Atuagagdliutit - 10.11.1960, Blaðsíða 25

atuartartut agdlagait-nit nangitat
nuanerput erKarsautigssauputdlo
tapersersui
agdlautsivta avdlangortiniarneKar-
nera agdlauserissatigut sancumersa-
lerKårmat isumavkut isumaKatåungi-
ssusera miserratigingeKåra, pissutiga-
lugo taimåitoKåsagaluarpat agdlang-
niarnivta artorssautiginigsså sungiu-
tilertugagssåungitsusangatitdlugo. ki-
ngorna isumaliutigissalerdlugo påsi-
artulersoråra l'maKame pingårtumik
atuartitsissussunut OKinerusagaluaKi-
ssok, åmame atuartunut ilikaruminar-
nerusagune iluatingnåssusia.
ilumut kalåtdlit agdlauserput artor-
narpatdlårpoK. kukukujuitsut taima i-
sumaKangikaluarpatalunit taperser-
suinarta kalåliussugut agdlautsivta
avdlångortiniarneKarnerånut.
måssame misiarnanga oKardlanga:
agdlåt kalåleKativta agdlagait kuku-
neKarpatdlåtdlarångamik atuardlugit
KungujungitsorfigssauneK ajorput. i-
måingilaK kukujuinermit taima OKar-
tunga. uvangåtaorme kukunisangne-
russunik agdlangneK angorusugkalua-
Kåra, tåssame OKalugtautsivtinut ni-
kingavatdlångitsumik imaKa agdlag-
sinångorKajaKaugut.
kalålerpagssussugut agdlagtautsiv-
tigut kukuneKåssuserput ilikarsinéu-
ngissuserputdlo sumik patsiseKarpa?
OKarumassoKarsinauvoK: „atuartugat-
dlaravta iliniartitaupalårsimanermit“.
åp, mingnerussukut taimåisinauvoK,
angnerussukutdle taimaigane. uvanga
isumaKarpunga: angnerussumik pi-
ssutaussoK agdlautsivta artornarpat-
dlårnerssua. sordlume erKaiguvtigik
méraunermingnit atuarneK inerdlugo,
iliniartungortartut sivisumigdlo ili-
niarsimavdlutik inertut nauk kalåt-
dlisut agdlagtautsimingnik iliniardlu-
arsimassorpagssugaluartut, taimåitor-
dle amerdlanerit kukulårtuartartut.
kisalo åma akerdlianik imåitarpoic:
månåkut kalåleKarpoK KaKutiguga-
luartoK uvavtlnut ajasomartumik ku-
kuniligtut OKautigisinåungisavtinik
agdlagsinaussunik iliniarsimångitsu-
nik, méraugatdlaramigdle pitsaussu-
mik atuartitausimångitdluinartunik.
taimaikame kukuneKarpatdlånik ag-
dlagtauserput angnerussukut atuar-
titaunikut plssuteKarneranik uvanga
OKautigineK saperpara. pissuteKarti-
neruvdlugule agdlautsivta artornar-
patdlårnerssuanik.
kalåtdlisut atuartitsinermut kuku-
nersiornermut OKilisautaussartut sar-
Kumersartut ikiutaussaraluaKåume.
agdlautsivtale pisatarpagssue s. i. tdl
= natdlarpoK, ts = uvatse, vk =
pavko, gk = ivdlit tigugugko, uvanga-
lo tiguguuko, ngn — siningmeK aju-
lerpunga. vk — touieup, vn — Karma
il. il. tåssame tamåkua sordlo atåtigut
titartugkat pingitsoratik agdlagkå-
ngavta ilaussugssaugaluit _ taimåitor-
dle amerdlanerussunik atungisåinag-
kavut. tåssalume KanOK navsuiautig-
ssaKartut naluguvtigik agdlagtitdluta
minituagagssavut KaKugorsuarmut.
naugdle agdlausivtijne pingitsugag-
ssaringikaluagkavut.
ilåime ilikarneKarsinaussaraluarput
takordlornerinarmigdle, sumorssuaK
puiugagssaunatik. sorngunale asull-
naK ikussugausimångikaluarput. tå-
ssaliuko OKautsivut agdlésaguvtigik
tungavigpiaussugssat kukuneKångi-
nigssavtinut. oKåinartame sivitsut,
sukåssut sukåssutaussardlo ajornångi-
neroKaut. ivkuale ataisigut titartug-
kat tamarmik nagguveKardlutik, isu-
masiugagssauvdlutik agdlagagssauga-
mik ajornarneroKaut. oKarpunga ilait
ilikarneKarsinaussaraluartut takor-
dlornerinarmigdle. taimaitdluxnarmat
imatut ugpernarsausilårpara:
atuartut angnerit kukunersiugag-
ssåinik piarérsartipåka aKaguago ku-
kunersiusangmåssuk, t-gdlit u-dlit g-
dlit il. il. KanoK isumagdlit nagguvig-
dlit navsuiautdlugit. taimåitugssag-
dlitdlo erKaimaniarssarerKuvdlugit i-
liniåsagaitdlo.
