Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 23.02.1961, Blaðsíða 3

Atuagagdliutit - 23.02.1961, Blaðsíða 3
tumssagssiornerup menartornera handele pivdlugo agdlautigissame pingajuåne direktør Hans C. Christiansenip ernartorpai Kalåtdlit-nunåne niorKutigssiorne- ruP årdlerinautigissai, sulissugssaKarneK pivdlugo ajornartor- S1utit iliniartitaunigssamigdlo aperautit angnertut suleriauseK tamåna aningaussarsior- nikut perorsainiarneruvdlo tungåtigut ungaviligauvdluarsimassoK 1950-ime iønlandskommissionip aulajanger- sagarå. måna tikitdlugo pissautsimit sapiserneruvd'lune sule ingerdlater- KlngneKarsinaunera takutmeicarpoK niuvernerup pilerssårusiaisigut kalåt- ■t savalingmiormiutdlo angnertune- russumik suleKatigingnigssåt pivdlu- S° Nungme sulivfigssualiagssap ang- nertusarnerane Smålo tamatumunga Ungatitdlugo KGH-p Nordafarivdlo OKaloKatiginnegnerine — kalåtdlit pi- viussumik soKutigingningnerat sarKu- merpat plssuserissagssatdlo pivdlugit isumaKatigingneKarsmaugpat kalåt- dlit Kangerdluarssorutsime suleKa- taulernigssånik kinguneKarsinaussu- mik. tumssagssiornerup ineriartornera kisitsisit Kavsit atordlugit åma taku- tineKarslnauvoK. sujugdlermik tuni- ssat nalingat nalunaerssorneKaratdlå- saoK: ukiup ilåinåtigut sulisitsissarneit tåukunånga aulisagka- aulisagkanit nit niorKU- niorKUtigssiat tigssiat tunissat nalingat kr. migss. tunissat katitdl. kr. migss. rejet ilångunagit) 0lo-ingordl. 1900 163.000 20.000 12% 1950 3.312.000 2.275.000 12% 1954 3.473.000 3.889.000 71% 1955 7.482.000 5.617.000 75% 1956 8.267.000 5.877.000 71% 1957 9.249.000 6.985.000 76% 1958 10.730.000 8.118.000 76% 1959 11.200.000 8.500.000 76% 1960 11.700.000 8.700.000 74,4% kisitsisit tåuko tunuånlpoK tunissag- ssiornerup Kagfariarnera nåmaginar- titdluarsinaussarput aulisagkat tai- maeicataitdlo tunissat pivdlugit kisit- sisit pingårnerssait imaingmata: sårugdlit Kéncat Kaleragdlit rejet 1948 1949 1958 1959 • 18.675 tons 17.050 tons 26.814 tons 28.120 tons 0 0 3.800 „ 3.200 ., 228 „ 265 „ 1.190 „ 1.300 „ 54 „ 22 „ 759 „ 949 „ 1948 1949 1958 1959 åmit tunissat taiimatungajak ingerdla- simåput tunissat kisitsisait imaingma- ta: puissit arne 21.776-it 20.116-it 44.182-it 45.559-it teriangniat Kern. 2.379-it 1.949-it 3.292-it 3.909-it teriangniat KaKO. 1.128-it 1.241-it 1.766-it 2.195-it pissusigssamisusaoK tamékununga na- leridutdlugit ukiune téukunane — 1900-me kisitsisit piginginavtigik tåu- na pinago — akigssarsiaritineKarsima- ssut nalunaerssusavdlugit: København kr. Grønland kr. katitdl. kr. 1950 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 (1960-ime 2.949.000 5.116.900 5.659 800 6.157.500 6.885.800 7.846.500 8.900.000 9.200.000 7.799.000 11.170.000 13.080.000 13.619.000 16.734.000 18.657.000 21.200.000 21.500.000 kisitsisit migssiliussåuput) 10.748.000 16.286.900 18.739.000 19.776.500 23.619.800 26.503.500 30.100.000 30.700.000 kalåtdlinut sulissunut akiliutit 4.900.000 kr. 5.510.000 kr. 6.820.000 kr. 7.231.000 kr. 9.342.000 kr. 9.917.000 kr. 12.200.000 kr. 12.500.000 kr. Sa eriartomeK tåuna ama ersserKig- ani KarsinauvoK tunissagssiornerme tin ^aussahssutit agdlagsimassut ka- ,aEYlinSiSUt' 1952-ime 4,3 miil. kr.-nit nut 1S®aT0K 1959-ime 15,3 miil. kr.