Atuagagdliutit - 26.01.1961, Qupperneq 6

Kalåtdlit-nunåne KangaunerussoK inutigssarsior-
nlkut ajornartorsiutit, nalivtme sujunigssamilo
(agdlagtoK direktør, cand. mere. Hans C. Christiansen.)
Atuagagdliutit nagdliutorsiordlutik normuånut direktør Hans
C. Christiansen KGH-p ineriartornera pivdlugo agdlagaKarsi-
mavoK. agdlautigissame soKutiginartumik OKalugtuarineKarsi-
mavoK KGH-p OKalugtuarissaunera pingåruteKåssusialo KGH-p
ajornartorsiutainik angnertunerussumik påsissutigssaussortaoK.
agdlagaK nagdliutorsiornermut ångutingitsorpoK. agdlautigissap
ilå sujugdleK måne ilanguneKarpon, sivneralo A G-me tugdler-
me ilånguneKarumårpoK.
Kalåtdlit-nunåta oKalugtuarissau-
nerane nutaunerussume ukiut 100-t
sivisorssuput. ukiut 100-t ingerdlane-
råne „Atuagagdliutit/Grønlandspos-
ten“-ip nalunaerssorsimavå ukiut i-
ngerdlanerat pisimassutdlo Kalåtdlit-
nunåta inuisa ukiunut nutaunerussu-
nut ingerdlaneråne nalerKutungorsar-
niarnen pivdlugo ajornartorsiuteKa-
Kissume nagdliussorsimassut, åmå-
taordle pigssarigsåmeruvdlune inuni-
arnermut inugtutdlo inunigssamut a-
tugarigsårnerulernigssamik neriunau-
tilingmut ingerdlaneK.
aningaussanut inussutigssaKarner-
mutdlo tungassut kulturip pilerKårne-
rane ilaujuartarput. ingnåtdlangneic
inuit tarningine ikineKartoK ikuma-
tigssanartugssauvoK agdliartomigssa-
minutdlo nalernutunik tungavigssaKå-
savdlune. kialunit historierne kingu-
mut Kiviarune påsisavå Kagdlikut su-
juariartorneK, niorKUtigssiornerup ni-
orKutinigdlo tunissaKartamerup ineri-
artornera inugtut ineriartomermut
aulaj angissuvdlutik tungavigssausi-
naussut. tamåna tungavigalugo ersser-
siniarniarpåka — årKigssuissut kaju-
migsårinerat maligdlugo — pingårne-
rutitdlugit taissariaKartut Den konge-
lige grønlandske Handelip ineriartor-
nerane uvdlumikutdlo ajomartorsiu-
taine, sujunigssavdlo nalunartuanik
erssersitsiniaraluåsavdlunga.
1860-imit 1960-imut avdlornerujug-
ssuvok, sordlo inuit 10.000-ingajangnit
30.000 sivnerdlugit amerdleriarsimav-
dlutik, KGH-le pineKartitdlugo kingu-
singnerussumut KiviångitsorneK ajor-
naKaoK Kalåtdlit-nunåne aningau-
ssarsiornikut ineriartomermut tunga-
viussoK tamåt Kimerdlusagåine.
ineriartorneK ilane erKumitsorujug-
ssuarnik avdloriarneKartardlune i-
ngerdlassarpoK. ukiut 100-t ingerdla-
sinåuput angnertunik pingårutenar-
dluinartunigdlo pisimassoKarane —
tamatumale akerdlianik ukiune iking-
nerujugssuarne angnertungåtsiaKissu-
mik ineriartorneKarsinauvoK. ukiune
nutaunerussune Kalåtdlit-nunåne
mardloriardlune taimåitunik pisima-
ssoKartarsimavoK.
ukiune tusintilingne ardlalingne Ka-
låtdlit-nunåne inussauseK inussutig-
ssarsiortauserdlo avdlångorneK aju-
vigsimåput ingmånguåinardlunit av-
dlånguteKartarsimavdlutik. Kavdlu-
nåtsiatorKanut atåssuteKarneK angni-
kitsuinausimagunarpoK, OKalugtuane
erinarssutinilo tamåna angnikitsuinå-
nguanik malungnauteKarpoK. Kalåt-
dlit-nunånut tungassut niuvemiaKati-
git sujugdlit 1636-me Københavnime
pilersineKartut angnikitsuararssuar-
mik sivikitsuinarmigdlo niuvernikut
atåssuteKarput, Kalåtdlit-nunanut i-
ma Kagdllnarsiortigissumik sordlo nu-
nat takornartat arfangniartuinik atå-
ssuteKartarnertut.
