Atuagagdliutit - 26.01.1961, Síða 2

atuartartut agdlagait
~X--------------1 tamanitdlo
tigulågkat
martyre KimagutoK
Danmarkimit tusagkat maligdlugit
KGH-p atorfiligtaisa angnerit ilåt, tå-
ssa pilerssårusiornermut pissortaussoK
Grove-Jensen, Strandgaderne sulivfe-
Karfingmit KimagusimavoK Kularnå-
ngitsumigdlo nålagauvfiup sulivfeKar-
fiane avdlame sulivfeKalersimavdlune.
nålagauvffnguavtine inugtaminik i-
sumagingnerKigsårniartume sule kiv-
fåungissusermik ima angitigissumik
pigissaKarpugut kigsautigigåine avdla-
mik atorfigssarsiorneK ajornarane, ta-
månalo pivdlugo hr. Grove-Jensen su-
junigssame iluanårdluarsinaunigsså-
nik kigsautlnaratdlåsavara; kisiåne —
tamatumungame atatitdlugo kisiåne-
KaKingmat: pilerssårusiornermut pi-
ssortausimassup tunuarnerminut pe-
Katigititdlugo nalivtine inuneK aner-
såkut testamentiliorfigingmago — sor-
dlo Kalåtdlit-nunåta radioata nutår-
siagssaKarfiane „soKutiginartune,, d. 7.
dec. 1960 issuarneKartoK — tauva ilua-
rinartariaKarpoK onauserissainut nar-
Klssutåluit ilånguneKåsangmata.
tusartuartarparput Kalåtdlit-nunåne
kisermåussivdlune niuverniarneKå-
ngitsoK. atorfigdlit angnerit Kavsér-
pagssuit sarKarmiugdlit tamatånik —
månalo kingugdliuvdlune hr. Grove-
Jensen — nalunaertarsimåput KGH-p
kisermåussivdlune niuvernera OKalug-
suåinångortoK, nunamilo måna plssut-
sit naKisimaneKångitdluinartut. agdlå-
me Grove-Jensen sualugpoK isumaKa-
rame Kalåtdlit-nunåne nangminer-
ssordlutik niuvertut pitsauvdluinartu-
mik pineKartut (oKartugssautitanit?),
isumaKarpoK nalerKutingitdluinartoK
KGH-p ånrigssussinere issornartor-
siorneKartarmata issornartorsiutitdlo
agdlåt kussanaitsuvdlutik il. il.
påsingningnera maligdlugo hr. Gro-
ve-Jensenip avisimut „Information"-
imut OKauserissai ukiorpagssuarne
Kalåtdlit-nunåt pivdlugo OKauserine-
Kartarsimassunit tamanit erKunginer-
ssåuput, tamånalo malugissagssåungit-
sungilaK. pilerssårusiornermut Kut-
dlersausimagaluartup måne pissutsit
piviussut arajutsisimaginåungi-
nguatsiarmagit kussanaitdluinartu-
tut issigåra erKortuliornerungitdlui-
nartututdlo isumat imåitut sarKumiu-
tlsavdlugit Kalåtdlit-nunåne kiser-
måussivdlune niuverneKångitsoK.
Kalåtdlit-nunånime kisermåussiv-
dlune niuverneKarpoK — amerdlasor-
pagssuarnik — uvdloK måna tikitdlu-
go, taimaitikiartusassutdlo ilimanångi-
laK. hr. Grove-Jensen entaissagssilå-
ratdlardlara:
40-’kut nålernerånit grønlandskom-
missionip ilalersimavå niorKutigssanik
pilersuinerme kisermåussineK taimai-
tikiartorneKarKuvdlugo. sivikitsu-
mingme ama taimaitineKaraluarpoK,
1951-eKalinartordle atortineitarKilerér-
poK cigaritinut imigagssanutdlo kimig-
tunut. direktør A. W. Nielsenip nalå-
ne kisermåussineK såkukingåtsiaKissu-
mik ingerdlåneKarpoK nangminerssor-
dlutik niuvertut soKutigissait nåper-
tordlugit, ajoraluartumigdle A. W.
Nielsen ukiune tatdlimåinarne KGH-
me direktøriuvoK.
