Atuagagdliutit - 09.02.1961, Blaðsíða 15

isumaKarpoK navsuiautigssaK nanisi-
mavdlugo:
KavdlunåtsiaKarfik kitdleK Kimer-
dloratdlartigo — Nup-ericå. 1300-kut
KerKata migssåne Igalikume biskope-
Karfingme „sujuligtaissoK" Kavdlunåt-
siaKarfingmut kitdlermut ingerdlaor-
titsivoK eskimot kuisimångitsut pér-
sikiartordlugit. KavdlunåtsiaKarfing-
mut kitdlermut pingmata inoKångilaic
kristumiumik kuisiméngitsumigdlunit,
kisiåne hestit, savaussat, nerssussuit
■savatdlo tamane angalaortut amerdlå-
lugput.
nauk Kavdlunåtsiait? piniariarsimå-
Pat? tåssaKa. nausgorigsaissuput, ig-
dlorssuatik nerssutautitigdlo atautsi-
kut Kimånaviamagit, eskimonit toKO-
rarneicarsimanerpat? angalatitaussut
sujulerssortåt, Ivar Bårdsson, tamåna
pivdlugo taissaKångilaK, tåssa imåi-
P°k akiutoKarsimaneranut nalunae-
Kutagssamik oKauseKångilaK. eskimot
mungnik toKoraisimagunik sorme
Perssutautit agtorsimångilait? inuit
Piniartussut pissagssanut taima ajor-
Pångitsigissunut noKisinausimanerdlu-
tik?
Ivar Bårdsson agdlagkaluarpoa:
»Nu haffue Skrelinge all Esterbijgden
vdt.“ Ingstad isumaKarpoK tåuko ima
PasineKarsinaussut, tåssa måna Kav-
dlunåtsiaKarfik kitdleK tamåt eski-
mo! nangminerissarilersimagåt. I-
Pugsuk-kulturip eskimoe tamatuma
Palåne kujåmukålersimåput inuiait
igdluarneråtut itumik, tamatumalo er-
Kane piniarfingne ingiaKUtåuneKarsi-
PiåsaoK, imaKa akingmisimårnernik i-
SUmaKatiglnginernigdlo angnikitsunik
dalingnik, tamåkualo Kavdlunåtsia-
Parfiup kitdliup inue Igalikume „su-
iuligtaissu“mut målåruteKartariaKa-
lersisimavai — taimåitumigdluna a-
vangnamukarsimassoK, taimåitumig-
dlo navsuiaut ilumorsinauvoK.
iPugpagssuitdle sumut pisimåpat?
derKussarsimavoK Marklandimiut
(Labradorimut) Kissuisordlune angala-
nerit Vinlandimut atatineKartartut
Kavdlunatsianarfingmit kitdlermit
autdlarnersardlutik. isumaKarnarpoK
ukiut hundredegdlit ardlagdlit inger-
dlanerine nunanut tåukununga nag-
Sorigsunut piniagagssaitaKissunutdio
ardlaligssuarnik angalassoKartarsima-
ssok, nunåme tåuko inungnut måni-
PPunut kajungernardluinarsimangma-
(iPdianipalårssuaKångikaluarpata!).
PPgalanerit sujugdlit kisimik perKig-
sartumik agdlauserineKarsimåput, tå-
ssame nunanik navssårniardlune a-
PSalanerungmata. nunat tåuko ugsag-
sariput, ukiordlugkångat nunat tåuko
kajungernarsivdluinartarput, kaju-
ngerneK inuit avangnåmiut pigiuarsi-
Piassåt. Norgesume ungasigtigingit-
dlat.
nunasiartorneK
Ingstad isumaKarpoK Kavdlunåtsia-
Karfiup kitdliup inue 1300-kut KerKa-
ta migssåne Ameri'kamut avangnar-
dlermut nunasiartorsimassut. pigissa-
tik nerssutautitigdlo umiarssuångua-
mingnitisinaussatik tamaisa tigoriar-
dlugit kimut autdlarput Marklandi-
mut, Hellulandimut Vinlandimutdlo
avKUtaussartut agdlautigineKarKigsår-
simassut avKutigalugit. tamånalo nav-
suiautauvoK nerssutautinut tamane a-
ngalaortorpagssuarnut (Ivar Bård-
ssonip Kularingitdluinarsimagå inuit
penångivigsut piniariéinarsimanatik
matumuna nalunångilaK angerdlalera-
me umiarssuane tamaisa nerssutauti-
nik ulivkårdlugit imersimangmagit),
tamånalo åma navsuiautauvoK pigi-
ssat ilarpålue inimilo atortut nerssu-
tausivingne agssainikut navssårine-
Karsimangmata — portuisimåput, ta-
mardluinaisale umiarssuarmingnut u-
siliusinausimanagit.
