Atuagagdliutit - 23.02.1961, Blaðsíða 9

inup sagdliutlneKarnigsså
ministerertåp kigsautigå
suliagssatigut aningaussalinigssaK mardlungnik påsivara, mini-
ster Mikael Gam OKarpoK, tåssa inutigssarsiutit nioritutigssior-
neruvdlo tungaisigut aningaussalinigssaK inuitdlo isumagalugit
taimailiornigssaK. taimåisagpat matuma kingorna susupagissau-
ssoKarpatdlårungnåisaoK
Kalåtdlit-nunånmåungitsoK amale
Danmarkip ilaine avdlane uivssumi-
sitseKaoK radiokut avisinilo nalunae-
rutigineKarmat skoledirektør Mikael
Kalåtdlit-nunånut ministeringor-
tmeKarsimassoK.
uivssumissoKarsimangmat tupingnå-
ngilaK Gam ilisarisimaneKardluaKing-
j^at, sujornalo — Kalåtdlit-nunåne u-
klut 35 sulisimavdlune autdlarmat —
nautsorssutigineKarsimagaluarmat er-
Kigsisimassumik inunigssamut tunuar-
‘•ugssångortoK.
avangnåmiutdle folketingime ilau-
ssortagssamigut Kinerpåt, Kularnångi-
ardlo tamåna artornarujugssuångit-
s°k, manale ama Gam Kal.-nunånut
WinisteringorsimavoK, Københavnip
PisoKaunerssåta ilåne igdlorssuarme
nutårssuarme igdlut Kaliåinit augpa-
lugtunut OKalugfitdlo napassuliainut
angusangnut Korsungorsimassunut i-
ssikivllingme agdlagfeKardlune.
Kalåtdlit-nunåliartartutoKauvdlune
Gamip akiane igsiagåine puigorKajå-
naKaoK, skoledirektøre pinago mini-
sterile OKaloKatigalugo, Gamime av-
*angorsimångingmat pisimassunit su-
nerneKarsimanane.
• rninisteringorneritdle uivssumi-
PsrsimavoK!
, ministeringortineKarama taima-
nikut uivssumingilanga, Gam OKarpoK,
UlvssumisimaKaungale tamåna aku-
nernik 24-nik sujorKutdlugo Viggo
, ainPmannip aperingmanga minister-
mgorusungnersunga.
issertusméungilara Kampmannip a-
Peringmanga erKarsautiglngitsorsima-
Pago tamatuma Kalåtdlit-nunåne ar-
sligpagssuarnut uivssumisitsinigsså,
Lame Kuarsårtitsinigsså. tamatuminga
ama Kampmann OKarfigåra. tamåna-
Pte ama kingorna ardlaleriarujugssu-
af^^Unga ugpernarsissarsimavara, åma
Pkiorpagssuarne ikingutigivdluagka-
’P^ Palasc otto Rosingip ausiangmiup
Qkisunik nuånersunigdlo agdlagfi-
Stngmanga.
a3UngJnarpoK manganérsungmat
. Otto Rosingip OKautigå, ministe-
ringornerit suna pivdlugo uivssumi-
sitsislmassoK?
taimailiorpoK, nangminerdle i'lisi-
Piarérsimavara, tamatumunga pissu-
aussoK Kalåtdlit-nunåne kikut ta-
Ptarmik ilisarisimangmånga, ministe-
ringornigssaralo ilimagineKarsimångi-
Kaluai-mat.
Otto Rosing imatungajak agdlagpoit:
»Pnnistere nuimassorssuartut ernar-
autigissarparpU^ uvavtinut angner-
Utnik atåssuteKartångitsutut“.
hvTdp^irlt K?nnedy hilste forleden i Det
rikansifUS de fem ehefer f°r det ame-
DavidZrmilitær- Fra venstre ses general
Thomn shoup, marinekorpset, general
stabsrhafP' white, flyvevåbnet, general-
'Prcesid '’fn seneral Lyman L. Lemnitzer,
Burke^A Kennedy, admiral Arleigh A.
hæren ^^den, og general G. H. Decker,
Kennedyp ungasingltsukut ator-
såkutft^etMcilumine ilagsivai amérikamiut
tatdlirnC<Zf‘visa hssingingitsut Kutdlersait
Davia'v, shrnerdlern it tåssåuput general
ThonwJr, s,loup, marinekorpset, general
ta-rtunvt' White, såkutUnut tingmissartor-
Oenerai T,cutdlersaussoJc, generalstabschef,
Kenneft Lyman L. Lemnitzer, præsident
tåt ’ admiral Arleigh A. Burke, såku-
G. H n Kutdlcrsåt kisalo general
sat. ’ uecker, såkutut nunasiortut Kutdler-
ministere kalåtdlit „kungip tugdlia-
nik“ pissarpåt. tamåna tusåinardlugo
akimarpalOKaoK, kalåtdlimiuna sungi-
usimagåt ministere atorfianit angne-
russumik takordlortardlugo, inugtut-
dle avdlatut OKalutagssatut issigineii
ajoramiko.
