Atuagagdliutit - 17.01.1958, Blaðsíða 27

PETER FREUCHEN:--------------
»K’imugseriarssuarme
piniartut.
(inuit arne atuagkame agdlagsi-
massut atuagkap nugternerane å-
ssilivdluåinagåuput. — nugt.)
(nr. king. nangitaK). — nugt. H. H.
taima uvdlut ardlagdlit navssårtor-
put, uvdlutdle ilåne navssågssaerutor-
dlutik. tamarmik pisangaKalutik nav-
ssåtik ånainavérsårpait, ingmingnut
pasipilugtutut issikoKarneruvdlutik.
ardlartik kultiuteKamerorKungitdlui-
narpåt. kisiåne tupingnaKaoK massa
navssårtoréraluaicalutik pigssarsiatik
nåmagingingmatigik. navssårtugkatik
amerdliartortitdlugit ingmingnut så-
ssuterKaj åneruj artorpu t. na vssårtorit-
dlardlutigdlo pissamik mikissusiat å-
ma tåssa tåikartulerujåt. påsisimångi-
vigpåme uvagut MayarKilo inussalia-
rissartagkavut angisut atsingnerussu-
me navssåtiniartariaKartarmata.
imailitdlartoK ikumatitaK kingug-
dleK KamigpoK, Kissutitigdlume ta-
maisa ikumatigerérpait. taimailissoK
Semedip orneriardlunga KanoK-una o-
KarnialersoK sujornaungmat pissavta
orssue iginerilo pencumautivut ta-
maisa nangminermingnut tuniuter-
Kuvdlugit ikumatiginiåsagamikingoK.
taimatut piumassaKarnerat soruname
arrautigissorujugssuvarput. naluv-
dluinarunarpåme orssuteKarniartarav-
ta Kulivsiutivtinut ikumatigssavtinik,
KåumarKutigssavtinik nerissagssavti-
nigdlo.
Kavdlunåt kigsautåt nålagsinåungi-
nerardlugo Semede OKarfigigavko nar-
råumersimanera malugitinavérsårpa-
ra. piniagarivdluagarssuavta aorrup
orssua taima silaitsuliorfigineKåsagpat
tamavtinut kingugdluteKångitsortug-
ssåunginerarpara. Kilalugkat Kerner-
tat orssuata iginera ikumatigssapalå-
ngordlugo atorneKåsagpat Kularnå-
ngitsumik Kilalugkat narrutsautigisa-
våt. Kilalugkat Kernertat orssuata igi-
nera KåumåritdluinartussarpoK tai-
måikamilo iggatigalugo Kalalertornar-
tussardlune, taimaingmat uvagut ka-
låtdlit piniagkavut Kilalugkat Kerner-
tat ajungitsumik pissuseKarniarfigi-
ssuvavut. orssuat asulinaK ikatigilisa-
galuaruvtigo Kularnångitsumik Kila-
lugkanik Kernertanik piniagagssaeru-
tugssångusaugut. taima OKarérama u-
vagut nerissagssavtimilo, ikumatig-
ssavtinik Kingminutdlo neruvkautig-
ssavtinik orssuteKartariaKarnerput
taissariaerusoråra.
taima oKarérsungalo Semede ka-
magkalugtuinalersoK nalunarungnaer-
poK. Gogol OKalulerpoK, tauvalo Se-
medip nugterupåtigul oKardlune or-
ssutaerutisagaluaruvta piniariarKinar-
sinaussugut namagtunik auveKardlu-
nilo Kernertanik KilalugaKåsangmat.
tåssa kimigiserfigiuarpåtigut, asumiu-
kua nalugåt aorrit Kilalugkatdlo Ker-
nertat sule imunga nagdliukatdléså-
ngitsut.
taimatut kigsauteKarnerat arrauti-
galugulo kussagkivigpavut. kussag-
kérnerput påsititdluarumavdlugo tu-
nugpavut nunaKarfivtalo tungånut
autdlardluta. autdlaraluartugut Gogo-
lip Semedivdlo arpåinaK matdluserpå-
tigut, téssalume-å ilarssue ama ilaor-
Kuvdlutik; nåmingme ujarKanik su-
ngårtunik navssårtuleratdlardlutik
ingmingnut avigsårKUgsinaujungnai-
vigput, kisiåne tåssa Kimésanatik —
ardlartik sumut ardlånut sanguatdlag-
pat kisiåne maligdlugo. Kuianaitdlile-
Kingmata påmigileKigavtigigdlo or-
ssut nagsatavut Kamutivtinitut tamai-
sa tuniupavut, ikumatitanutdlo mar-
dlungnut ikumatigisavdlugit nåmag-
kaldlarmata KujaruterujugssuaKaut a-
tautsikutdlo-åsit katerssuvfingnå-
mingnut uterdlutik.
