Atuagagdliutit - 26.07.1956, Blaðsíða 4

Kalåtdlit-nunåta orpigssai
Hørsholmime naussuput
Kalåtdlit-niinåne orpingnik nautitsiniarnerme ilisimatut
a j ornartorsiutåinik.
tåussumåtut imigagssamit sagdloKi-
tarneKartut...
★
inunivne nåpitama tamåkua åssingc
ardlalioKaut, kisiåne tamaisa taigor-
niångilåka. nåmagput påsissutigisav-
dlugit, imigagssaiv inup nålagkersor-
sinaujungnaerångamiuk KanoK kingu-
neKarsinaussartoK. inunerdlo imi-
gagssamit aserorneKartugssatut issi-
giumångikuvtigo sorssoKataussaria-
Karpugut. 'nangnvinerdlunit ajoKutigi-
ngikaluaruvtigo, avdlat ajoKuserne-
Karnerat tagpitdl iorfiginariaKangi-
larput. tugpatdlcrsautigissariaKångi-
lau, nunavtine kisime taknåitoKå-
ngingmat, sumile silarssuarme tamå-
ko åssingc nåpitagssaujuarma'ta. uva-
gutdlc nunarput 'inuilo erKarsautigi-
sigik, miserratigisinåungisavtinik
»avsérpagssuit imigagssaK atorner-
dlungmåssuk, nangminerdlo imigag-
ssamit atornerdlugauvdluti'k.
pingernavérsårncK ajoKiitåungilaK.
akiusinåungitsut ajoKutigalugulo mi-
siåinångitsut ikiorneKarfigssamigtut
Kiviartarpåt, imalo sunerneKautigisi-
naussardlugo, nangmineK ama saper-
sunut ikiunialersinaussardlutik. tai-
måitut amerdlanerulersinaugpåta i-
migagssap kungipalårssuata inugsiau-
tai ikiliartulisagaluarput, anånatdlo
ernumåssutait erKigsinermik taor-
serneKalerdlutik, nuliatdlo asang-
ningnermik nangminigssarsiornerup
aserortingisånik tunineKardlutik ...
mianerssorit imigagssamut tagpitdii-
sitsiniartoKarmat, nangmineK iluanå-
runik avdlatdlo ajunårpata soKuti-
gingningitsunik.
tamatumanisaoK nunavtine suiiag-
ssaK angeKaoK. sapiserit kristumiup
ilumortup sapiserneranik. „siaruar-
tigkavit kingunerinik nuånårdlutit
katerssuiumårputit“. K. H.
Kujatåne orpingnik ikussuineKaler-
mat tamåna tupingnångitsumik uisåt-
dlautigineKarsimavoK, soruname
mingnerungitsumik Kalåtdlit-nunåne.
imåingilardle m'isiiliumagdleriaramik
isumagssarsiartigdlunit maligkusui-
nardlugo taimailiortuit — orpigssanik
ikussuilersinatik Hørsholmime or-
pingnik m'ikigssugagssanik nautitsi-
ssarfingme sulerujugssuarKårsimå-
pu't.
orpingnik misigssugagssanik nau-
titsissarfik (et arboret) ilisimatutut
misigssuivfiuvoK, orpit silarssuarmit
tamarmit pissut 'tåssane misigssorne-
Kartardlutik. alianaitsume inigssisi-
mavoK Hørsholmip igdloKarfitoKåta
(Sjællandip avangnåtungåne Køben-
havnlip Hillerødivdlo akornånitup)
kujatinguane, sujuligtaissua ilisima-
toK Syrach Larsen, nunarssuarme ta-
marme orpilerivfingne atermigut tu-
såmassaussoK, tåssane uvdlut ilane
sujumorparput. tusåmassaugaluaKalu-
ne angutauvoK piuaitsoK atarivinar-
niångitsoK, ilanilo suliart'ik pivdlugo
Kimassumik nuånarutiginigpalugtu-
migdlo oKalugtuaringnigtartoK.
— Kalåtdlit-nunåne orpingnik nau-
titsinialerneK ima pisknavoK, ilisima-
toK Syracb Larsen ipilerpoK, ilisima-
tup C. A. Jørgensenii'p Kalåtdl'it-nunå-
nisimavdlune misilinigssaK soKutigi-
ssorujugssuångorsimangmago. uva-
nga 194(i-me Amerikamlkama magi-
ster Erling Porsild nåpipara. soruna-
me Kalåtdlit-nunåne orpigpagssuali-
orniarneK dlungersortumik oKaloKa-
tiglssutigilerparput, sapingisavtinik
isumavut åssiglngitsut ipåsissavutdlo
atordlugit apericutit oKaluserivdluar-
niarssaralugi't. Erling Poulseniuna
åma angutaussoK KuianartoK, ilame
ipekineK ajuvigpoK, måssale uvanga
ipernakasit sugssaujungnaingajag-
kanga. magister Porsildip orpit mer-
Kutaussagdlit nautsiagssartåinik pi-
lersorsimavåtigut ilåtigut Goose-Bay-
mit pissunik. nautsiagssat måne iku-
ssorpavut naujartornera'tdlo maligta-
risimavdlugo. angissusiat nåmalermat
Kalåtdlit-nunåne ikussorneKarput. P.