tauva pivfigssaK nagdlermat kuku-
nersiorpåt (diktat), ilimagissaK erKor-
poK. ikingnérarssuit erKaimaniagag-
ssatik erKaimavait kukunisangneru-
putdlo. taiméitordle åma ericaimani-
agkamik kukunagitdlo agdlatamik
KanoK isumaKardlutik taimåitugssau-
narta
nere nagguvilo puiorérsimavdlugit ta-
kordlomerinarmigdle erKaimasimav-
dlugit.
tåssa taimåipoK agdlauserput, tai-
ma artornartigingmat atumaraluaruv-
tigo sumorssuaK ilikarnaviångilarput.
kukunisangnerussumingme agdlang-
niaruvta OKautsivut nagguvigsiorKår-
dlugit aitsåt agdlagsinaugavtigik. tai-
måitumik tapersersuinarniarta kig-
sautigalugulo ajornångigpat piårner-
påmik agdlautsivta månåkut atortu-
ssup avdlångortineKarnigsså. kukune-
Kångitdluinartunigdlunime agdlagta-
lersinaulisångikaluaruvta kigsautigi -
narnerungmat OKautsivut kukuni-
sangnerusumik agdlagsinaulernigssåt.
— ilumutdlume mérKanut kingugdler-
nut OKinerusagunik Kujanartumik i-
luatingnauteKarput atuartitsissunut-
dlo OKinerunigsså piuminaKalune.
avdlångortitsineKåsagaluarpatdlo
agdlautsivtinik somguname atarKiv-
dlugit erKaissartuarumårpavut oKaut-
sivtinik ordbogiliortuvut, nauk ilait
kalåliungikaluardlutik Karasånguatik
atordluardlugit agdlangnigssavtinut
avKutigssiusimangmatigut. åmalo ki-
nguligssånguavut tupigusugkumårput
sujulimik agdlagtausiata artornarsi-
måssusiat nalivtine atuagkatigut ta-
kussaleruniko.
Kristoffer Heilmann
ImerigsoK.
septemberip 21-åne unukut nal 19,30
„ilagiussutsimut tungassut pivdlugit
taissariaKartut“ tusarnårdlugit nuå-
nerput erKarsautigssauvdlutigdlo, ila-
gingne sulissuinarnut pinatik ilaging-
nutaordlo tusamårtariaKavigsimaga-
luardlutik.
imåingilaK ilagingne sulissunera
pivdlugo isumaliutigerKuneKartutut
oKauserineKartut tapersersomiarsima-
gika, nauk tapersersordluarsinausima-
galuardlugit, uvangåtaordle oxalugtut
ardlåtut OKåinarumagama „uvanga
tamåko akiumanagit.“
ilumorporme ukiuvtine — pingår-
tumingne aussame — oKalugfit inue-
rukiartuinarput, åmame imailerame
arfiningornikut asiarumassoKarniar-
talerdlune uvdlune sujugdlerne piv-
figssaKångineK pivdlugo — imigag-
ssåinaK pinago.
nunavtinile asiartameK — arfini-
ngornikut feriertarneK — ajoraluar-
tumik atausinarmut autdlararfiussé-
ngilaK, ilerKorissaramiko tamanut ta-
maunga autdlakåvdlutik — spejderit
erKåisångikåine. mérauvdluta angu-
meråvut autdlaorsimassut nålagiarti-
kiartorneKartartut, tåssauvdlunilume
ilerKOK kussanartoK nuånersordlo. i-
lumutdlume erKarsautigssaugaluarpoK
ukiuvtine måkunane taimatut iliorto-
KartåsagaluartoK, unale kisime aper-
Kutauvdlune angatdlatigssaK åmalo
ilagingne kisimitdlune sulissugåine i-
lagit Kimatat kiap pissariaKartoKali-
sagpat akissugssauvfiginiésagai.
