Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 09.08.1956, Blaðsíða 21

Atuagagdliutit - 09.08.1956, Blaðsíða 21
Kalåtdlit-nunåta atuarfine uvdlume perorsainermut soKutiginartunik ingerdlassineKalersimava — ? ilodel S 115 tulujuk smgut. angissusia 42—44 atortugssai: imussat 15-it augpalårtut KaKuår- tut Mammi yam iml. Kilertat 35-it Zenitgarn nuerssautit nr. 2% ama 3-it ataterKat 7-it 1 Yj m KalersaK. nuerssarnerat initussusia: Kilararn. 20-it -—• nuerss. 26-it = 6 cm krp. nuerssarnigsså: 1. silåm. 1, il 14ni. 1. 2. manigsuinarmik nuerssauneK. 3. agdlai åiritikårtut. nuerss. 1. (ilum. 1, nuerssagagssaK nila- riånardlugo, tugdlia tiguinardlugo, inar- dlut atautsikut, tiguinåkat Karssutiguk, nuerss. »ilariånardlugo ilum. 1). nuerss. 2 åma 4: (silåm. 1, ilum. 3, si- låm. 1). nuerss. 3: (ilum. 1, silå. 3, ilum. 1). tåuko nuerssautit sisamat agdlagsså sanasa- vait. lunugsså: 120-inik nuerssautit nr. 2%-it atordlugit autdlartitsigit 10 cm- migdlo taki'ssusilingmik sinilerdlugo (silåm. 1, ilum. 1). nuerssautit taor- sikit nuerssaungmilo sujugdlcrme Ki- lariarnerit 10-inik ilavdlugit. manig- suinarmik nuerssaulerit 4 cm-lo nu- erssarérångåko tatdlimariardlutit 'ig- dlugtut Kilariarnermik 1-imik ilassar- dlugit. nuerssåkat 33 om-mik takissu- seKalerpat unigssånut ima ilångarne- KåsaoK: 6—4 ama 1-imik 4-rariardlu- tit. sujuinuinaK nuerssaruk talilerfig- sså 20 cm-mik takissuseKalernigsså tikitdlugo, tauva tuvia inåruk: 12-i- kutårdlugit pingasoriardlutit, sivne- rilo atautsikut. sågssa: nuerssautinut 2%-inut 70-inik autdlartitsigit sinilerdlugulo 10 cm- mik portussusilingmik. nuerssautitit taorsikit nuerssaungmilo sujugdler- me Kilariarnernik 10-inik ilagdlugo, timitå manigsuinarmik nuerssarne- KåsaoK, såvatale sinigsså Koruar- tungordlugo: silåm. 1, ilum. 1, Kim- riarnerne 10-ine, tauva silåmut 3-it, tugdliane agdlagsså (ajoKersussutå maligdlugo), sivnerilo manigsuinar- mik. nuerssåkdt 15 cm-mik takissuse- lialerpat agdlagssåta tugdlia stijug- dlermit Kilariarnernik 3-inik akuni- lerdlugo autdlartisaoK. nuerssagkat- dlo 20-mik 25 cm-migdlo takissuse- Kalerpat agdlagssaisa tugdlé mardluk autdlartisåput, agdlai sisamasaput. saneråne 4 om-nik akunilerdlugo 1- imik tatdlimariardlugo ilaneKartå- saoK. sinåta kigdlinganit 34 cm-mik takissuseKalerpat unigssånut ilangar- neKåsaoK: 6—4,1-migdlo sisamariar- dlugo. talilerfigsså 12 cm-mik taki- ssuseKalerpat nuvilagsså ima ilångar- tåsaoK: 10-6-4-4-3-3-2 åma 1-imik pi- ngasoriardlugo. KumuinaK nuerssa- ruk talilerfigsså 20 cm-mik takissuse- Kalernigsså tikitdlugo, tauva tuvigssa 12-in:ik pingasoriardlugo inåruk. sa- vata igdlua pårdlagtinardlugo åtaser- filerdlugulo. atåningånit 2 cm nuer- ssareruko åtaserfigsså sujugdleK sa- naneKåsaoK, sivnerilo arfinigdlit 7 cm-mik akutussusilerdlugit. taligssai: nuerssautinik nr. 2%-inik 50-inik autdlartitsigit Koruårtumigd'0 (silåm. 1, ilum. 1) sinilerdlugo 7 cm- mik portussusilingmik. nuerssautitit taorsikit, sujugdlermilo Kilariarnerit 40-inik nutånik ilavdlugit. igdlugtut G cm-nik akunilerdlugit atautsimik ilassåsaoK tatdlimariardlugo = Kila- riarnerit 100-it. talisså 45 cm-mik ta- kissuseKalerpat igdlugtut 3-inik inå- savat, tugdlinilo igdlugtut atautsimik Kilariarnerit 30-ngornerat tikitdlugo, tåuko atautsikut inårneKåsåput. katiternigsså: naKeriardlugo kati- teruk. nuvilagssåne Kilariarnerit 110- it nuviorariardlugit 4 cm-mik portu- ssusilingmik Koruårtumik (silåm. 