Atuagagdliutit - 19.11.1959, Qupperneq 17

-DARMER
Ride- og
scooterstøvler
Amerikansk
PILOT
STØVLE
Forhandles af
Oles Varehus, Godthåb
Kantinen, Grønnedal
nunat arne sujulivta atsersutait
agdl. Martin Nielsen
Hent sundhed
- og herligt legetøj
I FOSKA-pakken!
porklngnartut -
cnulo foskat pDat
pinguagi-
sarkskalunel
FOSKA’i nødden-
stede havregryn er
verdens dejligste d
morgenmad! Fulde
af sundhed og styr-
ke. Indeholder B-vitaminer, kalk,
Jem, fosfor og andre livsvigtige stof-
fer. Og bag på pakken er der fine
CHRISTEL-påklædningsdukker til
pigerne — eller berømte danske fod-
boldspillere til drengene. De kan
selv vælgel
FOSKA'p Ivsingigagssautai sikatat
silarssuarme uvdlakorsiutinit ig-
dlingnamerasåuputl peraingnartut
nakiissangnartut. B-vltaminigdlit,
kalkigdlit, jemigdlit, fosforigdlit
avdlanigdlo pissariaKartunik akug-
dlit. puisalo tunuåne indssaussat atis-
salerssortarissat CHRIS-
TEL-ip titartagai niviar-
siarKat pinguagssait —
imalunit danskit arssåu-
tartue tusåmassat nukag-
piarKanut. nangminex
torkaiginariånguaritl
sujulivta nunarput nunagileramiko
nunavik KeKertatdlo atsersorsimavait,
sunut nalerKutungordlugit, ilait sumut
atomeKarnerat nåpertordlugo atser-
tardlugit.
sujugdliuvdlugo tåisavara Uperni-
vik. måne Avangnåne nunat Upemi-
vingnik atigdlit ardlaKarput. tamåku-
nunga nunanut taima atilingnut niu-
vertOKarfik, måna Upernavingmik ag-
dlangneKartalersoK ilauvoK.
sujulivta nunat upernåkuinaK najor-
tagkatik Upemivingnik taissarpait.
sujugdlermik upernåkuinaK najortar-
dlugo, avdlame ukiveKardlutik. nuna
upernivigissagartik iluarilerångamiko
igdluliorfigalugo nunaKarfigileralua-
rångamiko, taigutertik sujugdleK
Upemivik taimaitinago ateritinartar-
påt.
åma nunat avdlat, sujulivta igdlo-
Karfisa arKisa ilait, måna isumaisi-
gut påsisimarpiamngnaeraluagkavut,
taigutait avdlångortinagit aterititavut
taissåsavåka.
TugssåK Upemiviup avangnångua-
nitoK, isumå imåipoK: tugsapigtoK. i-
maKa inup arKa? uvanga méraugama
upernåkut Kimugsit Kingmimingnik
alångartordlutik tugsapigtulerångata,
tugsaertordlutik oxalugtut tusåssari-
ka. KingmeK tusiainarane, alune pat-
sisigalugit tugsapigtoK, tugsaertumik
taissardlugo.
åma niuvertoKarfiup Uperniviup
kangiane niuvertoruseKarfik Augpi-
lagtoK inup arKanik ateKarunarpoK, i-
maKa tåuna inuk nunaKarfingme tå-
ssane igdluliorKårtoK atsiutdlugo. tai-
ma nuna Augpilagtumik ateKalersi-
mavoK.