50-’kut KerKåne KGH ajornartorsiu-
lerpoK. amigartorutit agdliartorput
nangminerssordlutik niuvertut nior-
Kutigssat tunissait amerdliartufnarma-
ta, måssalo KGH — akilerårutinik aki-
lissartut ukiut tamaisa millionerpag-
ssuit tapissutigissartagait iluaKutsiut-
dlugit — niorKutigssanik ardlaligpag-
ssuarnik kisermåussivdlune niorKute-
KaraluartOK.- Kissuit, niorKutigssat ta-
malåt, Kissugssat, igfiat, il. il. åmalo
issertuardlune isumaKatiglssutitigut
Kalåtdlit-nunåne nålagauvfiup atorfe-
Karfinut, igdluliortiternermut, GTO—
mut il. il. atorneKartugssat tamanga-
jaisa niorkutigissagssarigaluardlugit.
taimane — måna nangineKartumik —
nunanut avdlanut niorKutigineKartar-
tut 100°/o-ingajait kisermåussaringma-
git KånginaujumångineK pissutigalugo
tamåna mauna taineKarpoK.
1956- ime KGH-p nangminerssordlu-
tik niuvertunut akiunine angnertusa-
lerpå. akornusersorneKåinaratik
KGH-p aningaussauteKarfianut akili-
ssartugssångortineKåsåput, nangmi-
nerssortut niuvertut akiligagssarsisi-
naunerat aserorneKåsaoK.
pilerssårutit issertuneKarput, 1956-
imile ukiékut taimåitoK påsinarsiv-
dlutik. KGH-p styrelsesrådiata kalåt-
dlit ilaussortåt Carl Egede ilaginago
kisermåussivdlune niuvernerup agdli-
sineKarnigssånik åndgssussineK akue-
risimavåt isumaKatigigdlutik, Carl
Egedele sapitdlune akerdlilersuivoK
årKigssussinermut akuerssiumångina-
me tamåna landsrådimut sarKumiune-
KarKårtinago. tamatuma kingorna ki-
sermåussivdlune niuverneK, 1957-ime
ukiortåp nalåne atulersineKartugssau-
galuaK, kinguartineKaratdlarpoK.
1957- ime landsrådip atautsimlnera-
ne KGH-p direktøriata Hans C. Chri-
stiansenip atautsiminerne OKatdlivfio-
Kissune matorKassunilo pilerssårutine
sarKumiupai. ajoraluartumik atautsi-
minerit issuarneKarnerat tamanit a-
tuarneKarsinaussoK atautsiminerit i-
ngerdlasimanerinik OKalugtuarissaKå-
ngilaK, kisiånile landsrådip taimåitoK
57-ime atautsiminerme nalunaerume
— bilagit ilåne — atautsiminernut ki-
sermåussivdlunilo niuvernermik nutå-
mik åndgssussineK pivdlugo OKauseri-
ssat narrujumisimarpalugtut naKiter-
simavai, OKausertaisalo ilåine påsissa-
KarnardluarpoK. landsrådip ilaussortai
mardluk kisimik sujunersumut aker-
dliuvdlutik taissiput — Claus Lynge
Erling Høegh-lo — Carl Egede taigse-
KatåungilaK.
tamatuma kingunerå niorKutigssar-
pålugssuit nunalisineKartartut KGH-
mut akornutaussumik ingiarniussissu-
taunerussut kisermåussauvdluinaler-
nerat: tupat, sikåt, sikåvarKat, suku-
låtit il. il., sujunigssamilo KGH-ju-
ngitsup niorKutigssat tåuko nunalisi-
sinåungilai. KGH-p måna akit aula-
jangertalerpai, tuniniaissut KanoK a-
kigssarsissarnigssåt aula j angerdlugo,
niorKutigssat sume pisiarineKarnig-
ssåt aula j angerdlugo, niuverniartut
tamarmik akiligagssarsivfigisinaussait
aserordlugit, KGH-p misigssugariv-
dluinalerpå niorKutigssanik tuniniai-
ssut atausiåkåt sut tunissarait. tama-
tumunga peKatigititdlugo KGH-p akit
Kagfagtingåtsiarpai aningaussatdlo a-
merdlanerssait nangmineK pivdlugit.
