Atuagagdliutit - 26.07.1956, Blaðsíða 3

sok imigagssaK sorssugfiginiariga
nangmineK imigagssaK ajoiiutigisi-
niångisåinaravko inunivnilo aulakor-
simångisåinardlunga uvavnit nang-
minermit pissumik ajoKutåussusianik
OKalugtuagssaKångilanga. kisiåne ta-
kussama uvanga nangminenpiaK ino-
Kativne nåpitama oKalugtualiåinåu-
ngitsunik pisimassuvingnigdle oKau-
iigissagssaKalersipånga. imaKalunime
5ma pissutaussut ilagisimavat mé-
raunivne inusugtunivnilo igdluvtine
imigagssamik takussagssaKångitdlui-
narama. kisiåne tamåko pissutaugi-
nångitdlat. pisimassut-uko erKarsau-
tika nanertorait uningatinarneK sa-
pilerdlugit. taimåitumik imingerna-
vérsårtungorpunga mikissunguatigut-
dlunit iluaiuitautsiarusugkaluardlu-
nga. isumaKaramalo imigagssaK akio-
t’umavdlugo sulissutigisagåine nang-
mineK atungitdluinartariaKartoK. a-
tåne oKautigissåka isumagssarsissu-
tausinåuput, pisimassut OKalugtua-
Méungitsut.
★
ilaKutarit ilisarisimavdluarpåka
Pivdluardiutik inussut sunguamik
inunermingne amigautigissaKaratik.
angisungikaluartumik pitsavingmig-
dle igdlutårKåmersimåput. angut tåu-
na aulajangersimassumik sulivfeKar-
Pok, taimaio sulivfingmine tatigine-
Kardlune. uvdlut ilane angut suliar-
torsimångitsoK takuvara isumaKar-
dlungale sumik patsiseKardlune suli-
ngikatdlartok. uvdlut KaussaKåtångit-
sut ama takuvara sulisimanane sa-
nimingne anérsoK. tåimanile påsiler-
Para imigagssaK suliartorsimångine-
ranut pissutaussoK. Kaumat sule nå-
riångitsoK sulivfingminit pérsitau-
vok imigagssartortuarnine pissutiga-
lugo. tåssånga autdlarnerdlune uv-
dluinarne pigssaKarnerat sujornati-
gutut ikungnaerpoK. Kåinamut su-
ngiussinikugaluarpoK, ukiunile ardla-
lingne piniarniarneK åtavigiungnae-
sok nuissat tårtut tujorminartut ata-
nut pisitauvoK. uvdlut ilåne atåtami-
nik erKarsartarnera ånernartungu-
saoK, mérKåme isumåne ike Kasiliuar-
tugssångorpoK.
★
angut avdla mérauneranitdlc nalu-
ngisaråra angendgsitaralugulo. nu-
kagpiaraK-una Kimassoic piukunar-
dluinartordlo. inoicatimine nuånari-
neKardluinartuvoK anånaminilo isu-
mavdlutit angnerssarigunarpåt. atå-
tame toKorérsimavOK. sivisuatsiåmik
takusiinångilara. ineritdluaramilo
angussuångorpoK aulajangersimassu-
mik atorfeKartoK atorfingminilo akit-
siartord'lune ilumordlune tamatigut-
dlo tatigissagssauvdluinardlune suli-
nermigut. méraunerminit isumå ki-
nålo nuånersoK avdlångorsimångit-
dlat, inuk-una najusavdlugo nuåner-
soK. nikatdlungassunik nuånålersitsi-
' ssarpoK, suleKatiminigdlo Kintassii-
ngortitsivdlunilo kajumilersitsissar-
dlune. igdlua méraine arfiniliussune
endgsiviuvdlunilo pivdluarfiuvoK
anånatoKånilo usorssisimanardlune.
nulé pikorigsoK nuénersumik unoKa-
tigå igdluatdlo nunarKataine mali-
gagssatut issigineKarpoK. uvdlut av-
dlångorput, sordlume inugpagssuar-
ne taimailissartut. nulia nåparsima-
lerpoK kingornalo toKuvdlune. tåssa-
niie pisimassoK avdlat pissarneråtut
ipoK.
