Atuagagdliutit - 21.05.1959, Blaðsíða 3

alapernaisertuarneK ilisi-
matusarnerup ilisarnautigå
itsarssuardle umassusimassoK KitugtoK mikissuarånguax Galafheamik ili-
simassagssarsiornerme navssårineKartoK ilisimatusarnerme aulisagkamit
fungujorfumit pingarufeKarnerujugssGvoK.
aussame angut sigssaK sinerdlugo
ingerdlaorpoK. ujarak erKumitsumik
issikulik navssårå, kussanaKissoK, issi-
gingnåtsiariardlugulo igitdlugo. kingu-
ningua sikigpoK naussordlo erKamint-
tunit avdlaussoK nusutdlugo. issiging-
nålåriardlugo kavåjame kråviata pu-
tuanut ikupå. naussoK tåssanipoK pa-
nerdlune toKunine tikitdlugo.
tåssa inuit taimåiput. tamåna ilu-
morneréinarniartigo; ilisimatutdle tai-
måingitdlat. ilisimatup sut tamaisa,
mingnerungitsumigdlo takussane ila-
mingnit avdlaulårtut tamaisa misig-
ssorniartarpai. ilisimatut nutånik nav-
ssårniarnermikut ingmingnut Kånger-
niutuarput navssårtigdlo iluamérsugå-
ngat ilamingnit sujugdliuvdlutik sar-
Kumiuniartardlugo. alapernaisertuar-
neK ilisimatusarnerup ilisarnautigå.
tamatumunga åssersutigssarpag-
ssuaKarpoK. atauseK taiginariartigo.
majip arfernéne 1952 danskit umiar-
ssuåta „Galathea“p ilisimatusarnermut
tungassunik suliaKardlune silarssuaK
kauj atdlanga j agdlugo angalarérdlune
angerdlamut ingerdlatitdlugo Ameri-
kap Kiterdliup avatånut pingmata 3600
meterinik itissusilingme kilisåiput.
aulisagarpagssuit pissarineKarput sor-
dlo råjat avdlarpagssuitdlo. pissarine-
Kartut ilagåt aulisagaK ilisimaneKå-
ngitsoK, erKumitsoK. tåuna atserne-
icarpoK Galatheathauma axeli. ilisima-
tut „Galathea“mut ilaussut navssårtik
tåuna tugdlussutigeKåt, nuånårnerat-
dlo umiarssuarmut tamarmut siaruar-
Pok. aulisagaK tungujortoK pissaringi-
kaluarpåt, avdlale nuånålersitsissoK.
soruname „Galathea“me kilisaerér-
nerup kingorna salissoKåsaoK. sut mi-
sigssorneKarsinaussut tamarmik tigo-
rarneKéséput imerdlo kugtitigalugo
salineKåsavdlune tugdliane kilisau-
nigssamut piarérsimaniåsagamik.
„Galathea“p utimut ingerdlanerane
ilisimatut ilaussut ilagåt museumsin-
spektør dr. phil. Henning Lemche.
tåuna umassunik Kitugtunik ilisimatu-
sarnerpausimavoK. aulisagkat Kale-
ruagdlitdlo angnerussut ilaminit tigo-
rarneKarérångata aitsåt savssartarpox
soKutigissarisinaussanilo katerssuler-
dlugit. taimanikut åma taimailiorpoK,
soKutigissaminigdlume navssårpoK. pi-
ssarinexartut atautsimut eximagtat
atdlersarait Kitugtualuit xulit migssi-
gissait. tåuko ilaisa xulit Kitugtortatik
sule étatarait, pingasut puginauvdlu-
tik imaxangitsut. ilusé maligdlugit siu-
terKunut „nasaussanut“ erxainakujug-
tuput; agdlisitsiumigdle misigssorne-
Kaleramik påsinarsivoK siuterxunit
avdlaussut.
autdlarKautå taimåipoK. dr. Henning
Lemche angerdlamut apukame „Gala-
thea“mut ikiartortinanile suliarisima-
ssane nangitariaKarpå, aitsåtdlo aussa-
me 1956-ime „Galathea“p angalaorner-
mine Kitugtut navssårissai perxigsår-
neruvdlune misigssorsinångordlugit.