åma avdlame, niuvertoruseKarfiup
Tasiussap avangnåne nuna Anariar-
torfik-mik tåussuma nunap ilå suju-
livta igdlukuinik ardlarigssuamik ig-
dlukulik, igdloKarfia tåuna Augpilag-
tumik ateKarpoK, måssa nunat tamå-
kua pissusé augpalugtumik erKainar-
toKångikaluit, Augpilagtumik atexar-
mata uvanga isumaliortarpunga inup
arKanik atsemeKarsimassut, sujuliv-
tame OKalugtuåine angut Augpalugtu-
mik atilik OKalugtuarineKartarmat.
måne Avangnåne nunat ilåine, su-
julivta tupeKartarfisa ilait igdlukoKå-
ngikaluit inup antinik ateKarput suju-
livta aterititåinik.
uvanga nuname Itivdliarssungme
mérauvdlunga pingorsarpunga. nuna
tåuna angisuvoK, Kitermigut kigtora-
ngajagsimassoK, tåssalo Itivdliarssu-
tå. tåssane kigtorangajangnerane ig-
dloKarpugut sujulivta igdloKarfiéne.
tåuna itivdlingua, ukiume Kimugsit,
aussame umiat Kåinatdlo ajorssdsår-
figinago avKutigissarpåt, avangnamut
kujåmutdlo autdlarniartut ituitsiåi-
nartaramiko.
igdloKarfiata åipå ateKarpoK: Nu-
tårmiut. KulamångilaK Itivdliarssuk
nunaKarfiorérsoK tåuna igdluliorfigi-
neKarmat taima atsersimagåt. tåuko
igdloKarfit ingmingnut Kaningitdlat.
ardlånutdlo nunåkut piniaråine KåKaK
portujårtOK ituencårdlugo tikitaria-
Karput. igdloKarfit tåuko akornåne,
Nutårmiunut Kaningneruvdlune tupe-
Karfigalugo anisersimassarfik ipoK,
igdlukoKaranilo tuperssuåinaKarpoK.
sujulivta aterititånik ateKarpoK, må-
namut aterititavtinik: ArnaKUt. inuv-
dlo arKanik atsigauvoK.
tåussuma nunap kujatåne KeKerta-
me Uiordlimik atilingme, anisertarfik,
sujulivta igdloKarfiata ilå ateKarpoK:
SåvdngxuiK. åma inup aterigunarpå.
Itivdliarssup avatinguane KeKerta-
KarpoK Pikiutdlimik atilingmik. nunap
tåussuma avangnå tungåne, igdlukor-
ssuaK sujugdliarssuk OKautigissaråt:
tåssagoruna K’anermik atigdlup ig-
dlua. åmalo inup tåussuma igdlugisi-
masså K’agsserssup saninguane KeKer-
tame K’anermik atilingmipoK. atautsi-
mik igdlukoKarpoK. nunalo Kaner-
mut erKainartoKéngikaluardlune tai-
måitOK Kanermik ateKarpoK.
Pikiutdlip erKartugkama avatåne
KeKertaK agpat ineKarfiat ateKarpoK:
TovKUSsaK, (imaKa tupiussaK). unga-
sianit, pingårtumik kangianit sujuliv-
ta tupiånut Kanalingmut erKainaKaoK.
Kulamångilardlo tupeK åssipalungma-
go taima atsersimagåt.
nunaKarfiusimassup arKa sujulivta
aterititåt, åma måna påsisimavdluå-
ngisarput tåssa: MemoK. tåussuma i-
låne igdloKarfik avdla ateKarpoK:
Kuk, koKarmat. tåuna nalercutumik
ateKaraluartoK, åipåta arKa MemoK
åma inungmut aterinasugårput.
åmåtaoK nunaKarfit ilait sujulivta
ateritåinik månamut ateKarput.
niuvertoKarfiup Upemiviup igdlo-
Karfisa arne sujugdliarssuit ukuput:
1) K’åtarmiut, tåssa igdloKarfik imer-
tarfingmik taseKarmat. 2) SarKårssuk,
sarKartaungmat. 3) IterdlånguaK, iter-
dlénguaKarmat. 4) Ukuardluk, (månå-
kut umiarssualivia). OKauseK ukuar-
dluk najorKutarisagéine, tåssunga ig-
dluliorKårtoK ukuarigsårtusimåsångi-
laK. måna sujulivta aterititait tamåko
sule ateritineKarput. Upemiviup ka-
ngiane niuvertoruseKarfiup Augpilag-
tup igdloKarfiata arKe itsamitsat uku-
put:
kitå’tungånit. 1) Savik. 2) K’oruar-
ssuk. 3) ArnarKugsaut. 4)AvserigsoK.
