Atuagagdliutit - 23.02.1961, Blaðsíða 22

anånap asangningnera
„anånap nuånariungnaerpånga," U-
jut aleKame Jessiep, igdlumik silata-
ne ivigårKat Kanut pivdlune alersinik
kigdlaertuissup, sanianut ingitdlunilo
OKarpoK.
„KanoK-una OKartutit?" Jessiep tu-
påtdlaKalune akivå arKaluamilo kinå
ajumisimarpaloKissoK issigalugo.
„anånap asajungnaerpånga," Ujup
OKautsine utencigpai.
„asule OKalugpatdlårnak!" Jessiep
soKutigingipalugdlugo akivå. igdlo-
Karfingme basareKartunut ilaujartu-
sagune arname ånorågssaminik mer-
ssukumavdlune neriorssormane tåu-
nåinavik — akornuserssorneKarane —
erKarsautiginiarpå.
Ujut igsiåinarpoK. måna Kuvdlé u-
luaisigut korussålerput Jessielo avdla-
tut ajornartumik, ånorågssaminik er-
Karsautine kipitinardlugit, såimarsai-
ssariaKarpoK. anraluane Kungasiagut
CKeriardlugo asangnigpalonalune o-
Karfigå:
„ajortumik-una anånamut OKalug-
tuarineK sapigkangnik ilioravit?"
„åp,“ Ujup nipine sajugtinginiavig-
dlugo akivå. „OKarnanga sukumik pi-
gama anånap malugisimavdlunga a-
perssoraluarmanga någgåravko anåna
agsut kamagpoK åmalo —“
„pitsaunerungila tamåt uvavnut o-
Kalugtuarigugko?" Jessiep Kungujug-
dlune aperå.
„OKalugtuarisavara, takisorssungi-
lardle.“ Ujut Kianigsariardlune na-
ngigpoK: „tåssa tauvåinaK anånap i-
gavfingmut KaerKUvånga OKarfigalu-
ngalo: „Ujut, sok sukumik tigusiga-
vit? nalungitdluinarpat OKarnak su-
migdlunit tigusigångavit atåtat ka-
magtartoK. nangminerme pigingisa-
mik OKancårane tigusineK ajornaKaoK.
sukutorusuleravit uvavnut OKariartu-
marsimåsagaluravit."
„Kanorme akiviuk?" aleKåta tuvia-
gut påtalåriardlugo aperå.
„akingilara. anåna tauva OKarpoK
KanoK iliorsimanera oKautigiumångi-
navko sule ajornerussumik iliortunga;
nålångitåinarumalo asajungnaeruma-
vånga.“
„anånauna asule OKartoK,“ aleKå si-
latorpaloKalune Kunguj ulaorutigalune
OKarpoK.
„asulingitsoK Kularingitdluinarpa-
ra,“ Ujup Kiautigalune akivå. „anå-
navme Wilime uvavnit asanerujuåi-
narpå. tamavsime taimåipuse — atå-
tamut agdlåt."
„Ujut piumassåinangnik OKalule-
Kautit,“ aleKåta såimarsarniaraluarpå.
Ujut Kuvdline atdlartipatdlariardlu-
git OKarpoK:
„soKUtigiungnaeruvsinga autdlåina-
ruma ajunginerutipara."
„tauvame sumungnarniarpit?" Je-
ssiep igdlarKajånermit sikingerssår-
dlune aperå.
„sumutdlunit," Ujut soKunisimå-
ngipaloKalune akivå.
kaussarfingminut agssane mangoru-
lordlugit KimagukiartortoK Jessiep
kingorånit issigå.
Ujup ajornartorsiutainik anåna o-
KalugtutariaKarpara, Jessie encarsar-
POK.
sujugdleranigdle suiiane inerKårta-
riaKarpå. sivisuatsiarssuarmik kig-
dlaertuigame tåssångåinaK erKailerpå
månigit imugdlo sanilimingne aussar-
siordlutik tikerårtunut åtagssane.
