Atuagagdliutit - 09.02.1961, Blaðsíða 9

aningaussarsiormkut årdlerinartorsiorneK
samme smagfulde
indre!
SINGER
°gså i Grønland værdsætter
man SINGER symaskinernes
fremragende kvalitet.
åmétaoK Kalétdlit-nunfine
ainger merssorCt pltsåussu-
•tat arajutslsimaneKångUait.
SINGER CO. SYMASKINE
aktieselskab
Amagertorv 8, København K
kussanavlngmik pdrtugaK nutåmlk
— iluanitoK Kangatut ila mamak!
illngnut Kimasårtigit —
atago mlsiliguk „Succes".
angisOK tungujortumlk pQlik, tu-
ngusungnitdluångitsOK ..... 2 kr.
mikissoK tungujortumlk pQlik, tu-
ngusungnltdluångitsok ..... 1 kr.
mikissoK augpalugtumik pQUk, 1-
mulik...................... 1 kr.
„Succes" nutåK Kå tunfssutlguk, a-
ngisdt, mlkissut agsut tugdlutlkit.
soKutigissat ingmingnut
akerdlerigtut
uvdluvtine Kalåtdlit-nunane soKuti-
gissat akerdlerigtut pingitsorneK a-
.lornaKaut. nunanutdle avdlanut naler-
Kiutdlugo tungavigssat suliniarnermi-
lo pilerssårutit pivdlugit isumaKati-
gingnigssaK Kalåtdlit-nunane ajornå-
nginerusaoK. tamavta isumaKatigigsi-
nauvugut niorKUtigssanik pilersuini-
arneK sujunertaKardluåsassoK, tåssa
unåipoK, niorKUtigssanik erKortunik i-
nuit pigssarsiusagai, pivfigssaK naler-
KutoK atordlugo nalerKutumigdlo ake-
Kartitdlugit. tunissagssiorfit inigssine-
Karnigssåt avigsårtornigssåtdlo piv-
d'ugit isumaKatigingnigssaic ajornar-
nerusinauvoK, aperKumile tamatuma-
ne aningaussaKarneK aulajangissuv-
dluinartarpoK. kisiåne tamavta isuma-
Katigigpugut angnertunerussumik tu-
mssagssiornigssaK inuniamikut atu-
garigsårnerulernigssamut pissariaKar-
tussoK åmalo tamåna pivdlugo nior-
KUtigssanik pilersuinerme, umiartor-
uerme tunissagssiornermilo nåmagsi-
ssaKardluamigssaK sapingisamik ag-
dlisartariaKartOK.
KGH-p nålagkersuinermut tunga-
ssutigut pissusia kigdliligkamigdlo a-
uingaussaicartitaunera atordlugit ni-
orKUtigssanik pilersuiniarnikut ang-
nerussumik nåmagsissaKarsinauneK
niorKUtigssanik atuissunut iluaKutau-
g'nartugssauvoK. umiartornerme ani-
ugaussartutit inuiaKatigissutsimut tu-
ugassuteKartunut tamanut malungniu-
tarpoK sordlo niorKUtigssanik pilersui-
nermut tunissagssiornermutdlo, Ka-
latdlit-nunanilo tunissagssiornerme
angnertunerususmik nåmagsissaKarsi-
uauneK tunissagssiornerme suleKatau-
ssunut taimågdlåt iluaKutausinauvoK.