nunarKatigigsugut tamavfa isuma-
Katigilerpugut nunaKarfigput pilik Ki-
magdlugo avangnarparterniarumav-
dluta. taimailioruvtame uvavtinut pit-
saunerpåusaoK, Kavdlunåt silaiseri-
nerssuat maligtariuardlugo piniagka-
vut narrutsagtikumångikuvtigik, å-
mame saKitsåinerssuat Katsutivigpar-
put. tåssa ingminiginarnialerpavut, i-
sumamingnik kiserrangmik sungårtu-
nik ujarautigssamingnik Kinåssisang-
mata. Torngilume akuerssårdlune OKa-
rérpoK måna namagtunik savingna-
rérdlutalo ulimautitårdlutalo tukag-
ssamauteKaleréravta akigssarsiagssa-
nik avdlanik ilimasugtariaerutugut,
Kavdlunårtavutdlume sueruput avdla-
nik uvaguvtinut pilerinarsinaussunik.
månåkut pisimassut kingumut er-
Kailerångavtigik ilame uvgornåssuse-
rissartagå taimanikut pilerssåruterput
tåuna erninaK nåmagsilertorsimå'ngi-
navtigo, uvfale imaKa tamåssa pani-
suénguarput Airuna sule najortiga-
lugo.
unukåtik sermin igartartup kigdli-
ngane navssårniarfingmingnit ki-
ngorKivdlut'k nunaKarfivtfnut tikiu-
terKigput, téssalume-åsit oKalukumat-
dlerdluta. åsit orssutivut kiserdlui-
naisa tåikartulerpait. piumassaralugo
orssutivut tamavisa tuniutisaeivut,
asulume atautsikorssuaK OKatdlika-
mik avdlåunginamik kamagsimasso-
ruiugssuvdlutik sumik niumassaedlit
igassuat nualakutdlak Cook inugsiar-
nitsuniartaKaoK autdlåine nagsatane
nivtarsautitigalugo sukéngétalernåti-
gut. Gogolivdle igassune såriardlugo
sukångåtapiloKå nipangerKunguat-
siardlugo. Gogol tungivtinut sågdlu-
nilo inugsiarnersivigdlune Kungusutå-
ginalivignoK, inugtailume tamarmik
sagdlangitdlardlutik. taimailingmata
tamarssuavta nuénåleKaugut — nåsi-
sorårpume. tåssa ukua Kavdlunåt ki-
same silagtuminialinguatsiarput.
Semede oKarpOK ujarKanik sungår-
tunik tamåkuninga takutisimagavti-
gik agsut Kujavdlutik. måna nang-
mingneK inororsårumatdlersimåput
umiarssuarmingnut tamavta ikårte-
riardluta savssaivfiginiardluta, aju-
ngitsumik nerisitdluta ’titortiniardlu-
talo.
atame Kujanåssusia, tusagkap nuå-
nissusia. tåssa kisame Kavdlunåt mér-
Katut iliorniarungnaerdlutik pinguag-
ssamingnik erKasugkungnaernerput.
Airunångup tusardlugo nuånårutigi-
vigpå pingussane Kavdlunånit tigor-
KingneKåsångitsut påsigamiuk. tåuna
pinguå ujarKanit avdlanit angne-
rungmat Kavdlunåt pilerigeKalugo ti-
guniartuinaugaluarpåt, Airunånguv-
dle pingussane erdligeKå. MayarKitut-
dle isumaKardlunga Semede OKarfi-
gåra mérartavut apererKåmagit pi-
nguåinik arsårniarténgikivut påsitit-
dlugo.
tamarssuavta nuånåleKaugut tug-
dlusimåliveKalutalo, tåssalume umiar-
ssuarmut ikåråinaKaugut. arnatorKa-
tut silaiserinerssuaK pilingikatdlarmat
Semedemik oKalugtussisimassunut ag-
dlåt ikårput. umiarssuaK sivisumik
najorneKarsimånginame apisimavoK
umiarssup initaisa matue apumit så-
ssarsimavdlutik. aput saligartorKårta-
riaKarparput, erninardlume tamavta
isersimalerpugut, initdlo kukuteriar-
mata unagkiartuåK iluavigpoK. Cook
aitsåt taima inugsiarnertigititdlugo
takulerparput, timik kuioraujutigalu-
ne KungujugsimavoK — eKé pavfa!