åssersutitut taineKarsinauvoK tupat
portat sujornatigut 1,85 kr.-neKara-
luartut måna 3,00 kr.-neKalermata i-
malunit 62°/o sivnerdlugo akitsordlu-
tik, akitsutdlo tamåt KGH-p pivå! må-
na pujortagagssat inunermut pissaria-
Kavigsungikaluartut taimåitoK taimai-
siornerup niorKutigssanik pisissartut
tamaisa uvdlut tamaisa pisiniartarne-
rine erKorpai.
kisermåussivdlune niuverneK tåuna
niorKutigssanik atuissunut suniuteKa-
KissoK sule uvdloK måna tikitdlugo a-
torpoK. hr. Grove-Jensen KGH-p na-
lerisaissarfianut pissortauvdlune ki-
sermåussivdlune niuvernermik årKig-
ssussinermut ilisimassaKångisinaung-
mat KularnarpoK, agdlåme isumaKar-
punga sulivfigisså isumamut tamatu-
munga pilersitsissusimassoK nalerisai-
nermik taisinåusagåine ingiaKutåussi-
ssut akomutaussut ipititdlugit akue-
rerKuvdlune ilerKulerssfltine ingmi-
kordluinaK pissusilingne — oKautsit
såkukitsut atordlugit OKautigalugo.
ersserKingnerussumik OKautigineKar-
sinauvdluaraluarpoK, kisiånile ajuat-
dlagtitsissarneK pivdlugo inatsisit a-
porfigissariaKåsåput.
ilimagåra grønlandsudvalgip nutåp
KGH-p kisermåussivdlune niuvernere
misigssutsiarumårai, åmalo pissaria-
Karsoråra landsrådip suliagssaK tamå-
na suliarerKisagpago. landsrådip a-
kungnagtungassumik 1957-ime akuer-
ssinerane ersserKigsumik OKautigine-
KarsimåvoK landsråde pissugssauti-
taujumassoK iluarsåussineK atorung-
naersisinauvdlugo. Departementschef
Brun styrelsesrådime isumaKaraluar-
poK atorungnaersitsineK taimåitoK u-
kiut nikineråne aitsåt atulersinåusa-
ssok, åndgssussinerdle ukiup KerKinå-
tigut atulersineKarsimangmat åma
taimaitineKarsinåusaoK ukioK nåniar-
dlugo akiliutigssavut sivnerdlugit aki-
leraisineKarata.
åmalo isumaKarpunga kisermåussi-
nerit atorungnaersineKarnigssånut
måna pivfigssångortoK, avdlardluinar-
mik pissuteKardlune, tåssa Kalåtdlit-
nunåta „E. F. T. A.“-mut ilångutiler-
ssårneratigut imalunit naKisimaneKå-
ngitsumik niuveKatigingnut nunanut
arfineK mardlungnut. isumaKatigissu-
me agdlagsimavoK Kalåtdlit-nunåt
(Savalingmiutut) ilaussortaviungitsoK
måssa Danmarkimut ilaugaluardlutik,
danskitdie nålagkersuissue — nang-
mingneK Kinerserérnermik kingorna-
tigut sukutdlunit — nunat avdlat ar-
finigdlit nalunaefigisinaugai Kalåt-
dlit-nunåt Savalingmiutdlo ingmikor-
dlutik atautsimordlutigdlunit isuma-
Katiglssumut ilaulersut.
isumaKatiglssutip tåussumarpiaup
aulajangersagartaisa KGH årdlerisu-
lersisimavåt: KGH-mut ajoraluartu-
mik ersserKigsarneKarsimavoK nåla-
gauvfiup kisermåussivdlune niuverne-
re tamanut atortut atorungnaersine-
Kåsassut ingerdlatatdlo kisermåussi-
nertut pissusigdlit nutarterneKåsassut.
tamåna ilåtigut ima påsissagssauvoK
sordlo Sverigeme imigagssamik nior-
KuteKarneK „Systembolaget“ tamanut
atortoK såkukitdlisartariaKarsimang-
mat, åmalo Danmarkime „sulivfigssuit
sukuliorfit“ „sulivfigssuitdlo imigag-
ssaliorfit" kisermåussivdlutik årKig-
ssussinernik ingerdlatsinere taimaiti-
neKarmata.