Chr. Nielsen måne suleKataussoK Ka-
låtdlit-nunåne i'kussueKatauvoK.
orpitaoK pilulaersarlut
nausindusangatinarput.
— Kalåtdlit-nunåne orpigpagssu-
arnik nautitsiniarneK tauva uvdlumi-
kut KanoK issigaiuk, 'dr. Syrach Lar-
sen?
— pingårteKåra, påsdssaralo unau-
lersimavoK orpit åssiglngitsut ili-
magissamit ardlaKarnerujugssuit tag-
ipavane nausinaussut. sordlo orpit pi-
lutaersartut merKutaussaligtut Ka-
låtdlit-nunåne nauvdluarsinautigiso-
rilersimavåka, sorunamile nuname
nauvfikuminaeKissume akiusinauv-
dluartariaKarput.
— orpit 'pilutaersartut sut pivigit?
— Jyllandime orpingmik pilutaer-
sartumik kussanavingmik penarpu-
gut bævreasp-imik taineKartumik.
orpik årK'igssutdluagaungårame iku-
a'tdlangnek, anorerssuit puerKordlo
åtagsinauvai. Canadame orpigpag-
ssuit ikuatdlagdlarångata orpit av-
dlat tamarmik nungugångata bævre-
aspe kisivingme naoreigtarpoiv, orpit
avdlat tamarmik „toKugångata“.
— Kalåtdlit-nunåtdle orpingnik
ipilutaersartunik peKarérpoK.
— tamåna 'ilumordluinarpoK. taisi-
nauvavut orpigkat, (sit) birkit (orpit
Kujatåne naussartut orpivit) napår-
tutdlo. angisungornen ajoraluarput,
naussarputdle. måne misigssuivfing-
me Kalåtdlit-nunåta paornaKutdlui-
nik napårtuinigdlo penarpugut inger-
dlavdluaKissumik. orpik avdla lærken
(kanungniussaK), Kalåtdlit-nunåne
orpigssarKigdluåsangatinarpoK ajalu-
ssujuitsorssugame silåinaup avdlå-
ngorarnere såkortut åtagdluarsinauv-
dlugit. kanungniussaK avangnamut
Hudsonip kangerdliumarnata (Cana-
dame) ereåne naussarpoK, kujåmut-
dlo Himalajap Fusijamavdlo erKåine.
tamane nauvfingmine atavdluartu-
vok sdlap avdlångornerssue åtagsi-
naugamigit.
orpingnik sit ilagissainik
nautitsiniarneK.
:— avdlanik onpeKarpa Kalåtdlit-
nunåne nauvdluarsinåusangatineKar-
tuntk?
— sit Kalåtdlit-nunåne nauvdluar-
sinaunerpåusasoriika. Norgep avang-
narpiånit sit nautsiagssartåinik pisi-
mavugut, maigtuvdluartungortisinau-
ginaruvtigigdlo sit tåssaulisagaluar-
iput Kalåtdlit-nunåne orpit nalerKut-
dluartut.
— tåssa Norgep avangnåta sivinik
misilivdluse suliaKarpuse. avdlaning-
me?
— soruname avdlanigtaoK misåli-
nermik suliaKarpugut. taisinauvara
Sibiriap orpé kanungnerit naornau-
tit pitsauvdluartut Islandimit pisima-
gavtigik. kangnerit naorKautit taima-
tut avdlanut ikussagssat Danmarkip
silåinåne puerKuitsume naujartordlu-
artarput igalålingmitdlutigdlo naut-
siagssissardlutik, åma taisinauvara
Goose Baymit pissunik nunangiaute-
Karavta (el, elletræer) Sibiriap ka-
nungnerisut Islandimit pissavtitut
misilingniagkavtinik — tåssa imåi-
poK, nautsiagssanik pivfigiuarsinå-
ngordlugit nautiniarniarpavut, nuna-
ngissat taima itut nautsiagssartåinik
Kalåtdlit-nunånut nagsiussisimavu-
gut.
Hørsholmime orpingnik misiliv-
fingme avdlåungilaK nunarssuarme
'tamarme orpit kussanarnerssait er-
Kuminerssaitdlo atautsiminiarsima-
ssut, sivnissorissamigtutdlo autdlarli-
tntik tamåne pilersisimavdlugit. or-
pigpagssuarne ingmikukajårtune ta-
måkunane ulapeKissoK angut suju-
morparput Kalåtdlit-nunåne, ilåtigut
Tunugdlianfiup erKåne, orpingnik
ikussuinerit ilåinik suliaKarsimassoK
P. Chr. Nielsen. Kalåtdlit-nunåne or-
pigpagssualiariniagkat oKalugtuarit-
siarpai.