5) SavérneK. tåuko Augpilagtup igdlo-
Karfiata ance, åma sunut nalerKutuli-
åuput. imaKa Savik inup arKanik at-
’SerneKarsimangmat, nunavdle tåussu-
ma ilånut nugdlune igdluliorKigsima-
galuardlune inuk tåuna tOKoriarmat,
igdloKarfigisså kingugdleK Savémer-
mik taigulersimanerpåt? tåukume ig-
dloKarfit sumik saviminermik il'ima-
nauteKångikaluardlutik taima ateKar-
put.
sujulivta nunat igdloKarfitdlo atiler-
suinarnagit, KeKertånguit nunguitdlo
ikardlualuitdlo agdlåt atsersortarsi-
mangmatigik, sule månamut kingug-
dliarssuit ilerKOK tamåna åtåpåt. su-
julivtalo imåinarssuit, imalunit sikui-
narssuit nunat avatånitut agdlåt ate-
Kartipait. måne Avangnåne sikussar-
tume, nunat avatåne ikånerit nalencat
itsuarniartarfit agdlåt ateKarput suju-
livta aterititåinik, sordlo måkuninga:
Ingnersså. tåssa nuna Ingnermik ati-
lik naleragssånut ikutdlugo ikånerup
arKa. åma Kingigtuarssua. nuna Ki-
ngigtuarssungmik atilik naleragssånut
ikutdlugo. åmalo Norrait, auvfarme
KåKaK alåkardlugo naleragssånut i-
kutdlugo, tåssa tamåko ardlåne itsuar-
niartarnertik nalunarungnaersitdlugo.
åmåtaoK auvartarfit, tugtuniartarfit
aterpagssuaKarput sujulivta aterititéi-
nik. sordlo imåitunik: MajorartoriaK,
SagdliaruseK, Talorssuit, Neriartorfik,
PugutarssuaK, Isuliarfik, Pingut, Ma-
KigiaK, il. il. taigugagssarpagssuaKa-
raluarpoK, auvartartut tamåko nalu-
ngingmatigik téukuinaulit.
taimétaoK nunat Kåmsuisa ilait su-
Tobak for mandfolk...
Den finskårne,
lyse Dixon af
udsøgte tynd-
bladede tobakker
giver en let og
behagelig smag
Gylden al amerikanske og tyrkiske
tobakker, aromatiseret med rom
mut atortusimanertik nåpertordlugo,
sujulivtinit ateKartineKartarput. ta-
måkua ilåt Kårusuk nuname Kanger-
mik atilingme Kangerssuatsiaup a-
vangnånguanitoK ateKarpoK: K’åma-
vik. inorersorssuvngoK inungnik to-
Kutagssaminik Kamassarfia.
