Atuagagdliutit - 23.02.1961, Blaðsíða 3

tumssagssiornerup menartornera
handele pivdlugo agdlautigissame pingajuåne direktør Hans C.
Christiansenip ernartorpai Kalåtdlit-nunåne niorKutigssiorne-
ruP årdlerinautigissai, sulissugssaKarneK pivdlugo ajornartor-
S1utit iliniartitaunigssamigdlo aperautit angnertut
suleriauseK tamåna aningaussarsior-
nikut perorsainiarneruvdlo tungåtigut
ungaviligauvdluarsimassoK 1950-ime
iønlandskommissionip aulajanger-
sagarå. måna tikitdlugo pissautsimit
sapiserneruvd'lune sule ingerdlater-
KlngneKarsinaunera takutmeicarpoK
niuvernerup pilerssårusiaisigut kalåt-
■t savalingmiormiutdlo angnertune-
russumik suleKatigingnigssåt pivdlu-
S° Nungme sulivfigssualiagssap ang-
nertusarnerane Smålo tamatumunga
Ungatitdlugo KGH-p Nordafarivdlo
OKaloKatiginnegnerine — kalåtdlit pi-
viussumik soKutigingningnerat sarKu-
merpat plssuserissagssatdlo pivdlugit
isumaKatigingneKarsmaugpat kalåt-
dlit Kangerdluarssorutsime suleKa-
taulernigssånik kinguneKarsinaussu-
mik.
tumssagssiornerup ineriartornera
kisitsisit Kavsit atordlugit åma taku-
tineKarslnauvoK. sujugdlermik tuni-
ssat nalingat nalunaerssorneKaratdlå-
saoK:
ukiup ilåinåtigut sulisitsissarneit
tåukunånga aulisagka-
aulisagkanit nit niorKU-
niorKUtigssiat tigssiat
tunissat nalingat kr. migss. tunissat
katitdl. kr. migss. rejet ilångunagit) 0lo-ingordl.
1900 163.000 20.000 12%
1950 3.312.000 2.275.000 12%
1954 3.473.000 3.889.000 71%
1955 7.482.000 5.617.000 75%
1956 8.267.000 5.877.000 71%
1957 9.249.000 6.985.000 76%
1958 10.730.000 8.118.000 76%
1959 11.200.000 8.500.000 76%
1960 11.700.000 8.700.000 74,4%
kisitsisit tåuko tunuånlpoK tunissag-
ssiornerup Kagfariarnera nåmaginar-
titdluarsinaussarput aulisagkat tai-
maeicataitdlo tunissat pivdlugit kisit-
sisit pingårnerssait imaingmata:
sårugdlit
Kéncat
Kaleragdlit
rejet
1948 1949 1958 1959 •
18.675 tons 17.050 tons 26.814 tons 28.120 tons
0 0 3.800 „ 3.200 .,
228 „ 265 „ 1.190 „ 1.300 „
54 „ 22 „ 759 „ 949 „
1948 1949 1958 1959
åmit tunissat taiimatungajak ingerdla-
simåput tunissat kisitsisait imaingma-
ta:
puissit arne 21.776-it 20.116-it 44.182-it 45.559-it
teriangniat Kern. 2.379-it 1.949-it 3.292-it 3.909-it
teriangniat KaKO. 1.128-it 1.241-it 1.766-it 2.195-it
pissusigssamisusaoK tamékununga na-
leridutdlugit ukiune téukunane —
1900-me kisitsisit piginginavtigik tåu-
na pinago — akigssarsiaritineKarsima-
ssut nalunaerssusavdlugit:
København
kr.
Grønland
kr.
katitdl.
kr.
1950
1954
1955
1956
1957
1958
1959
1960
(1960-ime
2.949.000
5.116.900
5.659 800
6.157.500
6.885.800
7.846.500
8.900.000
9.200.000
7.799.000
11.170.000
13.080.000
13.619.000
16.734.000
18.657.000
21.200.000
21.500.000
kisitsisit migssiliussåuput)
10.748.000
16.286.900
18.739.000
19.776.500
23.619.800
26.503.500
30.100.000
30.700.000
kalåtdlinut
sulissunut
akiliutit
4.900.000 kr.
