Atuagagdliutit - 21.05.1959, Blaðsíða 21

PETER FREUCHEN:
»K’imugseriarssuarme
(inuit arice atuagkame agdlagsi-
(( massut atuagkap nugternerane é-
ssilivdluåinagåuput. — nugt.)
(nr. king. nangitaK). — nugt. H. H.
sunauvfale-una anguterujunguaka-
sik ivna nulialo erneKarsimagigput
nålagseritsupilorujugssuarmik. atuar-
fingmisimagaluarame maunåinaK atu-
arfine Kimagsimavå, kingomalo ardla-
leriardlutik iliniarfigisinaussainut pi-
sitarsimagaluarpåt, atasinaussarsimå-
ngilardle. kisa naggatågut inatsisait-
suliorsimariarame politilersutitisima-
vok sivisuatsiåmigdlo parnaerussausi-
mavdlune. nalungilarsilume pisima-
ssut taimåitut igdloKarférKanitdlune
ajomerussartut. inuit tamarmik ing-
mingnut ilisarisimassarput, arnarKU-
agssåtdlume ulåpusertarput Kapuler-
sardlutigdlo: „tamatigut-una angajor-
Kåt pissussartut ... angusissartoK-una
. . perorsarnerdlugåussusia nukagpia-
rånguåkuluk nåkinåssusia, nålångit-
sutoKaugame ...“ — ilame-ilå, ilerKue.
tåssame, angajorKåve isumersimå-
put ernertik uvavnut ilauvdlune Ka-
låtdlit-nunåliarune iluagtinerusanga-
titdlugo, isumaKarsimåput taima mi-
sigissaKarnermigut angutingorsagéisa-
soralugo. angajorKåme-ukua nukagpi-
arKat nålångitsutitik najortigerusug-
kungnaerångamikik taimatut OKalui-
nalersartut. méssa nukagpiarKat' tai-
mailissut angajorKåmingnit sule ang-
nerussumik paorKissaunigssåt piumi-
narserugtortarniartoK. — taimåitorme
neriorssorpåka martse Kåumatauleri-
arpat piniariardluta autdlaleruvta ila-
giumavdlugo.
ilagalugo tikiuteriatdlaramiko una
nukagpiénguakasik nakinaK! Kigsigi-
nardlugo ilumut atorfigssaKångissusia
påsineK ajomångilaK — ilumorpoK.
månåkume toKorérpoK, OKautiginer-
dlugtariaKångilaralo. åmame iluanga-
jagtumik OKautigissagssartaKångina-
me. aitsåt taimak nukagpiarapilung-
mik eKiasugtigissumik takuvunga. su-
liagssissutaugaluit tamaisa ingalang-
niartarpai sapingisaminigdlo avdlanut
suliagssissutiginiartardlugit. perKutig-
ssarpagssuarnik ingassavigtarpoK. å-
ma kivfat inane nuånarineKångeKaoK,
nuånarissåungininilo Kavsérpagssuar-
tigut nangmineK malugissarpå. sujua-
ne kivfat inane KanoK iliortarnersut
akuliuvfigissungiléka, pitsaussumig-
dle pineKartarunångeKaoK.
Davis Strædikut tåssuguinaK avang-
narparterpugut. KaKutiguinaK sikusit-
dlagtårpugut, åma uvdloK unuardlo
imunga KaumassaleKaoK, taimaileriar-
mat iluåtdlagtivigparput. autdlarKau-
tåne iluagtitsinerdliuminernerput ima-
tut nikatdlutaussariaerupoK. tamåna
tamavta nalungilarput, taimatutdle er-
KarsarnigssaK ajornarujugssuatdlå-
raoK ajomartorsiutit tugdleriaugina-
lersitdlugit. iluagtitsisimavdlune a-
ngerdlarsimaleréine taimatut OKarnig-
ssaK ajornånginerussaraluarpoK.
kisiånime tåssa — sordlo OKarérsu-
nga — neriutigssaKardlualerérpugut.
ajussårutituarilerparput arfernik ta-
kuneK sapileravta. uvdlut ingerdlåput,
sulilo arferup anersårneranik takuneK
ajornarujugssuaKaoK. sule ukioKing-
mat ånilångångilanga, taimåikaluar-
tordle saperssarnerput KuiagingeKåra.
ukioK tåuna Katångutiga Tunup ava-
tåliarpoK. ukioK tåuna pissaKamer-
Kisåuniarpugut, uvangalume Katångu-
tiga påsitikusoKåra tåssaugama uvav-
tine ilaKutaringne arfangniamermik
påsisimangnigtussoK.