1, ilum. 1) nuerssåriardlutit ilumut pe- Keriardlugo timitånut merssuguk. nu- vilånut KalersaK nuviuk. talinc åma ilumut pcKitåusaoK. åtaserfe mersso- riardlugit åtasersoruk. * atuarfingnut pissortap Gamip Ka- låtdlit-nunåne atuarfcKarnek pivdlu- go landsrådime nalunaiauteKarnera tungavigalugo Kanigtukut Kalåtdlit- nunåta radiuata atuarfingnut pissor- taK Kinuvigå nalunaiåumine ingmi- kortortat ilåt itiisilerneruvdlugo oKau- seivautigilårKuvdlugo ■—- tåssa peror- sainermut tungassumik misilinernik aperKut, atuarfingnisaoK Kalåtdlit- nunåningitsune soiiutiginarunartoK. atuarfingnut pissortap ilångutagssiå agdlagå maligdlugo sarKumiuparput. ardlåtigut OKarsimaguma Kalåtdlit- nunane atuarfeKarnerup iluane pe- rorsainermut tungassunik misiliner- nik ingerdlåssineKalersimassoK — imalunit ingerdlåssineKalerumårtoK — imaKa Kaiiugo Kalåtdlit-nunåta a- våtånisaoK soKutigincKalerumårtunik tauva pissutigssaKarunarpoK isumaga ersserKisåsavdlugo. taima oKartoKa- rångame isumagineKarajungnerussar- poK atuartitsinerme nangminerme perorsainermilo nutåmik oKåtårine- KalersimassoK. atuartitsinerup iliniagkatdlo tu- ngaisigut misilinerit erKartorniag- kavnut atåputaoK. kisiåne oKauseri- ssåkut isumagissara atuartitsinerme perorsainermilunit periausigssamik nutåmik oKåtårinerinarmit angnertu- neruvoK. sordlo tåssane pineKarpoic s. i. niuvertoKarfik tamåkerdlugo a- tuarfeKarnikut ajornartorsiutit KanoK årivingneKarsinaussut atuarfeKarne- rup tungåtigut ingmikut itumik år- Kigssussinikut. tamånåinåungilardle, perorsainermut tungassumik misili- niarnerit tamåna ingmikortuisa ilagi- narpåt. tåssame Kalåtdlit-nunåt ar- dlalingnut ingmikortiterneKarsinau- vok, ingmikortortat tamarmik ingmi- kut atuarfeKarnerup tungåtigut ajor- nartorsiuteKarfiuvdlutik ilåtigut inu- tigssarsiutitigut nunavdlo inuisa tu- ngaisigut aperkutinut kåtuncKarsi- naussunik. nunavdlo ingmikortortåta pissariaKartitsinera nåpertordlugo a- tuarfik årKigssuneKarsinauvoK. Kitåta Kerna kujatålo aulisarfiuput ilåtigutdlo sulivfigssuaKarfiulersi- mavdlutik. Danmarkimut nunanutdlo avdlanut tåuko atåssuteKarnerussu- put. taimåitumigdlo tåukunane atuar- fik oKautsinik iliniartitsinikut nå- magsiniagagssaKarpoK. tåssa kalåtdli- sut Kavdlunåtutdlo oKauseKarfiussa- riaKarnerussut, taimåitumigdlo ab- skolet tåssane ingmikut suliagssaiiar- Put — Kalåtdlit-nunåta ilaine avdla- ne taimåikunångilaK. atuarfit tåuko Perorsainikut soKutiginaKissumik misiligfiuput, avatånit issigalugo åma soKutiginartumik. Kitåta avangnarpasigsuane Omånap Upernaviuvdlo pigissåine —■ PiniarneK inutigssårsiutine sule pi- ngårnerssauvoK. tåukunane atuarfik suliniarpoK inutigssarsiOt tåuna la- Persersorniardlugo, atuarnermut ata- ssumik KajartorneK sungiusarneKarti- niardlugo, puissinut KagssusersorneK ajoKersussutigitiniardlugo il. il. ta- marmik angnertungitsumik ingerdlå- neiiaraluarput, kisiåne takutineKar- Pok atuarfik tapersersuiumangmat perorsaineruvdlo tungåtigut piniar- tutut inutigssarsiorneK