Atuagagdliutit - 26.07.1956, Blaðsíða 15

Fanger Nikolaj Heilmann fra ud-
stedet TasiussaK er blevet belønnet
med et diplom og en pengegave fra
kongens og dronningens fond.
Haslev Orgel-Harmoniums-Fabrik
Leo Rechnagel
Skriv efter
katalog —
Dansk arbejde
Billige priser
Gode afbeta-
lingsvilkår
Gode
PIANOER
til billige priser altid på lager
Model K 522
arnat Kardlé takisut.
angissusé nr. 42.
atortugssai:
Kilertat 30-it Zenitgarn.
nuerssautit nr. 3 nuers sautér Katdi o sile-
Katait.
tasissartoK.
talerpia: 104-nik autdlartitsigit nuerssau-
titdlo 14-it manigsuinarmik nuerssariardlu-
git autdlarnautå nuerssåumut avdlamut
^Uiorariardlugo nuerssautip tugdlianut pe-
Kigutdlugit nuerssautikit. itugdliane Kilariar-
nerit 114-ingortikit, sule manigsuinarmik
nuerssarneKåsaoK KerKatigutdle Kilariarner-
12-ine agdlalerdlugo. nulugssai ima por-
tuningortineKåsåput: Kilariarnerit 51-it silå-
»nut, ilungm. 2, silåm. 8, ilungm. 2. nuer-
ssagkat mumiguk tauva silåm. 2, ilungm. 8,
silåm. 2 sivnerilo ilungmut.
nuerssautip pingajua: silåm. 51, ilungm.
silåm. 4, mumigut utimutdlo nuerssar-
dluga. taimatut Kåvanit »ilariarnernik 6-inik
^iliartortltdlugit (portusinere) nuerssarne-
KåsaoK, Kilariarnerit tåuko 9-ngornerat ti-
kitdlugo. Kilariarnerit tamaisa sujumuinaK
^UerssarneKalisåput, nuerssautitdlo mardluk
^Uerssariardlugiit pingajuane ima: silåm. 51,
Ilungm. 2, tugdlé mardluk nuerssautérKamut
^uinariardlugit ilingnut Kaningningordlugit
tugdlé mardluk silåmut nuerssåkit tauvalo
UuerssautérKamltut ama silåmut nuerssar-
^ugit, tugdlilo mardluk nuerssautérKamut
^oriardlugit nuerssagkavit tunuanut pisit-
^ugit tugdlé mardluk nuerssarKåriardlugit
**fttatit nuerssardlugit, tauva ilungm. 2,
sivnerilo silåmuinaK tåuna nuerssagkat 19
ctti-imik takissuscKalenpat autdlarKautåne
naggatånilo nuerssautit C-gssåne 1-imik ila-
ssåsåput 12G-ngornerat tikitdlugo. tauva
Nuerssautip åipai tamaisa igdlugtut 1-imik
ln^a: KilariarneK atauseK nuerssaruk tug-
^tiane mardlungordlugit nuerssåkit Kilariar-
Uerit 122-it nuerss. tugdlianilo mardlungor-
c^Ugit, kingugdlerdlo silåm. 1. nuerss. pi-
ngajua: silåm. 2, tugdlia mardlungordlugo,
Sliåm. 122, tugdlia mardlungordlugo, silåm.
nuerss. tatdlimåt: silåm. 3, tugdlia mar-
^ 1 ångordlugo, il. il., sule Kilariarnerit ila-
ssarnerisa akornanltut 122-dput. Kilariarne-
rit 15G-ingorpata nuerssautit pingasut ila-
Ssarnagit nuerssarneKåsåput tauva igdlugtut
Kilariarnerit 17-it inårneKåsåput. tauvalo
Kilariarnerit 122-ingorput, tåukua nuer-
SsautérKanut sisamanut kaujalukårtungor-
aiugit nuiorarneKåsåput. manigsuinarmik
ni,erssarneKåinåsaoK munale mardlungnik
ugdlalerdlugo, agdlåta åipå ilutåta nalånl-
S^°K> sujugdlermit Kilariarnernik 43-nik akii-
^^erdlugo. 6 cm-imik nuerssaigit agdlåtalo
Slljngdliup kigdlingatigut igdlugtut nuer-
Ssautip arfiniligssai tamaisa atautsimik ilå-
^gartardlugit Kilariarnerit 86-ingornerat ti-
^itdlugo. tauva agdlaisa akornata KerKåne
tun
t3.