Kalåtdlit tunissainik tuniniainivtine
aningaussarsiarissavut tamarmik a-
K'gssarsiatut tiguneKångikunik — a-
Jornångigpat akigssarsiatut Kagfariar-
tuinartutut — K-fondimut isertarput
tunissatdlo akinik Kagfagtitsinigssa-
mut tiingavigssatuaulerdlutik. taimai-
ivdlune nåmagsissaKarneK angneru-
lerångat aningaussarsiat åma tamane
ungnerulersarput, tamatumalo kingu-
nerisavå Kalåtdlit-nunåta inuisa pig-
ssarigsårnerulernerat, taimåitumik a-
lornaviångilaK peKatigigdluta ilu-
ugersornigssarput eKiasuinerulernikut
Penrigsårnikutdlo isumangnaitdliså-
savdlugo tunissagssiornermut atortut
ajunginerussumik iluaKutigineKarnig-
ssait tamatumalo kingunerisavdlugo
uugnerussumik akigssaiautåungineru-
ssumigdlo tunissagssiornigssaK.
KGH-p ingerdlatai
KGH-p suliagssat ingerdlatai er-
sserKigsumik avgorneKarsinåuput tå-
ssa niorKUtigssanik pilersuinea tuni-
ssagssiornerdlo — åmalo suliat ikior-
SJssutaussut niuvemermut atatineKå-
savdlutik nalerKunerungmata niuver-
nermit ingerdlatarineKartut, ilåtigut
Pissutauvdlune niuverneK tåssatu-
a ungmat atorfeKarfi'k nunaKarfingne
amane atorsinauvdluartunik sulisso-
KartoK, imåingikaluartoK niuvemerup
isime suliagssat tåuko silatåmik i-
ngerdlåslnaungmagit, pingårnerussor-
. tåssauvoK suliagssat tåuko nåmag-
siniardlugit akikinerungåtsiaicissumik
niuvernerup ingerdlåsinaungmagit
ingmikortunifc sulissugssalersordlune
mgerdlatsinigssamingamit.
ikiorsiniardlune suliat dngerdlåne-
Kartarput nålagauvfiup ingmikut ta-
PissuteKartarneratigut taimaisivdlutik
unissagssiomermut niornutigssanig-
0 Pilersuinermut nanertutåuså-
nsingtnata, imalunit ingmingnut aki-
ersmaussardlutik. taineKartumut ki-
nsugdlermut tungavoK sordlo imarpi-
ut angatdlåssineK tamatumane ani-
ngaussartutit tamåkerdlutik niontu-
'gssanik pilersuinermit tunissagssior-
nermitdlo akilerneKartarmata. tåukua
miarssuautilingnut akilertarpait ag-
ssaitornerme akiliutigssat nautsor-
sorKigsågkat, åssigingmigdlo akiler-
nioi'Kutigssanik atuissut kigsau-
tigissait niorKUtigssanik pilersui-
nermut aulajangissuput
nunap ilaine ardlalingne puissit iki-
leriarnerata kingornagut — pissau-
ssartut sumilunit inuit amerdliartor-
nerånut ingiaKatausmåungingmata —
pisiniarfingme niorautigssat atornagit
inuniarnigssaK ajornarsiartortorujug-
ssusimavoK. KGH-p OKalugtuarissau-
nerane ukiune sågaluartunilunit ma-
lugineKarsinåusaoK pisiniarfit nutar-
tigaussarsimassut. suliaK tamåna u-
nigtineKångisåinarpoK, ineriartorner-
dle sualugdluinarsimavoK malungna-
aalunilo ukiune kingugdleme Kuline.