14-ingme ukiOKalerdlunilo atuarung-
nåerame nangminermingne niviarsiap
inersimassup suliagssai suliarilerdlu-
gitdlo ulapitartorujugssuångorpoK. na-
lunaeKutap akunere ardlagdlit aitsåt
Kångiutut arnaluane encaivdlugulo
arne ornigpå OKalugtuniardlugo. oKa-
lugtuterérdlugo Ujut ancatigut taigor-
dlugo KaerKUgaluaramiko akingilaK.
„sujorasåruniuna encortisimångika-
luarnerå!“ arnå ånilårdlune OKarpoK
suna tamåt ujardlerfigigaluaramiko
ajornaKaoK Ujut tåmarpoK.
anånap asajungnaerpånga Kimågi-
naruma ajungineruvoK, Ujut aliasoKa-
lune alenane Kimatdlugulo erKarsar-
poK. imana angap Jackip tigujumåsa-
gånga ardlaleriardlungame mérKanik
tigumissaKarumassoK tusartarsimava-
angåp nuliata, Anniep takunigssa-
ra ama nuånarisaKå," Ujut ingminut
tugpatdlersamiardlune isumaliorpoK
Kagtunernut majuarussårutigalune.
seKinertuåinamigssåle KularnaKaoK.
nuiarssuime tåmssut tamane tamåne
takugssåuput. Ujut unigdlune ernar-
salertorpoK. kiéngivigpoK nauk juli
KiterKusimagaluartOK ingerdlavdlua-
rune sule taorsingitsoK angåkunut pi-
sinåusaoK, aussavme uvdlue nuåneKaut
atuångivfiugamik Kaumassameralo si-
visussaKigame uvdloK nåvdlugo pi-
nguarfiusinaussarpoK. aussaK måna
kiaganilo silardlugtuéinangajagsima-
vok. sapåtit akunerpagssue siagdlersi-
mavoK narssautaitdlo upernancårne-
rane panerujugssuaraluariardlutik
måna masagtuåinalerput kivdluivfigi-
nerdlo ajomarsivdlutik naussorigsai-
nugt. Hans Janussen
ssuniardlune aj ornaitsuinåungilaK.
nunat kujasingnerussut umiartortuv-
dlune tikitarsimassane encartortuar-
pai. tarKavane seKinertuåinarpoK or-
pitdlo paornarpagssuaKardlutik; tar-
Kavanime sut tamarmik ajornångit-
dlat. angutåta nunane kiagtunit silåi-
narmigut nikingåssuteKaKissoK nag-
gordloKissoK ilanilunit akerartunga-
jagdluinartarpå. pingårtumik isugutak
sapingajagdluinartarpå gigteKartar-
nermit.
„påsisinåungilara sok inuit takomar-
tat taima amerdlatigissut Skotlandi-
mut ingerdlassarmata. avdlaningme
nunarpagssuaKarpoK taimatutdle alia-
naitsigissunik seKinertuåinartunigdle,"
ilåne OKarsinaussarpoK.
taima OKalulerångat nuliata nangar-
tartarå. Kularåme avdlanik taima nuå-
nertigissunik nunaKarsinaunera. uvi-
mime OKalugtusinaunerpåne nuna-
mingnisut pinertigissunik taseKardlu-
nilo ivigalingnik KåKaKarnersoK or-
pigpagssuarujugssuartalingnik kungu-
artalingnigdlo paornaKutåinalingnig-
dlo Kagtunilingnik — tamåko tamar-
mik nunane avdlane nanissagssauner-
put?
taima OKalulerångat uviata nulé e-
Keriardlugo Kungujugdlunilo OKartar-
POk: „ilumorputit, måna nuåneKaoK.
seKinertarnerUlåraluarpatdle nuéna-
rinerusångikaluarpiuk?“
Ujup seKineKamerussugpat nuåner-
nerusangatipå; seKineraluarunilunime.
tåssamiåsit nuissat tunuånut seKineK
tarrerérpoK, sialualålerérpordlume.
