Atuagagdliutit - 26.01.1961, Side 22

MERARTAVTINUT
misigissama ilait
sai'Karmiut
kutå mencat! kingumut OKalugtuti-
låmiarpavse, manakut tamat tigulår-
tardlugit. — atagule méraunivne na-
lautama ilåt sujugdliuteriartigo.
måne imaKa arfineK-mardluk erKå-
ne ukioKardlunga, ikingutiga uvavnit
ukiup ilåinånit angajugdliulårtoK Ki-
majuitsungajauvara. téssame åma nu-
kagpiarKat nålangnersiugkat uvavti-
nut nautsorssuneKarsinåunginamik.
taimåitumigdlo ilånikut nukagpiara-
Kativtinit atugardliortitaussarpugut,
Kiningavatdlåmerput pissutaugunar-
dlune. nukagpiarångugavtale taimane
uvdlut tamarmik uvavtinut nuåner-
suinåuput. sunut tamanut maligarig-
pugut; tåssame iklngutigivigkavta. i-
låne aussame åsit ingmivtinut mali-
nguatuardluta, Pitugtarfikasingme
taimanikut nunavtine niuvertorusiu-
ssup umiaussårå kisarsimavdlune ava-
lagterKassoK takoriaravtigo ila, pile-
rinangålerame! aterfigårput inuit ara-
jutsisitdlugit umiartuaKåtårumavdlu-
ta. ukiume 1920-p Kångilåmeratigut
tamatuma ernåne igdlunik nuisassug-
ssaKångivigpoK. tåssame taimanikut
tåuna kisivingme nunavtine umiau-
ssåråunguatsiarpoK, tåssalo pilerina-
Kutå. pitutå Kilenissaeriardlugo imap
kigdlerpiånguanut pivdluta amuarnia-
lisavdlugo, isigkavta kigdlinguåne, i-
la, uko sorssuit-uko? sarKarmiorssuit
kussanåsagaluarmigamik!
terdlisårivdluta umiaussårarniåsa-
Kaugut, Kangale Kumut autdlarérpu-
gut. ukua navssåvut tupingnangårma-
ta, piumåssuserput avdléngortitauv-
dluinarpoK. tåssalo umiaussårakasik
aitsånguaK pilerinartoruj ugssugaluar-
toK ernarsautigiungnaivigparput, ukua
navssåvut nuénårutiginermit. téssame
sarKarmiorssuit mardlorssuput siliki-
mik kussanartorujugssuarmik atåssu-
teKardlutik. KutdleK såningassussaK
Kivdlarinapajuk atdleK arfineK-pinga-
sunik teKerKOKånguatsiarpoK. (encai-
mavdluarungnaeravko) Kanorme pi-
niåsaugut? tamavta navssåråvut, su-
le angerdlarnata isumaKatigérérpugut
avrkumavdlugit. ardlarput kina piner-
poK saveKarsimariarame Kangale Ka-
lersartarssuatigut averårparput, tuavi-
nardlo angerdlamut arpagtukasingo-
rérdluta. utorKartavut tupigusorujug-
ssuaKaut, sumigdlo inugssarsiussinig-
ssamik uvavtitutdle isumångitsigalu-
tik. uvdlordlo måna tikitdlugo ar-
dlåinavtalunit påsigunångilå kiap
tåukua pigisimagaluarnerai.
nuånårutigingningnerssuara Kångi-
usimalermat niviarsiat ilånut uvanga
pigssarsiarssuara 20 ørelerdlugo tuni-
gavko imågdlåt igfiagssarseriardlunga
igfialiugarssuarmik mamarssakasing-
KB-p frokostimut Imlftrd —
kimikitsoK mamartordlo
vi
— hver dåse er fyldt
V med friskplukkede C-
vitamlnrlge ærter
— Klvdlertfissat tamarmik
értanik C-vltamlneaardluar-
tunlk nunlangnlutA aaerdlor-
tigaussunlk lmaaarput
WSm
narpoK. taimåikamalo uvdlune rnå'ku-
nane imaKa Kavdlunåmemit soKuti-
gingipatdlåKåka, sarKarmiup silutut
akilersitama taimane mamarssartipat-
dlårsimagunarmanga.