Kugdlugissat
sorme nunasiartorsimåpat? naluvar-
put, Kavsitdle pissutaussut atautsi-
mordlutik inuneK ajornakusortilersi-
magunarpåt. eskimot piniarfingne i-
ngiaKUtåussineK agdlisisimavåt tugtu-
niamertigdlo agdlisitdlugo. savanut
ukiordiusimasinauvoK pukaKardlune
apussuaKardlunilunit, imalunit ukiut
årdlerigineKartut ilåt Kugdlugiarssuit
såssussinerånik ilalik ivigartorfiussu-
nik aseruisimasinauvoK s°rdlo 1932-
me Johs. Iversenip Nup-ensåta nuna-
taisa ilåine takusimagå. Johs. Iversen-
ivdlo tåussuma — pingåruteKarsima-
gunartumik — påsisimavå 1350-ip er-
Kåne åma KUgdlugiarssuaKarsimassoK.
— aulisarneic iluagtingitsorgimasinau-
vok, sut tamarmik atautsimordlutik
inuiait nunamut nutåmut misiliartor-
tikumatdlersisimasinauvait. — Vin-
landip „inukasé" indianerit ersigine-
Karsimasinaugaluarput — kisiåne i-
nuit avangnåmiut ingminut tatigiuåi-
narsimangmata (narrujumisitsiniångi-
kaluardlune, taimåitordle: pingårtu-
mik imaKa norgemiut!) ersinerugaluaK
ajugauvfigineK ajornarsimångilaK.
Ingstadip åma taivå Hans Egedep
Nup-kangerdlane (Ujaragssuame) o-
Kalugfikumérérsinardlune agdlagå, ta-
matuma kingorna „nujuartat“ aperi-
simavdlugit OKalugfik tåuna ujarKa-
nik sanåK nangmingneK aserorsima-
neråt, aperKutånutdlo akisimåput
norgemiut nangmingneK taimaisiorsi-
magåt „nunamit många autdlalera-
mik“.
Ingstad naggasivoK: „kalåtdlit-nu-
nåmiut nunasiartortut sumut nunag-
ssisimanersut kingornalo KanoK pisi-
manersut ilisimångilavut. Vinlandi-
mutdle angalassarnernit ilisimavarput
Indianerit nunåne ikigtungusavdlune
navianartussoK."
imaKalo uvagut sapiserdluta OKausé
ilasinauvavut, umiarssuånguane usi-
lersorsimaKissune inoKarpatdlårtune
imarssuarsiorneK navianartussoK..
tuluit ujajainiartue
kisiåne K’aKortup-erKåne Kavdlu-
nåtsiait sule ukiut 100-t sivnerdlugit
inusimåput. Kanorme pisimåpat?
1400-ne 1500-nilo imåkut ujajainiat
imane tamane angalaortarput, umiar-
ssuarpagssuit ujajainiat ujajagagssar-
siordlutik angalaortarput. ilåne anga-
lanerat inatsisit maligdlugit angala-
nertut itussårtaraluarpoK, kungip nå-
lagkersuinikut sulineranut ilaussar-
POK.
ujajainiat tåuko soKutigigtåissuse-
Karput nakigtaitsuliortardlutigdlo vi-
kinginit inornerungitsunik. ikuatdlag-
titsissarput, ujajaivdlutik, tOKoraiv-
dlutik, pigissanik kultinigdlo tigoraiv-
dlutik inungnigdlo autdlarussuivdlu-
tik, inugpagssuit inugsiatut tunissar-
dlugit akigssarsiutigivdluardlugit.
Atlanterhavip avangnå ujajainiarfi-
givdluarpåt. Norgep avangnå, Sava-
lingmiut Islandilo agsut atugardlior-
‘^JI1*arssuaK GokstadimlngånérsoK. umiar-
buarnik talmainga jagt unik Kavdlunåtsiait
^anUkukCrdlutlk Kalåtdlit-nunanut Vin-
ndimutdlo ingerdlaortarsimåput. umiar-
nita? una G si om c universi tetep itsarnitsa-
LK KaterssugauslvianipoK.