angume akissugssåussuseK angiso-
rujugssuångorpoK, kisime angajorKa-
tut KiviarfingorpoK. anånatonatalo er-
ssoKatigilerpå. ukioK anigungitsoK
angut angingårtumik idtornamine
akissugssauvifcKalersoK limerniartua-
lerpoK aulakortarneralo akulikitdliar-
tuinardlune. inoKataine erKarsar-
dluarniarneK mikivatdlårpoK, at ug-
kåme OKimaitsut imernikut puior-
niartariaKarsorineKarput. nuånari-
ssaunera atornerdlugåulerpoK, sor-
dlulunime oKautsit uko atortiniale-
ra'it: „nerivdlutalo imeKisa aKago to-
Kusagavta“.
uvdlut ilåne navssårineKarpoK to-
KungassoK imigagssamik toKiissute-
Kardlune. misigissat ilaKutaussune
Kanon ånernartigissut erKarsautigl-
narneK ajornarput, angnerussumig-
dlo Kitornaussut isumaliutigissaria-
Karput, tåukua dsumåine nanertui-
ssok inuneråne katavigsinaujumar-
nerdlune. erKaimassat alångortåt så-
kortuvatdlasånginerpoK inuneråne
nuånårungnaersitsissartugssaK?
*
inusugtorssuaK sapipalugtoic inu-
mårigdlune kussanavigsoK ilisarisi-
mavara. angajorKåvisa nuånårutigiv-
dluinarpat, tamatigume angajorKåmi-
nut KanilårtuvoK isumavdluarnar-
tuvdlunilo. inusugtoKataisa nuånaråt
inoKatikuminartungmat. umiartortu-
ngorpoK nålagarissaminitdlo agsut
nuånarineKardlune. suliagssaminut
pikorigsuvoK, suliagssamilo tungånut
akissugssåussuseK påsisimavdluaru-
narpå, tamånalo nålagarissaminit ta-
tigincKautigå.
taima suliagssaminut akissugssau-
nine s ap i n gi s å n gu am i n ik namagsi-
niardluartartigalugo, nangmineK inu-
nerminut akissugssauneK puioriartui-
narpa. ilåne imertalerpoK avdlatutdle
imingérsorssunginame navianartutut
ingminutdlunit ajoKutaujumårtutut
isumaliutigineK ajorpå. soKutauvame
ilånlnåkut imigagssamik ilangissara-
luarune. sujunigssanc isumaliutigi-
ssarpå, aulisartungorumårporme
nangminerssortungordlune, tamånar-
Piardlo sujunertaralugo umiartortu-
ngorpoK umiartornerup tungåtigut
angnerussumik påsissaKarumavdlune,
aulisarneruvdlume tungånut sungiu-
sarniarumavdlune, umiartorfine auli-
sarnermut atortungmat. taima inger-
dlatserernine ingminut iluanårnig-
ssamik kinguneKarumårtoK isumaliu-
tigissarpå, oKarérpungale inunermi-
nut akissugssauneK angnerussumik
isumaliutigissångilå, inunerme akisu-
ssusia ajoKutausinaussunut sernigi-
niåsavdlugo mianerssorfigssat issigi-
niarKigsårtångilai ingangmik imigag-
ssap sagdloKitainere ånilånganartutut
issiginagit. ajussusiale inusugtoK tai-
ma latigincKardluartigissoK imigag-
ssamut „inugsiautingorpoK". nålag-
kaminit tatigineKarnera migdliartui-
nalerpoK, naggatågutdlo sulivifingmi-
nit soraersitauvoK.
„ern ertut tåmaraluartutut“ angu-
minut uterniångilaK ^— ImaKa kångu-
sugsimanerpoK. pakatsinerata inuner-
dlugtungortipå CKiasugtungortitdlu-
gulo. uvdlut ilåne sugssaKångilaK ta-
kornartanitdlunilo. inusugtumut per-
Kigsumut aningaussamik ajorssarta-
riaKångilaK. isumakulutit likipåt tig-
dlingniarpoK aulakordlunilo. pitdla-
gauvoK, nunamutdlo takornagånut
inungnutdlo naluvdluinagainut aut-
dlartitauvoK... sule pivfigssaivarpoK,
Kanorme inuneråne suniumårnerpoK.