- arto Sor®° naluneKångitsoK Kagfari- p0 r^®K. tamåna sukagtikalugtuinar- i„ ’ .atiSut sulivfigssualiagssanik pi- rssarumut ilauvdlune. nau Sa^° *neriartomeK takutineKarsi- tigut°Kf ,inSerdlatitsinerup inemerisså- K-F ’ j,assa hnåipoK aningaussatigut nit °^aernut ilineicartartutigut imalu- 1959 ' ~^onderr>it tiguneKartartutigut. ne lrne nkiup nautsorssuivfiup iner- njn e K-Fondeme aningaussanik u- ne taSs,0Karpugut 4,4 mili. kr. migssåi- Siar. aukunånga 1,1, miil. kr. pigssar- 0rKUl'eKai'S*mapu*: av£ttaP tungånit ni- sgatfj,1®88^ akitsutaisigut, aningau- ssisi ° .taimaingajagtut emiatigut å- måpSf-aiSigUtdl0 pigssarsiarineKarsi- nik t1 Kalåtdlit -nunånit tunissagssia- g0 ■ lUninlaissarfiup KGH avnutigalu- niusr66^3^^*11611116 ilnanårutitut tu- ngai1^05831 katitdlutik 4.6 miil. kr.- imut ~PUt’ tåssa Ukiut 1952-imit 1955- taim' amal° 1957 1958-ilo katitdlugit teKarf,amerd^a^^gissunik sivneKartoru- kr. 1Usimangmata. 1956-ile 700.000 vok sj''nerdlugit amigartoruteKarfiu- amiHarf5'9'110 1-9 milL kr.-ngajangnik neKa r eKarfiuv0K' 1958-ime s'iv- r orut 'mikissuararssuvoK. ne rSSeric^P0K ukiune kingugdliussu- nffifna'U^St>rssdth inernere nåmaginå- s^tik årdlerisungnartunik miki Karsinaugunartut. nautsorssutit aKA Ssasia ingmine årdlerinartussari- S'kaluarpoK tamatuma ama ta- kutingmago kronet iluanårutivut ta- marmik tunissagssiortunut tunissag- ssiornermilunit su'leKataussunut tug- tineKartartut. kisiåne månåkut nålag- kersuinermut tungatitdlugo årdleri- nartoK sarKumeratarsinauvoK — su- livfiup sivi'kitdlisineKarnigssånik åssi- gingmigdlo akigssarsiaKarnigssamik suliniarneK nålagkersuinermut tunga- ssok agdligalugtuinartoK pingårtumik erKarsautigigåine. kialunit uvdlumikut miserratigisi- nåungilå akigssautit pivdlugit årKig- ssussinerit mana atorneKartut pitsau- ssungitsut avdlångortitariaKartutdlo, mingnerungitsumik akigssarsiat åssi- gingitsut atorneKarnerånut tungavigi- titaussut. taimåitordle åma påsivdlu- artariaKarpoK nålaglersuinermut tu- ngassut kigsautigissat pingårningori- artuinarmata ingminut akilersinauneir artorssitsingmigssardlunit soKutigina- git. ineriartorneK ingerdlåneKarpoK aulajangertagkanut tunga vigssariti- taussunit iluartunit malungnautiling- nut avdlatigut nagsatarineKarsinau- ssut tunugdliuneKardlutik. atorfeKarfit amerdlasut erKigsisima- kånerdlutik ineriartorneK tåuna j- ngerdlåinartisinauvåt. akigssautait a- ningaussanit akuerssissutaussartunit aulajangerneKartarput, tamékulo pi- neK ajornångitdlat nålagkersugauni- kut aulajangmeKåmarångat. tamatu- ma tungå niuvernerup åma ajornångi- vigsumik nåmagsisinauvå. taimåitor- dle avd'larpagssuarnit perKigsårneruv- dluta tamåkua kingunerisinaussait a- pemuti gissariaKartarpavut. pigissaKå- ssutsivta tungavigssaråt aningaussat akuerssissutaussut kisisa nåmagissug- ssåunginavtigik, tamatumale kingor- natigut akiligagssat agdlagsimavfinik nautsorssutinigdlo sarKumiussaKar- tugssaugavta aningaussartutinit nåla-, gauvfiup aningaussåussuinit akilerne- Kartunit kalåtdlinut inuiaKatigingnut pingåruteKarnerujugssuarnik. ilungersunartumik erKaimassagssi- neKarsimavugut 1959-inarme K-Fon- dep aningaussat uningatitaisa tamar- mik 30 °/o-iat atortariaKarsimagavtigo tunissagssiornerup ajunårutå matuni- ardlugo. tamatumunga pissutaussoic unauginångilaK silarssuarme tuniniai- vingme tuniniainerdliorneK. taimane oliep aké sule pitsåungivigsimagaluar- put, niorKutigssatdle avdlat aké 1959- ime 1958-imit ajunginerusimåput. ki- siånile umiarssuartigut angatdlåssi- neK sujornatigornit akisrmerungåtsia- lersimavoK, ilåtigut ukiume umiartor- tarnerup kigdliligaunera pissutigalu- — tamanitdle pingårnerussumik akig- ssautit