ikingutiga ånaivara
ukiOK 1928-usagunarpoK juli Kåu-
mataugå tusarpugut kujativtine Ulu-
ngup avalerssuata avatå’tungåne ki-
gutiligssuaK silo sumik avdlångorne-
KångitdluinartOK siluliarineKarsima-
ssok. soruname uvagut mérKat KanoK
pisinåunginavta KanoK pissoKarnigsså
nålauginarparput. tåssalume utorKar-
tavut pileritsagsimariarmata ilåtigut
anguartaupajugdluta kujåmut aut-
dlarrateKaugut. silumik orssuiaiartor-
tut, taimane uvanga angajuma umiat-
siåvanut anguartauvunga. å, nuåneK!
avangnanguaK tigsiatårtuånguardlugo.
kujåmut angatdlatit amerdlåssusé!
tikeraravtigo nålagkerneKarpugut
sumigdlunit nerivfigineKåsångitsoK.
tåssame nerissagssat sutdlunit ajor-
nångingmata. kisiåne unuap ilå igdli-
gugpatdlåt issertordlutik nerisimassut
tusarneKariarmata nålångisårtut a-
merdligalugtuinarput. ilåtigut måtå-
nik sarpinigdlo tamussilårtaraugut
uvfa utoncartavta inerterdluinaralua-
råtigut.
angatdlatit usigssait nåmalermata
avangnamukarpugut. ilåtigut unuame
aitsåt tikerarpugut avangnap inger-
dlanerput kinguarsaKingmago. uvagut
mérKat Kasunerup pigåmeruvdlo pi-
nermatigut uvdloruvigsoK itertineKar-
pugut, kalerrineKardlutalo nerisima-
ssut ilait tåssa nåparalerérsut. ikingu-
tigivdluagånguaralo sujugdlerpåt ila-
galugit tåssa toicup ånaissagssariung-
naerérå. ila, nikatdluatdlangnaraluå-
ssusia. — ajornaKaoK toKUVOK. ikingu-
tinguara ånaivara. taimane arfineK-
mardluk tOKuput, utorKait sisamat
mérKatdlo pingasut. ilaKarpugutdle
nakorsamik angumerineKardluta me-
riartitauvdluta toKumit aniguisineKar-
tugut. — misigissapalåK! kingomalo
silutoraluarminanga. taimåitumik mé-
rånguit silumik sussumigdlunit neri-
ngisåinaritse uvdluvtinut nalerKii-
kungnaerpoK. sunauvfame „kigutilig-
ssuit“ ingmingne toKunartoKalersar-
tut. mana aitsåt påsisimavdlualernar-
put.
nukagpiarauvdlune ikingutigingneK
nuånersorpagssuarnik misigivfiussar-
mat uvdlut maKaissivfigiligkåka tai-
mane nukagpiaråinångugaluardlunga
nuånerpatdlångitdlat. Kujanardle uv-
dlut maKaissivfiuinångingmata.
niuvertoKarfiup igdlutona
ikuatdlagtoK
ukua erKartorigkama sujugdlit ki-
ngornatigut ukiut arfiniliusagunarput
nuname sujomatigut singnagtorisimå-
ngisavnilunit iliniartuvdlunga decem-
berip uvdluisa 28-åne uvdlåkut sapå-
Jernstærk sort og
brun box herre-
sko m. skindfoer
og Army såler.
Alle nr. fra 35-45 .kr. 3525
90 dages garanti
Danmarks bedste sko til prisen
Provinsordrer pr. efterkrav
med returret.