Gokstadsklbet. Med skibe af lignende type
sejlede de norrøne mennesker over de
nordlige have til Grønland og Vinland. Ski-
bet findes på universitetets oldsagssamling
i Oslo.
titåuput, igdloKarfit tamåkerdlugit u-
jajainianit tiguarneKartarput, nuna-
Karfiup inue tamarmik inersimassut
mérKatdlo autdlarussorneKartarput
nuna inuerutdlugo.
ujajainiat tamåko ilarpagssue tulu-
put. tamatuma sujomatigutdle tuluit
Islandime Kalåtdlit-nunanilo niuver-
niartartutoKåuput.
1448-me påvip agdlagåne agdlagsi-
mavoK ukiut 30-t tamatuma sujorna-
gut (tåssa 1418-ip entåne) umiarssuar-
pagssuit Kalåtdlit-nunanut pisimassut
inuitdlo tåssanimiut sorKUsaitsumik
såssusimavdlugit “taimalo nuna inu-
ngorfik igdlorssuitdlo ivdlernartut
ingnermik panamigdlo aserorsimav-
dlugit KeKertame OKalugfit Kulingilu-
åinångortitdlugit“. (OKalugfit 12-iuput
måtuvfitdlo mardluk Kavdlunåtsia-
Karfingme kangigdlerme, Kavdlunåtsi-
aKai’fingme kitdlerme OKalugfit sisa-
mat — OKalugférKat avdlat mingneru-
ssut saniatigut.) autdlarupait" inuit:
nagdlingnartut angutit arnatdlo" —
taimåitoK kingorna ardlagdlit utersi-
nausiméput.
Ikigait
målårutip tamatuma påvip agdlagå-
ne taineKartup ilumussusia agssortu-
ssutigineKartarsimavoK, historiemut-
dlo tungatitdlugo najorKUtagssausi-
naunera Kavsinit angnikigineKartarsi-
mavoK.
tupingnåsagaluarpordle imåkut uja-
jainiat ukiorpagssuame Islandime na-
nertuissujuarsimassut Kalåtdlit-nunå-
nut tåkusimångikaluarpata. Kalåtdlit-
nunåt ilisimaneKångitsungilaK, ukiune
hundredeligpagssuarne silarssuarmut
avatiminitumut niuvernikut atåssute-
KartarsimavoK. pingårutilingnigdlo tu-
nissagssaKartarpoK, sordlo aulisagkat
panertut 1500-kut KiterKunerat tikit-
dlugo niorKutigssåuput pingårtorujug-
ssuit
agssainerit takutipait Igalikume o-
KalugfissårssuaK Kujatånilo OKalugfit
avdlat ikuatdlangnikut aserorneKarsi-
masorinartut -— taimåtaoK Ikigaine.
kalåtdlit Herjolfnæs-imut taigutåt, I-
kigait, Ingstadip nugtersimavå: „nu-
naKarfik ingnermit aserorneKartOK".
ersserKigpoK iluatingnartut ikigtui-
nait KavdlunåtsiaKarfingme kangig-
dlerme navssårineKarsimangmata —
KavdlunåtsiaKarfingme kitdlerme ag-
ssainertigut navssåjussunut angnertu-
neroKissunut nalerKiutdlugit. sor-
dlo OKalugfiup nerdliviliarnernut a-
tortue akisutdlunit avdlat norgemiu-
torKat eskimutdlunit igdlukuine nav-
ssårineKarsimångivigput Islandimit
nunanitdlo avdlanit ilisimavarput ta-
måko sujugdliutdlugit imåkut ujajai-
niat tigussarissarait igdlorssuit ikuat-
dlagtinagit.
kisalo Ingstadip taivå eskimot “his-
toriemut tungassutigut kingornutå-
nik“ taissane, tåssa tamåna ilåtigut
Alaskame nåpisimassane, åmalo pivi-
ussunik OKalugtuanut peKatausima-
ssok, OKalugtuanitdle avdlauneruv-
dluinardlune. OKalugtuaK alianartor-
taKåssutsimigut, iluserissutsimigutdlo
kussanardluinarångame“ OKalugtua-
liaK „(historiemut tungatitdlugo na-
jorKutarisavdlugo tatiginarane!) eski-
mot historiemik ojcalugtuamerat ilu-
mortussarpoK, piviussussoit ingmikor-
tortamigutdlo erKordluinartuvdlune —
Kavsitigutdlo ilumorssusia ugpernar-
sineKarsinausimagångame tatiginartu-
ssardlune.