tamatigut Kagfagkiartuåginar- simåput, tamatumalo tunissagssiomeK agsorujugssuaK erKorsimavå. kikut tamarmik niuvernerme ator- feKartut soruname suleKatauniarput angnerussumik tunissagssiomigssa- mut taimaisiornikutdlo aningaussartu- tit migdlisineKarnigssånut, tamånale namångilaK. aperKuterujugssuaK u- nauvoK niuvernerup iluane pinarane Kalåtdlit-nunånile tamarme ingminut akilersinaussumik tunissagssiomennik ineriartortitsisinaunersugut, tåssa tu- nissagssiornerup avåmut tunissamigut ingminut akilersorsinaulernigssånut. måna tikitdlugo Kularisimångikalu- arpara tamåna ajomåsångitsoK — so- runame åssigingitsut tungavigssaralu- git. sujornatigut årdlerinaut tikuarér- simavara, tåssa nålagkersuinikut au- lajanginerit, tunissagssiortut peKati- gigdlutik avåmut tuniniartagkaming- nik årKigssussivigineKarfiat kisiat pi- nago Kalåtdlit-nunånile tunissagssior- neK åmalo avåmut tuniniai'ssartoKati- git sugaluartutdlunit tamaisa, ima angnertutigissunik aningaussartuteKa- lersisinaungmagit uvagut nalivtine a- nguniagaraluarput anguneKartisinau- jungnaerdlugo unaussoK: tunissagssi- omeK ingminut akilersorsinaussoK. akungnagtungåssutit avdlat soruna- me silap pissusinut tungåput, silap avdiéngorarnere uvagut nålagkersor- sinaunagitdlo sujumut issigerérsinau- neK ajugkavut. tamatumungåtaoK i- lauvoK ilungersunartumik suniut ava- tivtinit pissutsit suliniamivta ingmi- nut akilersorsinauneranut malungniu- titåt. Kalåtdlit-nunåta tunissagssiame tamarmik 80 imalunit 90 °/oi-at nuna- ne takornartane tunissagssaringmagit Kalåtdlit-nunane tunissagssiomeK si- larssuarme tuniniaivit akigititaisa av- dlångorarnerinut malugssarigsorujug- ssusaoK, akitdlo avdlångorarnere uva- gut sunivigisinåungilavut. taimåitumik påSivdluartariaKarpoK Kalåtdlit-nunane inussutigssarsiome- rup ingminut akilersinaulemigsså ki- alunit Kularnaitdlisisinåungingmago. ilimanauteKartuåsaoK aningaussali- ssutit asulmartineKarsinaunigssåt. år- dlerinaut tåuna Kalåtdlit-nunåne ang- nerujugssuvoK Danmarkip ilåne av- dlamingarnit, påsigssaussunigdlo ta- kussagssaKarpOK tamatumunga tunga- ssunik. ukiorpagssungitsut matuma sujornatigut uvdlumikutordluinaK itu- mik oKatdlitoKarsimavoK. taimane o- Katdlinerup kingunera såkortungår- mat nangminerssortut tungånit ner- sornardluinartumik suleriarneKarpoK millionerpålungnik akeKartumik. ani- ngaussat tåuko ajunårutigineKarput, téukulo aningaussat utertineKarsinau- natik ajunårutåusagaluarput nåla- gauvfik KGH avKutigalugo savssarsi- STJERNEN* ANANAS SQUASH - m -å&ikecOoik utøk&ue mångikaluarpat kussanartumigdlo ta- persersueriautsimik takutitsivdlune igdlutit pisiarisimångikaluarpagit na- lingat tamåt akilerdlugo sapisertunut tåukununga. uvdlumikut pissutsit pitsauneru- ngitdlat. erKaimassariaKarpoK niuver- nerup aningaussartutigssane nangrni- ninaK aulajangertångingmagit, tåssa- me uvagut tunissagssiortutdlo angni- kitsuinånguamik aulajangéKataussar- pugut. avdlat åssigalugit uvagutaoK i- lauvugut inuiaKatigingnut nålagker- suinermik suliaKartunit nålagkersor- neKartunut, taimåitumigdlo sut pi- ngårnerussut tamarmik nålagkersui- ssut aulajanginerinit pissuteKartarput. ilimanarpoK nålagkersuinikut Kavsit atulersineKarumårtut tunissagssior- nerme atortut p’iumassanut tamåku- nunga tungassunut sule nalerKUtdli- ngitsut. tamatumunarpiaK Kalåtdlit-nunåne ineriartorneK Danmarkip i'laine av- dlaunerussorujugssuvoK. Danmarkime sulissartut inuiaKatigitdlo ingmikortu- isa