Atuagagdliutit - 09.02.1961, Blaðsíða 24

Kaj Narupip agdlagånut
ministereKarfiup akissutå
ministereKarfik åma isumaicartoK inutigssarsiortut atugaisa pic-
sångorsaivfigineKarnigssat pissarianartoK
A/G-me nr. 24-me (kalåtdlisua nr.
23-me) Kaj Narup-ip kalåtdlit-nunå-
ne KanoK atuitigissamermik misig-
ssugkanik nr. 19-ime nalunaerutigine-
Karsimassut akerdlilersimavai. misig-
ssuinerit 1957-me pisimåput kalåtdlit
ilaKutarit 1956-ime aningaussarsiåinut
akigssaiautigisimassåinutdlo tunga-
ssuvdlutik.
atuagagssiame påslssutigssatut ilå-
nguneKarsimassut ilait misigssuineK
pivdlugo ministeriep nalunaerutigisså-
nit tigorKagåuput. sornguname ilåi-
narsiordlugit tigoncagkat sukumissu-
sinåungitdlat, Kaj Narupivdlo aker-
dlilineratigut takuneK ajornångilaK i-
låinarsiordlugit tigoncagkat ilåtigut
paitsomermik nagsataKarsimassut.
matumuna ministeriep atuagagssiame
nalunaerutigineicartut angnertuneru-
ssumik navsuiarumagaluarpai Kaj
Narupip agdlagarisså akitigalugo. ilå-
ngutdlugo erKaisitsissutigiumagaluar-
parput atugkat KanoK angnertutigine-
rånik misigssuinikut påsissat ungasi-
ngitsukut nalunaerutine tamanut tu-
sagagssiarineKartugssaungmata.
autdlancausiutdlugo ericartutsiarne-
KåsaoK atugkat KanoK angnertutigi-
nerånik misigssuinerup sujunertå, Ka-
noK angnertutiginera Kanordlo itune-
ra.
sujunertarineKarnerusimassoK tå-
ssauvoK kalåtdlit pristaliata nautsor-
ssomeranut nutaussumik tungavigssa-
KalemigssaK, naluneKångingmåme
1951-ime atugaussut månamut prista-
limut tungaviusimassut ukiut inger-
dlaneråne angnertOKissumik avdlå-
nguteKarsimassut. taimåitumik pi-
ngåmerutitdlugo påsiniartariaicarsi-
mavoK igdloKatigit atausiåkåt atugai-
sa KanoK katitigaunerat, tamånalo pi-
ssutauvdlune pissariaKarsimavortaoK
misigssusavdlugo igdloKatigit atausiå-
kåt atautsimut katitdlugit KanoK ani-
ngaussarsissarsimanersut.
misigssuinerme ilaKutarit 20-rarte-
rutait tungavigineKarsimåput. ilaKu-
tarit tåukua klkunerat encarsautigi-
ngivigdlugo skemanit inuit nautsor-
ssorneKarneråne atugaussunit tigune-
Karsimåput, kukunavérsårniardlunilo
nautsorssuinertigut takuneK ajoma-
rungnaersimavoK issorissagssåungi-
vigsumik nunap inuinut tamanut siv-
nissussut.
misigssuinerme ilaKutarit atausiå-
kårdlugit aperssomeKarsimåput 1956-
ime aningaussarsiåinik atugåinigdlo.
påsissutigssat sapingisamik encortu-
nigssåt anguniardlugo tamatuma sa-
niatigut ilaKutarit aningaussångordlu-
git pigssarsiait misigssorKigsåmeKar-
simåput akigssarsiat agdlagartait, tu-
nissat agdlagartait kommunimilo
nautsorssutit tungavigalugit.
misigssuinerme påsissanut Narupiv-
dlo akerdlilissutainut tungatitdlugit
måkua OKautigineKåsåput:
1. isertitat nautsorssutait.
a. aningaussångordlugit igdloKatigit
pigssarsiait.