— Kalåtdlit-nunåne orpingnik ikii-
ssuinigssaK 1948-p kingornagutdle
piarérsarneKarsimavoK, uvdlumikut-
dlo Kalåtdlit-nunåt orpérånguaKaler-
simavoK. orpéreat tainåko tåssåuput
orpiliagssat augpalugtut, Kernertut,
KaKortut orpiliagssatdlo sitkagran-
inik taineKartut Norgemit pissut ki-
salo kanungnerit Sibiriamit pissut
birkitdlo. sujugdlermik orpiliagssat
pilutait katangneK ajortut Sibiriame
naussut Finlandimit pissut ikussor-
pavut, tåukulo Kalåtdlit-nunåne or-
pingnut atasinauvdluarnerussunut
ilåuput, åmale Sibiriap kanungnere
orpiliagssatdlo kutsussagdlit iluagli-
sarKårput. anore tåkigångaK issangi-
ssap pia ajornerpaussarpoK sermer-
sitsissaKigame.
orpigpagssuarujugssuit.
—• Kalåtdlit-nunåne orpigpagssuit
KanoK angnertutigipat?
— orpit åtautsimik mardlungnig-
dlo ukiugdlit 50,000-it 100,000-itdlo
akornåniput.
. — dr. Syrach Larsenitut bævre-
aspe (orpik pilutaersartut ilåt) ilipa-
gitigaiuk?
— ilaunarujugssuaK, bævreaspit-
dlume 3—400-t Kalåtdlit-nunåne i-
kussorncKarérput. 'bævreaspe atugar-
dliornerusimagångame sordlai naku-
nerulersarput. bævreaspe Kalåtdlit-
nunåne ikussorneKartOK Amerikanie
Europamilo naussartunit pingortitau-
vok (krydsning: naussut umassutdlu-
nit åssiglngitsut ingmingnut „nuliar-
titdlugit" nutåliorneK).
■— orpit Kavsiussusé tåssa tusarér-
ipavut. portussusiåme Kanoic ipa, or-
ipigpagssuit erssigungnaerfigsså-
n go rn a vi ångi tdl am e ?
— nåh, Kalåtdlit-nunåne ukiut i"
ngerdlaneråne orpit 7—8 meterinik
portussuseKalerumårtut nautsorsså-
tigårput.
— takuvat, dr. Syrach Larsen V1'
lerpoK, Kalåtdlit-nunåne orpingnik
nautitsiniarneK KanoK soKutigitigigi"
iput. imame soKutigitigårput, orpig'
pagssualerissumik pernardluta Kalåt-
dlit-nunåne ukisitsisimagavta.
orpingnik nautitsiniardlune misig'
ssuivfingme sulineic ingerdlåpåt. Sa'
pilersitaudlutik taimaitlnarniångit'
diat, OKarputdlo suliagssaK ajorna1'"
nerugångame sulineK nuånernern-
ssartoK. orpingnik Kalåtdlit-nunåIlC
nausinåusassunik pilersitsiniarneK
orpigpagssualerissut ilisimatortå'inU
soKutiginardluinartunerarpåt.
kujatånit-
I Upcrnavik distrikt krævede i'1
fluenza-epidemien seks dødsofre.
Læger beviser
at Palmolive
kan give Dem
smukkere hud
på 14 dage!
Ikke kun et løfte,
men en kendsger-
ning.t
De skal blot gøre
sådan:
Vask ansigtet med Pal-
molive sæbe. Masser
derefter i 60 sekunder
Deres ansigt med Pal-
molives bløde og milde
skum. Gør dette to gan-
ge om dagen i 14 dage.
Denne rensende mas-
sage vil give Dem hele
Palmolive’s skønheds-
virkning.
■
■
■
H
S
nakorsat ugper-
narsarpåt Palmolivep
uvdlut 14-t ingerdla-
neråne ameringne-
rulersisinaugåtit
neriorssutåinåu-
ngilaK, ilumorpor-
dle!
imailiuinåsauiit:
Kanorsaut Palmolive
atordlugo ermigit. tau-
va Palmolivep Kapua
ameringnartoK sekunti-
ne GO-ine klnangnut ta-
giuguk. uvdlune 14-ine
uvdlormut mardloriar-
dlutit taimailiortåsau-
tit. taima tagiftssissa-
ruvit Palmolivep pi-
nersinarnera malugisa-
vat.
ISåBBkankon-
Lrefolgendetrem-
.ridtpålAdage
gi friskere og renere teint.
• Mindre fedtet bud!
ØBlodere og gotere bod-
n færre urenheder - og
færre hudorme!
^Kiarere og mere strålende
teint!

mild oq
blid
ZMA IVDUt
uvdlune U-incnif
Jfuuguatdlangnerit
nako malu^l
* nc7iring°Bnt,er-
■
, neral er~
ttnfUpn&-
. neruJernera ! Sn®-
onupassuara-
nnnglnerulernes j
nM . - •
PA
lMQl|V6
»W amering-
nar to k