H. C. BRYDESEN
Smallegade 12-14 . Kbhvn. F.
tiugå nal. arfiningoriartortoK sinig-
dluavigsukasiuvunga iliniaKatima pi-
ngasut akornåne. — tåssa taimanikut
niuvertoKarfingme Upernivingme. (U-
pernavingmik agdlagkusungilara)!
sussoKalersordle-una? inusugtunut
siningmik mamarsisitsivdluarsimassu-
nut akårnångitdluinartumik pissoKa-
lerpoK. igdluvta matungue Kajagssu-
neKångivigdlutik magpemeKarput,
inusugtunut Kipingmingnut pordlutik
Kånguissunut palaseKarfiup kivfå ni-
pikitarane itersailerpoK: — radioKar-
fiup igdlua ikuatdlagtorssuångorpoK
makitdluse Kamisaiartorniaritse! uku-
me aso pissat, anemikulugssuaK kisi-
milerpoK iliniarnertut Kamisaiartu-
savdlutik pikerssuartorssuångormata.
nåmagsigavta aneriaKaugut, tåssame
KumuinaK Kemertorssuarmik putser-
simavoK, issigissap takujuminångissu-
sia! taimane atorssaussorssuvoK. ing-
maralånguaK kanangnånguarussårpoK
silåinåkorujunguamik, nivtailalangu-
ardlunilo, kisiåne tåssa issivigsukasiu-
vok. tåunaKame KamisaineK autdlarti-
poK, atortulungnermitdle iluaKutåu-
ngivigsumik. tåuname igdlorssuato-
KaussoK OKautigineKamera nåpertor-
dlugo ilisimavara. imåinguatsiarpordlo
Upernivik niuvertOKarfingorKårmat-
dle igdlusimassoK. tåssalo taimane i-
kuatdlangnerme nalåne tamanut ator-
tuvoK atå Kavsinik ineKardlune, Kali-
alo åssigingitsorpagsuarnut niorKutig-
ssanut torKorsiviuvdlune. åmalo ku-
kungikuma UpernivivngoK niuverto-
Karfiuleramile agdlagarssuautai tå-
ssane torKortarineKarput. taimåitumik
KamisaineK ilungersutivigdlugo inger-
dlåneKaraluarpoK, kisiåne tåssa ikuat-
dlangnera KamisarneK ajomarserérsi-
mavoK. tåssalume aumarssuarpagssuit
ama tåssanisimagamik tåukua ikuat-
dlagåkunik KamitsinigssaK Kulamar-
dluinardlune. erKålime aputikinging-
mat nivåutamik ilungmut nivagfigiu-
ardlugo sigssamitdlo sikup igsingne-
rånit spanderpagssuit atordlugit Ka-
misaineKaraluarpoK, iluaKutåungitsu-
migdle. ikuatdlarugtorame amilåmå-
ngitsungilaK; åipåtigutdle issigiumi-
naeKalune kiaKalunilo. sut tamarmik
katigutdlutik ikuatdlarugtoramik sa-
nia kunigdlune nunatålo tamarme
nuivdlune. tåssalume sut nalinginait
upigalermata aumarpagssuit Kangåta-
kåssaleKingmata igdlorssuit avdlat or-
Kuanttut nåkutigalugit kisiåne pissa-
riaKalerdlutik. åjuko niuvertup igdlu-
a, pisiniarfik, oKalugfikOK palasivdlo
igdlua ungasingitdlat. pisiniarfik niu-
vertuvdlo igdlua åma semiginiarta-
riaKalerdlutik; tungånut sangminere
kissartupiloruj ugssuångormata apu-
mik nivagfigalugit ikuatdlangnavér-
sårtitariaKalerdlutik. erKaimassarpa-
ralo taimane inuit kikutdlunit pisi-
naussut aulaniardluaraluaKissut. na-
korsaK J. Bjarnow sordlo kisime inuk!