misigssuinerit sujuline taineKarér-
sutut igdloKatigit atautsimut atugåi-
nut pigssarsiåinutdlo tungassussut ta-
kutipåt aulisartut piniartutdlo ataut-
simut pigssarsiarissagait avguaKati-
gigsitsigåine tåssaussut 5.980 kr. tåu-
kua ilait 4.350 kr. piniamikut aulisar-
nikutdlo pigssarsiausimåput sivneru-
tutdlo 1.630 kr. tåssauvdlutik sulini-
kut akigssarsiat, ikiutit, soraerneru-
ssutisiat, sanålugkatigut åssigissaisi-
gutdlo pigssarsiat il. il.
igdloKatigit pigssarsiaisa amerdla-
nerssait itussumit pigssarsiåuput, sisa-
mararterutaisale migssigissait ilaKu-
taringnut ilaussunit avdlanit pissuv-
dlutik. sisamararterutit tåukua pig-
ssarsianut åssigingisitårtunut avguåi-
kåine takuneK ajornångilaK itussup
piniarnikut aulisarnikutdlo taimågdlåt
3.300 kr.-ngajait pigssarsiarisimagai.
Kaj Narupip A/G-me agdlagarissa-
migut Kulåne erKartugkavtigut ingmi-
kortitårKigsågåungitsumik nautsor-
ssutitigut takutipå 1956/57-ime auli-
sartup piniamikut aulisarnikutdlo av-
guaKatigigsitsinikut pigssarsiarisima-
gai (atortitat ilångautiginagit) 3.100
kr. tåssa Narupip nautsorssugaisigut
angussarisimassait ugpemarsineKar-
put. nautsorssugkat tåukua inernerisa
åssigingissutimininguat (3.300 kr. åma
3.100 kr.) uvanipoK Narupip kalåtdlit
piliåinik inuinamut tunissat nalingat
taisså misigssuisitat nautsorssiltåine
taineKartumit mardlungnik huntritig-
dlit migssåine åpasingnerugame.
b. igdloKatigit inussutigssatigut i-
sertitait.
aningaussångordlugit pigssarsiat sa-
niatigut kalåtdlit inussutigssarsiortue
inussutigssanik nunap nangmineK tu-
niusinaussainik pigssarsingåtsiartarsi-
måput. misigssuissfititat nautsorssu-
tait maligdlugit avguaKatigigsitsini-
kut igdloKatigit inussutigssanik pig-
ssarsiait 3.870 kr.-nik naleKarput. ani-
ngaussatdle taineKartut tåukua påsi-
ssutigssat avdlat avKUtigalugit, sordlo
piniartut pissåinik agdlagtaivit ukiu-
mortut, avdlånguteKarsimåput, tåssa
3.000 kr. migssainiginalerdlutik. mi-
sigssuineK pivdlugo ministeriep nav-
suiautigissaine tamåna erssencigsar-
neKarsimavoK. misigssuineruvdle ilå
tamatumunga tungassoK, ministeriep
nalunaerutaine taineKarsimassutu-
taoK, avdlanut tungassunit agsut na-
lornissutigssartaKarnerusimavoK.
Narupip agdlagkamine inussutigsså-
ngordlugit pigssarsiaussartut avgua-
Katigigsitamik 360 kroninik nalilersi-
mavai. misigssuisitat nautsorssutåinut
migssiliussisagåine enraimauartaria-
KarpoK igdloKatigit atautsimut tauku-
nånga issigineKarsimangmata inussu-
tigssarsiortortåt kisime encarsautigi-
neKarnane. åma imåinguatsiarpoK Na-
rupip aulisagkanit pigssarsiat tunine-
Karsinaussut kisisa encarsautigisimav-
dlugit, misigssuisitat nunap inussutig-
ssanik tuniusinaussai tamaisa ilångu-
simavait — tåssa aulisagkat saniatigut
tingmissat månitdlo, puissit neKåt, pu-
issit amé, tugtut neKåt, Kingmit ne-
ruvkautigssait il. il. kisalo paomat,
Kissugssat åssigissaitdlo.
tamatuma saniatigut taineKåsaoK i-
nussutigssat aningaussanik nalilerne-
rane nuname inuinamut tunissinerme
akigitineKartartut tungavigineKarsi-
mangmata.
