Atuagagdliutit - 14.02.1957, Side 7

Thule piv dingo OKausimernit
agsut nuånåjatdlagtorssuvunga per-
KuneKarama umiarssuarmik étartug-
kamik niorKutigssanik Thuleliåusser-
Kuvdlunga, tåssame amerikamiut tå-
ssunga pinerata kingornagutdle Thu-
lenusimångilanga.
Ausiangne umiarssuagssavnut iki-
vunga Upernaviuvdlo tungånut aut-
dlåinaKaugut tåssångånit Melville-
bugten avKUsårdlugo avangnamut
Thule anguniarssarisavdlugo.
Upernaviup tungånut ingerdlanivti-
ne angalanerput pissusigssamisut i-
ngerdlavoK, pujorsiortardluta, iluliar-
pagssuit, tingmiarparssuit, puissit aor-
fildlo il. il. takugssauteKalugit; tai-
maingmatdlume ilaussut nuånarssar-
put, åssilissutitik sarKumerardlugit —
Kangame åssilérpalårssuaK nipårpalå-
nguarsse! aKaguane uvdlångugå nalu-
naeKutaK tatdlimanut itersarneKarpu-
nga -— oKårputdlo nålagkersuissar-
fingme najunigssara atorfigssaKarti-
neKartoK. tåssame Kangaungmatdle
suliarissartagkamå ilagisimavåt imame
sikulingme illsimassortauneK, ukiutdlo
30-t ingerdlaneråne Kalåtdlit-nunåta
imaine angalassarnivne misigissartag-
kama taimatut taiguteKarnigssavnut
ajukunarungnaertisimavånga!
taimane juli KåumatauvoK, ukiuv-
dlo taimailinerane Melvillebugtime si-
ko navianavigsutut OKautigineKarsi-
naussångilaK — taiméikaluardle soru-
name mianerssordluinartariaKartar-
poK. siko måna atuligarput ukiup si-
kuanik kitåtalo sikijanik akulerårpoK.
kitåta sikua tåssaussarpoK Baffins-
landimit Amerikavdlo avangnåta ka-
ngiata sineriånit pissoK, ukiuvdle si-
kua tåssaussarpoK Melvillebugtimi-
ngånit Kalåtdlit-nunåta avangnå ku-
jåmut atuardlugo Sisimiut tikivigdlu-
git ukiukut sikussartoK. ukiup taimai-
linerata ukiup sikuanik taincKartartoK
ima anigtigissarpoK umiarssuaK agso-
rortinardlugo singneKarsinaussardlu-
ne. kitåtale sikua Kajangnåinerssu-
ssarpoK mianerssorfigivdluinartaria-
Kartardlunilo! tåssa sikunik taimåitu-
nik avKutigssarput sikoKardluarpoic,
ukiuvdle sikua takugssauneruvdlune.
pugtårpagssuit akuneKångingajagtut
sume tamaniput issåinarnik Kingumig-
dlunit isusigssaunatik. avdlatutdle
ajornaKaoK — ingerdlaniartariaKarpu-
gut! ilaussut issigissamingnut tiguar-
tisimanermut aKutagssaujungnaiu-
ssarput. inerterdluinarneKarsimaga-
luarput nålagkersuissarfiata ilå umi-
arssup aKuneKarfia umiarssuarmik
ingerdlatitsissut akornusersoKinang-
matigik avKusålutugissaKåtåsångikåt.
tamånale soKutigingivigdlugo nivdli-
autigalutik mérKatutdlo tupigutsag-
patdlagtardlutik aKugtarfik avKusår-
dlugo Kangame tarssiatdlagtånguar-
sse. avdlatutdlo ajornaKingmat „mé-
rarssuit" pakatsissutigeKissånik aKug-
tarfik iluanit parnaerneKarpoK.