tåssale-åsit nakorsarpalångerugtora-
me. KavdlunåK kalåtdlit nunavtine
KanoK inusavdlune ajoKersortariaKå-
ngivigsoK! sunut ikiuvfigisinaussami-
nut issigingnåginarumångitsoK. Kami-
saigaluarnerup uvalikut aitsåt nåla-
giartipåtigut. niuvertoroK-una nang-
mineK kissarssutånik Kissugtuivdlune
pujorfiata kingmianit autdlartikunar-
tumik ikuatdlagtitsisimagunartoK.
tåuna erKartugagssavnut pingårne-
russunut ilagititåinarpara. imåingilaic
ikuatdlagtoK alutorinermit. tåssale-
una kaperdlarugtortume kunguarpa-
låmik tusarnågaKarsimagama nuåna-
rinermit.
taimane niuvertuvoK „pilike“ Bli-
cher-Nielsen. tåuna KissugtuissussoK.
a, susame KissugtuinaKiliuk, misigaoK
niuvertoKarfiup erdlingnartussue iki-
gissagssåungitsut igdlutitoKarssualo i-
kivkavitdlardlugit.
uterteratarpai
sorssungnerssup kingugdliup nalåne
nunaKarférånguame najugaKarpugut.
kalålimernit tungåtigut ajorssauteKar-
patdlårtarnata, aussame ukiumilo å-
ssigingmik; tåssame ukiume ilorput
sikoKalerångat KanoK anordlertigiga-
luarpat sulugpågarssuit sårugdlitdlo
ajornångvigsumik pissarineKarsinau-
ssarmata. amalume puissinut sikusiu-
tinik KagssuteKartåinarpunga, pissa-
Katsiartardlungalo. ilåne igdluanut
sågsimalerå inusugtuarånguardlo Kag-
ssuseriartorpugut, tamavta atautsinik
nivingagagssaKardluta. åipara K’åu-
ngussåkut Kagssusermat uvanga Tung-
neritsut kangerdlunguatigut nivingai-
vunga. tåssalume pissartut åssigalugit
pissaKarnigssavtinik ilimasugtalerdlu-
nga. uvdlut ingerdlåput. uvdlut ilåne
sila pitsauvatdlångitsoK autdlarsima-
nanga Kagssutima pissarssuat tikiune-
KaratarpoK, natsigdlårssuk puatdla-
mut ulivkårtoK. ila, takuvdluakasig-
punga. pissavnigdle tikiussissup ilisi-
matipånga Kagssutika igdlaernagit (tå-
ssa pissåt piginavigdlugo nivingarKig-
dlugit) piårtumik iluarsiartorKUvdlu-
git. soruname aKaguane tåuna Kag-
ssuseriartoKatigissara åiparalugo or-
nigdlugit autdlarpunga, Kagssutiminik
takuniaissoK iluagtitdlugo. tåunale pi-
ssavnik tikiussissoK erKumigivigpara
OKalugtuarmat agdlunaussat åssigi-
ngitsut mardlunerarmagit. tåssame u-
vanga pingasulingmik (natsersiumik)
KagssuteKarama. sorme åma taimåisa-
va Kanigtuane avdlanik KagssuteKå-
ngingmat.
nunåkut kangimukaravta Kagssuti-
ma timåtigut sikumut arKaravta tike-
riardlugit KaKeriatdlarivut tåssame i-
lumut Kagssutinik avdlanik ilaKaler-
simåput. ilivse takornarnaKause åi-
parma Kagssutingue pavaningåtsiar-
ssuarmitut Kagssutivnut ilagusimara-
tånguarput. sunauvfa napititama åi-
parma Kagssutai sujugdlermik napi-
tivfigigaluardlugit tamå'kivigdlugit
nusugsimagai, tåssalo åtariuardlugit
’silåmukåutuarsimariardlugit uvanga
Kagssutivnut napiterKigsimassoK. ta-
måna påsigavtigo ila, nuåneKaoK ig-
dlarnaKalunilo. — imågdlåt inuiata u-
tertipai.
natsinguaK
uma OKalugtuarissama natsigdlår-
ssup Kagssutitagdlip kingunerujutåti-
gut ukiut arfineK-pingasut Kångiuti-
lerneråne Kavane kujasinarmilersi-
mavugut. — aussarigssuångulerpoK.