Kavdlunåtsiait pérunerånit ukiut
200-t migssåne Kångiutut nunasiaKa-
lernerput autdlartipoK — ukiutdlo
200-t eskimot historiemik kingornutå-
ne sungitdlat, taima Ingstad isuma-
KarpoK. eskimot Kavdlunåtsiait nu-
ngusimagpatik tupingnarpoK pisima-
ssut tamåko pivdlugit OKalugtuåinait
pigineKarmata, nalunaerutitdle piviu-
ssut pigineKartik.
taimåitordle eskimot historiemut tu-
ngassumik nalunaerutauteKarput nor-
gemiutorKat Kalåtdlit-nunånitut uv-
dlue kingugdlit pivdlugit påsissutau-
sinaussoK — inuiaitdle tåuko mardluk
sorssunerinik OKalugtuaringningilaK —
akerdlianigdle.
Egedep nalunaerutå
uvdlorsiutine Niels Egedep agdlag-
simassåne, Hans Egedep ernerata, ag-
dlagsimavoK, ingmikortordlo Ingstad-
ip issuagå påsisså maligdlugo måna ti-
kitdlugo KångiatårneKartarsimavoK.
kujatåmiut ilåta avangnamut anga-
lavdlune Niels Egede Kavdlunåtsia-
Karfik kangigdleK imåkutdlo ujajai-
niat såssunerat pivdlugit oKalugtusi-
mavå.
OKalugtuartoK oKalugtuarpoK suju-
line avangnånit aggeramik ilait nor-
gemiune najugaKarniarsimagaluartut
tåukuale piumasimångitsut (taineKa-
rérsutut katuliuput ugpernermlkutdlo
sångisuvdlutik..), kisiånile niuverfigi-
umassarsimavait. taimane eskimot „i-
laKutarit ardlagdlit katerssukamik
norgemiutdlo sungiusimalerait" kuja-
tånit-kitånit umiarssuit pingasut tiki-
usimåput ujajaivdlutik inuitdlo toKO-
rardlugit. norgemiutdle ajugåuput u-
miarssuit mardluk Kimåtitdlugit pi-
ngajuatdlo „tigussaralugo". kalåtdlit
ersilerput nunavdlo timånut Kimåv-
dlutik. ukiumile tugdlerme umiarssu-
arpagssuit tikiuput „ujajaivdlutik to-
Koraivdlutigdlo nerssutautit peKutit-
dlo tigorardlugit autdlardlutigdlo".
Kavdlunåtsiait umassutuaussut pigi-
ssatuamingnik umiarssuatik usilersor-
pait kujåmutdlo autdlai-dlutik. ilait-
dle uningéput, tåukulo eskimonit ne-
riorssorneKarput „ajortumik pineKali-
sagaluarpata ikiorumavdlugit."
KimagutitsineK
ukiume tugdlerme ujajainiat tåku-
terKigput. eskimot takugamikik Kimå-
lerput Kavdlunåtsiaitdlo arnartaisa
mérartaisalo ilait kangerdlungmut
autdlarutdlugit (Kularnångitsumik k:-
marnutdlugit). avdlat „ilaginåinar-
Eriksfjordime Kavdlunåtsiait igdlukuisa er-
Kåne hestit ivigartortut. såmiatungåne kug-
ssangajåme Brattalid, Erik Augpalårtup nu-
nautå, isimavok.
pait“. ukiåkut eskimot sineriangmu-
karKigput ilimasugdlutik inuit ilait
naniumåritik, ånilårdlutigdle taku-
vait sut tamarmik ujajarneKarsima-
ssut, igdlut igdlorssuitdlo ikuatdlagti-
neKarsimavdlutik aserorneKarsimav-
dlutigdlo sut tamarmik peKaratik. ar-
nat mérKatdlo nagsardlugit kanger-
dlungmut pavungarssuaK Kimåput u-
kiorpagssuitdlo tåssanitdlutik norge-
miutdlo arnartait nulissiutdlugit.
kingorna sinerparterKigput. ujajai-
niat nalåt KångiusimavoK, ukiorpag-
ssuarne ujajainianik takussairångit-
dlat, ilånilo „tamåkupalåt ilåt“ tåku-
kaluarmat, ujajainiat tuluit, eskimot
amerdlaKingmata tuluit akerKersorni-
arsinausimångitdlat niuveKatigalugit-
dle.