5.510.000 kr.
6.820.000 kr.
7.231.000 kr.
9.342.000 kr.
9.917.000 kr.
12.200.000 kr.
12.500.000 kr.
Sa eriartomeK tåuna ama ersserKig-
ani KarsinauvoK tunissagssiornerme
tin ^aussahssutit agdlagsimassut ka-
,aEYlinSiSUt' 1952-ime 4,3 miil. kr.-nit
nut 1S®aT0K 1959-ime 15,3 miil. kr.-
arto Sor®° naluneKångitsoK Kagfari-
p0 r^®K. tamåna sukagtikalugtuinar-
i„ ’ .atiSut sulivfigssualiagssanik pi-
rssarumut ilauvdlune.
nau Sa^° *neriartomeK takutineKarsi-
tigut°Kf ,inSerdlatitsinerup inemerisså-
K-F ’ j,assa hnåipoK aningaussatigut
nit °^aernut ilineicartartutigut imalu-
1959 ' ~^onderr>it tiguneKartartutigut.
ne lrne nkiup nautsorssuivfiup iner-
njn e K-Fondeme aningaussanik u-
ne taSs,0Karpugut 4,4 mili. kr. migssåi-
Siar. aukunånga 1,1, miil. kr. pigssar-
0rKUl'eKai'S*mapu*: av£ttaP tungånit ni-
sgatfj,1®88^ akitsutaisigut, aningau-
ssisi ° .taimaingajagtut emiatigut å-
måpSf-aiSigUtdl0 pigssarsiarineKarsi-
nik t1 Kalåtdlit -nunånit tunissagssia-
g0 ■ lUninlaissarfiup KGH avnutigalu-
niusr66^3^^*11611116 ilnanårutitut tu-
ngai1^05831 katitdlutik 4.6 miil. kr.-
imut ~PUt’ tåssa Ukiut 1952-imit 1955-
taim' amal° 1957 1958-ilo katitdlugit
teKarf,amerd^a^^gissunik sivneKartoru-
kr. 1Usimangmata. 1956-ile 700.000
vok sj''nerdlugit amigartoruteKarfiu-
amiHarf5'9'110 1-9 milL kr.-ngajangnik
neKa r eKarfiuv0K' 1958-ime s'iv-
r orut 'mikissuararssuvoK.
ne rSSeric^P0K ukiune kingugdliussu-
nffifna'U^St>rssdth inernere nåmaginå-
s^tik årdlerisungnartunik
miki Karsinaugunartut. nautsorssutit
aKA Ssasia ingmine årdlerinartussari-
S'kaluarpoK tamatuma ama ta-
kutingmago kronet iluanårutivut ta-
marmik tunissagssiortunut tunissag-
ssiornermilunit su'leKataussunut tug-
tineKartartut. kisiåne månåkut nålag-
kersuinermut tungatitdlugo årdleri-
nartoK sarKumeratarsinauvoK — su-
livfiup sivi'kitdlisineKarnigssånik åssi-
gingmigdlo akigssarsiaKarnigssamik
suliniarneK nålagkersuinermut tunga-
ssok agdligalugtuinartoK pingårtumik
erKarsautigigåine.
kialunit uvdlumikut miserratigisi-
nåungilå akigssautit pivdlugit årKig-
ssussinerit mana atorneKartut pitsau-
ssungitsut avdlångortitariaKartutdlo,
mingnerungitsumik akigssarsiat åssi-
gingitsut atorneKarnerånut tungavigi-
titaussut. taimåitordle åma påsivdlu-
artariaKarpoK nålaglersuinermut tu-
ngassut kigsautigissat pingårningori-
artuinarmata ingminut akilersinauneir
artorssitsingmigssardlunit soKutigina-
git. ineriartorneK ingerdlåneKarpoK
aulajangertagkanut tunga vigssariti-
taussunit iluartunit malungnautiling-
nut avdlatigut nagsatarineKarsinau-
ssut tunugdliuneKardlutik.