susale siagdlilitsiaraluarune, angumu-
me sialmninikasik suva? silame Ka-
nordlunit ikaluarångat anértarame sa-
pileratdlarnaviångilaK. arråle, ukaleK
masangnigssaminut ersisimavdlune
orKUånivfigssarsiordlune sujuningua-
nit pangalinaK autdlarterpoK. aukulo
ukaliussarpåluit åma Kimålerput
paornaKUtitdlo akoméne pulåtarKa-
vingmingnut pulaterdlutik.
ersitupalåkasit, Ujut erKarsarpoK
igdlariartarniardlunilo. agssanilo er-
ssårtariardlugit Kimåsårdlugit. ersi-
såriniåsaKalune nangmineK ersiler-
POK. uname soKauna isigaisa kigdler-
dluinånit sulugpalugssuaK kisimiuvoK;
aKigssit KardloriatKåtartorssuvdlutik
tingigamik! augustuse Kåumataule-
rångat nunautiligssup autdlainialerå-
ngame aKigssit endgsisimatineK ajor-
pai. ardlaligssuarnik autdlainiaKaser-
dlune angalaorajugpoK. ukatdlitaoK
piniartarpait. ukaliussat kisimik sune-
KarneK ajorput mgassagdluinardlu-
tigdlo — tåssamiåsit neriumaneKånge-
riaramik.
siagdlertuarpoK Kilagdlo Kassertui-
nångordlune. Ujut ingerdlanrigpoK. a-
ngame nulia naussortåutariaKaraluar-
på. orpik angingeKissoK tikikamiuk
atånut unigpoK orKuånisimavfiginiar-
dlugo. avaleKUtainitdle kusertuarmat
masagkiartuinalerame Kimåinartaria-
Karpå. åjinga ujaragssuaK, imaKa
tåuna orKuånivfigssaKaraluarpoK. U-
jut arpalerpoK. arparugtordlune tuti-
ssane aKinårdlugo nisune nåvigdlugo
mauvoK. masarsungme ingerdlavigini-
ardlugo ulorianaitsuinaungilaK pi-
ngårtumik taima siagdlertarsimatigi-
titdlugo.
nisune amoriardlugo ingerdlarKiler-
poK. orKuénivfiusinaussumik navssåg-
ssaKångivigpoK. avKUsininguaK atuagå
Kumut — Kagtomgup tungånut — i-
ngerdlavoK. kisalunit erssigungnaer-
poK. paornaKutit, masarsuk nunalo
KaersortarasårtoK kisimilerput. sa-
normita’sivisutigissumik ingerdlasi-
mava? angavdlo igdlua sumisavame
tauva? Ujup Kilak tåKissoK issigå. nui-
ssat sule tåmerulerput. silarKigsinig-
ssånik neriunartuerupoK. nukagpia-
rarssuardle masangnerinane pissutiga-
lugo sapilisanerpoK? ajornaKaoK!
tupangnermit tåssångåinaK unigpoit.
motorerpalåK tusåriatårpå. pinerdlug-
tutut ingminut issigilerpoK; anger-
dlåuniardluguna aigdlersungitdlat?
avKUsineK manéKissoK avKutigalugo
cykle motorilik aggerpoK. angut i-
ngerdlatitsissua sungårKingmik sia-
lugsiutigissaminik uligsimavoK uisa-
niarssuartorujugssuvdlunilo sialuit
issimigut erKortuåinarmåne. anguler-
mane Ujut avKUserngup avatånut pi-
galuarpoK takornartardle uneriardlu-
ne arKarpoK.
„ikingutinguara, sumungnarniarpit?11
inugsiarneKalune aperaoK.
„anga Jack pulårniarpara," Ujup li-
matine tigdlerulugtuinautitdlugo aki-
vå.