2. pigssarsiat piniarneråne akig-
ssaiautit.
misigssuinerme igdloKatigit atugåi-
nut ilånguneKarsimåputaoK angatdla-
tinut, sékutinut, avdlanutdlo inussu-
tigssarsiornerme atugaussunut akig-
ssaiautaussartut. tamatuma åssigisså-
nik pigssarsiat nautsorssorneråne inu-
tigssarsiornerme akigssaiautaussartut
ilångautiginagit igdloKatigit pigssarsi-
arissait tamarmik nautsorssutigine-
Karsimåput.
pigssarsiat KanoK agtiginerat naut-
ssorniåsagåine pingårtuvoK ilisima-
savdlugo kigsautigineKartOK unauner-
sok pigssarsiat atortut ilångautigerér-
dlugit imalunit pigssarsiat iléngaute-
Kartinagit nautsorssornigssåt. taine-
Karérsut tåukua mardluk tamarmik
soKUtiginarsinåuput, sordlikiarme mi-
sigssuinerup sujunertåta sunera aula-
jangissuvdlune. atugaussut KanoK ka-
titigaunerat misigssorniaråine soauti-
ginarnerussoK tåssauvoK pigssarsiat l-
långauteKångitsut. ministeriep navsu-
iautaine tabellit amerdlanerssait pig-
ssarsianut ilångauteKångitsunut tu-
ngassuput, atauseK kisime ilångause-
rigkanut tungassuvdlune. påsissutig-
ssane tåukunanisaoK inuit atausiåkåt
pinatik igdloKatigit atautsimut pine-
Karput.
isumaKatigissutigilertorsinaugunar-
parput inuit atausiåkåt inutigssarsior-
nerme KanoK pigssarsitigisinaunerat
påsisavdlugo åma soKutiginarsinau-
ssok. naluneKångilaK tamåna misi-
lingneKarsimangmat 1958-ime aulisar-
tut peKatigigfiata aulisartut akomåne
nautsorssuteKartitsineratigut, aj oralu-
artumigdle påsinarsisimavoK tamåna
sule avKUtigssaugunångitsoK. neriuti-
gisavarput ungaserujugssuångitsukut
tamatuma éssigissånik misigssuisitsi-
neKandgsmaujumårtoK.
3. igdloKatigit atugkamingnut akig-
ssaiautait.
misigssuinikut påsineKarsimavoK ig-
dloKatigit pigssarsiatik KanoK atortar-
nerait, ministerievdlo navsuiautaine
atugkat KanoK katitigaunerat tabel-
lerpålungne erssersiniarneKarsimavoK.
Narupip agdlagåne igdloKatigit igdlo-
Karnermingne akigssaiautait ingmikut
sangmineKarsimangmata tamåna piv-
dlugo ima påsissutigssanik OKauseKar-
sinauvunga:
misigssuisitat igdloKarnerme akig-
ssaiautaussartut avguaKatigigsitsini-
kut 300 kronenut nautsorssusimavait.
Nampip agdlagkamine OKauseKarpoK
aningaussat tåukua ikinågaussut, tå-
ssa igdluliornerme ikiorsissarfiup pi-
lersitaorémeratigut igdlumut akig-
ssaiautaussartut nautsorssutigigami-
git. inuit tamarmik boligstøttekut ig-
dlulianik najugaKartugpata agssortui-
nera encortusimåsagaluarpoK, sulile
inuit amerdlanerpårtait — 1956-imilo
sule månåkornit amerdlanerussut • —
najugaaarput igdlune taorsigagssarsi-
nane imalunit akilersutigssartait aki-
lemeKarérsimavdlutigdlunit angnikit-
soralårssuångorsimassune. taimåitu-
mik misigssuinerup takutipai igdlo-
Karnermut akigssaiautit amerdlaner-
tigut angnikitsoralårssuit taimalo ki-
sitsisinut avguaKatigigsitsinikut pine-
Kartunut migdlilerisimassut. Dan-
markime pristalip nautsorssusiorne-
Karnerane taimatut itdluinartunik ta-
kussagssaKarsimavugut, tåssame 1956-
ime igdlOKamermut akigssaiautit 1000
kronet migssåinisimagamik måssa nu-
tåmik initåsagåine ukiumut 3—4000
kronet inordlugit akeKarnigsså ilima-
nauteKångikaluartoK.