kinguårigpagssuit ilungersorneri- sigut ineriartomerisigutdlo iluaKutig- ssanik angussaKarsimåput angisorssu- galuartunik, tunissagssiornemvdle å- tåsinaussainit angnerungiséinartunik. taimåisimångikaluarpat InuiaKatigit unigtorsimåsagaluarput. tamavta ikiukumagaluarpugut Ka- låtdlit-nunåne tunissagssiortut, ator- figdlit sulissartutdlo taimåitunik ilu- aKutigssarsiorniardlugit. soruname pi- lertortumik tamåna sulissutigineKarsi- nauvoK nålagauvfik aningaussauteKa- KissoK ineriartornermut tapersiukalu- arpat. kisiåne ineriartorneK tungave- KartineKarpat ikiutinik angnertuvat- dlån'iik avatiminik pissunit nalerKU- kungnaersinauvoK uvdlumikut angu- nigaussumut sule atajuartumut tama- tumunga, tåssa tunissagssiomeK tuni- ssagssiornerme sulinermut pisinau- ssane tamåt ikiutisassoK, kisiånile ilu- anårutigisinaussane ’sivnerdlugit sivi- sumik ikiusinåuséngitsoK. åssigingmik akigssarsiaKarnigssa- mik piumassarissat, inusugtut Kångiu- tortarnigssånik inerteraut kinguarti- neKåinaratdlartoK, sap. akuneranut nalunaeKiitap akunere 42-t Kalåtdlit- nunåne atortineKarnigssånut sulinerit sujugdlit akuerineKarérsut atorfeKar- tunut sapåtip akuneranutdlo nal. aku- nere sulivfigssat 45-t suleKataussunut avdlanut åmalo akkordertalemigssa- mut akerdliuniamerit åmalo tapisia- Kartitsissarnerit åmalo pissariaicarpat tunissagssiordlune suliniarneK ikiutu- tiniardlugo suleriautsit sulissautsitdlo nutåt atulernerine aningaussarsior- nermut, tamåko tamarmik sulinerme angnertorujugssuarme ilåuput ma- ‘lungniuteKarsinaussut sulivfik atauseK Kångeru j ugssuardlugo. Kalåtdlit-nunane sulissugssana i- nen pivdlugo ajornartorsiutit tamatumuna tungaveKartutut påsi- ssåka imåiput teknik aningaussarsior- nerdlo Kalåtdlit-nunåta sujunigsså pivdlugo oKatdlineme tamane pingå- ruteKartorujugssugaluarput, kisiånile inuit pingårnerpåuput. tamatumunga tungåput tunissagssiortut sulivfingnilo sulissut, taimaisivdlunilo iliniarsima- neK sulissugssatdlo sungiusarnigssåt pingåruteKartupilorujugssuångorput. ajornartorsiutit tåuko angissusiat o- Katdlinerne tamanut angmassune ilå- ne sualuguneKartaraluarpoK. utorKat- sissutiginiardlugo ajomångitaKaoK u- paruasavdlugo „kinguårit ordlorKajar- tut“ imalunit inuit kinguarsimassut nalerKutungorsamiamenmingne ajor- nartorsiutait. taimåitordle aperKutau- vok kalåtdlit ilumut taima kinguarsi- matiginersut. Kularpunga isumaKar- dlungalo kalåleK nunaKarfingmit avi- ngarusimassumit sulivfigssualianut måna tikitdlugo angnertungitsunut ti- kiutoK angnertunerussumik ajomar- torsiornaviångitsoK nalerKiutdlugo Danmarkime kujasingnerussume nau- ssorigsaissup emeranut igdloKarfi- nguane inunermik atausinaorpasigsu- me inusinardlune umiarssualiorfig- ssuamut nutåliauvdluinartunut ima- lunit igdloKarfigssuavtine niuverniar- figssuit ilånut nugtitaussumut, igdlo- Karfigssuavume nalunginavtigik ag- dlåt kalåtdliimut „igdlOKarfingmio"- mut tikitdlugit uivssångunåinarsinau- ssut. soruname tamåko tamarmik ki- nguneKartarput nalerKutungorsamiar- dlune ajom'artorsiutinik inungnut a- tausiåkånut åmalo utomait inusugtut:- dlo akornåne pissutsinut, kisiåne ta- rnana utorKatsissutigssaviunaviångi- laK påsingningnermik amigauteKar- Hempel’ip angatdlatinut Kalipautai åssigssautivut kalåtdlisut OKausertalersugkat KinuiigineKarångafa nagsiufarpavut VOR GRØNLANDSKSPROGEDE BROCHURE TILSENDES PÅ ANMODNING AMALIEGADE 8 KØBENHAVN K

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.