atorfeKarfit amerdlasut erKigsisima-
kånerdlutik ineriartorneK tåuna j-
ngerdlåinartisinauvåt. akigssautait a-
ningaussanit akuerssissutaussartunit
aulajangerneKartarput, tamékulo pi-
neK ajornångitdlat nålagkersugauni-
kut aulajangmeKåmarångat. tamatu-
ma tungå niuvernerup åma ajornångi-
vigsumik nåmagsisinauvå. taimåitor-
dle avd'larpagssuarnit perKigsårneruv-
dluta tamåkua kingunerisinaussait a-
pemuti gissariaKartarpavut. pigissaKå-
ssutsivta tungavigssaråt aningaussat
akuerssissutaussut kisisa nåmagissug-
ssåunginavtigik, tamatumale kingor-
natigut akiligagssat agdlagsimavfinik
nautsorssutinigdlo sarKumiussaKar-
tugssaugavta aningaussartutinit nåla-,
gauvfiup aningaussåussuinit akilerne-
Kartunit kalåtdlinut inuiaKatigingnut
pingåruteKarnerujugssuarnik.
ilungersunartumik erKaimassagssi-
neKarsimavugut 1959-inarme K-Fon-
dep aningaussat uningatitaisa tamar-
mik 30 °/o-iat atortariaKarsimagavtigo
tunissagssiornerup ajunårutå matuni-
ardlugo. tamatumunga pissutaussoic
unauginångilaK silarssuarme tuniniai-
vingme tuniniainerdliorneK. taimane
oliep aké sule pitsåungivigsimagaluar-
put, niorKutigssatdle avdlat aké 1959-
ime 1958-imit ajunginerusimåput. ki-
siånile umiarssuartigut angatdlåssi-
neK sujornatigornit akisrmerungåtsia-
lersimavoK, ilåtigut ukiume umiartor-
tarnerup kigdliligaunera pissutigalu-
— tamanitdle pingårnerussumik akig-
ssautit tamatigut Kagfagkiartuåginar-
simåput, tamatumalo tunissagssiomeK
agsorujugssuaK erKorsimavå.
kikut tamarmik niuvernerme ator-
feKartut soruname suleKatauniarput
angnerussumik tunissagssiomigssa-
mut taimaisiornikutdlo aningaussartu-
tit migdlisineKarnigssånut, tamånale
namångilaK. aperKuterujugssuaK u-
nauvoK niuvernerup iluane pinarane
Kalåtdlit-nunånile tamarme ingminut
akilersinaussumik tunissagssiomennik
ineriartortitsisinaunersugut, tåssa tu-
nissagssiornerup avåmut tunissamigut
ingminut akilersorsinaulernigssånut.
måna tikitdlugo Kularisimångikalu-
arpara tamåna ajomåsångitsoK — so-
runame åssigingitsut tungavigssaralu-
git. sujornatigut årdlerinaut tikuarér-
simavara, tåssa nålagkersuinikut au-
lajanginerit, tunissagssiortut peKati-
gigdlutik avåmut tuniniartagkaming-
nik årKigssussivigineKarfiat kisiat pi-
nago Kalåtdlit-nunånile tunissagssior-
neK åmalo avåmut tuniniai'ssartoKati-
git sugaluartutdlunit tamaisa, ima
angnertutigissunik aningaussartuteKa-
lersisinaungmagit uvagut nalivtine a-
nguniagaraluarput anguneKartisinau-
jungnaerdlugo unaussoK: tunissagssi-
omeK ingminut akilersorsinaussoK.