Helge Ingstad OKarpoK, OKalugtuaK
tåuna ilumorssutsimigut piviussorpa-
lugtOK nangmingneK iliuseKamer-
mingnik angneruniartitsissunginame.
pingårtuvordlo 1700-kunile sarKu-
mersimagame, OKalugtuårineKardlune
angumit kujatåmiumit taimane Ka-
Kortumik amilingnik atåssuteKångi-
ngajagtunit — ilimanarpoK pisimassut
pivdlugit OKalugtuarissauvdlune ki-
ngornutagaK avdlångortiterneKarsi-
mångitsoK.
tåssalo:Kavsit ingmingnut nalerKutut
ilimanarsisipåt KavdlunåtsiaKarfing-
me kangigdlerme ujajainiat såssussi-
ssarsimassut. ujajainiatdle Kavdlunåt-
siait nungusimdngilait. Kavdlunåtsia-
Karfik kangigdleK angeKaoK tikikumi-
naitsuvdlunilo kangerdloKarame ki-
ngortunik il. il., inugpagssuitdlo avi-
ngarusimakulugdlutik naj ugaKarput.
avatimingnit ikiorneKaratik
såssussissarnerit tamåko inuiaKati-
ginguit angnikitdliortisimagunarpait,
ajorsimåsaKaordlo nunaKarfit pingår-
nerit, sordlo Igaliko, K’agssiarssuk il.
il. aserorneKarsimangmata. inussutuat
igdlukunilersut neriutaenisimåsåput,
nalungilåt nangmingnérdlutik ånai-
ssatik iluarserKigsinaunagit — avatå-
nitdlo ikiorneKarnigssaK ilimanångi-
laK, Norgep Kalåtdlit-nunåt isumå-
kérsimagunarpå. såssuneKancingnig-
ssamut ersineKartuarpoK. — imaKa å-
ma aningaussarsiornikut ajomartorsi-
orneK agdligalugtuinarsimavoK atå-
ssutaerukiartomeK pissutigalugo åma-
lo Kimagausimanermik misigineK —
tåssame nerissagssaKardlunilo atissag-
ssaKarneK kisimik nåmångitdlat.
ilimanartorujugssuvoK Kavdlunåtsi-
ait kingugdlit 1500-p autdlartinerane
pérusimåsassut nunasiartorsimassut-
dlo. KavdlunåtsiaKarfingme kitdler-
misut ukiut 150-it tamatuma sujorna-
tigutut atautsikorssuaK pinane. kingu-
lerigsårdlutigdle, ingmikortitårdlutik,
ilaKUtarlkutårdlutik, ikigtunguåkutår-
dlutik.
sumume nunasiartorpat? ilait Ame-
rikamut avangnardlermut, imaKa ilait
tuluit nunanut. ujajainiåinåime tuluit
nunånlngitdlat, åmale niuvfagiautinik
umiarssuaKartarpoK. åminik, orssunik,
sårugdlingnik panertunik taimaeKa-
tåinigdlo akilivdlune angatdlåneKar-
nigssaK ajornarpatdlårnaviångilaK. u-
miarssup angerdlartup iluaKutiginar-
sinauvå akilisimassunik ilaussoKar-
neK. Kavdlunåtsiaitdlo angalassauseK
taimåitoK nalungilåt — taimaisiortar-
simåput Norgemut aulajangersimassu-
mik atåssuteKartaratdlarmat.
norgemiut vikingitdle nalåne tuluit
nunåta KeKertartaimtarsiméput nuna-
sivdlutik, mingnerungitsumik Irland-
ime, Orkneyøernine Shetlandsøernini-
lo ukiut ingerdlanerine norgemiut i-
laKutarigpagssuit nunasissarsimåput.
suna ilumortuva?
suna ilumortuva — Ingstadip isu-
må måna tikitdlugulunit påsingning-
neK?
Ingstadip OKautigissaisa ilarpagssue
tungaveKardluarput ersserKigdlutig-
dlo. ilait angnikipatdlårput tungavig-
ssaKarpiaratigdlo. Kanorme isumaKar-
tariaKarpa?