taima misigssuinerit takutipåt uma-
ssut „siuterungassut“ umassussut Ki-
tugtut Kangapilorujugssuardle uma-
ssusimassut, u j arångorsimassuinartut
ukiut 500 — 350 millionit matuma su-
jornagut umasimassutut kisiat ilisima-
neKartut. umassoK KitugtOK tåuna
„Galathea“p ilisimassagssarsiornerane
navssårineKarlunit silarssuarme ta-
marme tusåmassångorpoK, tupåtdlau-
tigineKartoruj ugssuvdlunilo. ilisimatut
umassup KanoK pingåruteKartiginera
påsivåt, inuinaitdle avisinik atuarner-
mikut tupingnartumik nalunaerfigine-
xarnertik ilisimatutut pingårtitsigi-
ngilåt.
pingårtusorineKångikaluarpoK
— issertorsinåungilara „Galathea"-
mitdlunga Kitugtut tåuko takugavkit
ilimagisimångitdluinaraluariga taima
pingåruteKartiginigssåt, dr. Henning
Lemche OKarpoK, nangigdlunilo: — ili-
simagaluarpara Danmarkip imartaine
ilisimaneKångitsut. taimanile sule tai-
ma angerdlamut tikiångitsigigavta ta-
kussartagkavtinitdlo avdlaunerussu-
nik nåpitaKarnigssarput ilimagigavtigo
soKutigissorssusimanagit. aitsåt anger-
dlarsimaleravta misigssuinerma påsiti-
pånga umassut sorpiaunersut.
„Galathea“p ilisimassagssarsiorne-
rane ilaunivne suliarinerussagssarisi-
mavåka umassut Kitugtut. angerdla-
mut tikikama itinerpåme kilisainivti-
gut pigssarsiarisimassavta Kitugtortait
misigssuleravkit tupingnångitsumik
ingminut aperaunga: „Galathea“p Kå-
ne umassut sut-uko taima erKumitsi-
gissut takugika?
— umassuaricat tåuko misigssuining-
ne Kulåkérdluinaravit aitsåt sussusé
påsissatit tupåtdlagtitserujugssua-
Kait?
— sarKumissarpugut umassut sarxu-
miuniagkavta agdlautigineKarsimane-
re iternga tikitdlugo atuarérsimagå-
ngavtigik aitsåt, aitsåtdlo ingmikut
påsisimassalingnik oKaloKateKarérsi-
malerångavta.
marsimiufut umassufut erKumitsigaoK
umassunik naussunigdlo Kangar-
ssuaK umassuvdlutigdlo naussusima-
ssunik månale nungusimassunik ilisi-
matut tusåmassaunerpåt ilåt Ameri-
kamitoK J. Brookes Knight navssåra
tusardliuneKarmat agdlagpoK taimåi-
toKarsinaunera ugperilerdluarsinau-
nago. uvangame åma Kulakujugka-
luarpunga. sivitsoriartortitdlugule åma
tåuna ugpilertariaKarsimavoK. agdlag-
figånga umassunguaK KitugtoK tåuna
marsimiumik umassumik takungning-
nigssamisutdle tupåtdlagtitsisimatigi-
ssok. tåuna siuterKunik Kangapiloru-
jugssuaK umassusimavdlutik nungusi-
massunik ujarångorsimavdlutigdle ili-
simanexartunik ilisimatusarsimassu-
vok pikorigsupilorujugssuvdlune. tai-
manikut ujarångorsimassunik uma-
ssunigdlo Kitugtunik avdlanik ilisima-
ssaKardluarnine najoritutaralugo uma-
sujornatigut taorsigagssarsianik
taorsersuineK ima ingerdlatineKarta-
raluarpoK tåssa ukiune piniagagssa-
rigfiussune taorsisitsineK angisussar-
dlune ukiunilo piniagagssardliorfiu-
ssune angnikitsuinarmik taorsisitsine-
Kartardlune, tamånalume pissutsinut
piniartut naléutagåinut nalerxutdlui-
nartuvoK, tåssa Kåumatit ilåine ukiut-
dlunit ardlåne pigssarsiat ima ikigti-
gisinaussarmata agdlåt piniartoK aki-
ligagssaminik ilångainigssaminut pe-
riusigssaKångingajavigsinauvdlune.