kisiånime tåssa K’imugseriarssuar-
mut ångukaluåinaKaugut. asulume a-
norssålugtukasiugame maliarssoKaKa-
lune. Thomip KeKertå ersserigputdlo
anorå avdlångoriatåpilugssuarame —
Kalåtdlit-nunåta silåta ilerKuvigssua-
nik. sapåtip akunera — sivnerdlugu-
lunit pinerpoK — sarfaK anorilo nag-
dliusimåraluariardlutik tåssångåinair
malungnartueruput. uvdlut ingerdla-
gamik kisa sapåtip akunere ardlerput
sumik anoritaussånguaKarane, Katsu-
ngangårtarmåme ingneK ikikuvtigo
nungunera tikitdlugo ikumatisinau-
ssarparput. kisiåne tåssa taimailigå-
ngat aitsåt mianerssornarsissarpoK.
måssame sikut tåssångåinartumik a-
kutdlartitilersarput, taimailigångatdlo
ånangniapilungnigssaK tugdlingutar-
dlune. sumik isumaKånginiardlune tå-
ssuguinaK sikunit kiggissaunigssaK
ilimagissariaKartarpoK, issigissardlo
tamarme imarnerssatånguerutarpoK.
nalunaeKutap akunere mardlungitsut-
dlunit .. kisiånime tamåkua tamaisa
nalungilase.
uvdlut kingugdlit anorerssuartarne-
rata imas magdlersorujugssuångorti-
på, sikutdlo Kanigkavtigik magdlerne-
rata igdlugigfigåtigut. maligsiungårav-
ta tupingnåinarpoK umiarssuavtine
makitapalårsinaugavta. uvdlut ardler-
dlugit inivtinit nikiniånginama siku-
nut pulatendgdluåinarpunga, åmalu-
me maliarssuit nigorsimårniarnermit.
tauvale tåssångåinaK imunga nå-
laortuarsimassarput nasigfingmit tut-
siuteratarpoK. åpakåtut ilivdlunga tua-
vinaK nåparumukarasuarpunga, ilu-
mutdlume — arfivigssup anersårnera
takugujara. ungasigpatdlångilaK, asu-
lume anginguatsiaKalune, atame må-
tåta seKinermut Kivdlåtdlagtarnera!
néparumit antarterasuardlunga nu-
kingisårivunga. aKugtoK mingneK nå-
parumut majuartipara nasigtorKuv-
dlugo ussersortorKUvdlugulo, tåssugui-
nardlo umiatsiait upangniutivut pi-
ngasut piarérpavut.
magdlersorssungmat imisiniarnerat
ajornaitsungeKaoK, avdlatutdle ajor-
naKaoK imisitariaKarpavut, taimaili-
vugutdlume — imana aitsåt taimak
pilertortigissoKarpoK. aKugtup ming-
nerup umiatsiaK nålagauvfigissartagå
uva’ nangmineK nålagauvfigilerpara.
umiatsiaK ajagdlugo umiarssup sane-
rånut nivingarparput, pigsinardlo iki-
vigåra. imisiniarnera någdliungna-
KaoK, taimåitorme-åsit perdlasinata
suliarput nåmagsivarput. sulile ilu-
ngersornarnera Kångingilarput. mag-
dlit såkortoKingmata umiatsiåp umiar-
ssup sanerånut kagdlunigsså sapingi-
savtinik pinavérsårtiparput, sanorme
isivdlune kagdlutiatdlagkune seKumi-
vigdlune seKumigtugssaungmat.
umiatsiåp inugtagssai ikisavdlutik
piarérput. umiatsiåvut uilunguatut
ilivdlutik Kagfagtardlutigdlo åpartar-
put. saneralånguavtine umiarssuarput
KåKarujugssuartut issikoKarpoK. ma-
lingmit åtatarineKardluta umiarssup
Kuleruå nagdlerångavtigo umiatsiå-
mut ikissugssat pigsigåutarput, tama-
tigutdlo umiatsiårput OKimaitdliat-
dlagtaraoK, taimalo umiatsiaK nåkuti-
giuminarnerulersardlune, igssorarner-
mingnilo tamarmik perdlasingitdlat.
arferup periarférunigsså tåuna kisiat
isumakulutigåra.
umiarssuaK Kimagternialisavdlugo
påsilerpara umiatsiavtine atautsimik
amigardluta. Kumut Kiviarama ta-
kuvara Thorvald — tåuna nukag-
piålunguakasik erKartugara — u-
miarssup Kåne sule KeKåsarKårtoK.
ånilånganermit kinå Kasseru.iugtui-
nauvoK, igdlikartitagssauj ungnaerdlu-
nilo agdlunaussaKutit ilåt tigusimavå.
„ikiniarit — tornårssuk!" suaorpara.
ativtinit kåmineKartutut Kagfalertor-
pugut, tåssuguinardlo umiarssuaK a-
tivtine issigilerparput — Thorvaldile
iniminit nikingilaK.
„misigssordluarniarit," kalerrisårpa-
ra, „nagdliutilerpugut!"
naujatut ilivdluta Kutdlaumissårdlu-
talo åpaumissårtuarpugut, uisorerne-
rinarmilo umiarssup sinånut kagdlu-
tiatdlagkaluaruvta tamavta atanaviå-
ngilagut. umiatsiarput upangniut a-
miåkuténguerutdlune seKumitugssau-
vok. kingumut pavungaråtdlak Kut-
dlai-Kigpugut — nukagpiatsiakasik su-
le iniminit nikinane umiarssup Kule-
ruåta kigdlinganipoK. asulo salungua-
kaseKalune, sungårtunigdlo nujaKariv-
dlune.