nalunaeKutap akunere Kavsitsiå-
nguit ingerdlarérdlutalo sikut akune-
rasårnerussut tikipavut, tåssalo ilima-
gingisavivtinik nåmagtuivdluta! taku-
leriaKårput ivdlit takornarnaKautit —
nanorssuaK, unalo angutiviarssuaK
inerugtorneK! — soruname ilaussut
nuånårnermit silaerutaussarput, tamå-
nalume tupigissariaKångilaK. uvanga
tamåkorssuit Kanga Tunup avangnåta
sineriåne sikumit upingatitautitdluta
takussåinarsimavåka, takordluigatdla-
lermiungalo taimane sujugdlerpåmik
nånumik takorKårnera ei’Karsautiga-
lugo, avdlaunaviångilaK ilaussutut må-
kunatutdle tupigusugtigalungalo na-
ngagssåungitsigaunga, taimalo ilau-
ssuvta tupigusugdlutik tipaitsungner-
ssuat issigingitsussårdlugulo, tusångit-
sussårdluinaKåra.
umassorssuaK una piniartugunar-
dluinarpoK, sulile Kularutigssåungine-
ruvoK piniarnermine akornusersorav-
tine agsupilorujugssuaK kamautisagå-
tigut, ilame kingunlnarssuavtigut pui-
ssitsiånguit mardluk putdlårigdluinå-
nguatsiartut alapernaisilersimavdluta
sikutarssuit angisut mardluk akornati-
gut pueriånguarput. kungerssup agsut
umigerpalugdluta nakupåtigut — er-
serpasingivigpordle — KujassariaKar-
porme inup Kanon ajortigissusia ilisa-
risimånginamiuk! sunauvfale sule
uuå n årutigissagssavtinik su j umugag-
ssaitarpugut. nalunaeKutap akunerata
KerKinå ingerdlarérdlutalo takuleria-
Kårput nanoK arnaviarssuaK ineKU-
narKingnårtunik alapernaiserdluinar-
tunigdlo mardlungnik piarKissardlune!
KularnångivigpoK nanorssup tåssu-
gungmat takusimassavta ilaKutarisi-
måsagai, sunauvfa tåssa imaKa ila-
Kutminut inussutigssarsiniaussårtoK
akornusersimagigput — nåkinakasåt!
itortik tåssugungmat takussarput
ånilångarpalungerugtortoK ningiuat
uloriasugpalungneruvoK; Kularnångi-
laK nangmineK ånilångångikaluarpoK,
avdlaunaviångilardle piarKane pissu-
tiginerugai. ugpernångingajagtumik e-
KåissuseKardlune pugtåmit pugtåmut
pigsigarpoK piarKaminit Kimangnavér-
sårdluinagkaminit malingneKardlune.
taima minutit Kavsitsiånguit ingerdla-
rérdlutigdlo piaråta åipå taimak imå-
nut ineKardluinångilaK, issigkame! ar-
nåta nangåriångivigdlune Kangaung-
matdle imånut pugfigerérpå, pukusui-
nakasiatigutdlo kériardlugo Kangaru-
jugssungmatdle KaKerérdlugo. piarar-
ssuit arnamik narrautigissartagånik
alapernaisertussålersarput. ingerdla-
niardlutik imaKa noKineK sapilersima-
nerdlutik unigtaraut kingumutdlo issi-
gilerdlutik, sivitsoriångitsordle arna-
mingnit autdlartineKarKigtardlutik.
taimailivdlutik itumik tungånut inger-
dlarKigput.
sikut akunisiortuarsinardlugit a-
vangnamut Thulep tungånut autdlar-
Kigpugut, miserratigssåungilardlo
Thulemik takungnigssamårnivne nuå-
nårnera pakatsisanganermik ilaKar-
toK. nunat ilisarnardluinartut soruna-
lume kingugdlermigdle takunivnit av-
dlångorsimångivigsut avKusårtordlu-
git kangerdlungmut pulåinaKaugut,
tåssalo Thulep KåKå erssitdlardlugo,
avdlångorsimånginguatsiavigpordlo.