nakorsartåta erKumitsorpagssuarnik
issigingnårtipåtigut. nalungilarput ti-
tusaguvta sukulersortugssauvdluta,
nakorsartåtale titugkavut akuleriat-
dlarai puiaussap imånik imerpalassui-
narmik, sukunitdlo pitsaunerunerar-
dluinarpå. sukunerarpå imerpalassoK
perKéunagulo titugagssarput aku-
ssarpå.
soruname titugkavta akua imerpa-
lassoK mamartorssuaK ateKartingilar-
put, kisiåne Kavdlunårtavta „rom“iu-
nerarpåt. titugkavta mamåssusia na-
leKångilaK, sujomatigut oKåtårtag-
kavtinit åsseKarane, asulume najor-
Kardlugo unangnaKalune. najorKait-
dlatsiardluta unagsimåliveKaugut, tå-
ssalo Cookip timik kuissiniartuinågå-
tigut. KanorssuaK piumaguvta tåssa,
Kavdlunårtavtinitdlume tituneruvu-
gut, tåukua titorusugpiaratigdlo
„rom“isorusugpiénginamik.
sule imerusuerpiångitsugut ilavut
OKartalerput erKaimassaKarpiarung-
naerdlutik. uvdlungmatdle pisimasso-
KarsimaKingmat Kasuileratdlardluta
uernagsalåginaleKaugu t. arnatorKat-
dle ilait iluarusuleratdlardlutik ila-
Karnertik puigordlugo nipertik tamåt
erinarssuatårtalerput. kimitdlunit kå-
ngusårneKångitdlat, KuiagineKardlu-
tigdle igdlautigineKåinalerdlutik.
Kavdlunårtavut Kuiagivdluinalerpa-
vut sutdlo pinångivigsut tamaisa ig-
dlautigissalerdlugit. ila avdlarujug-
ssuarmik misigissaKalernarujoK, ilale
sut tamarmik nuånerdluinåssusé. OKa-
lungn i aussåraluardlune uernalerneK
akiorneK ajornarserujugssuaKaoK, si-
vitsungitsordlo igsiavivtinit nikinata
singutinalerpugut.
mérartavta itersarpåtigut. sule u-
nuauvoK, sinivtinigdlo nåmagtitisisi-
månginavta artorssaKaugut. niarKuvut
OKimai tsorssuput, i ternialeravtalo
sugssåungilaK, mérartavutdle utarKi-
neK sapilivigsimåput ilaitdlume Kiav-
dlutik. isersimavfigput KianaKaoK, ki-
ssarssut KamingavoK Kavdlunårtavut-
dlo tamarmik taima peKaraluångit-
dlat.
nunamut ikårdlutalo påsilerparput
Kavdlunåt silaiserinerssuartik sule
katavigsiménginguatsiaråt, sordlume-
una ujarKat sungårtut pissaunerata
sule tigumigai. umiarssuarmititdluta
singutileriaravta tamarmik sermip
igartartup kigdlinganukårKigsimåput,
månåkutdlo nunamut ikårdlutalo iku-
matitait ardlagdlit ikumavdluaKissut
takulerpavut. Kavdlunåt ikumatigssa-
tik sumime tauva pigamikik...
(nangisaoK)
A/S Asiatisk The-Compagni
Richmore The og ægte Bihonning
thet pitsagssuit igutsaitdlo tungusungnitsutait
Knabrostræde 25 - København K
Vil De ha'
smukkere hår?
( og sundere hår! )
kussanarnerussunik nujaKamsungilatit?
BRYLCREEM holder håret på plads dagen lang uden
at give dette unaturlige, olieglinsende udseende, som
både virker „billigt" og umoderne. BRYLCREEM sti-
mulerer hårvæksten og modvirker dannelsen af
tørre skæl, når De bruger det hver dagi
BRYLCREM nutsanut tarngutigissa-
råine tukagfiuncilan, nutsat nåmåi-
nartumik Kivdlilånguardlutik iluar-
sartukuminarsivdlutik. BRYLCREM
uvdlut tamaisa nutsangnut tarngu-
tigissarniaruk, nutsangnartuatsian,
KaKortualuningnångitsoK)
BEECHAM-DENMARK A/S
BRYLCREEM
FERD’NAND
ki same
iluagtikaseKå
a)
Endelig lykkedes
det.
29