Atuagagdliutit - 24.02.1955, Page 21

MERARTAVTINUT
Kanga Kilalugaligssussaratdlarmat
Nup kangerdlugssua Ameraligdlo Ki-
lalugkanik imartunårtaraluariput, u-
pcrnåkut avangnamukålitdlarånga-
inik akerput siniatårdlugo pilerinar-
taraluariput. taimåitorme „K’aKuk“
akivtinltoK KilalugauvfiussarsimavoK,
amerdlanerssuit pårKuajuaraluaråt
ilånc ulimukarnera erKoriardlugo
sarfa ilungmut kajumigtaKingmat pu-
lassartorssungmåssuk. taimanikutdle
KilalugarniarfiussarpoK utarKinar-
dlugit Kinguata tungåningånit, tai-
manikutdle inukitarsimavoK, ausså-
rae ardlåine isertoKångitdluinartar-
mat.
upernalanguaK taima Kilalugkanik
utarKilersarneK nuånersuinarmik mi-
sigivfiuneK ajorsimagaluarpoK, K’a-
Kuk marråinarssugame puerKorner-
tussakingmat. åmalo isertokartitdlu-
go sarfartunermik piumamik pissa-
nik tikiussuivfigineK ajornartarame
kisiåne sarfa utarKivdlugo taimåitu-
mik åma singnakilårfiussaKaoK sor-
dlo ilåtigut ikiarulerfiussårdlune.
K’aKuk inoKaleriarmat Nungme
Nordlerne ikiortoK (ajoKe) inoKuti-
nilo umiaussånguamingnik K’ak'uliar-
simåput isertugssanik utandssut ila-
giartordlugit. ajoKCKångingmata tu-
pinguamingne sapfitine nålagiartitsi-
ssarpoK, tamarmigdlo angutit arnat-
dlo nfdagiarlarput, Kamassordle Ki-
lalugkanik KinertoK kisime nålagiar-
neK ajorpoK. ilanigoK avangnerdlune
puerKOKissoK nålagiat kingornåne ta-
kulersimavai Kilalugarpagssuit erru-
tiverérsut, soruname nipaersåKalune
angutit nalagiat ilat kalerripå ajoKe
aitsat oKalorugtulersoK, aneriarmat
anguteitataisa maligdlugo anissaler-
put, (tåssame anivfigssaK kuata på
piartumik avsseriartortariaKarmat,
amalo tonorarneKartarfiånut kingor-
nagut ungorniåsagamikik, uniame
takasik-åsit. taima åiikitigalunc savingnik
natdlorssuissuaiut crsiniminissénguaKéngi-
laa. knilåKinasile. savit inigsserérmata aitsat
akorn&nut pivoK. arnåta alåkaumissårpå.
arnu uvdlut tamaisa uviminit savingnik
„OKataissarneiiartarpoK".
Uhyggeligt.
Det ser fælt ud med den lille dreng, der er
blevet hovednummeret i det kendte kniv-
kasternummer. Men så slemt er det ikke.
Drengen er først blevet anbragt mellem kni-
vene, efter at de er kastet. Det er lians mor,
der titter frem bag trævæggen, der til daglig
må se at holde sine nerver i ro, medens
hendes mand kaster de dødsensfarlige
morderiske våben.
ungugkatik piuminaitdliortileriardlu-
git timitik ilångutdlugit taKåmussau-
siukångatigik aitsångoK issigingnågå-
kuminartarput). kisa arnartait ila-
ngutdlutik aniavdlutik nunguinarput.
ajoKe tåuna scKiingiutdlugo oKalfissi-
ssarame malugssalersimavdlune ue-
riatdlarame nulé mérånguitdlo kisisa
ilagilersimavdlugit, nalunginamiuk
sussoKartoit onalutse autdlarterugtug-
kane tåssalo naggaserneK ajulerdlu-
go avdlatut sapilerame maungåinaK
någinarsimavå utarKiuagkatik pita-
rutituakasingmata ikiuniåsagamik.
K’aKungmut iseiungmata angutit
ilåt tupermut iseriarame sinilersima-
vok, ilaisa pilaleramik itersardlugo
kalerripfit pilaleramik pilangniåsang-
mat. pinasårane makipoK sigssamut-
dlo atilerdlune. sunauvfale pilaitatig-
ssane saniontutinardlugit imanut
avalåinarpoK, séritune tikinalermagit
uitsatigilerpåt itinera tikilivingmago.
sunauvfa nigdlernera malugilerdlugo
aitsat itivigdlune itersimassoK, tåssa-
lo kamituånguane imermik ulivkave-
rérsut.
angut avdla Kilalugartaminik pila-
lersimavoK seKinituarmat iluarusu-
vigdlune. pilangniardlune sujumut
Kiviariatdlarame tauvåsit-una akut-
sugssuaic Kagfalertorsimavdlune se-
KinitsiarssuaK avsseriartulererå, nar-
rujumeKalune misigssordluarumav-
dlugo nikueriaraluardlune taima må-
kuinarssuvoK Kaungorssuarmut apo-
rame, (sunauvfa KåungorssuaK akut-
sugssutikå) kisame tåssa sujuleKara-
nilo kinguleKångitsoK akutsugssuar-
mut aportoK.