Heste græsser i dag ved gamle norrøne
ruiner nær Eriksfjord. På skråningerne lige
nedenfor til venstre lå Brattalid, Erik den
Rødes gård.
sianisårnerunerusaoK inuit tamatu-
munga påsisimassaKarsinaussut —
historielerissut, Kanganitsanik misig-
ssuissartut, ilisimassagssarsiortut, ta-
måko pivdlugit OKauseKartisavdlugit,
tauvalo atuagarssuaK kussanartOK
måne erKartorneKartunit angnerujug-
ssuarmik imaKartoK nuånårutigisav-
dlugo: kussanartunik åssiliartalik, ig-
dlukunik agdlautigingnigtOK, pujortu-
léricamik sineriak 2.500 sømilinik iso-
rartussusilik atordlugo avangnamut
kujåmutdlo angalanerme misigissat
taimane Ingstad nulé umiartortordlo
norgemio ilagalugit Kavdlunåtsiait nu-
naKarfitoKait, nunasiartornerup nalå-
nit OKalugtuat pisanganartorssuit Vin-
landimiut angalassamernik, agdlagkat
historiemut tungassut misigssorneKar-
tarnerinik nalunaerutit il. il. misig-
ssormagit. Ingstad agdlatdlandgsu-
vok, sujornatigut tamalårtumik inusi-
magame, Alaskame akisunik amiling-
nik piniartardlune, Tunume syssel-
mandiuvdlune (piniartujutigalune), 1-
nuitdlo kinguarsimanerussut påsiniar-
tuartardlugit (sivisorssuarmik India-
nerit eskimotdlo Alaskame Canadami-
lo inoKatigisimavai) uggunåkut ilisi-
massaKardluarKigsårpoK: nalungilå
KanoK inussariaKartoK — aniguivdlu-
nilo issigtup pissusé atoruminåinerpåt
atutitdlugit, tamånalo pingårutileru-
jugssuvoK inuiait issigtume najugag-
dlit pérutdluinarnerat påsiniameKå-
sagpat.
soKutauva Helge Ingstad norgemi-
uvdluartungmat OKautigissagssamilo
pingårnerssåine ilåtigut pipatdlatsiar-
tardlune (atuagkamik atuaissut ilåta
sångéKutit ardlagdlit sianigerKUsima-
vai: sordlo erKumipoK, agdlåme ug-
pernarane KavdlunåtsiaKarfiup kitdli-
up inue tamåkivigdlutik nunasiartor-
simåsagpata KavdlunåtsiaKarfingmilo
kangigdlerme erKardlitik ikingutitig-
dlo, angatik ajatigdlo, igdlutik arnat
angutitdlo, sakitik, angajorKåtik Ki-
tornatigdlunit inuvdluarKunagit, ag-
dlåme ilisimatingivigdlugit. entumé-
KUtaussoK avdla tåssa Kavdlunåtsia-
Karfiup kangigdliup inuisa ilait ukiup
1500-p erKåne tuluit nunanut nunasi-
artorsimasmautingmagit nunap tåu-
ssuma oKalugtuarissaunerane malung-
nauteKångivigdlutik, eskimotdlo Kav-
dlunåtsianik sorssungnigtarnerming-
nik OKalugtuait pivdlugit malugissag-
ssauvoK Gustav Holmip OKalugtuat
taimåitordluinait Tunup sineriåne a-
vingarusimaKissume nåmagtorsimang-
magit — taimåitordle tamatumunga
tungatitdlugo OKautigineKarsinauvoit
tunumiut kujatåmiunut atåssuteKå-
ngivigsimångingmata) — taimåikalu-
artordle: atuagaK soKutiginartupiloru-
jUgSSUVOK.
kisalo åma taimågdlåt atuagkap
naggatåtungåne isumane sarKumersi-
simavai. atuagkap „nuna avangnåta
uvdloriåta atåne“ 3/4-a sujugdleK
agdlautigingnigpoK navssånik ilisima-
neKartunik, tungavigssanik historie-
mut tungassunik taimaeKatåinigdlo. —
isumaussartutdle pinagit. taimåitumik
Kalåtdlit-nunåta eskimoj ungitsortaisa
Kanga pissusiånik påsiuminartumik
pisanganartumigdlo atuarusugkåine i-
lisimassaKarusugdlunlo Helge Ing-
stadimit pigssarsiarineK ajornångilaK.

15