ikiorserniar- mago. taimatut suliniarneK Kular- nångitsumik angnertusiartuårtineKar- sinauvoK piviussorpalnngnerujartuår- tineKarsinauvdlunilo. Thulep pigissåne kisalo savaute- Karfingne Tunumilo pissutsit ingmi- kordluinarput. tåukunane atuarfeKar- neK erKortumik OKasagåine avdlatut nåmagsineK ajornarunarpoK taimåg- dlåt nalerKutungorsagkanik ineKar- fiuvdlutigdlo nerissaKarfiussunik atu- arfeKartitsinikut. nalerKutiingorsar- tariaKarmata pissutauvoK taineKarlu- tut itumik atuarfeKartitsineK tunga- vingmigut isumagissamigutdlo åssigl- sagaluardlune tåukunane pingasune periauseK atausinavik åssigingmik atorneic ajornåsangmat. seminariame nutåmik iliniartitsi- lernigssaK perorsainerup tungåtigut misilinerussugssauvoK angnertoK. tå- ssane Kalåtdlit-nunåne pissutsit, mingnerungitsumigdlo asimioKar- fingne pissutsit, isumagalugit iliniar- titsissutut (ajoicitut) iliniartitsineK nutauvdluinartoK atorneKalisaoK. ta- matumane anguniarneKartoK tåssa ajoivigssaileKineK anigorniardlugo inusugtutdlo ajoKitut atuartitsissulut- dlo sulinigssamut kajumingnerulersi- niardlugit, ilame atorfigssaKartikalua- Kigavtigik. mérKat atuarfingme klasseKatigit tamåkerdlugit fériaKarneråne Dan- markimut avalagtitsivdlune misilini- arneiv soKutiginartorujugssuvortaoK. tamatumuna sujunertarineKarpoK KavdlunårKanik atuartunik tagpavane ilaKarnigssåt. taima sivisungikalua- mik Danmarkiminermingne Kavdlu- nåtut oKalugsinaulisanerdlutik? tauvalo skoleradio — radiokut atu- artitsineK! atuarfit tungaisigut misi- linerit soKutiginardluartut ilagisavåt. skoleradioKarnerme ilerKussut tåssa- ne malinartariaKångitdlat, agdlåme isumaKarpunga Danmarkime pissu- siussut mallnardlugit ingerdlatisa- guvtigo sipitagtuginåsassoK. tamåna ima påsiniaKinasiuk Danmarkime skoleradio nikanartiniarneKartoK, i- luarineKartorujugssuvorme. ima dsu- maKåinarpugut Kalåtdlit-nunåne sko- leradio tassaussarianartOK kalåtdlit skoleradioat, Kalåtdlit-nunåne pi- ssutsit najorKu'taralugit åreigssussaK. agdlåme imaKa atuarfingne atuagkat iliniutit skoleradioKarnertaoK isuma- galugo avdlångortitertariaKåsåput skoleradiome atuarfinarnilo åssi- gingmik atorsinaussungordlugit. iliniagagssat ilåinit Kavdlunåt o- Kausinik iliniartitsineK iliniagagssar- dlo nutauvdluinartoK -— inuiaKati- gingnut tungassunik iliniartitsinig- ssaK — perorsainerup tungåtigut so- KutiginaKissutut taissariaKarput. tamåko tamarmik ingmingnut atå- ssuteKarnerdlutik? — imaKa månar- piaK taimarpiaK issikoivångikaluarput kingornale ingmingnut atåssusiat er- sserKigsinerujumårdlune. sulile atu- arfingnik piorsainerme nåmagsinia- gagssat amerdlaivaut, tamåko nåmag- serérpata tamanit takuneKarsinauler- dlune ersserKigsivdluarumårpoK. julip 22-at 1956. M. Gam. akissugssåussuseKarneK taimatutdlo misigx- ssuseKarneK — såkututdlo „maligagssiuinerup pissaunera“nik isumaliuterssutimerngit såkutut Nungme KanoK iliornerånik lungaveKartut. maligagssiuineK uvdluvtine inug- pagssuit tåssaunerarpåt perorsainer- mut såkugssat pitsaunerssåt. tamåna tungavigalugo tupingnångilaK danskit sivikinerussumik sivisunerussumig- dlunit maungnartitaussartut KanoK i- liornere kalåtdlit tungånit maligtari- niarneKartarmata, taimatutdlo nuna- me pissortaussut