Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 23.02.1961, Blaðsíða 4

Atuagagdliutit - 23.02.1961, Blaðsíða 4
torfingnik angnerussunik tigumissa- nigssånik isumaKamSK isumaKatigi- Kalersinaujumårtut. ngilara. aulajangersagkat ingmikor- ajomardluinartinago kalåtdlit suli- tortatdlo KaKutiguinaK inunermik ilu- ssoriniarnerat niuvernerup ukiune ar- silissarput. kialunime nalungilai piu- dlalingne atorsknavå tåssa sumilunit massat sut piumassarissariaKartut inungnut atåssuteKardlumarfivtine a- lærlingit iluamik iliniartineKåsagpata. torfigssaKartikavtigik suleaataussut inusugtut sulinermut tungassumik pit- kalåtdlisut OKalugtåinaratik åmétaoK saussumik iliniartikuvtigik danskitdlo nunaKatimingnik påsisimangnigtut. lærlinginut inatsisåine aulajangersag- taimalo ajornångitsumik takuneKarsi- kat maligkuvtigik kukusagunångila- nauvoK niuvertorutsit Kavdlunåt ikig- gut. ingmikortortalersuinerit (inatsisi- tuinait kisemgorungmata amalo ka- liat) atungikaluardlugit ama tamåna låtdlit pisinauvdluartut ingmikutdlo i- nåmagsineK ajomångingmat — kingu- liniartitausimassut atorfit pingårtut neKardluartumik — niuvernerup ig- amerdlanerujartuinartut niuvertarfiv- fiomermik lliniartitai pivdlugit misi- tine moderniussune tigujartuinarmati- ligtagkat takutitsiput, taimåtaoK niu- gik. kalåtdlit inusugtut angnerussunik vemerme agdlagfingnilo iliniarutavut. suliagssitdlugit angnerussunigdlo aki- piviussumik sulinermut maligtarissag- ssugssauvfilerdlugit misilinivut pit- ssarput unåusaoK: nåmagsiniaruk, saussunik kinguneKarajugsimåput, a- måssåkutdlo nåmagsiuk! joraluartumigdle tamatigut taiméina- kisiåne pingårtorujugssuartut issi- ne. ilane suleKativut tatigingningner- gåra inuit asimioKarfingnitut ineriar- mik takutisimassavut piumassarine- tornermut peKatautineicarnigssåt, 3- Kartunut tatigineKarnermingnutdlo malo inusugtut asimiOKarfingmiut ili- nalerKuneK ajorsimåput. taimåitoK niagaKarusugtut iliniarsinautitaunig- malugisimavara misilinerit atautsimut ssåt. taimåitumik igdlonarfingne ilini- issigalugit iluagtisimassut taimåitu- agaKarfiusinaussune lærlingit igdlug- migd'lo nangineKåinåsavdlutik. ssait nåmagtumik angissusigdlit pit- niorKutigssanik pilersuineK nutar- saussutdlo amerdlanerit atorfigssaicar- temeKariartumartitdlugo Kalåtdlit- tipavut. lærlingit igdlugssaisa amer- KGHs plads 1914 — 1914-me nålagarssuit umiarssualiviat Radering af Tom Petersen — kigartuissoK Tom Petersen nermut suleKatigingnerdliomermut- dlunit. Kalåtdlit-nunanut tungassunut ajomartorsiiutmut ingmikut itunut pi- ssutaussoK uvaninerugunarpoK nutår- pagssuit tamåko inuiaKatigissutsikut pingårutait amalo ataicatigingnerat a- malo sut tungaviussut suleriautsitdlo navsuiåsavdlugit nåmagtumik pikori- ssuseKarsimånginavta. tamåna tåssau- vok sungiusarKigtitaunigssamik aper- KUt nårnagsineKartugssax namagsine- Karsinaussordlo tamaviårukuvtigo, a- malo kikut tamarmik