natigut ima ilångarterneKåsaoK: silåm.
niardluk atautsikut, silåm. 7, mardluk
'l*autsikut, silåm. 13, sivnere sujumuinait,
Ul'na uterKigtåsaoic nuerssautit sisamagssait
^Uaisa 64-ingornere tikitdlugit. tauva k6-
l,artumik silåm. 2, ilungm. 2, 10 cm-imik
°i*tiassusilingmik nuerssarneKåsaoK agdla-
°rrJago, inåruk.
såmia tal erp i gd lertut pårdlagtinardlugo
IlUei
rssarneKåsaoK.
Ki1^^/eruif/ssd: naiieriardlugit, katitikit
anilo Kuvdlungnera tasissartulerdlugo.

GARN
kalåleK radiolerissutut pitsaunerpåmik
inertoK sujugdleK
arnat avigaermiut pingasut puissip
nenanik mikiartorsimåput mardluk
tOKussutigåt, Påmiune nåparsimaving-
mut unigtineKaraluardlutik.
kalåleK sujugdleK måna radiome
nalunaerasuartauserissutut Kutsing-
nerpåmik agdlagartaKardlune sorae-
rumérsimavoK, tåssa Albrecht Cortzen
ukiorpålungne Kalåtdlit-nunåne nalu-
naerasuårtauserissorérsimassoK — su-
jugdlermik Scoresbysundime tauvalo
Nungme.
Kastrupime Københavnip tingmi-
ssartoKarfiane inugpagssuit akornåne
Albrecht Cortzen sujumorparput Ka-
låtdlit-nunånut tingfngitsiarnerane.
— nalunaerasuartauserissumut atu-
arneK Kanorme-unu ineruja?
— autdlarKåumut artornakuloKaoic.
agsut tamaviårtariaKarsimavunga Ka-
låtdlit-nunåne atuarfingme iliniagkå-
ka nåmångingmata. amigautikale ilu-
agtikiartuårsimavåka.
— nalunaerasuartauserissutut angu-
neKarsinaussut angnerssåt sok angu-
niarpiuk, tåuna piginago iluamik
ingerdlånginavit?
— sujugdlerpåmik sujunertaråra
nalunaerasuarnerup tungatigut ilisi-
massåka angnertusarniardlugit, tug-
dlianigdlo taimatut soraerumérneK
angnerussumik angussaKarnigssamut
neriunartOKarneruvoK. tåuna piginago
s. i. nalunaerasuartauserissune nåla-
gångorneK ajornarpoK. måna soraeru-
mérnikut nalunaerasuartauserissut
Danmarkimit Kalåtdlit-nunånut su-
liartortitaussartut iliniagartoKatigi-
lerpåka naligilerdlugitdlo. tamatumu-
nga tungatitdlugo taisinauvara ilisi-
matineKarsimagama atorfiligtut ang-
nertut tiguneKarnigssara ilimagisinau-
giga.
— KanoK sivisutigissumik atuarpit?
—. ukiup åipå KiterKutdlugo, sorae-
ruméramale Kastrupime kursuseKar-
simavunga tingmissartortartut ting-
misitdlugit OKalunigssåt iliniarumav-
dlugo. tulugtut OKaluneKartarput, sa-
påtivdlo akunerine pingasune tåssane
kursuseKarnera agsut iluaKutigisima-
vara. nalungilarpume Kalåtdlit-nunat
tingmissartut avKusårtugarssuariler-
måssuk.
— nalunaerasuartauserissune nala-
gångusangalerpit?