oKalugfitdle inuerukiartuinarnerå-
asimiOKarfingne ajornartorsiutit
imåitoK tigusimavarput:
KavsériaKalune åssigingitsunut tu-
ngatitdlugo OKaluserineKartaKalunilo
agdlauserineKartaKaoK asimioKarfit i-
sumagineicarnerata niorKutigssanigdlo
pilersorneKarnerata ajornartorsiornå-
ssusia. atautsivdle tungåtigut ajornar-
torsiutit måna Manitsup erKåne aju-
gauvfigineKarput tåssa asimioKarfit
atuartuisa kigutait aulajangersima-
ssumik suliarineKartalermata — mér-
Kat igdloKarfingmiut isumagineKarne-
rata åssinganik. tamåna ima ingerdlå-
neKarpoic tåssa méncat 6—8 sapåtip
akunerata autdlartinerane nakorsap
pujortulérånik aineKartardlutik — uv-
dlune mardlungne inerdlugit suliari-
neKartarput tatdlimångomikutdlo a-
ngerdlåuneKardlutik — åma nakorsap
pujortulérånik. ilaKutamingne ilisari-
simassamingnilunit najugaKartarput,
tamånale ajornarpat méreat perKig-
sartarfiata ajungisårdlune inigssaKar-
titarpai uvdlune suliaritivfine. tamå-
na angajorKånut akornutaunanilo ani-
ngaussartutåungilaK.
tamåna tikitdlugo ajungitdlat — ag-
dlautigissardlo maunga nåsagaluarpat
— avisime inigssarsiortariaKångika-
luarpoK — ajoraluartumigdle naggata
alianartuvoK — malungnarsisimavor-
me soKutigineKangångitsoK tamåna —
OKautsimik moderniussumik taivdlugo
— naligigsitauneK. avguaKatigigsikåi-
ne angajorKåt asimioKarfingmiut 1/3-
lisa isumagineKarneK tåuna tamanig-
dlo åssigigsitsivdlune kigutilerititar-
neK kigsautigingilåt. mérKat amerdla-
nerssait igdloKarfiliarusugtaraluarput
— måssa nuånitsugssaK isumaliutigi-
galuardlugo kigutileritinerme tai-
maingmat — angajorKåtdle mérKat
autdlarKungilait — taimåitordle anga-
jorKåt tåuko ardlåinåtalunit isumang-
nåinerussumik mérKatik aggiunaviå-
ngilait — nakorsap pujortuléråne iner-
simassunik ilagineKartarnerånit ator-
feKarfiuvdlo iluarineKartup inigssa-
Kartitsineranit. åmalume aggerKUSsi-
nginermut patsimik tutsiutoKarneK a-
jorpoK — ardlalinguit nalunaerput
nangmingneK mérKat aggiukumavdlu-
git — neriorssutitdle tåuko kingorna-
tigut Kåumatit 3—4 kisa Kångiuput
taimågdlåt atauseK nangminérdlune
tikiusimavdlune.
mérKanik misigssuinigssamut kigu-
taersinigssamutdlo akuerineKarsima-
gavta tupigissagssauvoic kigutait ase-
rutsailiniardlugit sulisinåunginavta,
kigutait ånåuneKarsinautitdlugit —
tamarmingme påsisimassariaKarmå-
ssuk mérKat kigutéinik aserutsailiui-
neic mérKamut pitsaunerpaussoK.
Manitsup igdloKarfiane atuartut ki-
gutilerititartut sule taimaititoKarsimå-
ngitdlat — måssa ersserKigsarneKar-
dluarsimagaluartoK kigutilerititarneir
pingitsailissutåungivigsoK piumassut
kisimik taimailiortåsangmata. agger-
irusårutåinauvoK. — kigutilerititarfi-
uvdle tungånit soruname soKutigissa-
rårput mérKat sapingisamik amerdla-
sut tamåna iluaKutiginiåsagåt tamatu-
mungalo angajorKåt akornusissariaKå-
ngitsut sunalunit pissutiginerdlugo i-
neriartornermut malingnainigssaK
kigsautigingikuniko.
méreat kigutileriterKungikångami-
kik angajorKåt suna erKarsautigissar-
nerpåt — aulajangerneråme mérKamut
kingunipiloKartugssaungmat amerdla-
nertigut 15—20 ukioKalernermigne ki-
gutaussartårtariaKalerisangmata — ta-
måna akineK ajornakususagunarpoK.
mérKat kigutaisa KivdlerneKarnigssåt
ånernalårsinaussoK pxssutigalugo mér-
Kat kigutileritikuméngikåine tamåna
erKarsartausiuvoK ungåinaK issigine-
russoK — erKarsautigigéine amigaute-
KarnigssaK 20-nik ukioKalernermi-
ngarnit inuneK tamåt kigutaitsusav-
dlune.
angajorKåtdle Kavsit kigutaerne-
KartarneK kisiat kigsautigiuarunarpåt.
kigutit nakorsåt.