„Kagtorngit uko ungatåne najuga-
Karpat naninaviångilat, nunautiligssu-
armime kivfartortugama erKarput ta-
måt nalungilara. ikane sujuninguav-
tine avKUsineK iluamémerulårtoK ki-
pivoK amitsuaråinånguamigdlo ma-
sarsukortumik ingerdlavigssaKalisau-
tit. silalo taimaitdlugo —“
angut erKarsauteKarpalugdlune nui-
arssuarnut issigivoK.
„avKUsinerdle nalungitdluinarpara,"
Ujut sagdluvoK.
„angajorKåvit maungnarniarnerit
nalungilåt?11 angutip pasipilugpalug-
dlugo aperå.'
Ujut sifcigdlune angerpoK inuvdlu-
arKoriardlugulo Kimatdlugo.
uvanga ernerigaluaruvko taima a-
ngalaniameranut akuerinaviångitdlui-
naraluarpara, angut erKarsarpoK. nu-
kagpiararme tåssaKalunit Kulingilua-
nik ukioKarpa! ajornaKaordle nukag-
piaraanut kikunutdlunit pårssissuneK
ajornaKaoK; mérKamame pingasut a-
nånaKångitsut påriniarnere uvavnut
namaKaut!
cykliminut KaKeriutå siagdlemeru-
jartuinartoK uterdlune ingerdlarKiler-
Pok. angerdlardlunime savat merKui-
ariartortariaKarpai merKUt errordlu-
gitdlo igdlaerniåsagamigit anånamilo
utorKaleKissup ikårtiterdlugit atissali-
ariniarumårmagit. atissaliatik niuver-
tunut tunissarpait — agdlame nunau-
tiligssuaK arnartailo anånatoKåta ati-
ssaliainik atissaKartarput, tåssale a-
nånatOKå ikårtiteritdlarKingårame.
motorip nipå åungariartorpoK, kisa-
lo åungavigdlune. Ujut ugguartuatsiå-
ngorpoK angut taima inugsiarnertigi-
ssok OKalugtutinånginamiuk angajor-
Kåminutdlo angerdlautititdlune. tai-
mame siagdlersitdlugo kissarssutip si-
nå najordlugo ila nuånertåssusia.
silarKigtitdlugo Kagtorngup Kånit
KoroK kangerdlugdlo imgasiaraluartut
takuneK ajornartångitdlat. kopok nag-
gorigsorujugssuvoK naussorpagssua-
Kardlune orpigpagssuaKardlunilo. or-
pigpagssuit akomåne paomat takug-
ssaussorujugssuput ivigarssuitdlo a-
kornisigut kunguit korussårput — a-
lianaitdluinarporme. uvdlumikutdle
sunguamik ta’kugssaussoKångilaK. nu-
iarssuit pukitsoralårssugamik suna ta-
måt avssersimavåt. umassut silarKig-
titdlugo sarKumilårtaraluartut måna
tamarmik orKuånissåramik takugssau-
ssoKångitdlat. soKångingåramime ersi-
nangajagpordlunit.
sule siagdlileriartorpoK. iterssauma-
ninguit tamarmik imermik imeramik
nunardlo naligiginalerput. kunguaK
agdlingårame sarf artoruj ugssuångor-
POK sutdlo tamaisa nagsatarilerdlugit.
nauja atauseK tåmarsimassoK tåkutit-
siaraluarpoK erninardle kangerdlup
tungånut uterdlune åungardlune. ma-
sarsuk tamarme imåinavingorpoK
paornaKUtitdlo tamatlgut tamauna
Karssualerdlugit.
KanoK-una iliomiåsava? Ujut unit-
siarpoK. Kutdlé uluaisigut kugårput:
ersivorme ersivigdlune. masangårame
niputivigpoK. tåssalo erssitsoK tamar-
me igdlusinaussunguamik inugsiag-
ssamigdlunit sarKumissoKarane. inu-
leramile aitsåt taima siagdlertigitit-
dlugo takusorå. angut ilumorpoK, av-
Kusinerme kiperiatårpoK avKUsiningu-
aKarfigssaugalualo nanineK saperpå —
imaKamiuna kungorsimassoK. sujumut
issigisså tamarme, paornaKUtåinaleru-
jugssuaK, sordlo tåssa tamarme tasi-
ngorsimassoK tamatigutdluna ivigå-
nguanik nuisassoKarivdiune. nuima-
nerssånguit avdlorardlune ingerdlavti-
giniarneK ajorna vigput pingårtumik
sumungnarniarfik sumut sangmivilik
påtsiveKartingikåine.