Kåumarsainer- mik iliniartitsinermigdlo sulissussut — tamåkulume ikigtungitdlat — isuma- mik avdlångortitagssåungitsumik su- jumut pigissaKarnåratik ajornartorsi- utivik påsiniåsagpåssuk imaKalo mig- dlisamiarssaralugo ajornamerulersi- niåinamago. KUlarutigissariaKångivigpoK Kalåt- dlit-nunane sulivfiup suvdlunit kalåt- dlit sulissorisavdlugit piumanerusagai inuit suliagssamik pisinaukånersut su- kutdlunit navssågssaugpata. åmåtaor- dle påsivdluartariaKarpoK sulissug ssat piginåussuseKardluartut ajomar- torsiutaungmatåtaoK. piviussoK tamå- na sok issigingitsussasavarput? avdlo- riameruiugssuvorme suliagssaKartit- siniameK pissutiginardlugo sulisita- Karnermit suliagssamut piviussumut ingminut akilersinaunera pivdlugo i- ngerdlåneKartumut nusavdlune. puio- KinatigutaOK sujomatigut sulisitsinar- neK namaginarsimagaluartOK ingiaKU- tåussivdlune ingerdlatsinermut ikåri- amerup pissuserigsåmigssaK sulivdlu- arsinaunerdlo pissariaKartitaringma- git. tamåna nuénersungivigpoK. ama- me agssortussutigineKarsinauvoK inu- inamut tungatitdlugo tamåna pitsau- ssunersoK, kisiånile Kularutigissag- ssåungilaK tamåna pissariaKartussoK anguniagkat aningaussarsiomermut tungassut, inuiaKatigissutsimut tunga- ssut nålagkersuinermutdlo tungassut nålagkersuinermutdlo tungassut piv- dlugit — sulivdluarsinauneK apericu- tauvoK mingnerujugssuaK isorpiånit årKigssussisinauneK pivdlugo, iliniar- titaunermit ilericunit åtåtuagkanit er- Karsartautsimitdlo. taimåitumik narrujumrssutigivat- dlårtariaKångilaK ilumomeråsaguvtigo kalåtdlit uvdlumrkut sulisinåussusiat Europap kitåmiutut imalunit Ameri- kap avangnåmiutut imalunit danskit sulisinåussusiåtut pitsautigiuåinångit- sok. åssersuterpagssuit taineKarsmau- galuarput — ajoraluartumik åma tu- nissagssiorfiuvdluamerpånit agdlåt — danskit nal. akuneranut akigssarsiåta imalunit danskit akkorderdlutik akig- ssarsiåta agfå migssiliuinardlugo tai- mågdlåt akigssarsiaKartitsissartugut, kisiånile nautsorssoruvtigo aningau- ssat sUmut akiliutigissarivut tauva Kalåtdlit-nunåne sulissoKameK Dan- markip ilånit avdlamingamit angner- tunerussutigut akikinerungilaK. påsi- ssariaKarparput agdlåt rejenik suliv- figssuarne taimaingmat, tamånale er- numatigingilarput. taimågdlåt piviu- ssut issigissariaicarpavut sulisinauner- dlo pitsångorsarniarssariniardlugo. i- luagtikumårpoK, tamatumungale pi- Alt hvad De behøver til opvarmning KUL KOKS CINDERS OLIE OLIEFYR TANKE DET DANSKE KULKOMPAGNI RÅDHUSPLADSEN 14 ■ CENTRAL 9214 ssariaKarput suleKatigingneK påseKa- tigingnerdlo, pivfigssaK mikingitsu- migdlo erinitsajuissuseK. angnertut suliap ingerdlajuamigsså suleKa- taussup sulivdluarnigssaminik soKuti- gingningneranut Kulamångitsumik angnertumik pingåruteKartarpoK. tai- méitumik ukiup ilåinåtigut sulivfig- ssaerutameK uvdlumikut ajornartorsi- utivta angnerpåt ilagåt. ajoraluartu- mik ukiut ingerdlanerine tamåna ilu- ngersunarsiartuinåsagimarpoK. inuit