naggasiutdlugo Narupip misigssui-
nermut issoringnissutigivatdlågå o-
KauseKarfigitsiåsavara. agdlagpoK au-
lisartut piniartutdlo pigssarsiarisinau-
ssåtut taineKartut ingassagtajågaussut.
misigssuinerit takutipåt igdloKatigit
pujortuléragdlit 1956-ime katitdlugit
aningaussångordlugit 11.000 kronenga-
jangnik (atugkat ilångautiginagit) pig-
ssarsissartut; tåukuale ilait 7.400 kr.
taimågdlåt iluanårutivigtut issigissa-
riaKartut. taineKartut ingassagtutut
OKautigineK ajornarunarput erKaima-
gåine aningaussat tamarmik piniar-
nermut aulisarnermutdlo pissungitsut,
ilarpåluile sulinikut pigssarsiaussar-
dlutigdlo inussutigssarsiortumit nang-
minermit pinatik ilaKUtainit pigssar-
siauvdlutigdlunit ikiutitigut åssigi-
ssaisigutdlo pineKartartut. atautsimut
issigingnigkåine OKarneK ajornaru-
narpoK misigssuisitat isumaKartut pi-
niartut aulisartutdlo iluanåruteicarne-
rulernigssåt pissariaKångitsoK.
KUjanarpoK Narupip agdlagåtigut
paitsomerit A/G-me ministeriep nav-
suiautå pissutauvdlune pilersimagalu-
artut ministeriep sianigingisai narici-
savdlugit periarfigssaKalersimagavta.
imågdlåme misigssuisitat angussaisa
påsinerdlungneKaleraluamerat nar-
KingneKarpoK. —
PETERSEN, MØLLER & HOPPE
EDSVORNE SKIBSMÆGLERE
Etableret 1797
Indehavere: P. Fabricius & J. Lemkow
Bredgade 34, København K.
Befragtning . Klarering' angatdldssineK pajugtuinerdlo
Generalagenter for Hamburg-Amerika Linie
Stenværktøj — Økser — Hamrer — Hakker —
Stengrebe — Skovle — Spader
ujancerissut såkdtait — ulimautit — kåutat — ikugtautit — ujancanut
tigornautlt, ajagssautaussarssuit — nivåutat — nivåutat ivssorsiutit
Et prima fabrikat — Leverandør til Grønlandske Handel
DANSK STAAL INDUSTRI ‘/s af 1933
Kongens Lyngby
INDREG.VAREM,
Køb de
verdenskendte
danske
SELECT
sportsartikler
Leverandører til
OLYMPIADEN
1952 HELSINGFORS
OLYMPIADEN
1956 MELBOURNE
Nordhandel A/S
FORCHHAMMERSVEJ 23
KØBENHAVN V.