Kuvdlé uluaisigut masaKissutigut
kugtuarput. nujai masangnermit ulu-
ainut tugdlutik nivingajorårtuinåu-
put. kamigpai imermik ulivkårput. i-
lame sapilingajavigpoK. anånap asa-
jungnaerpånga utenåtårtuarpå —
nauk OKautsit tåuko umatånut åner-
naraluaKissut. ilavdlugulume Kianer-
mit agdlerulårtuinaugame. nikatdlor-
nermit KanoK iliomigssane naluler-
dlugo sujumut iseriangmit erssitsoKå-
ngitsumut issigilerpoK. tåssa KanoK i-
liusava? avdlatut ajornarpat toKuinar-
tariaKåsaoK.
taima erKarsalerugtortoK tésséngåi-
naK nivtariatårpoK. anorip nuissat a-
vigsårtitileriénguarai Kilak atdlårKe-
KissoK sarKumertalerpoK. KåKat ingé
ardlalialuit erssilerput ukaliararssuar-
dlo avKUsinermut avalagsårpoK. åji-
ngalo Kanigtuararssuvdlune igdlungu-
akasik. sordlo inigineKåsångitsOK Ka-
liame ivssuinaussoK ajortunguvigsi-
mavoK. sulile Karmai atapalårput pu-
jorferujugssuardlo Kaliata KerKagut
nuisavoK.
imaKa tarKamunga isersinaussunga,
Ujut erKarsarpoK. Kasungåramime ki-
avdlunilo nisumilunit nikisinigssait
sapilingajagpai. igdlunguakasingmu-
me isersinaugaluaréine silåinarmit u-
nuinigssamit pitsaunerusagaluarpoK.
nukingme sivnere Ujup igdloruju-
nguamut ingerdlanermine atorpai. tai-
ma nikatdlungatigalune tugdlunermit
nivdliangajavigpoK. igdlorujunguaka-
sik mardlungnik initaKarsuginaralu-
arpoK kissarssutigigsårtusimagaluar-
dlune. Kuerisimagunagålo Kissuk ig-
dlup igdlua’tungånut agtortivigdlugo
sananeKarsimassoK igai nungusimaga-
luartut Kalia sule atavoK tåssanilo sa-
vap amia nivingavoK! nukigdlånga-
nermit piniarssuardlugo savap amia
ancarpå, teKerKumutdlo ileriardlugo
— i'la OKordlunilo paningårame. tauva
KasuersitsiarsinauvoK panerserdlunilo
taimailivdlunilo angerdlarnigssaminut
nukigtorsarsinauvdlune.
måna seKernup nuna masaKissoK ki-
ngorfigå. kuit tasencatdlo Kåve Kiv-
dlertiput Kagtorngitdlo Kulane neriu-
ssårujugssuaK åssigingitsorpagssuar-
nik Kalipautilik sarnumerpoK. sordlo
aitsåt neriussåmik taima Kalipautigig-
tigissumik takulersoK. imaKa anånap
ama issigingnårå. ilame maKaissiner-
påne? angerdlångitsorpat kisimitdlu-
nilunit måne tOKUsagaluarpat arnå
Kiåsanerdlune? måna kissagtikaluar-
poK sulile sajugtuinauvoK.
„anåna, anåna!" Ujup arne KaerKU-
lerpå, Kissaserdlunilo. „anåna, ilumår-
pa asajungnaeringma?"
OKausé nipikitdliartuinarput kisalo
naggatågut sinilerdlune.
