Atuagagdliutit - 26.07.1956, Blaðsíða 10

tmgiterKinarpara
agdl. Christian Peters
umiarssuarmik imarpikut inger-
dlaortitdluta unugdlune tarrajugsi-
ssok kigssaviarsssuk tamanga avang-
nåinavtinit tåkupoK. Kanigdliartora-
mc ta'knuninaKalune Kasunermitdle
sunane Kulerussap agssua’tungånut
mipoK. tåssane mitsimatitdlune umi-
arssup uvåneranit Kilåungutardlune,
merKue tukagtuinauvdlutik taimåi-
tordle issikua patdligssåungitsutut pi-
ngårpasigdlune avdlamut åsseKångi-
laK sordlume tåssa ilisimåssutsip, sia-
nissutsip Kåsussutsivdlo sarKumerne-
rat. sigguata åmut peKeriassårnigdlip
såkutumut utoraarmut Kilerortumut
åssingulersipå. issai angisut kutsug-
tut sungarpalugtul mersernardlutik
Kivdlåtdlagtarput. kukine peKeruju-
tagdlugit KuleruaK Kitsugsimavå uku-
luko papigssue Kalumåli'tdlardlutik
siårsimassut umiarssup uvaneranit
aulatårussårdlutik. tingmiarssuaK er-
KumitsoK umiarssuarmut ånagiaK, si-
låinaup inuilårssuvdlo tingmiat mag-
dlit Karårtut kisisa nåkutdlugit umi-
arssup Kuleruane KasuerserpoK.
ila KanoK ilivdlune kigssaviarssuk
taima avasigtigissumut pisimaner-
■poK. imana tingmissamik piniarssåri-
ssaKardlune avåmukarsimariardlune
sujunerfine påtsivériisimavå. Kular-
nångilaK uvdlut ardlerdlugit tingme-
russårtuarsiraavoK. nukigdlårsima-
rugtoramime tigugåvtine karsipalå-
nguamutdlo sanerKanrigut nåkartar-
tumik matulingmut ikigavtine pinai-
seriatdlagane malerutinarpoK. taika
karsip leKerKuane tårtume mitsima-
vok neriumanane patdligssaunane
raerKuilo tukagtuinauvdlutik. Kiviåi-
nardlugo sordlume tåssa tOKunga-
ssok. — ukuluko isserssue sungårtut
tårnerinarmit icivdlåtdlagtardlutik.
ila ajoruminåssusia kigssaviarssuk
silåinaup nålagavigssua måtussau-
ssok takulerdlugo, måssa nalunago
pavanerssuaK aorsårujordlune suna
tamåt nuivdlugo nerissagssaminik Ki-
naississartoK pissagssamigdlo taku-
ssaKariardlunc Karssutut sukaKalune
igtugtuinauvdlunilo åmut nakåssar-
tartoK. manale igdlerfiussame isugu-
tagtumrpoK umiarssup åtartugikap Ka-
ne imåinarssuarme, pissarineicarsi-
mavdlune måtussauvdlunilo. — ila
erKarsautigahigo avångunaK.
linuk tamåna anore nakertikiartui-
nardlune anorerssuartorssuångorpoK.
Biscayap kangerdliumanerssuane ma-
ligssuit Karårtuinait umiarssuaK ta-
manut tamaunga erKakåtåråt. umiar-
ssup Kava nåpaviungingmat tigu-
ssagssarsiortariaKarpugut kalatauju-
manata. nuissat tårtuinåuput. sialuk
kuisstnavigpoK. itivdliorukångavta
sordlo tåssa Kalorssarssuarmut ilua
Karmarssualingmut nåkåinartartugul.
magdlit Karårnerssuisa umiarssup
Kåva terKalaorfigåt. agssuvtine ånang-
niuterput Kartikame seKumivigdlune
aserorpoK. mililersuterput åma tå-
inarpoK. usivut umiarssup Kåne Ki-
lcrssusimassut kångakåput katagar-
dlutigdlo. umiarssuaK orrårugtormat
nåparutit napingerssårtutut iput,
umiarssuarputdlo 300 tonsinik usitu-
ssusilik sordlume tåssa uilunguaK
maligssuarnit Kapugtuinarnit sumut
tamaunga erKakåtårissaK. maskiner-
put tamaviårtineKaraluaKalunc uni-
ngajavigtarpoK tuggarpalugtumik ni-
pagtardlune, sarpivutdle nuerpatdla-
riartut tåssångåinavik autdlarsarta-
raoK adorianarsinardlune. tårsingmat
Kutdlivut sanerarmiuvut ikuniarssa-
rigaluarpavut iluagtitsingitsordlutale.