taorsigagssarsianik akilersuineK tai-
måitOK pissarpoK tåssa piniartoK han-
delimut tunissaxamerit tamaisa ani-
ssok tåuna titartarKémersimavå „Ga-
lathea“mitdlo nanissaK tåkungmat ti-
tartagkane ilisimassanilo iluarsilårta-
riaKarsimavdlugit.
umassunik ilisimassalik avdla, ilisi-
matoK tusåmaneKartoK Yonge, glas-
gowimio, umassut Kitugtut nerissarne-
rinik angnermik ilisimassaKartoK na-
lunaerpoK Kitugtungup tåussuma A-
merikap Kerxata avatåne navssårine-
Karnera aulisagkap tungujortup nav-
ssårineKarneranit soKUtiginarneruti-
kine.
— Kitugtungup tåussuma navssåri-
nexarnera KanoK-una pingåruteKarti-
gigame?
— umassoK navssårårput. Kanor-
piardle pissusia sule iluamik påsisi-
méngilarput. tamåna pivdlugo pissa-
riaKartitsineK nåpertordlugo åssersu-
siorsinaunata. måna påsiniaissugsså-
ngorpugut. pendgsårtupilorujugssu-
ssariaKarpugut umassoK erKorKigsår-
tumik agdlautigisinauniåsaguvtigo.
umassut sananeKautåinik ilisimatuvta
Sverigime inungorsimassup K. G.
Wingstrandip pikoreKissup suliame a-
jornakusoKissume pingårtorujugssuar-
mile ikiulerpånga.
— misigssuinerit umassumigdlo ag-
dlautigingningneK KaKugo inersinåu-
sava?
— erKortumik oKautigisinåungilara;
ukiuvdle åipåta agfå Kångiugpat er-
KorKigsårtumik agdlautigineKarnera
inersimaniartugssauniåsggaluarpoK.
avdlauvordle isumaKarama ukiunut
20-nut nfimagtunik misigssugagssa-
KartoK, nagguvigsiorneKarnerinime
angnertoKissumik soKutiginaKissumig-
dlo suliagssaKarsorigavko. månale u-
massoK såtuarånguångordlugo pilag-
tarsimavarput, agdlautigineKarneralo
sangminerugatdlartariaKardlugo.
navssåp ilisimatut isumåt avdlångor-
Mpå
— katerssugausivingme suliavit sa-
niatigut KanoK ilivdlutit suliagssaK ta-
måna nåmagsisinauviuk?
— ajusångilaK-åsit. imaingmåme u-
massunik ilisimatut ilisimatusarneK
sulingivfingmingne suliamigtut åma
ingerdlatarigåt. amerdlanerpagssuit
åssigalugit suliaK sungivfigdlo ingmi-
kortisinåungilåka. imale OKautigisi-
nauvara: katerssugausivingme suline-
ngaussarsiagssame pingajuinik avine-
rinik (1/3) ilångaivigineKartardlune.
taorsigagssarsissut ukiut tamaisa a-
ngericatigingnik akilissarnigssånik a-
kiliutigssatdlo ukiumut mardloriar-
dlune akilerneKartarnigssånik malig-
tarissagssaulersup piniartut sujornati-
gut nalåutagaringisaraluånik ajornar-
torsiutigssaKalersisimavai. piniartunut
sujuariautaorKajaraluarpoK taorsigag-
ssarsianik akilersuinerme ilerKUtoxau-
simassoK distriktine piniartutut inu-
tigssarsiorfiussune kingumut atortu-
lersinexaraluarpat .akilersuisitsinerme
ingmikut itutigut pissusex tamåna pu-
lavfigineKamissålerérpoK.
ra nålagauvfiup akilertarpå. aningau-
ssarsiavnit tåukunånga ilaKutåka u-
vangalo inuniartugssauvugut. nåmagi-
nakånersumik inusinaujumavdluta su-
ngivfivne sukisaersautiga — ilisima-
tusarneK — aningaussarsiornivnut ta-
pertautiniartariaKarpara. amerdlane-
russunik aningaussarsiaKarnigssara
plnardlugo sulingivfivne suliagssanik
suliarissama avatånltunik sulinanga
KujanaKissumik imiorfigssup Carls-
bergip aningaussauteKarfianit ikior-
serneKardlunga måna suliavnik ing-
mikut itdluinartumik ingerdlatsisinå-
ngorpunga. suliaralo tåssa Kitugtuarå-
nguaK Neopilina galatheae. naitsumik
oKautigalugo: Carlsbergip aningau-
ssauteKarfiata nålagauvfiup ikiorsl-
ssutigiumångisainik ikiorserpånga er-
Kigsisimavdlunga sulisinauniåsagama.