„sumumitauva ingerdlasimåsava?"
Ujup amå ånilångarpaloKalune aperi-
VOK.
sumutdlunit autdlarumavdlune Jes-
siemut oKarsimavoK.
angutåta cyklimik atorniardlune nu-
naKarfinguaK Kaningnerussartik ornig-
på. nakorsap Edinburghimérsup encå-
miune tikerårtup tusariarame bilimik
aperssuiartoKatigiumavdlutik inger-
dlåkumavai. Jessiep Wilimivdlo erna-
mingne kungup sinå igdlutdlo Kaning-
nerussumitut ujardlerfigait; sumigdle
malungnartorsinatik uterdlutik. sor-
nguname erKåmiuisa tamarmik tuså-
malerpåt Grandtikut ernerata éipå
tamartoK. sivitsulerå aitsåt nunau-
tiligssuåkunut tusagaK ångupoK. pår-
ssissigissåta savat merKuialerugtor-
diugit tusardlugulo erKailerpå nukag-
piarånguaK Kagtorngit erKåine nåpita-
ne, nakorsardlo tåkungmat takussami-
nik OKalugtupå.
arnåta neriussåK issigingnårpå. siag-
dlerungnaerpoK seKinilerdlunilo. nu-
kagpiarautingua ajutorsimånginiåsa-
ssok. Ujut sukangnersumik pisimang-
mago Gutip pitdlarnaviångilå; mérKå-
me ilumortorKUvdlugit perorsartaria-
Karput.
neriussåK ila kussanamgårame. Ujup
åma issigingnårnerpå? malugisinåu-
nginerpåme anåname KanoK asatigi-
gåne? „Gute ajdngitsutit, nukagpia-
rautinguara uvavnut utertiguk!" Ki-
nuvoK agssanilo pårdlagdlugit. Wili-
mip orneriardlugo sakiainut tulorpoK
OKardlunilo: „anåna, nålagtujuåsau-
nga, uvangalo pigingisavnik tigusi-
ngisåinardlunga." arnåta sagdlaeKi-
ssumik påtalårpå Kuvdline kugårtiti-
galugit OKardlunilo: „Wilime, ilå Ujut
uterKmgitsornaviångilaK? “
nalunaeKutap akunere ardlalialuit
Kångiututdlo nakorsap bilia tåkupoK.
POK.
„tuaviordlutit Kainiarit," suaorpoK,
„Ujut sumitoK OKautigisinåusangava-
ra. ilageriénga."
arnåta agssane nautsivilerisimav-
dlune ipertukujoKissut assariatdlå-
nguarnagit aniartulerérpoK Wilimimut
uvine sumungnarnerminik OKarfiger-
Kuinardlugo.
autdlarput; nakorsavdlo Kagtorngit
tungånut avKUtå nanisinauvå. „uvdlu-
me tamaisa angalaorajugkama nauk
siagdiertaraluaKissoK avKutigssarput
nalungitdluinarpara," nakorsaK oKar-
POK.
„Ujut maungarsimåsasoraiuk?" ai'-
nåta aperå.
„angaKångila Jackimik atilingmik?
apernutigisavdlugo puigordluinalera-
luarpara."
angaKarpoK, ungasigsumile najuga-
Karmat Ujuvdlo avKUtå nalungmago
ornisangatingilara," arnå nikatdlunga-
Kalune OKarpoK.
„nå," nakorsaK avdlamik OKausig-
ssaKånginame nivdliumerpoK. ma-
sarsuk .imagtersimaKissoK takulera-
miuk nangåssortorujugssuångorpoK,
tåssalo avKUsineK kiperiatårdlune.
kungup siagdlerujugssuarneratigut
agdlisimaKissup oiTDit avaleKutait u-
jar'Kat ivssordlo magdlordlugit ataut-
simut eKitertisimassaisa avKUserngup
isua miligsimavåt. ingerdlarKeriameK
ajornavigpoK avicusinerdlo Kuatsersi-
manermit imagsimanermitdlo bilit ki-
nguporssortitdlugit ingerdlavfigineK
ajornangajågdluinardlune.