„pigsingniarit!" tamavta suaorpar-
put erninaK akugssamårérdlugo, suv-
dlunile nikisava, tigumissane iperar-
navérsimavå.
„pigsingniarit, pigsingniarit — tåssa,
manåkut,“ nivdlerratendgpugut, sa-
niorKusungatdlardlugulo. tigumissane
iperarniånguatsiaraluarpå. kisa mani-
gorniarungnaerdlugo OKausipilutit a-
jornerssait aniatilerpåka. nipituångua-
ra amiåkoKartinago tamaviat suaor-
tarpara, takusinauvaralo nukagpiaka-
siup tusågånga.
tauvalo pigsigpoK.
pigsigfigssaringisane erKuvigdlugo
pigsigpoic — soruname. pigsigkaluar-
porme, tigumissanile iperångitsora-
miuk umiarssup saneråne nivingåinar-
dlune. sanerKiikavtine umiatsiamut
ikiniåsagaluardlune sanerKutinardlugo
imånut taimak, tåssuguinaK takug-
ssauj ungnaerpoK.
inusukånguaic ipugtut sagdlersåt ni-
kuikasuarpoK. pissugssausorisimaner-
dlune énåussinialerpoK iputdlo tigo-
riardlugo anguartulerdlune. umiatsiaK
sangujartulerpoK erninardlo umiar-
ssuarmut talikiartulerdlune. taimai-
lingmat ånilåjumlnarpunga.
aKutip ipiterutå nusuinaK périardlu-
go nikuikasuarpunga, kamangnermit-
dlo sujungnaerdlunga aKutip ipiterutå
niarKuma Kulåne kåvititdlugo inugtå-
ka sujorasålerdlugit.
„ipuseritse, tamavse — månåkor-
dluinardlo!" tamaviat nivdliavunga.
„umiarssuaK Kimagtersiuk, tornårssuit,
tamaviat. inuit umatut nukagpiakasig-
tut itut amerdlaKaut, arferdle atausl-
nauvoK. arfangniartugut-una. pig-
singnigssaminut periarfigssaKaraluar-
poK, uteritdliuinartoK-una. ipuseritse
— nukagpiakasik tåuna isumaminik.
Kå, tamaviat — tornårssuk — agsut!"
(normume tugdlerme nangisaon).
taimaitdlunilo nukagpiarapilup aju-
tortilerujåtigut! Kalåtdlit-nunåta ava-
tånut periatdlaravta arfernik sumig-
dlunlt tåkuviungilaK. sujugdlermik
Cumberland SoundiliarKårpunga, ta-
måna arfernik sussårfigiuitsugavko,
tåssaninerputdle tamåt silardlugssuaK
kipimingilaK. umiartulitdlaramale ait-
såt taimak sikusiortigilerpunga — u-
kiup sikua agtumassuinaK samungar-
ssuaK takugssauvoK, uiarterniagag-
ssaunane, ikånerussordlo nunap kig-
dlinga arferit najortuartagåt tikitag-
ssaunane. taimaiginarmat kisa umitsa-
mik ilavdlugo avangnarparterpunga
K’imugseriarssuaK anguvdlugo, ar-
fangnianit avdlanit tamanit sujug-
dlersauvdlunga.
anorigigsåratdlardluta silalo iluag-
tikatdlardlugo avangnarpalertorpugut.
nigeK anorssarigsisimåratdlartitdlugo
i
Kodak Retinette I, 24x36 mm
pingasunik linselingmik issilik f : 3,5/45
mm — ungasissutsinut 1 m-imit sumor-
ssubk. åssilivdluartartuliaK 1—1/500 se-
kuntinut klsalo B. ingminérdlune åssi-
lissutitalik, filmilo tugdligssaK piaré-
réraraoK.
RETINETTE I angnert&nik takung-
nissutauslnaussumik ujardliuteKar-
V ok dssiUssat pingasunik teKerKU-
lingnik Kaumassunik kigdlileme-
Kartardlutik.
erssarigsunik åssiliumaguvit KODAK
filmisiniarifc
Kodak
Kodak Retinette I, 24x36 mm
med trelinset antirefleksbehandlet
Schneider-Reomar f: 3,5/45 mm. Af-
standsindstilling fra 1 m til uendelig.
Synchroniseret Compur-Rapid-lukker
m. indstillinger fra 1 til 1/500 sek. samt
B. Indbygget selvudløser. Hurtigoptræk.
Retinette I har storbilledsøger med
lysende billedfeltramme.
Få klare, skarpe billeder. — — Køb
KODAK FILM TIL DERES KAMERA.
FERD’NAND
Hensigten helliger
midlet
(£>
kisame iluagtitsi-
likaseKaugut
21