JOHN H. MARSH: ------'------------
sineriak saunikulik
nugt.: Hans Hansen
(nangita k)
ånåussiniamerup ingerdlanerane
sule pinerdliomeKarKigpoK. umiarssu-
arme kaligtåume maskinalerissånerup
usitik misigssordlugit påsilerpå au-
marssuagssaerutilerdlime. Walvis
Bayimut utemigssamingnut nåmar-
Kåinalivigsimåput. Manchester Divisi-
onip nålagåta . umiarssuaK kaligtaut
auhiårssuagssånik ikiorumagaluarpå,
kisiåne ilisimatitdlugo taima magdler-
tigititdlugo ikåussuiniamigssaK ajor-
nakusflsaKissoK. ånåussiniamigssame
ikiåtaungårtugssåunginame umiame-
ritdlo sigssamitut tåssuguinaK ånåu-
niEimeKarnaviångingmata umiarssuaK
kaligtaut Sir. Charles Elliott Man-
chester Divisionimut nalunaerpoK ki-
nuvigalugo Walvis Bayimut nalunaer-
Kuvdlugo utinarKuneKarsinaimine på-
siniarKUvdlugo.
sivitsoriiångitsoK umiarssup kalig-
tautip Walvit Bayimut utlnancussau-
neranik nalunaerut tutsiupoK, umiar-
ssuitdio avdlat ångusimassut ikiuisi-
nåungikunik utinamigssåt ilitsiutigi-
neKarportaoK. taimaingmat Temerai-
rik kitsane amoriutigalugo åungariar-
tuånguarsinarpoK, eminardlo umiar-
ssuarmit kaligtåumit malingneKardlu-
ne. kisimilerput Manchester Division
åma Nerine kingugdlersauvdlune tå-
martajårérdlunilo tikiusimassoK.
uvalitdlarå Mancherster Divisionip
umiarnerit sigssamitut ussersordltme
Cape Townime KUtdlersaKarfingmit
nalimaerutisiaminik ilisimatipai. tå-
ssångånit nalunaerutigineKarpoK ting-
missartoK autdlartitauniartoroK taKU-
agssanik nåkåtitsiiartortugssaK åma-
goK pinerdlugtailisitsissut ingerdlao-
Katigit mmåkut autdlarérsimåput. tai-
måinerane katerisimaricuneKarput u-
miameruvdlo encånit KimaguterKune-
Karatik.
KutdlersaKarfiup nalunaerume sani-
atigut umiarssuaK Nerine nalunaerfi-
gå sujunersordlugulo umiardKisior-
dlune imermik nerissagssanigdlo umi-
amemut sigssamltunut ndnigussinia-
raluancuvdlugo. kisiåne Nerinip nåla-
gåta van Rensburgip nalungilå tama-
tuma nalåne taima magdlertigititdlu-
go taimatut misiliniameK ajomardlu-
inåsassoK, kisiåne umiarssuane umi-
amermit milinik mardlungnik unga-
sigdlisitdlugo imånut isigkanik 60-nik
itissusilingmut kisartipå aKagumut
misiliniagssamålerdlune.
umiarnerit, påsileramiko nauk umi-
arssuarméKatitik ånåuneKaréraluit
sule ånåuneKaratik unukåtik, encat-
sagsimaKissut Manchester Divisioni-
mit Kimåtdlangnartumik nalunaeru-
tisiartik pisimångitsugaluaruniko sug-
ssaujungnaivisagaluarput Temeraire
umiarssuardlo kaligtaut Sir Charles
Elliott avåmuinaK autdlartut issigile-
ramikik. tårsingmat unuagssardlo pi-
arérsarfigalugo sapingisamingnik ilor-
risimaniapalåleramik takulerpait u-
miarssuarmit pajugtåumit Kåumåt-
dlagtarnerit kalerrisåråt. nalunaerfi-
gineKarput Kaugpat tingmissartoK ne-
rissagssanik nåkåtitsiniartoroK. åmå-
taoK nalunaerfigineKarput pinerdlug-
tailisitsissut ingerdlaoKatigit nunå-
kordlutik ikiukiartordlutik autdlarér-
simassut, kisiånigoK uvdlut tatdlimat
Kångiugpata aitsåt ångusinaunigssåt
ilimagineKarpOK.