Kilak imardlo kåtututut iput. ’igtug-
ssuaK sujorssugssuaK nérKulugssuar-
dlo kisiinik tusarssåuput. tamåne
Kaugdluarpalugtorssuarme tigsukar-
pugut sapingisavtinik agssoralisima-
niaraluardluta, tåssalo nagtikalugtui-
nartoK umiarssuånguåkulugput ånag-
figssaerutdluta seKumingerssålerdlu-
go. taimailerugtortoK igtugssuaK sa-
neKulinardlugo nålagarput sorKusait-
sok nunap pinut tungaKissoK ilavti-
nut suaorpatdlagpoic: „anersa 40 kro-
nesissutigisinaugaluångilarput. ima-
Kalunime uvfa 100-sissutigissuatsiau-
sinauvdlugo!"
—■ 100 kronet?
— ilaunapilugssuaK. umassusivig-
ssuarinut tunisavarput!"
aningaussat. aningaussat-åsit. ani-
ngaussatdlume ilånguneKångitsusana-
tik. — 100 kronet ikingutauvdluar-
nerpåmut. akisunerusångila? ajungi-
lau, tigoriånguaruk. inunera tamåt
måtussauliguk inuitdlo issikutdlissuk.
soruname akilivdlutik. — aningau-
ssat — ilå? soKutauvame umassoK pa-
vunarssuaK tingmiorårnermik nuåna-
rissalik inunine tamåt måtussåusa-
gune? — umassusivigssuarmut åpa-
kåt akornånut! — uågga, tingmiaK
kivfåungitsoK Kasuerserninardlune
tåkiisimassoK taimatut pineKåsångi-
laiv!
tåssångåinaK malerujugssup ag-
ssuvtigut Kåriartulerpåtigut. maleru-
jugssup umassorujugssuartut Kula-
ngeriartoråtigut issigitdlatsiarpara.
tauva umiarssup Kåginånut nåtdlug-
punga pitutaK saviminiussoK tigu-
ssagssarsiorfigalugo. taimailissordlo
maligssup uligarpanga, sordlume tå-
ssa iluga KåralugtualersoK. uipatdler-
dlunga ipisanguvdlungalo tamaunga
inilugutiterpunga taratsumik imerto-
rujugssuvdlunga —- Kangame tåssa
Kasilinguarsse! igtugssuaK kigdlerKU-
tinardlugo påtagiarpalugssuaK tusåso-
rileraluarpara, sordlume tåssa nipi-
lerssoKatigigssuit _ nipilerssorpalung-
nerata ingagtangårtup iluvne suna
Kartikå Kangåtartitdlungalo sunersu-
mut nalussavnut imaKale ilorpiavne
kajungerfigisimassavnut kåtutikånga.
tåssauna silarssuarme sujanerpag-
ssuit imerngålassorssuarmik sujaner-
figigånga, akornatigut méraugatdla-
rama nunaKarfivtine seKineK tarriler-
sitdlugo sujanertoKartarneratut ni-
pagtardlutik.
tåssångåinardle takordlugkavnit
itertutut kigssaviarssuk erKaeriatår-
para. kagdlerup ingnåtdlangnerane
takutdlatsiarpara _ igdlerfiussap te-
KerKuanit nåkukånga. Kåpagtiterpu-
nga neriorssuivdlungalo måna ånåsa-
guma aKago nålagarput Kanordlunit
oKaraluarpat tin gi t e rKi n å s a v d 1 ugo.
angnikitdliornivnit pingitsallineKar-
dlunga taimatut neriorssuingilanga,
ilame pingitsornanga taimailiusaga-
luarpunga. ingminut taima oKarfigi-
narpunga kigsautigigavko ånåsaguma
tamåna ajungitsuliamik nalunaeicut-
serneKåsassoK. — årime tåssångåina.K
imap tatissinerssua oKilissorssuå-
ngorpoK. sordlume tåssa agssangnit
nukigtorssuarnit kivingneKardlunga
itinerssuarmit silåinåkut Kutdlariar-
tortunga. maligssuarnit åtatarineica-
rumananga najumagterKåratdlaruju-
nga. tauva tåssångåinaK tatisimané-
rupunga. — unuame tårtorssuarmér-
Kilerpunga erKavnilo anorerssup su-
jorssugssua tusårKilerdlugo. erKigsi-
atdlagtutut anersåmivunga. inumarig-
pi ar n an ga ku tul assui n auv dlungalo
noKartiterpunga KårterKisagaluaruvta
tigussagssarsioriåinångordlunga. u-
miarssup Kåtigut paorngordlunga nå-
parutip tungånut autdlarpunga, ig;
dlerfiussaK kigssaviarssup inigisså
nåparumut Kilerssusimangmat tinger-
dlautigssiamik Kulisimavdlune. erKa-
ra tårtuinarssuvoK. umiarssup Kåva
olierasagdlunilo KuasartuinauvoK
magdlitdlo Karssuajuarpåtigut. serpa-
ligssuarmit sujunerfiga iluamik påsi-
simång'ilara, tåssångåinardlo nåparu-
mut apoKaunga. ordlulcraluardlunga
nåparutip noKarutai angumeralugit
nikorfarigsivunga igdlerfiussardlo
nanivdlugo. Kangata KujanaKaoK,
usiuvfamiuna katatausimåsassoK. Ka-
jagssuardlunga tingerdlautigssiami-
neK ikersipara, matualo igdrikartc-
riardlugo ilungmut savigpara. — åri-
me tingmiaK agtoratånguarpara, Ka-
nga kissånguarsse! takåna teKerKU-
mut milugutivigdlune aulariaraluåså-
ngilaK. kériésasoriniardlunga, tai-
mak nikikaluångilaK. Kajagssuartumik
Katisigut savtårpara umatåta kag-
ssungnera malugisimavdlugo.