KGH ilungersortorujugssusimavoK
— ilungersortuardlunilo — kisermåu-
ssivdlune niuvernine akuererKuvdlu-
git åma Kalåtdlit-nunåta „arfineK
mardlungnut" ilångunigssåta kingor-
nagut. 1960-ime landsrådip atautsiml-
ssutaine takuneK ajornångilaK „Kav-
sinik isumaKatigingniarneKartarsima-
ssok Kalåtdlit-nunånut ministerieKar-
fiup, KGH-p nunanutdlo avdlanut tu-
ngassutigut ministerieKarfiup akornå-
ne“, nanissaKarnanga ujardlertuara
luarpunga landsrådimut ilaussortap a-
tausinauvdlunit KGH-p kisermåu-
ssiuarumavdlune kigsautigissainik a-
kerdlilissugssamik. — Kalåtdlit-nunå-
ne niorKutigssanik pisissartut neriu-
tigssatuåt unauvoK isumaKatigissume
Danmarkip peKataisa KGH-p niorKu-
tigssanik nunalisitsissarnerme, nuna-
nut avdlanut niorKuteKarnerme akile-
rårutaussartunut taimaeKatainutdlo
tamåkulo pissariaKåssusinut navsuiai-
niarnerigalue akuerineKångitsorumår-
tut taimaisivdluta måne nunavtlne ki-
sermåussinerit tåuko niorKutigssanut
akitsorsautaussut atorungnaerniåsa-
gavtigik. silarssuarme tamarme — å-
ma nunane socialdemokratiskiujuar-
tune — naKisimaneKéngitsume nutar-
terineKartuarpoK. Danmarkime partit
angnerssåt — Socialdemokratit — Ki-
nersinermut nåmagsineKarKåmersu-
mut anguniagagssamik sujunertaKar-
simåput, ilåtigut nutarterinigssamik,
tåssungalo atatitdlugo Danmarkip
„arfineK mardlungnut" iliusigssånik.
nålagkersuissut partiata angnerssåta
ilalersorpå niuvernikut ingerdlatsine-
rup nutarterneKarnigsså ilåtigut o-
Kautsit ingerdlatsinerup nutarterne-
Karnigsså ilåtigut OKautsit imåitut a-
tordlugit: „nålagkersuissut nutarteri-
nigssaK Kinerpåt ilungersordlutigdlo
sulisimavdlutik inuniarnerme atugkat
sule pitsaunerulernigssånut Dan-
markip Europamilo nunat avdlat a-
kornåne niuvernikut akilersuissarni-
kutdlo ataKatigingnerup naKisimane-
Karungnaernigssåtigut .... “
ukiut hundredit sivnigdlit Kångiu-
put Savalingmiune kisermåussivdlune
niuverneK taimaitineKarmat, savaling-
miormiutdlo inussutigssarsiornermut
tungassunik agdlagtartuisa tamarmik
agdlagéine isumaKatigingneKarpoK
kisermåussivdlune niuverneK soraer-
sitaungmat aitsåt sujuariartorneKaler-
simassoK.
sumilunit påsinenardluartarpoK ki-
sermåussinerit iluamik kinguneKar-
neK ajortut — taimågdlåt kisermåu-
ssissunut kinguneKardluartardlutik.
Kalåtdlit-nunåne kisermåussinerit nu-
ngusarniartigik. puiOKinatigo Kalåt-
dlit-nunåne uvdlumikut silarssuarme
avdlame naKisimaneKéngitsume ma-
lingniagaussartut tåukordluinait ma-
lingniagagssaungmata. nunatut avdla-
tut inigssarput kigsautigiguvtigo —
Københavnime agdlagfingnit nålag-
kersorneKarumångikuvta — tauva nu-
nat avdlat misiligtagait åma uvagut i-
liniarfigisinauvavut.
Kaj Narup.
ministerertåmut
erxarsautit
nålagkersuinerup tungågut ukiune
måkunane Kalåtdlit-nunåta OKalugtu-
arissaunerane pingåruteKaKissume
Danmarkip kukussutaisa angnerit ila-
gåt Nikolaj Rosing pinane Gamip mi-
nisteringortineKamera.
nalungilarput 1960-ime folketingi-
mut Kinersinerme Kujatåta nipine er-
sserKigsumik nalunaerå. Avangnåle
taimailiorsimångilaK; téssame Kiner-
sinerup naggatå tikivigdlugo pisénga-
tigineKarmat kina KinigåusanersoK.
tamånauna pissutigalugo isumanartu-
gut Gamip ministeringortitaunera ka-
låtdlit nipånik paitsorneKarsinåungit-
sumik ilaginaunerussoK nikatdluat-
dlangnaKissoK. tamatumalo saniatigut
isumaKarpugut ministeringortitaunine
akikinårpatdlåKigå.
nalungilarput uvdluvtine anersåK
nunasiaKarnermit pissoK sorssugfigi-
niaravtigo mingnerungitsumik Dan-
markimingånit tutsiutartunitaoK ta-
persersorneKariartuårdluta. anersåp
tåussuma ilorpiamine sapersutut issi-
gåtigut tamånalo pivdlugo sapissusé-
rutitardluta puvfagsimårtungortitar-
dlutalunit.