„puh," nakorsaK nivdliumerpoK Kå-
nilo masaKissoK atdlarterdlugo. Ujup
arnå inussaliatut uningarKigsårtoK si-
låmutdlo issigingnårdlune Kiviarner-
dlunit sapilårpå.
„nukagpiarautinguara,"
nakorsaK utemialerpoit uningéina-
raluaråinime sumut iluaKutåusava?
erKåmiutik katerssordlugit ujardleru-
nik ajunginerusaoK. motorile autdlar-
tiniariardlugule igdlunguakasik taku-
lerpå. „pinga OKåtåsavarput?" nikat-
dlungaKalune OKarpoK tikuardlugulo.
arnåta igdlunguakasik takuvdlugu-
lo umatåne neriut nutåK ikineKarpoK.
tagpikane Ujut naniniarpå. navsuiar-
sinåungilå sok taima aulajaitsigissu-
mik navssårinigsså Kularingitsigigine.
misigåle Ujut uterterKUvdlugo Kinuti-
ne Gutip tusarsimåsagå.
arpåinavik igdlunguakasingmut ma-
juarpoK.
Ujut singnagtulerpoK. Kianardlunilo
tårtuinauvoK iggavingmile kissarssut
kissagtisimårpoK. amaminut sardliar-
tipoK, arnåtalo OKalugpalårupå. tu-
sarnårdluarnermit tulordluartiterfige-
riardlugo kunigpå OKarfigalugulo: „a-
nåna, ajungitsuriiåsaunga. ilå asavar-
ma?“
„nukagpiarautinguara asassara,"
arnå nuånåKalune OKarpoK Ujutdlo
påkutdlugo nangigpordlo:" ilauna a-
sassoruj ugssuvavkit. Kimagkaluarung-
ma maKaissinermit inusinåungilanga,"
Ujup issime uisinigssai sapingajag-
pailunit. singnagtua nuåningårame.
anånamime nipå erssendgsisivigdlugo
tusåvå.
kinguningua kivssumiardlugo bili-
nut ingerdlåpåt; månalo uipoK.
„anåna, KimarKisångilaVkit," Ujut
OKarpoK arnanilo tulordluartiterfiga-
lugo.
angerdlamut uterdlune nuåningåra-
me! sulile nuånemeruvoK aKaguane
uvdloK nåvdlugo nalaneK anånavdlo
OKausé uko:
„nukagpiarautinguara, asassorujug-
ssuvagit. tugdlianilo aliasuteKalisaga-
luaruvit uvavnut OKautiginarumårpat.
anånat umatitdlugo ajomartox-siutitit
tamaisa anånangnut OKalugtuarissar-
sinauvatit. tamatigut ilumortoK OKau-
tigissåsavat, ilumortitmigdlo oKarnig-
ssat ersissutigingisåinåsavat. erKai-
majuarniarugdlo Kanordlunit pissoKå-
sagaluarpat asajuåsagavkit."
ra.
angå Jack ukiumut ardlaleriardlu-
ne tikerårtarpoK. pisujugame ungasig-
sumitdlo aggertarame Kamuserdlune
aggertarpoK. ilånile arnåta Ujut igdlu-
mik ungatinguanitunut Kagtunernut
ingerdlateriardlugo tikuartutitigalugo
OKarfigå: „avKUsineK una atuåinarug-
ko angap Jackip igdlua tikisinauvat."
„ungaseKå?" Ujup aperå
„angå" OKarpoK avKUtikut avdlåkut
ingerdlagune KaninårnamerussoK ilå-
nilo tåuna avKutigalugo nalunaeKutat
akunere ardlaKångitsut atordlugit ag-
gersimavdlune OKartoK encaimavara.
avKutdle encartugå naningisåinarsi-
mavara."
FERD’NAND
Krigslist
@)
sorssungnerme
nakutitsivdluarneK
22