kisimitdlutik suliagssat mingnerujar- tuinåsåput, tauvalo sulivligssaerusi- maneK mana ersserKigpdångitsoK er- sserKingnerulisaoK. soruname Kalåt- dlit-nunåne sulivfigssuamik amerdla- 'sunik sulissoKarfiussugssamik piler- sitsiniarsinaugaluarpugut. Kavsinik misilineKartarérpoK danskit niorKU- tigssiortut aperKiime tamatumane so- Kutigingnilersmiardlugit. måna tikit- dlugo iluagtitsisimångilagut, iluagti- kumårsimavordle — pingårtumik su- linermut tungassut pitsångorsagaune- rat åma Kalåtdlit-nunåne sulisitsissu- nut tungatitdlugit iluagtisinaugpat. Danmarkime kujatdliussume sulivfiu- ssup sulissuisa atugarigsårnigssåt OKa- luserineKartaKaoK, kisiånile åma suli- sitsissut puiordluinartariaKångitdlat pingårtumik autdlaminiamerine. inu- iaKatigingne nangminerssortut sulini- arnerat pingårnerutineKåsagpat kig- sauteKardlune erKarsarnerinarmit nå- lagkersuinermutdlo tungatitdlugit au- lajanginermit angnerussimik pissoKar- tariaKarpoK. sulinermik ingerdlatsineK aningaussartutigssatigutdlo pissutsit isumangnaitdluinartut pilersitariaKar- put nangminerssortut aningaussautait pivdlugit. taimåingigpat ilungersuane- rit tamåko kinguneKamaviångitdlat. SujunigssaK kalåtdlit sulissugssat pivdlugit ili- niartitaunigssåt ajornartorsiutivta angnerssaråt. tamatuma tungåtigut angnertunerussumik suliniartariaKar- poK. niuvernerup sujulerssuissuisa avdlanit tamanit ajussårutiginerssau- våt uvagut sulivfeKarfivta pissorta- Karfine kalåtdlit pigmauneK'ardluartut amerdlanerungingmata tåssame ma- Kaissigavtigik. iluaKUtåungilardle uki- une Kangaunerussune pissutsit misig- ssusavdlugit navsuiautaussugssat pi- ngitsugkatdlunit navssåriniarssarisav- dlugit. aperKutdle unauVoK uvdlume aKagulo KanoK iliiisanersugut. soruname kalåtdlit nagdlersutdlutik suleKatausinångormgssånut iliniarti- tariaKarpavut. inuiaKatigit iluarsartu- neKarnerånut, akissugssåussusermut sujulerssuinermutdlo peKataunigsså- nut avKUtigssatuauvoK — iliniartitau- nigssamigdlo åncigssussineK narKanit autdlarnerdlugo iluarsartuneKåsaoK. niuvernerup iluane atausinaup tu- ngåtigut KanoK iliomeKarsinaussoK sumigdlo kinguneKarsinaussoK takusi- naulerérsimavarput. igfiortuvta ilini- artineKamerat :— sordlo naluneKå- ngitsoK lærlingit inatsisait — atoma- git — danskit malitagssait maligdlu- git åririgssuneKarsimavoK, suliagssa- nigdlo inerdlune iliniagaKarsimaner- mik misilinerit ingerdléneKarsimåput agssagssortunut sujunersuissartut su- leKatigerKigsårdlugit — isumaKaruvta erKortusassOK igfiortoK iliniarsima- ssok Kaldtdlit-mmånilo iliniamermi- nik inerdlune ilmiarsimanerminik mi- silingneKarérsoK sutigutdlunit Dan- markime kujatdliussume igfiortunit iliniarsimassundt inomerussariaKå- ngitsoK. uvdlumikutdlume inomeru- ngilaK. ukiut ikigtut matuma sujomatigut taimane skoledirektøriussoK Mikael Garn suleicatigilerparput handelssko- lerne iliniartitaimeK piviussumik ilu- arsåuniardlugo