unuaK tamåt sujorssugssuaK pissor-
palugssuardlo ingassagdluinarput.
maligssuit, kårfe KaKortuinait Kårssa-
riuarpåtigut. anorerssuan sujorssug-
torssuvoK sialugdlo kuissinavigdlune.
tarrup atåne paormordluta orKuiv-
figssarsiorpugut. orKuisiinårsinar-
dlunga kingumut paormordlunga nå-
ipariimukarpunga, nålagkavta k'ingu-
ininguavne sisamanik niserdlune ma-
ligkånga. nåpanlmut igardluta ingi-
pugut sipilinut tukernigtiterdluta.
unuaK KångiukiartorussårpoK. Ka-
ngarssuångornerpoK kingugdlermik
seKineK takugavtigo. sordlume siviso-
rujugssuarmik taimånarssuaK ano-
rerssuar^iorsimassugut. tårmiuina-
rungnångilagutdlc. —• taimaitdlune-
åsit KåumarumårsimavoK. — åritdlU"
me. tåssane sajugtuinauvdluta sitdli-
marulordlutalo igsianiartugut tunuv-
tine nåparutip sajugpilugssua malu-
gisimavdlugo, kangivtine KaulerneK
malungniutileratarpoK ardlårsautitut
Kupilersutut Kangåtariartordlune.
nuånårnerssup tikipåtigut. — Kau-
maneK! tupingnartorssuan;! — i<åu-
martorssuånguleraluartoK anorerssu-
aK Kasugkiartorneranik malungnar-
loKångitdluinarpoK, ila sordluna så-
koi'tusiartuinartOK. erKavtine Kiar-
ssugssuaK, ujugssugssuaK pissorpa-
lugssuardlo ingassariåinarput. nui-
ssat sialungmik ilimanapilugtuinail
takugssaulerput imap terKalaortui-
naup Kulågut sukaKalutik ingerdlav-
dlutik.
tåssångåinaK erssingitsumit perKU-
neKartutut itdlune pissorpalugssuaK
KOKernartuinaK nipaitdleKaoK. ano-
rerssuaK inoriarKuminialernerame.
— itåssalume utarKissara. tuavinaK
nikugterpunga igdlerfiussap ulia ti-
ngerdlautigssiamineK nusugdlugo
matualo angmardlugo. Karssutut pi'
seriussatut sukatigalune kigssaviar-
ssuk silåinarmut KangåtarpoK.
— sunauna?, nålagarput tupigul"
•sagdlune aperivoK.
— å, tingmiånguaK-una silagiS'
saiartortoic!
nålagkavta tupåtorsimavdlune issi'
gånga sum'igdlo pinane oKautsika
issuardlugit: „tinginiånguaK silaSi£'
saiartortoKl“
— so, akivara. atagule takusagit'
åpavna! kangivtine!
nålagarput tupigusugdlune kang1'
muinaK ukiserpoK, nuissat avigsar'
tortorssuångortut seKinerssuvdlo aug-
ipitdliunerata tupingnaidssumik s1'
larssuarmigdlo nutångortitsissugssa-
mik nagsataKardlune akisugutup W'
ngånut.
nugt. Jørgen Fleischer.
A/S Dansk glasuldfabrikimit igalånierngit amutdlarnerinik uvsigsausiat issimut, kissamut nipimutdlo pitarnavérsautigissarniåkit
Aktieselskabet
Dansk Glasuldfabrik
(Aktieselskabet for Kemisk Industri)
10