K’aKuk tamanik iliorfiussarpoit,
taimanikut imakut atordluarneKarat-
dlarmata angutit ilåt CKårsarumav-
dlune iluamik sukulussersimavoK, å,
Kangame-åsit CKiatdlak. tåssane suku-
lorikatalerdlugit KanoK pisimaner-
dlune silagtuaKcriarame sukulune av-
dlagilerpai, påsileriatdlarå neifimi-
nerssuarmik ussumik sukulordlune.
tamåssa uvagut Kangarssuånguler-
Pok nåmagtivigdluta igdlautigisima-
rigkavut, påpiaraminginamik tåmåi-
nåsangrnala agdlagpåka avdlanutaoK
Kungujulåusasoralugit.
N. L.
mérKat sujugdliarssuit
pinguautait
pussaKdtårneK.
påssaKåtårnialerångavta nuånivig-
sumik autdlarterKårtarpugut. ilåtigut
nukigdlång’avatdlårtugut sujugdliu-
niartarpugut, angajugdliartavut ki-
ngugdliuleriarpata Kuiasugkumaner-
mit. angutaussårniarpalåvigdluta su-
kagunartut tamaisa ukaterdlugit —
Kå, Kiterserdlula! tamaviat månger-
tildluta! nisut tukernerdluartitdlugit,
tatdlit igitsiniutåusangmata påssag-
ssap Kcrnanut pardlagutdlugit (tat-
dliningme såkuainiartoKåsångilaK ki-
nåkutdlo tigdluainiartoKarane). su-
jugdlit avalåinakaseKaut, avatåne
issigingnårneK autdlartinguarpoK.
pitsiåinaK åipakasine kiviniarssuå-
riardlugo igikaseKå. igitaussup så-
riarKingnago igdlarasårtukasiuvdlu-
ne tunuåinarpoK. tunuarame KerKi-
igdluaritsel
inuit sukalissårumatuput, sisuvdluariakasit-
dlaråinilo atame nuånc asseivånge.
Af banen.
Mennesket elsker farten, og når det går hu
hej ned ad kælkebakken, stråler øjnene og
kinderne gløder.
nartoK avdlap avalagfigå. pimersor-
dlutik åma iginakaseKå — naligssae-
rukujoK! nukigtunerussup avalagfigå.
naligituatåginalerput. issigingnårtu-
gut Kuiasugtuatsiångorpugut. sivisu-
nåleriaramik åipåta åipe någdleriar-
dlugo upitipå natdlerdlugulo — tåssa
narrorsårineK Kuiasungncrssuardlo
autdlartipavut tinerautitigaluta. ipe-
rarumajungnaerput, åipå icatdlingor-
toK åipå atdlingussaussaraoiv. kamau-
tilivinakaseKaut. Katdllngortup åipar-
me tingmiai aligtorniartalerpai. åipå
KiasugtaussartalerpoK. ho, ila nuå-
uck! ardlåt narrorsålårarårput (na-
lunginavtigik ingmingnut navialisi-
naviångingmata), tigdluautingingma-
ta aligtuterujuinarmata. Kasukung-
narsivigdlutik nikuikaseKaut. tamar-
mik mardluvdlutik tingmiaisa ilait
ataisigut anérput. åma tåssa orKati-
palåratdlaleriput. — påssut taimaili-
gångata avigsårtornialersarpugut ise-
runik navérsinigssåt Kulariungnaer-
dlugo.
ikautigigavtiguine anaguane asana-
tigériåinåraugut!
silamiut oKalugtuarissaune-
rånit arKit lialungisatit
(nangitat)
„ilauna," uvdlorissat najoricutara-
lugit ericuiniartartoK akivoK, „uvdlo-
rissat mérångugatdlarningne uvåssu-
vit Kulånituarsimassut åmalume ki-
navit sujumut pissusigssånik agsor-
ssuaK påsissaifartipånga oKautiging-
uigsinaulersitdlunga. Piikitsormiunut
nålagångorumårputit, Spaniamut ku-
ngingorumårputit åmalo Italiamut
Østrigimutdlo nålagkersuissungoru-
mårputit. tyskinut kaisaringorumår-
putit nunatdlo kildlit sølvinik kulti-
nigdlo Kivdlålugtut nålagkersuleru-
mårpatit, nunangnime seifineK tarri-
tåsångilaK.“
Karlip issai Kivdlårpalugtuinå-
ngorput nangåivalunilo oKalulerdlu-
ne: „nålagauvfingma taima agtigi]er-
nigsså singnagtorisimångilaralunit."