— sårugdlitdlo ningitagkersordlugit
pissarivdluartalerpavut. tåssame ni-
ngitagkat neKitarigsårtikåine kisiåne
pissaKardluartariaKarpoK. taimanile
neKitagssaileKilersimavugut, pissari v-
dluartåsaguvtigigdle neKitalugtariaKå-
ngilagut. taimåitumik tåterånik neKi-
tagssarsiortarpugut, tamåko åma så-
rugdligit mamarivigtarmatigik. ningi-
tagkåka amoriarnialeravkit soruname
tingmiarsiutiga nagsarpara tåteråmik
neKitagssarsiorKårdlunga amoriaru-
mårama. iluagtitsivatdlångilangale i-
maxa unioruteKarsimavdlunga erKui-
neK sapingajavigkama. taimåitorme
nåmagileravkit piniutika ornigpåka.
ardlaringnik ningitagaKarama sujug-
dlit amuarpåka avdlanigdlo neKitaler-
sutigalugit piaréravkit ardlai orniler-
påka amussivdluarérdlunga.
kingugdliutitdlugit amuagagssåka
tikinardlugit avdlagissaKalerérpunga
pitugfiga ujarak mikivatdlångitsoK
sårugdlit nusugkarsinåungisåt nusu-
ngaj agsimangmat. soKutigingilarale
ningitagkama OKumersaine timerdler-
ne sårugdlit nåtisimassut takorérav-
kit. piarérama nunamut pitungnera
tigugavko umiaussårKama igso-
rånut sujugdlermut ingeriardlu-
nga amuarnialerpåka. OKumersaK ti-
merdlerpåK nuingmat avdlamik neKi-
taleriardlugo nékartipara, tugdlia så-
rugdligtaKardlune nuerpatdlangma t
tigusavdlugo KiviariaKåra una sunå-
nguaK-una natsinguaK-una. kisimitor-
ssuvdlunga avdlamik OKångilanga „ila,
he, natsinguaK!" igdlalaorujugssuar-
dlungalo. takuk tåssa åma ningitagar-
mitamik puisseratånguarpunga. så-
rugdligdluavigdlungalo natsinguamik
ulivkårKiuserdlunga ilorratangnigssa-
ra tamåkivigdlugo angerdlamut aut-
dlarpunga, amigauteKångivgsutut ing-
minut isumaKarfigalunga.
aulisagkeriviup atånut tulalerama
sårugdlilerissoKålugtoK, uparuarneKa-
ratdlarujunga. „Ijalime puissitaKarsi-
magame avataussaKarpoK". tåssauna
sårugdliup aKajarorssue ningitagkav-
nut putaKutigalugit atortagkåka så-
rugdligtama Kåvinut iliorarsimagavkit
tåukua uparuartorait, puissinigssav-
nik ilimagingerugtoraminga. avatånit
OKarfigåka: „soruname puissitaKara-
ma avataussaKarpunga". tåunauna
natsinguaK ningitagarmitara sårug-
dlingnit atdlingordlugo matorsima-
gavko malugineKéngitdluinartoK.
sårugdligtåka niorardlugit kisa pui-
ssinguaK nuivoK sule malugineKara-
ne; nuliamale umiaussårara sujuatigut
tigumigamiuk takulersimavdlugo ui-
salermat aitsåt malugilerpåt. aperssu-
ilerdlutigdlo sume pissarisimasoralu-
go. akinarpåkale ningitagkama ardlai-
sa pissarigåt OKiimersane timerdliup
tugdliane nåtisimassoK.
kisimångilaK, issimile talerpigdliup
såtungåtigut OKumersåraic 2 ørilik å-
kisinagulunit taimågdlåt atanerå. i-
mågdlåt åma ningitagkanik natseru-
junga.
sarKarmiut ikingutigalo Atangming-
miuput, ikuatdlagtoK Upernivingmi-
uvdlune, uterteratarpai kangerdluar-
ssugssuarmiuvdlune natsinguardlo a-
vigaermiuvoK.