ManitsoK.
nut patsissaussutaoK ilagissénginer-
påt OKalugfiup mikivatdlårnera ta-
matumunalo inigssaerutortarneK, pi-
ngårtumik nagdliutorssuame uvdlu-
nilo nunarKatigit uvdlorsiorfiginiar-
tagåine? — kalåliussugut nagdliutor-
siutdlarKingnerpåjugunarpugut. ajo-
raluartumigdle OKalugfit sananeKar-
tarsimåput sujunigssaK erKarsautigi-
ngivigdlugo, imaKa pingårtumik asi-
miOKarfingne. nalungilarame igdlo-
Karfingne inugtorssugaluartune åma
OKalugfik asilakatsissaKissoK inung-
minutdlo nalerKutingitdluinartunik i-
noKartartoK. taimåituminguna påsi-
neK ajornartartOK sok OKalugfit uki-
uvtine inuerukiartuinamerat. aunale
avdlaussoK asimiOKarfingne niuverto-
ruseKarfingnilo oKalugfit mingnågau-
vatdlårtarsimanerat, taimalo nålagia-
rusugtaraluardlutik anusingorsima-
nertik pivdlugo aggerKingniartarsimå-
nginerånut.
ilagit sulivfigineKamerat itikagtu-
tut OKautigineK ajornaKaoK, ilagitdle
ingmingne akissagssaråt sok OKalug-
fit inuerukiartuinamerat.
uvdlordle tåuna tusamårfik nuå-
nerpoK erKarsautigssauvdlunilo, sor-
dlo OKarérsunga ilagingnut sulissunui-
naK) pinane ilagingnutdle ingminer-
mutaoK.
Eli Olsen.
Kalåtdlit-nunåne overbe-
tjentit 5-iunatik 7-iuput
A/G nr. 19 16. sept. 1960 sarKumer-
sume avisiliortut OKarput Kalåtdlit-
nunåt pitsaussunik politigssaileKisso-
rujugssussoK, åmalo OKardlutik Kalåt-
dlit-nunåne overbetjentit tatdlimåi-
naussut.
KuleKutarujugssuaK angisunik ag-
dlagausimanerinå pivdlugo apereru-
sungnarsivoK politit kikut pineKarner-
sut, imaKa overbetjentit pisimaner-
pait? tåukume Danmarkime iliniar-
dluarsimaKingmata kalåtdlinutdlo po-
litimininguanut niaKungmata. sordlu-
me ama avisiliortut misigssuivdluarsi-
mangångitsut, OKaramik Kalåtdlit-
nunåne overbetjentit tatdlimaunerar-
dlugit.
A/G-me atuartut paitsuséngilåt Ka-
låtdlit-nunåne politikredsit arfineK-
mardluk overbetjentinit arfineK-mar-
dlussunit ingerdlåneKarmata. taimai-
livdlunilo A/G-me nr. 19-ip imarisså
iluarsissariaKalerdlune ukununga: På-
miut Manitsordlo. uvagume kalåtdlit
politimininguit oKarumångilagut
Nungme avisiliortoK atausinaussoic,
åmalo OKarumanata Kalåtdlit-nunåt
pitsaussunik avisiliortugssaileKissoru-
jugssussoK. taimalo oKåsaguvta tunga-
vigssaKalerpugut: Kalåtdlit-nunåt pit-
saussunik avisiliortugssaileKissoruj ug-
SSUVOK.
uvagut politinik taiguteKarniaralu-
artugut Danmarkime atuarsimångi-
navta perrorutigssaKangårnata suliag-
ssarput ilisimåinarparput sut tungavi-
galugit tåssa: Kalåtdlit-nunavtine i-
natsisit umatiniardlugit sulisavdluta.
Adolf Stach.
Frederikshåb.
r
LETTE GLADE FØDDER
bruger RADOX fodbadesalt
Varmt vand - drys RADOX i -
put fødderne ned! Alili, hvor det
lindrer på hård hud og ligtorne ..
Tæerne kribler af velvære, og
man får lyst til at danse.
RADOX gir friske,
glade fødder.
1
//
RADOX
isigkat o Kit sut nudnartut RADOX-ip
tarajue isigUanut atugagssiat atortarpait!
imcK kissartoK - RADOX nakalatalaruk
- isigkatitdlo imermut misutdlugit! ahh,
ilumut amcrmut mangcrsumut måininer-
nutdlo iluatdlangarame . . . imissat ilua-
rusungncrmit tortalartuinauput xiting-
nigssardlo kajungcrnarsissardlunc.
KADOX evkiluitsunik mianar-
tunigdlo isigaKalcrsitsissarpox.
FOD-BADESALT
Forhandles af: OLE’s VAREHUS - GODTHÅB
25