inuneranik nuåncrsumik tågdlissoK
milak låussumane plnarane inusug-
toKataisa tåussuminga issigingning-
nerånilerpoK. ajornerussordle auna,
tatigineKarnera ima migdlitigingmat
lakissugssauvfigisinaussånut angneru-
lårtuniut ikimeKarsinaujungnaerpoK.
tamåna kamagsautigissarpå inupilii-
ngordlunilo. ingminut ikiortigssar-
siordlune akiuniartunut ilångutingi-
kune sujunigsså tårtuinauvoK, pasi-
narsingmåme imigagssamut aningau-
ssaK pigissane angnerussoK atorniar-
talerå ... tåunåinåungilaK, Kavsionaut
rersimagamiuk piniarnikut KaKendg-
sinaujungnaerpoK. isumaKarnarsi-
naugaluarpoK imigagssamit ajunårti-
taunine Kanon inunermingnik aju-
nårtitsisigissoK takusimåsagå. taimåi-
ngilardle. imerniarnera angnerull-
narpoK. sujornagut taima atuganar-
tarnati'k igdlumingne amikisårneru-
jugssuarmik atugaKalerput. avdlamut
’inutigssarsiorniardlune KaKerKigfig-
ssa ilimanarsinaugaluarpoK. ajussu-
siale imigagssap crnarsautai aserorsi-
mavai. nikatdlungassåinalerpoK, ni-
katdlunganinile imigagssap silaeru-
dtsineranut Kimangniaraluartaler-
rtlugo.
uvdlåt ilåne KanoK-una tusalersu-
gut: angutip Kajå inugtaKångitsoK pu-
singassoK igdlutdlo avatåne såvtersoK
uavssårineBarpoK. unuk tåuna aula-
'kortorujugssusimavoK. nuliamilo ig-
'dlumingne uningåinarKUgaluaråne
avdlamukarniardlune anisimavoK,
Utingisåinardlunilo, timålunit toKu-
■igassoK nanineKångisåinardlune. a-
>\gut toivorérpoK, narKigssornerdlo
ujornaKaoK. kisiåne KimataKarpoK,
tåukunungalo KajaK inugtaKarane pu-
singassoK oidmaitsorujugssuvoK. ka-
låtdlimut „Kajåinå nanissauvoK“ o-
kausiuvoK tusarnartåungitsoK. pisi-
^assuvdle oKautigissama tunuanltoK,
»uulakorneic", Kåinamut ipugtaKara-
ne såvtersumut pissutaussoK erKar-
sautigeriaruk, avdlauvdluinarpoK.
angajorisåve utorivångortut ornigta-
daKarpåka. tåssanile KanoK iliorsima-
nersunga uvavnut tåukunungalo mi-
Slgissutsit sunersut nangmineK erKar-
sautigikit. soKutigingitsugagssåungi-
aK. oKaKina'k uvanga imertaraluar-
dlunga taimailinaviångilanga. uveri-
aipalåic pissuginardlune igdlumut
nangmagaK taima oidmaitsigissoK er-
’HteKinago. Kitornåt sujunigssaminik
"nåncrsumik isumaliorfigssaKalerér-
silarssuarme avangnardlerpdtc. — Tukloyakluk-mc Canadap issigtortainltume nålagauvfiup aiuarfiuta .s i lårs suanne taimåitut
avangnardlersftt Ipon. „Tuk-Tuk“ip atuarfta 50-inik eskimftaruanili atuartoKaiipoK, tamarmik taima tulugtut pikorigsiartortigalii-
tigdlo iliniagagssanut avdlarnitaoK canadamiut merartaisa iliniartagåiuut eniasuitsigaut. — atuarfiup iliniartitsissutua arnauvoK,
niviarsiaK Eleanor Thompson (agdlagartap talerjjia-tunginguanipoK). anitsiarnea nalerordlugo atuarfiup ungaluliugartata iluane
åssilissauvoif.
Verdens nordligste. —- I Tuktoyaktut i den arktiske del af Canada ligger en statsskole) der skal være verdens nordligste. »Tuk-
tuk“-skolen har 50 små eskimoelever, der alle efterhånden er rigtig flinke til engelsk og de andre skolefag, som almindelige cana-
diske børn undervises i. — Skolens eneste lærer er en dame, frøken Eleanor Thompson, (lige til højre for skiltet). Billedet er
taget i skolegården i et frikvarter.
3