piarérsårdluta — dan- skit asimioKarfine handelsskolet ma- ligdlugit — åma tamatumuna una a- nguniagaralugo inusugtut niuvemer- me agdlagfingnilo suliaKartugssat pi- ssariaKagåinik iliniartiniardlugit Dan- markime kujatdlerme inusugtut ilini- artitaimerånut nalerKutumik. avdlap tungåtigut taineKarsinauvoK Kalåtdlit-nunanut ministeriaKarfik peKatigalugo umiartomermut tunga- ssutigut iliniartitauneK pissariaKarto- ruj ugssuaK årKigssussivigisimagavtigo ukiunerane kursuseKartitsissalemikut — pitsaussunigdlo kinguneKarérsima- vok. sule tamatuma tungåtigut inger- dlarKigkusugkaluarpugut neriugdluta- lo sivitsungitsoK norgemiutdlo pissau- siat maligdlugo tarajorterivingne su- julerssuissugssat il. il. ukiukut kursu- seKartisinåusavdlugit. erKarsautigine- KarpoK aulisarneK pivdlugo atuarfig- ssamut tamåna autdlamiutåusassoK. taimaisivdluta sulivfigssualersuine- rup ajomartorsiutaisa angnerit ilåt putdiavigårput: sujulerssuissugssanik nåmagtumik iliniarsimassunik ami- gauteKameK. suleKataussugssat tai- måitut sulivfigssuaKarfingne sunilu- nit pingitsomeKarsinåungitdlat. agdlå- me Kalåtdlit-nunåne sujulerssuissug- ssat (formandit) amerdlasorpålugssuit atorfigssaKarput pissutigalugo suli- ssorpagssuit nunaKarfingnit avdlauv- dluinartumik inuneKarfiussunit ti’kiu- tugssaungmata. tamatumane formand- it perorsainermut tungassunik pingår- torujugssuarnik suliagssaKartugssåu- put. maligagssaussugsséuput, ersserKig- pordlo kalåtdlit nunaKatimik pisinau- ssåinik ilisimangnigtut, OKausini'k o- Kalugtut nikituartungitsutdlo for- mandinit Danmarkimit aggersitanit angussaKartitsinerusmåusangmata. formandit kalåliussut taimåitoK aitsåt KaKUtiguinaK iliniarterKingneKaratik sulissartuinait akomånit tiguneKarsi- nåusåput. iliniartitseriringnerdle Ka- nigtoK tikitdlugo atorsimångilarput. 1960-ip nålernerane niuvernemp su- jugdlerpåmik ka'låtdlit inusugtut pl- korigsut tatdlimat Danmarkimukar- titdlugit formandigssatut iliniartili- vigsimavai. neriugpugut misi'lineK tåuna åma iluagtikumårtOK taimaisiv- dluta suliniarneK tåuna ukiune agger- sune angnertusisiniåsagavtigo ukiuni- me aggersune sulivfigssuarnut piorér- sunut nutågssanutdlo formandit for- manditdlo atåinitugssat ardlagdlit a- torfigssaKartisagavtigik imaKalo ukiut ingerdlanerine atorfeKartut tåuko a- nunåne Danmarkimisut itunik Kuer- ssuaKardlutalo nutåliaussunik pitsauv- dluartunigdlo niuvertarfeKaleriartor- titdluta Kalåtdlit-nunåne pisiniartit- sissut, Kuerssualerissut agdlagfingmi- utdlo pitsaunerussumik iliniartisinau- leriartusavavut. kalåtdlit inusugtut i- ImiartitaunigssaK sujunertaralugo Ka- låtdlit-nunåne nunaKarfingnut avdla- nut nugtineKarsinauliséput nangming- neK nunartik nunaKatitigdlo pitsau- nerussumik ilisariartorsinangordlugit — pitsaunerssait Kinerdlugit Dan- markime kujatdlerme angnertuneru- ssumik iliniartiniardlugit autdlartme- Kångikatdlartitdlugit. tamatumuna