Jeremias Poulsen, Nuk.
niviarsiarnat atuarfingme åmerineK iliniarsinauvåt?
måna Atuagagdliutinut agdlagpunga.
niviarsiancat atuarfingme amernik ili-
niartineKarnigssåt agsut kigsautigiga-
luarpara, agdlåme méraKatika OKarfi-
gissaraluarpåka: — uvfame atuarfing-
ne amernik suliaKartaruvta. anånaga-
me amernik sulissoK issigigångavko i-
sumaliortarama, uvfame uvanga a-
mernik sulineK nalungikuvko. ilame
nuånerunarteKigavko issigingnårtuar-
taravko usorissaraluaKigavko.
Rachel Zetsen, 4. b,
Nuk. (10 år).
Skoledirektørimut kingorårtau-
ssok Chr. Berthelsen kinuvigisima-
varput Rachel Zethsenip agdlagå
akerKUvdlugo, nunavtinilo atuar-
titsinerme Kutdlersarissarput ima
akissuteKarpoK:
Atuagagdliutit åndgssuissoKarfiata
Kinuvigånga amernik merssortarusug-
dlune agdlagtoK akitsiarKUvdlugo.
amernik merssortarugungnerit ku-
larnångilaK tamanit akuerssåmeKåsa-
ssok. amernik merssorneK mérKat a-
tuarfine tamane atuartitsissutåungi-
laK.
Avangnåne Kimugsimik sikukutdlo
angatdlaviussume åmit atorneKångit-
sorsinåungitdlat. åma Kéinamik a-
ngatdlateKartut nunavtine tamarme
åmit atissaringitsorsinåungilait. Kuja-
tåne åmit mérKanit atissarineKartit-
dlugit takugssauneruput. avdlat anga-
laortungitsut ånoråmernit OKortuliat
atornerulerpait, åmame puissit amé
akisuvdlutigdlo pigssarsiariniarnere a-
jornakusomerulermata. avigtarneK
kussanarsågkanigdlo. åssdtigssanik
merssorneK åma atissagssanik suga-
luartunigdlunit merssorneK ilerKori-
ungnaertariaKångitdlat.
Avangnåne åmit atortorineKarne-
ruvfiåne niuvertoKarfingne tamane å-
ma asimioKarfingne Kavsine åmerineK
atuartitsissutauvoK. Upernavingme a-
tuarfigtåK ingmikut åmerissarfeKar-
poK. kisiåne uvdloK atuarfigssaK i-
magssaKaréKingmat atuartitauneK ta-
mane angnertorssungilaK. taimåitumik
atuarfiup angnertorssuarmik ilikartit-
sinigsså isumavdlutigivatdlårtariaKå-
ngilaK. ikiorsissutåinauvoK.
amernik merssomermik iliniarfig-
ssaK pitsaunerpåK tåssa anåna. aju-
sagaluaKaoK amernik merssorneK ig-
dlugissame sungiusarneKarungnåisag-
pat atuarfik isumavdlutiginardlugo.
taimåitumik niviarsiaraKatititdlo a-
mernik merssomermik pilerigissaKar-
tuse kajumigsårumavavse anånarse
merssortitdlugo sungiusautigaluse ila-
gissarKuvdlugo. atuarfingmilunit mer-
ssortaraluartut isumaKåsångitdlat ta-
måna nåmagtoK.
Chr. Berthelsen
mérKat pmguaKatingnåve
avangnåmiuarKat pinguaKatigivdluar-
tagait tåssa Kingmiaruat. tamatumunå-
kut nerssutit silatut tåuko inuitdlo a-
taicatigigdluarnerat kussanartumik er-
ssersineKartarpoK.
FERD’NAND
Nederlagets mark
é)
perdlugtitaune-,
rujugssuaK
22