ukioK pingårutilik
1721 ukioK pingåruteKarpoK. ukiu-
me tåssane ajoKersuiartortitsineK ki-
sime autdlarningilaK, arritsumigdle
avdlångoriartortineKalerput inussau-
seK ilerKutdlo, erKarsartauserdlo ani-
ngaussarsiornermut inuiåussutsimut-
dlo tungassoK avdlångoriartortineKa-
lerdlune avKUt sivisoK ajornakusor-
tordlo avKutigerKårdlugo 1950-ime nu-
tarterinermik kinguneKartOK, nutar-
terinerme tåuna taineKarsinaugunar-
mat Kalåtdlit-nunåne avdlångorner-
ssuit åipåtut.
kulture, ugperissarsiorneK, niorKU-
tigssiorneK niuvernerdlo ukiune tåu-
kunane tamane atautsimortineKarsi-
måput. Hans Egedep ajoKersuivdlune
sulinerata angnikitsungitsumik tunga-
vigå Bergenime niuverniaKatiginguit
nangmineK pilersitane, 1726-mile tai-
maititariaKardlutik. tauvalo nålagauv-
fiup tigumissarilerpå ajoKersuiartor-
titsinermut niuvernermutdlo aningau-
ssatigut akissugssåussuseK 1734 tikit-
dlugo. inuinait ingerdlatsiniarnigssåt
ilungersutigineKaraluarpoK, 1734-milo
iluagtipoK niuvertup Jacob Severinip
niuverneK tigumissarilermago måssa
ukiumut aulajangersimassumik nåla-
gauvfingmit tapemeKartardlune. 1749-
mit 1774-imut niuverneK niuverniaKa-
tigingnit (Det almindelige Handels-
kompagni) 1746-me pilersitaussunit i-
ngerdlaterKingneKarpoK — sujugdler-
mik ingerdlavdluardlutik, kingornale
ajunåruteKartualerdlutik måssa nåla-
gauvfingmit tapIssuteicarfigineKarta-
raluardlutik. tamatumalo kingunerå
niuverniaKatigit pigissaKarnerming-
nut agdlagartait nålagauvfiup tigussa-
riaKalermagit, taimane nautsorssuine-
Karmat påsineKarpoK niuverniaKatigit
ukiumut ajunårutait 107.000 rigsdale-
riussut.
1775-imit Den kongelige grønland-
ske Handel-ip Kalåtdlit-nunåne niu-
verneK tamåt kisermåussivdlune i-
ngerdlatarilerpå, taimanernitdle KGH
atéssuteKardluinartineKalerpoK kiser-
måussivdlune niuverniamermut ta-
matumunga danskit niuvernerinit av-
dlanit tamanit nålagkersuinermut tu-
ngassutigut akerdlerivfiunerpaussu-
mut, taiméitumigdlo tupingnauteKå-
ngilaK kisermåussivdlune niuverner-
mut akåringninginerup ilangåtsiaru-
jugssua KGH-mut tungatineKartuar-
mat uvdlordlo måna tikitdlugo uvav-
tinut malungniutardlune.
kisermåussivdlune niuverneK
kingugdleK
1602-vdle kingorna Islandime dan-
skit kisermåussivdlutik niuvilersimå-
put, 1709-mile Den kongelige færøske
Handel pilersinenarpoK. 1777-ime Sa-
valingmiune niuverneK Islandime
Finmarkimilo niuvernermut kétune-
KarpoK, 1781-imilo 1. maj autdlarner-
figalugo Den kongelige grønlandske
Handel niuvernernut kåtuneKarpoK
taiguteKartumut Den kongelige grøn-
landske, islandske, finmarkske og fæ-
røske Handel, kisermåussivdlune niu-
vernermik peKatigigfit avdlat tamar-
mik atorungnaersinenarput uvdlumi-
kutdlo malungnauteKaratik tåmarsi-
mavdlutik. Islandime niuverneK 1787-
imile taimaitineKarérpoK — måssa ait-
såt 1855-ime islandimiut nunanut ta-
malånut niuvernigssamingnik akueri-
neKardlutik — Finmarkimilo niuver-
neK 1788-ime taimaitineKarpoK. tama-
tuma kingorna Savalingmiune Kalåt-
dlit-nunånilo niuverneK 1790-ime ku-
ngip peneussutåtigut ingerdlaterKing-
neKarput atautsimut KUtdlersaKartit-
dlugit. taimanile piviussuvdluinartu-
nik pilerssårutit sarKumerérput Sava-
lingmiune niuverneK åma kisermåu-
ssaujungnaersiniardlugo, aulajangi-
vingnigssardle ukiorpagssuarne ki-
nguartlneKarsimavoK. perssuarsior-
nartumik akuerssissutiginenarpoK
1796-ime Savalingmiune niuverneK
nangminerssortinenalisassoK, aulaj a-
ngigkavdle tamatuma atulersineKar-
nigsså kinguartitariaKarsimavoK pi-
ssutigalugo silarssuarme tuniniainer-
me akiussut Savalingmiune aningau-
ssarsiorneK ajutordluinartilermåssuk.