neriutigårput inuit inersdmarpalung- nerussut iliniartitaunerat angnertune- russungortismåusavdlugo ukiutdlo ili- niarfiussut sivikinerutisinåusavdlugit aningaussat atortitagssat pigissavut nåpertordlugit amerdlanerussut ang- nertunerussumik iliniarsinautisavdlu- git. atuarfingne iliniartitauneK soruna- me tungavigissavta pingårnerup ilagå. taimaingmat tamatuma tungåtigut pitsångorsainerit nuånårutigåvut. pi- ngårtumik nuénårutigåvut atuarfit nerissaKarfiussut realskolelo neriug- kavta KGH-p sulissue atuarfingnit tåukunånga pissut amerdlanerujartui- nåsassut. soruname åma KaKugulunit Kalåt- dlit-nunånut tungassumik lærlingit i- natsisitårtariaKarput, tamatumale ine- riartomermut pingåruteKardluinar- dlanerussut pilersineKarnigssait utor- Kait igdluinit pingåruteKaraluaKissu- nitdlunit sule pingårneruput. taimåi- tumik nuånårutigingårsimavara påsi- sinaugavko erKarsautit tamåkununga tungassut ukioK måna sarKumersine- Kariarmata landsrådip erninaK taper- sersormagit ;taimalo nautsorssutigisi- nauvarput 1961-ime Nuk lærlinginut igdlutårisassoK. neriutigåra K’aKortoK piårtumik malingnaiumårtoK, tamatu- malo kingoma Sisimiune lærlingit ig- dluat pissariaKaKissumik angnertumik agdlisitariaKarumårtOK. taimaisivdlune kalåtdlit nangming- neic sujulerssuinerata åma ikiorsinau- våtigut kalåtdlit inusugtut tungavig- ssaussumik iliniarnigssånut tamatu- muna atorfingnik pingåruteKaKissunik tigumissaKarsinaulisangmata niorKu- tigssanik pilersuinerup tunissagssior- neruvdlo pingåruteKaKissut iluåne. pingårtitdlugo ersserKigsarniarpara iliniartitsiniardlune sulinerup soruna- me inusugtut kisisa sujunertaringing- magit åmale uloricaunerulårtunut pi- ssariaKartorujugssungmat. inusugtut iliniartineKarnerétut ingerdlåneKarsi- néungilaK taimalo OKitsiginaviarane sulissugssat tåuko avdlaunérungmata, taimåitordle neriugpugut niuvernerup tungåtigut åma tamatumane suliag- ssaaardluta. formandit iliniartineKar- nerat KanoK ingerdlatitsinigssamut å- ssersutåusaoK. iliusigssat taimainga jagtut avdlat tungaisigut åma piårtumik ingerdlå- niarneKarumårput. Kularingivigpara init iliniartitsinigssamut atugagssat pissariaKarsinaussut Kalåtdlit-nunåne pigssarsiarineKarsinaussut, åma taer- Kigkumagaluarpara gæstehjemme- vut inoKarugtorfiup naligingisåne a- tortineKarsinaussut. piviussumik suli- nerme iliniarfigssanik peKarérpugut, åmalo pikorigsarnigssamut iliniartit- sissugssaKarpugut. taimåtaoK atuartit- sinermut atortugssat atuagkatdlo ili- niutit kalåtdlisflt pigssarsiarineKarsi- nåusåput. Kanigtukut niuvernerup au- m" CRAN FABRICA D E TAB AGO© PU ^ORo.købBU«^ Cigarer . sikåt — Tobakker . tupat Der er altid et af C. W. Obels gode mærker, der vil passe Dem. C. W. Obelip tamaisa pigai mugssuåt silarssuarme tusåmassak iarfingrne okåinarit HØNG piniardlugo erdenskendte danske specialos* Forlann HØNG i batikken 4

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.