erKarsautit tamåko tungavigalugit
isumaKarpugut Gamip ministeringor-
titaunera politikip tungånit issigalugo
kukunerussoK Kånginagagssåungitdlu-
inartoK. akigssautit atorfingmilo Kag-
fagkiartuårsinaunigssaK pivdlugo na-
ligigsitaulernigssamut piumassarine-
Kartut nipagkalugtuinartut ilånériar-
dlutigdlo uivssumiatdlangnåinartumik
såkortussuseKardlutik tutsiutalersut
erssersikalugtuinarpåt nunavtine pi-
ssutsit navianartumik taineKarsinau-
ssok agdlåt Kanigdleriartaleråt, tamå-
nalo pissutigalugo måssåkut pisima-
ssutut itut aulaj angivf iginiåsagåine
erKarsardluarKårdlune kisiåne aula-
j angissariaKartoK.
akerdlianigdle Nikolaj Rosing mi-
nisteringortineKarsimagaluarpat nu-
navta Danmarkivdlo ataKatigigdlua-
lernigssånut tungavigssaK Kajangnait-
sok pilersineKarsimåsagaluarpoK. tai-
mailivdlunilo årKingniagagssarpag-
ssuit sulissutigineKamigssåt erKigsisi-
manerungårtumik ingerdlåneKarsi-
naugaluardlune kalåtdlitaoK kajumig-
dlutik peKataujumanerånit taperser-
sorneKarneruvdluné.
ukiune måkunane kalåtdlit sorssuti-
gissait Danmarkime socialdemokratit
autdlartinialeramik sorssutigissåinut
KUlarissariaKångitsumik åssersune-
Karsinauput. måna tåukua anguniag-
kamik pingårnerssait angorérsimavait
imaKalo autdlartinialeramik ajornar-
torsiutigissatik måna nunavtine ator-
tussut puigorérsimagunardlugit.
Kulåne taineKartunut ilångutdlugo
OKautigisinauvarput Jens Poulsenip
kalåtdlitdlo inusugtut avdlat Dan-
markimitut pisimassoK tamåna piv-
dlugo OKauserissait isumaKatigivdlui-
naravtigik. Garn nangminérdlune na-
lunaeraluarpoK partimut sumutdlunit
atanerminik erssersitsisimångisåinar-
dlune; uvagutdle nalungilarput sujor-
natigut tamanut tusagagssamik aper-
ssorneKardlune nalunaersimassoK par-
ti suna isumaminut nalerKutunerar-
dlugo.
Pavia Mogensen. Marius Abeisen.
Frederikshåb.
Skriv til Magasin efter bøgerne
agdlagdlutit Magasin’imut atuagarsiniarit
Magasin har Danmarks
største boglade og skaf-
fer Dem omgående alle
de bøger, De ønsker Dem.
Skriv også venligst efter
kataloger.
M%
•asm
Magasin Danmarkime
tamarme atuagauteKar-
nerssauvoK atuagkatdlo
sugaluitdlunit perusuta-
tit piårnerpåmik nagsiå-i
sinauvdlugit.
kataloginik agdlagfiga-
luta piniåinarsinauvutit.
Kongens Nytorv 13 - København K
mamartortorumaguvit . . .
sukulåt amitsukujoK mamartoK RjGI oKå-
tårérpiuk — aitsåt tåssa sukulåt pitsauner-
påK kinialårtumik nougatertalik!
SDiS
noget
lækkert
^ »TJ
O 2 <D
& .S £
O ^ C
<D C?
U <D ^
M >»
■SsS
£ <D 7;
-o-a g
g _ O rt
c rr <d tn
W O T3 3
0)2 ® o

G c
^ m o
S S-g o
sc »Ææ
RIGI —sukulåt Galle & Jessen’imit
pissuvoK — aitsåt tåssa inersi-
massunut mérKanutdlo
mamarssautigssaK!
RIGI-stangen
fra Galle & Jessen — c
— er en rigtig lækkerbid for stc
og små ... og så smager den efter me
*.$£{£? A/s GALLE & JESSEN
Leverandør til Det kongelige danske hof — kungikormiunut niuvertartoK
Macs
- man ser det straks
Macs aitsåt tåssa kigutinut
xaKortingnartOK
Vælg den bedste tandpasta De kan
få — vælg MACS. Den renser effek-
tivt, desinficerer, beskytter mod
dårilg ånde og smager vidunderligt.
kigutinut aasorsåumlk pit-
saunerussumik pigssanångi-
latlt, Macs pisiarlssarniaruk,
saltvdluarslnaoK, tunitdlang-
nartulalssartoK, tiplglgsoa,
suna aarngup, tiplgsså.
BEECHAM-
DENMARK A/S
2