aulaj angigaK atorungnaersineKarpoK,
kungivdlo perKUssutågut 15/2 1797 Sa-
valingmiune niuvernerup sujulerssor-
neKarnera Kalåtdlit-nunåne niuver-
nermut pissortauvfingmit tigumissari-
lerneKarpoK. 1856-ime Savalingmiune
kisermåussivdlune niuverneK åma tai-
maitineKarpoK. Den kongelige grøn-
landske kisime tamatuma kingorna i-
ngerdlaterKingneKarpoK —1 1950 tikit-
dlugo kisermåussivdlune niuverner-
tut.
niuverneK iluanåruteKarmat
issertutariaKångilaK niuvernerup n-
kiuine sujugdlerne nålagauvfiup ani-
ngaussarsiornigssånik kigsauteKarneK
ilausimagunaraluarmat. suliniarnerme
tamarme niuvernermut atatineKarpoic,
sordlo ajoKersuiartortitsineK nakorsa-
Karnerdlo, aningaussartutitdlo tamar-
mik aningaussauteKarfingmit atautsi-
mit akilersomeKartugssåuput, tai-
maingmatdlo aningaussarserusungnsK
tungavigssaKardluardlune. ernmardle
ingerdlatsinerup ingminut akilersorsi-
naunigsså sujunertarissat pingårnerit
ilagiungnaerpåt. ukiut ingerdlanerine
aningaussarsiorneK Kimerdloråine av-
dlångorartorujugssuvoK. sivneruto-
Kartardlunilo aj unåruteKartarpoK.
autdlarKautånitdle ajunåruteKartuar-
poK 1789-imut, ukiunile 1790-imit
1806-imut angnertumik iluanåruteKar-
neK nalunaerutigineKarsimavoK. u-
kiutdle nålagkersuinermut tungassuti-
gut aningaussarsiomikutdlo ajornar-
torsiornartut nalåne Napoleonip sor-
ssungnerisa nalåne kingornanilo ni-
pangersimaneKarsimavoK umiarssuit
ånaineKartarmata amigartorutitdlo a-
ngeKalutik, taimåituarpordlo 1828 ti-
kitdlugo. 1829-mit 1839-mut kingumut
angnertunik sivnerutoKarKigpoK, ta-
matumalo kingorna ukiorpagssuarne
naligiginarneKarpoK sivnerutoKartar-
dlunilunit. 1908-me kommissionip i-
Flere og flere
kunder i Grønland
får sendt
IRMA
varer
fra
Irmafon
Ravnsborggade 8 - København N.
★
Skriv efter bestillingsliste.
sumaliutigsslssutåne pingårtitdlugo
taineKarsimavoK ukiut 1829-mit 1880-
mut iluanåruteKarfiusimassut orssugi-
ssamit akilerårut ilångunago niuver-
neK avguaKatigigsitdlugit ukiumut
sivnerutoKartarsimangmat 82.000 kr.
migssåne. 1880-ip tikilernerane niu-
verneK ukiumut avguaKatigigsitdlugo
104.000 kr-nik sivnerutoKartarsimavoK
orssugissamik piainermit akilerårutit
64.000 kr. migss. ukiumut saniatigut.
erKaimassariaKarpoK sivnerutut tåu-
ko nautsorssutit Kalåtdlit-nunanut
tungassut tamåkissumik ukiumut i-
nerneringmatigik, ajungitsutit Kåu-
marsainermut inuiaKatigissutsimutdlo
tungassut — ilagingnut atuarfingnut-
dlo tungassut, nakorsaKarneK il. il.
Kalåtdlit-nunåne atortinenartut niu-
vernermit akilersornCKartuartarmata
ukiup ingerdlanerane sivnerutorutit
agdlangnenartinagit.
naKiteriviup autdlartinera
erKumiginartutut taineKåsaoK niu-
vernerup pissortaKarfiata 1858-ime a-
ningaussarsiornikut ingerdlavdluar-
neK tungavigalugo inspektør Hinrich
Rinkivdlo sågfigingningneratigut aku-
erssissutigineKarsimangmat agdlang-
nerit naKiterinermut atortugssat naKi-
terutdlo Nungme naKiteriviup aut-
dlarnernigssånut atortugssat autdlar-
tineKarnigssåt. taimåitumigdlo tamå-
na tungaviusimavoK pingårtoK „Atua-
gagdliutit" tamatuma kinguningua
autdlarnersinausimangmata. naKiteri-
vingmut aningaussallssutit sujugdlit
téuko 250 rigsdaleriuput.