— nalungilara nalunaerasuartause-
rissune nålagångusagåine soraeru-
mérsimanerinaK nåmångitsoK. ordne-
Kartumik inunigssaK piumassarine-
KarpoK kisalo årKigssussineK pissor-
taunerdlo piginauneKarfigissariaKar-
dlutik. tamåna anguniarumavara, so-
runame. ukiordle atausinaunaviångi-
laK.
— nalunaerasuartauserissoKatilit
kalåtdlit iligtut iliorumagdlisasori-
ngiligit?
— taimailiorumåsasoråka, tåssame
kalåtdlit nalunaerasuartauserissut
ilarpagssuisa suliagssaK tåuna Kiner-
Mestersvigime aKerdlorsiorfik nu-
namik tunitsivigssartårpoK. augtitag-
ssat sujugdlit 2000 tonsiussut Laurit-
zenikut umiarssuait atordlugit Belgia-
mukåuneKåsåput. „Kista Dan“ ama
„Silja Dan“ Mestersvigimit ingerdlåi-
nardlutik Antwerpenimukåsåput (Bel.
giame umiarssualivigssuaK).
*
savautigdlit Narssame nagdliutor-
siorneråne Kalåtdlit-nunåne savauti-
lerKåp, palasiugalup Jens Chemnitzip,
erKåissutigsså kångusak såtoK ulér-
neKarpoK. J. Chemnitzip pania Bolet-
te Kleist KujåssuteKarpoK.
★
nunavta ministeria nalunaerpoK
akigssarsiat honorårit 1. aprilimit 5
pct.-imik KutdlarneKarsimassut. tåssa-
ne pincKarput honorårit aningaussat
pivdlugit inatsisinik tungaveKartut.
★
Charlottenlundime issigtut avang-
nardlit pivdlugit sulivfiup åssilissa-
nik katerssugautine erssersagagssanik
3000-inik ilåtigut ilagssarsisimavai,
naussorsiup Morten Porsildiugalup
tunissutainik. Peter Freuchen sorssu-
titdlo nålagaunerssåt A. II. Vedel tu-
nissuteKarsimåputåoK.
simangmåssuk inussutigssamingnik
atorfeKarnigssartik pinarnago soKuti-
gissarigamikule. uvanga nangmineK
isumaKarpunga suliagssamik soKuti-
gingningneK pissariaKardluinartussoK
suliaK Kasunarsisångigpat. uvanga
nuånariuarsimavara silåinåkut avKU-
teKångitsumik atåssuteKariatårsinauv-
fingme igsiåsavdlunga.
—• nalunaerasuartauserissoKatitit
iligtut soraerumérniarKuvdlugit kaju-
migsårumavigit?
— åp, taimailiorumavunga. åmale
kajumigsårumavåka sujugdlermik s. i.
Kalåtdlit-nunåne ingmikut kursuse-
Karfigssamik pilersitsiniåsassut ili-
karKågagssat pissariaKartut atuagka-
nltut, oKautsit radioteknikilo tåssane
iliniarneKartarsinaorKuvdlugit —- na-
lunaerasuartauserissutume iliniarnig-
ssaK oKitsungivingmat.
■k
„ Islandimut, Narssarssuarmut Thu-
lemutdlo ilaussugssat ungaloK 0-imu-
karKuneKarput“, arnaK OKartåussuå-
kut kalerrérpatdlagpoK, Albrecht
Cortzenilo K’aKortume sulilåriardlune
Thuleme sulilerumårtugssaK inuv-
dluarKuvarput.
kujatånit.
STJERNE-VALENCIA
Danmarks bedste appelsindrik
Jack O’ Diamonds
Tobakken
man
taler
om
og
nyder
— Deres tobakshandler har den
tupa OKa-
luserine-
■Kartardlu-
nilo mamar-
ssautigine-
KartartoK
—• tupasivigissartagkavit pigå
I Nordisk Films Kompagni
Kalåtdlit-nunåne
Erik Balling
pissortaralugo Kalåtdlit-nunånik filmiliat angisut suj ug die r-
sånik Kalipautilingmik
K’IVITOK’
fdmiliortut kalåtdlinik Kamånga pissumik inuvdluarKussiput
ikiutdluarnerdnut Kujavdlutik.
15