„sulile angnerulerumårpoK," er-
Kuiniartartoic OKarpoK-
„taimåinaviångilaK —
„någga, silarssuaK tamåt nålagker-
sulcrumårpat. angutingorumårputit,
Karl Habsburgimio-å. takuk, auna
ilingnut tuniussagssara."
mester Enricop diamantipilorujug-
ssuaiv Kivdlingårame akisugtulnaK
kungip erneranut isåupå, Kalipautålo
augtut augpitdlarigtigigame nalunå-
ngilaiv diamantit akisunerpåt ilagl-
sagåt. erKuiniartartordlo sagdlait-
dluinartumik itujaersårdluinartumig-
dlo nipeifardlune oKalulerpoit:
„diamante tåuna Alexandererssup
pigisimagaluarpå. kingorna Cæsarip
pigerérmago ama Kålerssup pigisi-
mavå. tåunauna silarssuarme nålag-
kersuissunerpårssuarnut tungatine-
KartartoK!"
„kisiåne tåuko pingasut ilanigdlu-
nit tamatumunga ångutoifångilaK,’“
kungip ernera pilerpoK.
Enricole akivoK: „åp, Alexander
Cæsarilo anguniagartik angutinago
toKuput, KålerssuaK utorKångordlu-
ne Kasugame diamantiune tuniusi-
mavå. tamatuma sulissutiginigssånut
akuleruniarnera KanoK itoic oKalug-
tuarisagaluaråine sivisuvatdlåsa-
KaoK. kisiåne måna ilingnut tuniu-
para.“
„aungmik imaligssuartut issiko-
Karsoråra," kungip ernera taima
oivardlunilo ulikutdlagpoK.
„ugperingiliungme silarssuarme
nålagkersuissunigssaK aungmik ake-
Kartarmat?“ Enrico aperivoK.
„uvavnume sumik naleKåsava?“
kungip ernera taima oivardlunilo
asingagtorujugssuvoK.
„soKutiginångitsunguamik, imåg-
dlame iluarlnarsinaussangnik. tai-
mågdlåme Gravella avigsåsavat,“ En-
rico navsuiaivoic.
Karl tupigusulerpoK. Gravellame
tåssauvoif akimaneK Spaniamio ku-
ngikune atorfinigtitausimassoK, kti-
ngivdlo perorsagaunerane sujuler-
ssuissusimassoiv. tåuna Karl-ip ilua-
rineK ajorsiinavå erKortuliorniarta-
raluardlune sukangnenalunilo Ka-
sugtuipatdlåKingmat taimåitumigdlo
iluarinagagssaunane. taimåikamime
pérsinigsså ajornarnaviångilaK.
„tamåna uvanga nangminérdlunga
aulajangersinåungivigpara," OKarpoK.
„tåssaKa. tamatumunga tungassu-
mik sumigdlunit kigsautigissaKaruvit,
nåmagsineKångitsornaviångilaK.“
Karl sikimatdlagpoK. Enrico er-
Kortumik isumaKarpoK. sule atausiar-
dlune diamante tupingnairissoK Ki-
merdloratdlarpå, kingornagutdlo er-
Kuiniartartumut isautdlugo. tauva ni-
kuipoK, takuvdlugulo issikua avdlau-
vok sordluna tavdlua ilerKuminit su-
le sujusingnerulersimassoK.
„matuma sujornagut Habsburg-
imiukune erKiingitsuliornigssamut pi-
sissoKarsimångilaK,“ aulajaitsumik
nipekardlune OKarpoK, „uvangalo tai-
mailiorniångitdluinarpunga. diaman-
te tåuna tigonunarniaruk."
mester Enricop tiguvå oKardlune:
„sule pingasoriardlune ilingnut pisi-
niarneKartugssauvoK.“
kungip ernera OKarpoK: „oKautsi-
sit KanoK ilumortiginersut ugpernar-
sausersinåungilatit, mester Enri-
co-å“.
„pisinauvdluinarpunga,“ erKui-
niartartup kungip ernera nåkutdlugo
OKarpoK, „OKautsima tamarmik ilu-
mussusiat ugpernarsarumavdlugo o-
Karfigisavavkit, uvdlumikut uvdloic
erKordlugo ukiul mardluk ltångiugpa-
ta Spaniamut kungingusautit. månale
igdloKarfiup kukukue angutivissat
Kardlorérput avigsårfigssarputdlo
nagdlerpoK“.
(normume tugdlerme nangisaoK).
22