kialunit påsisinauvå suliara danskit
ilisimatusarnikut angussåinut KanoK
pingåruteKartigissoK. ilisimatut soku-
tigissaxarnertik maligdlugo uvdlormut
nalunaeKutap akunere arfinex-pinga-
sut atordlugit sulissunit angnertune-
rujugssuarmik inigaKartarput. erxai-
ginariaruk KanoK isumagssarsinartigi-
ssok suliaK ingerdlatdlugo „nuånari-
narnera“ pissutigalugo.
atauseK nuånarissara nangminérdlu-
ngalo ilisimassara taeriardlara.
„Galathea“mut ilaujartusagama er-
Karsautigilersimavara angalanigssavne
pivfigssap atugagssama ilå atorumav-
dlugo sinerissat, umassunik misig-
ssuivfigssat sineriaisa, takuniarneri-
nut. tamåna pivdlugo Carlsbergip ani-
ngaussauteKarfiane atorfigdlit OKalo-
Katigåka. påsivdluarpånga, avKumalo
takinerulernera akitsutålo akilerpåt
India avKusårdlugo umiarssuarmut
ingerdlasinaulersitdlunga. ingerdlaor-
nivne ilisimatusarfit ardlagdlit taku-
niarpåka pitsauvdluinartumigdlo i-
ngerdlaujutigalugo iliniardlunga uvav-
nut pingåruteKangårtumik. Carlsberg-
ivdle aningaussauteKarfia sukasupilo-
rujugssuarmik ikiueriartautsimigut
sule angnerujugssuarmik sunissarpoK.
oxautigisinauvara silarssuarme nunat
ardlaKångitsuinåuput Danmarkimisut
ilisimatusarnerup tungåtigut sulivfiu-
sinaussut. Carlsbergip aningaussaute-
Karfingmiut ersserKivigsumik påsisi-
mavåt nalilingmik sulisagunik suna
suliarisavdlugo. Carlsbergip aningau-
ssauteKarfia peKarsimångikaluarpat
danskit ilisimatusarnerat silarssuarmit
tamarmit tusåmaneKarsimanaviångi-
kaluarpoK.
inuniarneK
tamanitdle pitsaunerusagaluarpox
niuvertorutsit akiligagssanik akiliner-
me akiliutaussup angissusia nåpertor-
dlugo procentisiaKartileraluaråine. a-
kilisitsiniarneK pivfigssamik atuinar-
dlunilo ajornakulugsinaussarmat han-
delimilo atorfeKartut sussagssarivat-
dlångikaluardlugo taimailiornikut niu-
vertorutsit soKUtigingnilersineKarsi-
nåusagaluarput. åmåtaoK niuvertorut-
sip inusugtut inutigssarsiornermut a-
tortugssamingnik pujortulérarsiutig-
ssamingnigdlo taorsigagssarsiniarnig-
ssamut sipågaKarniarnigssånik kaju-
migsårnigssåt soKutiginartutilisaga-
luarpå.
akilersuissarnerup taimåitup åmå-
taoK pitsaoKutigå aningaussanik iking-
nerussunik tigusissalernikut akisuku-
jungnik atorfigssaKavingikaluartunik
imigagssanigdlo pisiniarnigssaK er-
Kaerxa j ånånginerulisagaluarmat.
Kårene i fangstdistrikterne
Af fhv. landsfoged for Nordgrønland, kontorchef PH. ROSENDAHL
(Udtog af tidsskriftet »Grønland«s artikler i februar
og marts 1958 om kårene i fangstdistrikteme)
distriktine piniartutut inuvjiussune
agdlagt. Avangnane landsfogediusimassoK kontorchef PH. ROSENDAHL
taorsigagssarsianik taorsersuissausex sujugdlex
piniartunut pitsauneruvox
VIII
3