sivitsoriångitsordle „tinupassuarKat"
takugssaulerput — atugartungorsarne-
Karnerup nagsatapiluisa ilait! Kanga
sigssap avatåne ikardloKarfiusimaga-
luartume måna sigssiugarujugssuaK
umiarssuarnut angisunut taligfiusi-
naussoK ipoK. KåKap sivingarnane
tagpava Kamutigdlit ånilårsårissutut
amilaumissårnardlutigdlo tamanut
sangmivdlutik takugssåuput. tamane
tamåne radiop naparussue portoKissut
tingmissartut igdlorssuarssue tingmi-
ssartunit sorssungnerme akiussutinit
KulangianeKardlutik iput. benzinep
akisoKissup pujorssuata paugasaKissup
ipernatut avatangiavåtigut, avativti-
nilo angatdlatit ingerdlåput tåssalo
tamåko benzinetungåramik sordlume
arfeK angmagssanik perKångivigdlu-
ne tamussertartoK. Kangarssuångor-
poK uvagut maunga tikerKårtugut a-
nguterpait Kajartordlutik tikitdluar-
Kuvåtigut, ilailo puissinik kaligtuå-
nguardlutik — ukuluko Kungujulåriv-
dlutik — naungme tamåko? —
taimaingmat-una måna takujortug-
kavut issigisavdlugit aliasumissårnar-
tigissut, tamåko suliarpagssuit ugper-
néngingajagtut tamarmik atausinar-
mik pissuteKardlutik sananeKarsimå-
put, tåssa ånilånganeK, ingmingnut er-
sigeKatigingneK. sok? tåssaukua inui-
ait åssigingitsut pissauneKarumatu-
ssusiata inuit isumaKatigigsinaujung-
naersisimagai! ila kångunåssusél
sigssiugarssuait sinerdlugo tulag-
kiartorpugut, tåussumalo Kåva ukeru-
nerssuaKarpoK. Kamutit åssigingitsor-
pagssuit motorigdlit tamanut tamau-
nga saKioKilårput niorKagkanik angat-
dlåssissut, sordlume ilane ingmingnut
aporautinartåsassut. højtalererssuit
KOKernåinavigdlutik sordlume nipitu-
nerKusautdlutik nivdliåput. agdlagar-
tarpagssuit tamane tamåne iput, år-
dlerisårutit, perKussutit, akornånilo
pårssissutitat autdlaisigdlit itaraluar-
sinardlutik. suna tamardluinarme mo-
torilersugauvoK, ilame tamåko såkutut
Kernertormiut igdlarasårtuinait sor-
dlume pingussat amortagkat. suna ta-
marme oKautiginartariaKarpoK ase-
rorterdluinarneKarsimassoK — nunat-
siarssuaKl
tåssalo niorKaivdluta autdlartina-
Kaugut, pissorpalungniardlune aitsåt
taimak pissorpalugtigilerpoK, tåssalu-
me sulineK KanordlQnit sukåitigiga-
luarångat pissorpalugssuaK tåunau-
juåinartarpoK. Ausiangne umiarssup
usé 20 tons taimak pissorpalugtigingi-
kaluardlutik nalunaeKutap akunerata
atautsip ingerdlanerinånut niorKar-
tarpait, månile taimågdlåt 11 tons. ila
Kuiasårivdlutik atuagkiortartunut ag-
dlauserisavdlugit KanoK Kuianartigi-
sagaluarnerput — erKåingitsorsinåu-
ngilara itavdlunåp Kuiasårivdlune ti-
tartaissartup atuagkiortuvdlo Storm
P.-p umagaluarune Kanormitauva
Kuianartigissumik erKattusagaluar-
nerai, avdlåungilaK atuartune Kitug-
tisisagaluarpai!