sujornatigut niuvernerup Kalåtdlit-
nunåt niorKUtigssanik inuit avdlat i-
sumåt maligdlugo kalåtdlit pissaria-
Kagåinik pilersortarsimavå. uvdlumi-
kutdle tamatuma tungåtigut angunia-
garput unauvoK kalåtdlit nangming-
neK atorfigssaKartisorissåinik pilersu-
savdlugit — tamånalo avdlauvdlul-
narpoK. tamatuma nagsatarå piuma-
ssarissat angnertusinerujugssuat niu-
vernerup niorKUtigssanik pisiniartar-
tuinut agssartortartuinutdlo åmalo pi-
siniarfit agdlisariaKarnerånut iluar-
sartutariaKamerånutdlo, åmåtaordle
niuvernerme sulissunut tamanut. pi-
siniarfit Kuerssuitdlo nutarternerat
autdlarnersimavarput nuånårutau-
ssugssaK pingårtumik niorKUtigssanik
atuissunut. taimåitumik sulinivtine
tamatumane niorKUtigssanik atuiner-
mut peKatigigfit niontutigssanigdlo a-
tuinermut sujunersuissartut sule ang-
nerussumik atåssuteKarfigerusugka-
luarpavut, ilimanardluinarpoK niorKU-
tigssanik atuissut pitsaunerussumik
isumagineKarnigssånut suliniarneK u-
kiunisaoK tugdliutune KGH-p suli-
ssutigisagå, neriugpugutdle tamåna
peKatigalugo nangminerssortut niu-
vernerat nutånik avKutigssiusinåusa-
gigput nangminerssortut niuvernerat
ukiut ingerdlanerine „Danmarkimisut
pits autigilerKU vdlugo “.
malingniagaK nutåK
niorKUtigssanik pilersuinerme ma-
lingniagaK nutåK: „niuverneK ilingnut
kivfartussisaoK“ åmåtaoK sujunertari-
ssauvoK. neriugpugut sivitsungitsoK i-
ma angussaKartigiumårdluta igdloKar-
fingne kalåtdlip kialunit pisissartup
niorKutigssat åssigingitsut Danmarki-
me kujatdlerme niuvertup pisiniarfia-
ne pitsaussume pisiarineKarsfnaussut
åssinge pisiarisinaujumårai taimatu-
taoK pitsautigissumik kivfartuneKar-
dlune, niorKutigssat taimatut pitsauti-
suineKartarpoK nangminerssortut ag-
ssartuinerinut nålagauvfiuvdlo agssar-
tuinerinut. aningaussat sparekassetdlo
nautsorssutait Kalåtdlit-nunånut mi-
nisteriaKarfiup aningaussanut atorti-
tagssainut årKigssuneKartarput ami-
gartorutausinaussut ingerdlatsinermut
avdlamut suniuteKarKunagit. taimå-
taoK iput sinerssortitsissarneK gæste-
hjemmetdlo, nunalerinermik inger-
dlatsivit tugtuteKarnermigdlo misili-
neK. taimåitumik suliat inussutigssar-
sangatinarpoK ukiumut 250—300.000
migssiliordlugit. tåukua saniatigut Ka-
låtdlit-nunåne sinerssornerme angner-
tåruj ugssuarmik agssartuineKarpoK.
sorssungnerssuaK sujorKutdlugo kisit-
sisinik pigissaKångilagut, nalivtinile
ukiumut 100.000 tonsit migssiliorpait,
agssartugkatdlo tåuko 1984-ime
175.000 tonsingusangatineKarput. ki-
sitsisine tåukunane tamane soruname
nautsorssutigineKångitdlat agssartui-
nerit såkutoKarnermut tungassut.
nalunaeruteKångilaK. ukiume téssane
ilaussut katitdlutik 2.500 migss. angat-
dlåneKarsimåput. 11.000 sivnerdlugit
amerdleriarsimåput, tåukua agfait
migssiliordlugit tingmissartunit angat-
dlåneKarsimavdlutik, tåukunånga
1.700 migss. Kitåne igdloKarfit akor-
nåne 3.750-itdlo migsséine Kanger-
dlugssuaK Narssarssuardlo avKusår-
dlugit ilaussuvdlutik.
nautsorssutigineKarpoK 1968-ime si-
handelip umiarssualivia 1845-ime. KalipaissoK W. Kuhn.
