELSMAG
tilog pande
kalåtdlit igdluine nalunaeitutaK KIENZLE
tatiginardluarsinauvoK nikineit ajorpoit.
I grønlandske hjem kan man trygt stole på
KIENZLE uhret. Det går godt og nøjagtigt.
crnaimajuk atcK KIENZLE klnauss&nl-
sangmat.
Husk navnet KIENZLE står p& uhrskiven.
kalatdlit nunåne niuvcrtarfingne pisiarineicarsinauvoK
horhandles i Den kgl. grønlandske Handels butikker
Elektriske belysninger
til ethvert formål.
ingnåtdlagissamik Kåumar-
Kutit tamat
r~i»
Katalog tilsendes på forlangende
piumassut kataloginik
pisinåuput

BLANKAVEJ 32
KØBENHAVN — VALBY
19