sigssiugkap timåtungåne såkutoK
KernertormiorssuaK isigkat arfinilig-
tut portutigissoK autdlåissuardlo isig-
kat pingasutut takitigissoK unermig-
dlugo KeKarpoK, kinarssuane Kungu-
jussarsimassume sordlume atuagag-
ssaussoK „maunga kigdleKarpoK —
KångerneKåsångilaK", avdlåungilardlo
KanoK piatdlagkune Kungujugsima-
nerssuane aulagsagtinagulunit aut-
dlaisine autdlartortisinaugå, inung-
migdlunit akeKåsagaluarpat! Kulivtine
tingmissartorssuit Kulangiajuarpåti-
gut, akornatigutdlo malamuit tingmi-
ssatdlo avdlat nagdliutaraut benzine-
sungnerssuaK najussordlugo — imaKa
KanoK pissoKariatårnigssånut sungiu-
sartut, ilumut sungiusarnipiluk!
nunarKativut tamåkununga erKar-
tugkavnut tamanut tunitdlagtisima-
ssut sungiussinarsimassutdlo nåpipa-
vut, KujanaKissumigdle amerdlanerit
tunitdlagtisimångitdlat, neriugkaluå-
saugutdlo tunitdlagtingitsuvigkumår-
tut.
tamalånik useKarpugut amerdlane-
rit silasiorfingmut Nordimut inger-
dlater-Kitagssat, maskinet atortugssat-
dlo avdlat KanoK ilissamik ruserssuit
tåkutisagaluarpata „suaussårartortit-
sissugssat." usivtale ilagåitaoK imiat
imigagssatdlo kimigtut 150 tons —
nå-ågssaK!
OKauseKarpatdlårnerssuara kipitina-
go påsinerdlungneKarumajungnaer-
tordlunga okartariaKarpunga kommu-
nistiuneragauvdlunga pasineKarumå-
ngikaluaKigama. taimåitungilanga —
sunalunit kisermåussivdlune nålagker-
suinertaKartoK asigssordlugulo narru-
gåra, taimåikaluardle amerikamiut ru-
sitdlo Kanop: iliusait pivdlugit åssi-
gingmik åmut issigåka!
Kangame toncigsiatdlangnånguarsse
pitussailermatigut benzinesungner-
ssuarmit pissorpalugssuarmitdlo Ki-
magukiartulerdluta. pujoK uvsigdlui-
nartoK putdlavigårput sordlune suna
ungaloK avKusårigput. putsumit anit-
dlautdlutalo seKinarigssuaK tikipar-
put,_ pingortitarssuvdlo pisussutsine
kussanåssutsinilo tamåne sarKumersi-
simavai, iluliarpagssuit kussanaKissut
seKinermitdlo Kivdlatårtuinait, agpa-
liarssuit Kardlortuinauvdlutik puissit-
dlo nivdliarpalutigalutik avatånut ti-
kitdluarKuvåtigut, tunuvtinilo putsup
OKimangerneK sågusimavå!
Chr. Petersen.
Skal De bo på hotel i København?
Vi yder fra 1. oktober til 15. april en
vinterrabat på 33tø %
på værelsepriserne.
Enkeltværelser fra kr. 10,—,
dobbeltværelser fra kr. 20,—
Månedsarrangement fra kr. 225,— inclu-
sive morgenmad. Hel- eller halvpension
til rimelige priser.
Alle værelser nymonterede og med
telefon.
Restaurant, hyggestue, fjernsynsrum.
Hotel VIKING
Bredgade G5 — København K.
Telf. Minerva4550
nun&fa faén arme /m/afa/
Sensation fra BMW
Ny model R. 26 med
svinggaffelaffjedring
og
teleskopstøddæmpere
både for og bag . . .
Hydrauliske teleskopstøddæmpere og svinggaffel-
al fjedring ikke blot på det ene, men på begge
hjul, giver den nye BMW R 26 en kørselskomfort,
som De aldrig havde ventet af en motorcykel.
Blidt og blødt ligger den på vejbanen uden ned-
dykning ved fartsænkning eller pludselig op-
bremsning. Den 15 hk 250 ec motor giver sports-,
kørsel, og der er luksus over udseendet og raffine-
ment over teknikken. Se den selv hos forhandlerne.
7