1908-me kommisionip isumaliutig-
ssissutåta ukiut 1901-mit 1905-mut i-
ssornartorsiorpai. kisitsisit ukiumortut
taimanernitsat avguaKatigigsitdlugit
imaiput.
tunissat nalinge ......... kr. 180.000
Kalåtdlit-nunåne aningau-
ssautenarfingnut akilerå-
rutit ..................... 36.000
kr. 216.000
umiartortitsinerme ani-
ngaussartutit .......... kr. 218.000
Kalåtdlit-nunåne niuver-
nerup ingerdlatamine a-
ningaussartutai .......... „ 304.000
tauvalo katitdlugit kr. 738.100
Københavnime aningaussartutinut
matusissutigssaKarane niorKutigssiat-
dle tåuko tunineKarunik nalingat tai-
mågdlåt 604.000 kr,-uvdlune.
ukiut ingerdlanerine niuvernerup
nautsorssutainik erssernigsaivingnig-
ssaK måne ajornås-aoK, atautsimutdle
issigalugit OKautigineKarsinåuput ani-
ngaussarsiornikut Kagfagtardlutigdlo
épartarsimassut. ajutorneKarångat su-
llpernavingme handelip pisiniarjitoKå
julerssuineK niorKutigssatdlunit akisa
avdlångorarnere pissutauvdlutik ajor-
nartorsiutit nålagkersuinermut akuii-
uneKartarsimåput. tauvalo kommissio-
nimik pilersitsissoKartarsimavoK.
kommissionine tamane, taimåtaoic
1835-me 1863-imilo kommissioniussu-
ne, ukiune 100-ne kingugdlerne suli-
gsarsimassune kisermåussivdlune niu-
verneK tunissatdlo pisiarineKardlutik
tuniniarneKardlutigdlo akinik aulaja-
ngersainiartarneK pingåruteKavigtar-
simåput.
kisermåussivdlune niuvernerup
atatineKarnera
1835-me Kalåtdlit-nunåt pivdlugo
kommissione pilersinenarsimavOK er-
sserKivigsumik sujunertaKartmerear-
dlune „misigssusavdlugo sut tungavi-
galugit iluaKutaussumik Kal.-nunåne
niuverneK angnerussumik mingneru-
ssumigdlunit nangminerssulersineKar-
sinaunersoK". 1940-mile isumaliutigssi-
ssutåne ilaussortat amerdlanerssaisa
nålagauvfiup kisermåussivdlune niu-
vernera atatinarumasimavåt tamåna-
lo aulajåinerulersineKåinardlune isu-
maliutigsslssut 1844-me kungip perKU-
ssutågut aulajangersarneKarmat.
tamåna sujorKutdlugo 1830-kune ta-
manut angmassumik OKatdlisigineKar-
tuarsimavoK tunissat aké tuniniainer-
milo akit KagfagtineKarnigssåt — uv-
dluvtine OKatdlineK åssigalugo. 1840-
kune åma taima pivoK, tamatumalo
kingunerå 1851-ime Grønlandskommi-
ssione pilersineKarmat. taimåtaon su-
jornatigut akinik aulaj angersaissar-
neK åmalo kisermåussivdlune niuver-
nermik taineKartartup sivnere — uv-
dlumikut tåssauginarpoK tuniniaineK
pivdlugo årnigssussineK eKiteruvfiu-
ssok niorKutigssanik tuniniaissarneK
Kangale nangmineK ingerdlalersi-
mangmat — -960-ime grønlantisud-
valgip isumaliutigsslssutigssåne pi-
ngårtineKardluinarumårput.
nunarssuarme isordlersaussut
aningaussarsiornikut naKisimaneKå-
nginerussumik ingerdlalernigssaK piv-
dlugo nålagkersuinermut tungassuti-
gut kigsautigissaKartuarnerup tunua-
nitut soruname tåssauginångitdlat a-
ningaussarsiornermut tungassut kisi-
mik, kisiåne åma tungavigssauneru-
ssut nåpertordlugit isumaliutit. Dan-
mark nunat sujugdlerpåt ilagåt ani-
ngaussarsiornikut naKisimaneKångit-
sumik ingerdlatsinermut piviussu-
ngortitsivdlune atuissoK. akilerårute-
KarneK pivdlugo 1797-ime inatsit tai-
maisiornigssamut aulajangissorérpoK.
Kularnångitsumik tamatuma nålag-
kersuinermik sulianartoK nutålerissoK
kinalunit narrutsagtisinaussarsimavå
Den gamle KGH-butlk i Upernavik
silarssuarme
pitsaunerpåK
tåssalume inumarigsi-
nångitsusanane
6