Handelens plads 1845. Maleri af W. Kuhn.
nerssornerme ilaussut 24.000-it åma
30.000-it akornånut amerdliumårtut,
tåssa Kalåtdlit-nunane tingmissartor-
titsineK niuvernerup iluagtitsivdluar-
dlune 1959-ime 1960-imilo autdlarnigå
amerdleriarnermut ikiutåusagunar-
mat.
tamatumunga atatitdlugo puiortari-
aKångilaK Kalåtdlit-nunåt takomaria-
nit angatdlavigineKalernigssamut ili-
manauteKardluinarmat, ilimanautit-
dlo tåuko atorneKalerpata soruname
kisitsisit taineKartut tamarmik Kut-
dlariarujugssuarumårput.
siornermut tungassut aningaussatigut
pissusiénik navsuiaut tungatineKåi-
narsinauvOK niorKUtigssanik pilersui-
nermut tunissagssiornermutdlo.
ikiorsiniardlune suliat
OKautigitsiardlugit
ineriartornerup sukassusia taimåi-
toK åma ikiorsiniardlune sulianut tu-
ngassutigut malugineKarsinauvoK. tai-
måitumik måne kisitsisåluit naitsu-
mik nalunaerssomeKåsåput. aningau-
ssat ingerdlaordlutik atorneKartut u-
kiup nånerane 1935-me 1,4 miil. kr.-
nit 1960-ime 15 miil. kr. sivnerdlugit
amerdleriarsimåput. Kalåtdlit-nunåne
sparekassene inuit uningatitait tamar-
mik ukiune tåukunane 750.000 kr.-nit
12 mili. kr.-nut amerdleriarsimåput.
Kalåtdlit-nunåta Danmarkivdlo a-
kornåne agssartugkat 1910-me 6.900
tons migssiliorpait, 1935-me 15.000
tons migssiliordlugit, 1960-imilo
133.000 tons migssiliordlugit amerdle-
riarsimavdlutik. migssiliuinerit sarKU-
missut maligdlugit ukiune tugdliutune
20—25-ne agssartuissariaKarneK agdli-
Danmarkip Kalåtdlit-nunåtalo a-
kornåne ukiumut 1910-me ilaussut
200-t migssiliorpait Danmarkimukar-
tut imalunit Kalåtdlit-nunånukartut.
1935-me amerdleriarsimåput 240-t
migssiliordlugit avalagtut nunalitut-
dlunit. 1960-ime imarpikordlutik ilau-
ssut 4.000-it sivnersimavait avalagtut
nunalitutdlunit. ukiune kingugdleme
10°/o-imik sivnerdlugulunit amerdle-
riartuåinarsimåput. taimaiginarpat u-
kiut Kulit Kångiugpata ilaussut ava-
lagtut nunalitutdlunit 10.000-it angu-
savait. migssiliutit nautsorssukaluar-
pait 6—7.000-inåusassut, isumaKarpu-
ngale - tåukuinaunaviångitsut.
1958-ime imarpikordlutik ilaussut
28°/o-å tingmissartumik angatdlåne-
Kartalerérput, 1959-ime 45%-ingorér-
simåput 1960-imilo 68%-iuvdlutik i-
malunit ilaussut %-é sivnerdlugit. u-
kiune tugdliutune ilaussunik angat-
dlåssinermut tingmissartut atornKar-
nerat sule angnerulisagunarpoK.
sinerssordlutik ilaussut 11.000
sinerssornerme ilaussutut amerdlå-
ssusiat pivdlugo 1954 sujorKutdlugo
butikker
AKTIESELSKABET
DANISCO
8.KRISTIANIAGADE, KØBENHAVN
I---------------------------------
handele pivdlugo agdlautigi-
ssame åipåne direktør cand.
mere. Hans C. Christiansenip
erKartorpai aningaussarsior-
nikut ineriartornermut tu-
ngatitdlugo politikikut er-
Karsautit åssigingitsut, OKar-
dlune, handelip ingminut a-
kilersinaunigsså pugtåsinau-
nigssålo soKutiginago politi-
kikut kigsautigissat sagdliu-
tinenalersimassut.
____________________________i
9