Af rikap kujatåne Cape Townime
såkutCit KUtdlersaKarfiåne ulåpuneKa-
lersimavoK, umiarnerit piårnerpåmik
ånåurieKarnigssåt kikut tamarmik i-
lungersutigilerpåt.
tingmissartumit umiarnerit månå-
kut sigssamitut ikiorserneKamigssåt
sagdliutlneKalerpoK, taimåitumik ting-
missartoK ernlnardluinaK autdlartug-
ssaK piarérsameKalerpoK, imermik
nerissagssanik, tæpperssuarnik avdla-
nigdlo pissariaKarnerussunik usiler-
someKardlune. tingmissartumik inger-
dlatitsissugssatut tingmissartortartoK
inusukånersoK Immins Naudemik ati-
lik Cape TownimioK toncameKarpoK.
angisujuvoK, kiåssarigdlune, takui-
nardlugo ajornartorfiusinaussunik
sugssarissaKångitsutut itdlune. nang-
mineK tingmissartugssaminik Kiner-
dlerKUSsaugame tingmissartoK nutag-
garik tingmissartut Venturanik taine-
Kartut ilåt toncarpå, tingmissartuvdlo
pisatainik iluarsaissartut ilitsersor-
dlugit tingmissartup Kårtartulersor-
tarfia avdlångortiterdlugo imermik
nerissagssanigdlo ImerKUvdlugutaoK.
tingmissartoK autdlariåinéngortor-
dlo såkutut KutdlersaKarfiat Wind-
hoekimut Af rikap kujatåne igdloKar-
fit pingårnerssånut nalunaerasuarpoK
nunåkut ånåussiniarnigssaK sulissuti-
gineKalertorasuarKUvdlugo. tamatu-
mane sulissutigingnigtugssatut Afri-
kap kujatåne pinerdlugtailisitsissut
Kutdlersåt oberstløjtnant Johnsen Ki-
nerneKarpoK. Johnsonip pinasårane
Kamussuarujugssuit agssartutit arfi-
nigdlit tamarmik ingmikut tonsinik
pingasunik angatdlassisinaussut, Ka-
mussuit atautsit iluarsainerme såku-
ni'k usissut, Kamussuit imertautit a-
tautsit galloninik untritilingnik usisi-
naussut Kamutitdlo ånåussiniutit a-
tautsit piarérsartikasualerpai. anga-
lanerme nakorsagssatut såkutune na-
korsaK såkutut nålagåt Hutchinson
torKarneKarpoK.
tåssalo autdlariåinångorput, naluv-
dluinardlugo KanoK sujunigssaKaru-
mårnertik. avKutiginiagagssåme su-
jornatigut ilisimaneKartoK nåpertor-
dlugo bilinit avKutigineKajuitsusima-
vok, avKutimingnilo navianartorsioru-
mårnigssartik tamarmik påsisimav-
dluinarpåt..
decemberip pingajuåne umiarssup
umiarneranit uvdlut sisamat Kångiu-
tut seKinilerpoK.umiarfiuvdlo erKå su-
le anorssårtukulugssuvoic. umiarnerit
sigssamitut siorKat persernerånit någ-
dliuperårtitaujuarputaoK. unuaung-
imat KiarråsimaKaut, asulume unuaK
kanernaKalune. umiarnerit kingumut
masaKalutik-åsit natdlavigdliorsima-
nermitdlo KasusimaKalutik iterput.
uvdlune sisamane atugardliornerat ki-
ngumut utersåncigpoK tamatumuna i-
ngagteriartutut itdlune. imigartik ne-
rissatigdlo kigdlilersoncigsåraluardlu-
git taimåitoK perKumautitik sujung-
naeriartuinartut issigait. kågtuarput
imerusugkungnåisanatigdlo. unuap
puerKornerata uvdluneranilo kiagssup
sule angnerussumik nukigdlåriartorti-
pait. seKernup kissarnerssuata arnat
amerdlaKissut någdliugtilivigpai, a-
ngutitdlo uvdloK sujugdleK isumait-
dliordlutik Kardlimik niutait utserdlu-
git imånut avalagtardlutik ånåussinia-
Katauniarsimagaluit nisumingnik åni-
24