KanoK iliornere pi- neKartardlutigtaoK. maligtaringningniarneK tamåna ku- kussungivigpoK. ukiune måkunane Kalåtdlit-nunåne sulissugssarsiauneK akiissugssaunermik nagsataKarpoK. nunamilo pissortautitaussut erKaigåi- ne nalungilarput tåukua akissugssåu- ssuseK pi gissåt sule angnerungmat. taimåitumik ukiune måkflnane su- liartortitat sulissartut avdlatdlume KanoK iliortarnere erKortumik tiku- artaniaKartut likuarneKartartutdlo pissarmata nuåningilaK, pissutigssa- Karpordlo kikut pkissugssauvfigdlit pissortaussutdlo sågfigisavdlugit Ka- noK iliornerit kussanaitsut ilaginar- nagit erninardluinaK misigititsissuti- gineKartåsassut. ^ danskit sulissartut Kåumatine Kalåtdiit-nunånivfing- mingne atugarigsårtorssuneK ajor- put, kisiåne ilimanarpoK tamaunga suliartornigssartik nangmingneK Ki- nigarissaråt. taimaingmat piumavfi- gineKartariaKarput måna påsisagå- taoK Kalåtdlit-nunåta piorsagaunera- ne atorneKarsinaunermingne ing- mingnut piumassarineKartut ilaging- måssuk kussanartumik pissuseKar- nigssartik. danskit uniformigdlit (såkutut) taimatutaoK piumavfigineKarmata er- KaisitariaKarnatik nangmingneK er- KaimassariaKaraluarpåt. vivsainaic „Dronning Alexandrine" Nungmut pingmat såkutut imarsiortut KanoK iliornerat kussagineK ajornavigsoK takuncKarpoK. mamiatsautigineKa- KaoK, erKortumingme. KanoK iliorsi- massut uvguna takuneKarsinauvoK såkutut imarsiortut igdloKarfingme pivfigssamingne tugdlerme niorKune- Kångingmata. såkutune imarsiortune nålagau- ssunut erssericigsartariaKarpoK såku- tut taimailiorKingnigssåt kigsautigi- neKångingmat. Nungme pisimassoK pivdlugo apererusungnarpoK såkutut nålagåråt nåkutigdlissutitaK suminer- sok, imalunit såkutut nålagåråinik ilaicarsimånginersut. imfltigut sorssuteKarnerup Dan- markiime nålagaunersså viceadmiral A. H. Vedel Kalåtdlit-nunånik asang- nigdluartutut naluncKångiisoK sujug- dlerpauvdlune påsingnigkumåsaoK pisimassut erKartorneKartutut itut iluångitdluinarmata. sorssutit nåla- gaunerssåta taimatut påsingningne- rata Kangilinguanilo såkutoKarfiup erninavik pitdlainerata taimatut pi- ssoKarKigtånginigsså kingunerisinåu- savåt. „kungip atissai“nik atortut — sa- kutuginaugunik såkutunutdlunit nå- lagaugunik — nunamik sivnissuput taimåitussusertigdlo nåpertordlugo pissuseKartariaKardlutik. F. Danmarkime suliniaKatigigfiuP „inusugtut angerdlarsimavfé“nik tai- nc-Kartup pilersitsissua sujuligtaissua- lo, ajoKersuiartortitaK Hans ålunck ilagingnit danskiussunit autdlarti- tauvdlune aussaK nunavtlnitoK, a- ngerdlamut agdlagsimavoK inusugtut angerdlarsimavfé pivdlugit suliniar- neK Nungme ilagsivdluarneKarsiina- ssok erKiineKarérsututdlo OKautigissa- riaKartoK åiparingnik inusugtunik u- kiamut Nungme ataulsimititsissarnig- ssaK pilerssårutigineKarérmat. * t Kalåtdlit-nunånik atuagagssia<\ llJ' lugtoK „Grcenland“ udenrigsininiste- riep pingajugssånik sarKumersisiina' vå. agdlinenarsimavoK. nutåmik ila- ngussissut ilagait såkutut nunap-Assi" liorfiåne atorfilik afdelingsclirt Chantelou, Kalåtdlit-nunåne ugtortar- nermik agdlautigissaKarsimassoK, ar- Kigssuissordlo Poul Westphall Kala1' dlit-nunåta tingmissartorfiuneraniK oicalugpalårtoK. 22

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.