akungnagtungåssutit avdlat soruna-
me silap pissusinut tungåput, silap
avdiéngorarnere uvagut nålagkersor-
sinaunagitdlo sujumut issigerérsinau-
neK ajugkavut. tamatumungåtaoK i-
lauvoK ilungersunartumik suniut ava-
tivtinit pissutsit suliniamivta ingmi-
nut akilersorsinauneranut malungniu-
titåt. Kalåtdlit-nunåta tunissagssiame
tamarmik 80 imalunit 90 °/oi-at nuna-
ne takornartane tunissagssaringmagit
Kalåtdlit-nunane tunissagssiomeK si-
larssuarme tuniniaivit akigititaisa av-
dlångorarnerinut malugssarigsorujug-
ssusaoK, akitdlo avdlångorarnere uva-
gut sunivigisinåungilavut.
taimåitumik påSivdluartariaKarpoK
Kalåtdlit-nunane inussutigssarsiome-
rup ingminut akilersinaulemigsså ki-
alunit Kularnaitdlisisinåungingmago.
ilimanauteKartuåsaoK aningaussali-
ssutit asulmartineKarsinaunigssåt. år-
dlerinaut tåuna Kalåtdlit-nunåne ang-
nerujugssuvoK Danmarkip ilåne av-
dlamingarnit, påsigssaussunigdlo ta-
kussagssaKarpOK tamatumunga tunga-
ssunik. ukiorpagssungitsut matuma
sujornatigut uvdlumikutordluinaK itu-
mik oKatdlitoKarsimavoK. taimane o-
Katdlinerup kingunera såkortungår-
mat nangminerssortut tungånit ner-
sornardluinartumik suleriarneKarpoK
millionerpålungnik akeKartumik. ani-
ngaussat tåuko ajunårutigineKarput,
téukulo aningaussat utertineKarsinau-
natik ajunårutåusagaluarput nåla-
gauvfik KGH avKutigalugo savssarsi-
STJERNEN*
ANANAS SQUASH
- m -å&ikecOoik utøk&ue
mångikaluarpat kussanartumigdlo ta-
persersueriautsimik takutitsivdlune
igdlutit pisiarisimångikaluarpagit na-
lingat tamåt akilerdlugo sapisertunut
tåukununga.
uvdlumikut pissutsit pitsauneru-
ngitdlat. erKaimassariaKarpoK niuver-
nerup aningaussartutigssane nangrni-
ninaK aulajangertångingmagit, tåssa-
me uvagut tunissagssiortutdlo angni-
kitsuinånguamik aulajangéKataussar-
pugut. avdlat åssigalugit uvagutaoK i-
lauvugut inuiaKatigingnut nålagker-
suinermik suliaKartunit nålagkersor-
neKartunut, taimåitumigdlo sut pi-
ngårnerussut tamarmik nålagkersui-
ssut aulajanginerinit pissuteKartarput.
ilimanarpoK nålagkersuinikut Kavsit
atulersineKarumårtut tunissagssior-
nerme atortut p’iumassanut tamåku-
nunga tungassunut sule nalerKUtdli-
ngitsut.
tamatumunarpiaK Kalåtdlit-nunåne
ineriartorneK Danmarkip i'laine av-
dlaunerussorujugssuvoK. Danmarkime
sulissartut inuiaKatigitdlo ingmikortu-
isa kinguårigpagssuit ilungersorneri-
sigut ineriartomerisigutdlo iluaKutig-
ssanik angussaKarsimåput angisorssu-
galuartunik, tunissagssiornemvdle å-
tåsinaussainit angnerungiséinartunik.
taimåisimångikaluarpat InuiaKatigit
unigtorsimåsagaluarput.
tamavta ikiukumagaluarpugut Ka-
låtdlit-nunåne tunissagssiortut, ator-
figdlit sulissartutdlo taimåitunik ilu-
aKutigssarsiorniardlugit. soruname pi-
lertortumik tamåna sulissutigineKarsi-
nauvoK nålagauvfik aningaussauteKa-
KissoK ineriartornermut tapersiukalu-
arpat. kisiåne ineriartorneK tungave-
KartineKarpat ikiutinik angnertuvat-
dlån'iik avatiminik pissunit nalerKU-
kungnaersinauvoK uvdlumikut angu-
nigaussumut sule atajuartumut tama-
tumunga, tåssa tunissagssiomeK tuni-
ssagssiornerme sulinermut pisinau-
ssane tamåt ikiutisassoK, kisiånile ilu-
anårutigisinaussane ’sivnerdlugit sivi-
sumik ikiusinåuséngitsoK.