taimanigoK tåuna inorersoK påsine-
Kångikatdlarmat, piniartut kangerssu-
atsiarmiut ukiakut tårsissalerångat tå-
vunga Kangemp avangnånut — Ang-
marKunik pissagåinut — Kajartortut
tikingitsortoKartåinarput, silagigsor-
ssugaluartumilunit. sunauvfame tåu-
ssuma inorersup, ilane tåvane Kajar-
tortut Kavsiussusé nalunaerssordlugit,
angerdlalernlgssånut, tåssunga Kange-
rup nuane Kåmsimgmut sigssamitu-
mut Kamajartortarai. Kåinap kaligdlu-
ne kingulerutup Kåmsuk tåuna pår-
Kugpago, Kangerssuatsiåmutdlo ikår-
sålerpat, tåssånga Kårusungmit aniv-
dlune tåmera iluaKutsiutdlugo kalig-
tut terdlagsivdlugit kingomanit pior-
dlugit toKutarai; angussait angussari-
ssardlugit uverisimassoK. — ilåne åsit
tåvunga AngmarKuanut Kajartortut i-
låt kisimitdlune unukåne, åtårssuaK
kaligdlugo uteriardlune — tårsisima-
lerå — KangeK siniatdlagkamiuk sig-
ssaK sininardlugo ingerdlagame sumik
takussaKarane, Kangerup nua kanger-
ssuatsiåmut ikårsårfigssane tikikami-
ик, Kåmsuk påncutilerdlugo iluane —
tårmutdlo ilisarinago — takunasugå
sordlo Kåinap ususså silåmut sangmi-
ssok. taima ilimasunginame unigane
Kåmsuk pårKutlnardlugo Kangerssu-
atsiåmut avalagsårpoK. avalagsårame
tåuna Kåmsup iluane takussane påsi-
figisane erKaimagamiuk, asule kingu-
nine alaitsinåunialerdlugo, — årime,
takulerpå Kåinap Kårusungmit tésså-
nga anivdlune malileråne. sujugdler-
mik misilencåratdlarpå pautine unig-
titdlugit Kinertussårdlune. taimailiu-
lerame malugå pungujorutaleråne. a-
lartussårdlune pautine akulikitsumik
paortussårtileriarai, kingunerminit pi-
ordlune nakertitalermat nalungilera-
miuk nangmineK piniarssarigåne isu-
malioncåraluarpoK kalitane åtårssuaK
iginardlugo Kimåvdlune autdlamiar-
dlune. taimåitoK kalitane tåuna ilua-
tigigamiuk, pérnago Kimåvdlune a-
ngerdlamut autdlarKåratdlarpoK, a-
ngulerpane aitsåt iginiaramiuk.
ingerdlåmersorame kingunerminitup
angujartorane sujuaiartoråne malugi-
leramiuk unigdlune, åipe Kiviarpå ma-
lingnigkaluamerminit katsortutut ili-
ssok. Kajå sånikariartulerdlunilo tai-
ка, inua ingminut OKarfigerpatdlag-
Pok: „i, malugigalugtuatdlarpånga." i-
maKagoK OKamiarane ileratsangner-
mut, malugissortininilo sujoratsåuka-
miuk taima oKarpatdlagtordlo issigi-
niamngnaerdlugo Kangerssuatsiåmut
tikikasuåinarpoK. tåunagOK Kåmsung-
me tåssane KamassartoK påsineKar-
mat, tåvunga Angmancuanut Kajar-
tortut tikingitsortoKåsaerput. tåussu-
ma sigssame Kåmsup K’åmavingmik
ateKalemerata oKalugtuartå , taimåi-
POK.
niuvertoKarfiup Upernaviup ereåne
avangnånilo, nunat arKisa itsamitsat
— pingårtumik avangnarpasingnem-
ssut — måna ilisimanéniput. nutåliåi-
narnik tamåko ateKarput, sujulivta o-
Kariartausiat atortmgnaeravfigo. U-
pemiviup avangnåne niuvertomseKar-
fiup Tasiussap avangnåne, nunat ilar-
pagssue igdlukorpagssuagdlit Kavsit,
sujugdlermik KanoK ateKarsimnersut
måna nalulerpavut, nutånik ateKaler-
simangmata. sule ilaisa itsaK ancinik
erKaimaneKartut måko ilagait:
Nuluk, KigtorssaK, TugtorKortoK,
Agpalersalik, EvrigsoK (EvKitsoK?)
Agpåligsiorfik, Agparssuit, K’utdler-
kok, Pångutsit, (Pågutsit?). sule ila-
Karsinaugaluit téukuinaulit!
tamåko nunat sujuline taissat, itsar-
nitsanik atilersomerisa ilait inup ar-
Kanik ateKarasugissaravkit måna pi-
ssutigåra: Tasiussap kangiane kuk a-
teKarpoK: TutigåK — inup arKanik u-
vanga måkuninga agdlagtunga åtaga
— anguma angutå taima ateKarmat.
åma mérauvdlunga utoncarssuaK ta-
kuvara Pångumik atilik. sujugdlermik
(Kup. 20-me nangisaoK.)
18