åssigingmik akigssarsiaKarnigssa-
mik piumassarissat, inusugtut Kångiu-
tortarnigssånik inerteraut kinguarti-
neKåinaratdlartoK, sap. akuneranut
nalunaeKiitap akunere 42-t Kalåtdlit-
nunåne atortineKarnigssånut sulinerit
sujugdlit akuerineKarérsut atorfeKar-
tunut sapåtip akuneranutdlo nal. aku-
nere sulivfigssat 45-t suleKataussunut
avdlanut åmalo akkordertalemigssa-
mut akerdliuniamerit åmalo tapisia-
Kartitsissarnerit åmalo pissariaicarpat
tunissagssiordlune suliniarneK ikiutu-
tiniardlugo suleriautsit sulissautsitdlo
nutåt atulernerine aningaussarsior-
nermut, tamåko tamarmik sulinerme
angnertorujugssuarme ilåuput ma-
‘lungniuteKarsinaussut sulivfik atauseK
Kångeru j ugssuardlugo.
Kalåtdlit-nunane sulissugssana i-
nen pivdlugo ajornartorsiutit
tamatumuna tungaveKartutut påsi-
ssåka imåiput teknik aningaussarsior-
nerdlo Kalåtdlit-nunåta sujunigsså
pivdlugo oKatdlineme tamane pingå-
ruteKartorujugssugaluarput, kisiånile
inuit pingårnerpåuput. tamatumunga
tungåput tunissagssiortut sulivfingnilo
sulissut, taimaisivdlunilo iliniarsima-
neK sulissugssatdlo sungiusarnigssåt
pingåruteKartupilorujugssuångorput.
ajornartorsiutit tåuko angissusiat o-
Katdlinerne tamanut angmassune ilå-
ne sualuguneKartaraluarpoK. utorKat-
sissutiginiardlugo ajomångitaKaoK u-
paruasavdlugo „kinguårit ordlorKajar-
tut“ imalunit inuit kinguarsimassut
nalerKutungorsamiamenmingne ajor-
nartorsiutait. taimåitordle aperKutau-
vok kalåtdlit ilumut taima kinguarsi-
matiginersut. Kularpunga isumaKar-
dlungalo kalåleK nunaKarfingmit avi-
ngarusimassumit sulivfigssualianut
måna tikitdlugo angnertungitsunut ti-
kiutoK angnertunerussumik ajomar-
torsiornaviångitsoK nalerKiutdlugo
Danmarkime kujasingnerussume nau-
ssorigsaissup emeranut igdloKarfi-
nguane inunermik atausinaorpasigsu-
me inusinardlune umiarssualiorfig-
ssuamut nutåliauvdluinartunut ima-
lunit igdloKarfigssuavtine niuverniar-
figssuit ilånut nugtitaussumut, igdlo-
Karfigssuavume nalunginavtigik ag-
dlåt kalåtdliimut „igdlOKarfingmio"-
mut tikitdlugit uivssångunåinarsinau-
ssut. soruname tamåko tamarmik ki-
nguneKartarput nalerKutungorsamiar-
dlune ajom'artorsiutinik inungnut a-
tausiåkånut åmalo utomait inusugtut:-
dlo akornåne pissutsinut, kisiåne ta-
rnana utorKatsissutigssaviunaviångi-
laK påsingningnermik amigauteKar-

Hempel’ip angatdlatinut Kalipautai
åssigssautivut kalåtdlisut OKausertalersugkat KinuiigineKarångafa nagsiufarpavut
VOR GRØNLANDSKSPROGEDE BROCHURE TILSENDES PÅ ANMODNING

AMALIEGADE 8 KØBENHAVN K