Otto Rosingile åma nuånårutigissav-
nik agdlagpoK OKarame uivssumineic
Kuarsårnerdlo Kångiugpata eritarsau-
tigineKalerumårtoK, ajunginartou a-
ngut Kalåtdlit-nunånit aggersugaluaK
åma ministeringorsinaungmat.
— ivdlime nangmineK statsminister-
ip sågfigingnissuteKarnerata kingorna
Kuarsarnerit anigoragko, nangåssuler-
simångilatit?
— nangåssordlungalo nalornissorsi-
maKaunga, ministeringornigssarale pi-
nago. folketingime ilaussortaKat.ig-
ssavnut suleKatigssåvnutdlo Nikolaj
Rosingimut KanoK pissuseKamigssara
påserusugsimaKåra. påsivdluinarpara
tamatumunåkut tusiapitdlaissoKarta-
riaicångitsoK. påsiniarsimavara Niko-
laj Rosing pakatsisimånginersoK mi-
nisteringorKuneKarsimånginame, åma-
lo Kalåtdlit-mmåne Kinersissika uvav-
nit pakatsisineKarsimassutut misigisi-
måsånginersut, imame erKarsartOKar-
sinaungmat: måna Kalåtdlit-nunånut
tomarmut tungassut pinermit, uvagut
Avangnåne ingmikut ajornartorsiuti-
vut sussupagissug’ssångorpai.
nanordle pinigssavnik aulajangini-
arnivne Nikolaj Rosing atåssuteKarfi-
giuarsimavara. iluaKutigisimavara ra-
dikalit atautsiméKatigineKamerat si-
vitsorsarneKarsimangmat, tamatumu-
nåkut encarsardluarnigssamut pivfig-
ssaKamerulersimavdlunga.
taimane akunerit arfinigdlit Kångi-
ututdlo Viggo Kampmann telefoner-
tarpoK aulajangersimanersunga påsi-
niardlugo, Nikolaj Rosingilo åma uiv-
ssumisimaKissoK OKalutuarpara. nag-
gatåtigut åma Nikolaj Rosingip tele-
fonerfigissalerpånga aulajangeriartui-
nardlunilo ministeringorKuneKarniv-
nut akuerssisassunga, uvangame
nangmineK aulajanginiånginama Ro-
singip isumå påserKårtinago.
Kalåtdlit-nunåt atautsimut
issigissariaKarpara
— imanale avangnåmiut aperiumå-
ssassut Avangnåne ajornartorsiutit
tunugdliuneKalisånginersut?
— soruname ministerisut pissug-
ssauvfigåra Kalåtdlit-nunåne ajornar-
torsiutit atautsimut issigisavdlugit, ta-
matumungale atatitdlugo OKåsaunga
folketingimut ilaussortaxatika mini-
sleriutigalutik folketingimut ilaussor-
tausimassut OKalOKatigisimagika. påsi-
vara Kinersissut nuånårutigissarsima-
gåt folketingimut ilaussortartik ama
m inisteriussarångat.
taimåitumik isumaKarpunga Kalåt-
dlit-nunånut pingåruteKartoK folke-
tingimut ilaussortauginamga åma nå-
lagkersuissunut ilaussorténgorsimaga-
ma, oKartoKarsimavorme Kalåtdlit-
nunåne pissutsit ilisimaKigavkit ima-
Ka sujornagut sarKumiuneKarsimå-
ngitsunik sarKumiussaKarsinaussunga.
Avangnåne Kinersissivnut tungatit-
dlugo påsineK ajornångilaK aperiuma-
ssoKåsagpat taimailiorneK erKortutut
iluaKutaussugssatutdlo issigissariaKå-
sanersoK.
tamåna uvdlut ingerdlanerisa taku-
tikumårsimavåt, imaKale Kinersiviup
avangnardliup angalaorfiginigsså u-
vavnut ajomakusorumårsimavoK. au-
ssamut ardlaleriardlunga Kalåtdlit-
nunånukarumårsimavunga åma Ki-
nersivingmut avangnaixllermut, ima-
Kale tamåna folketingimut ilaussor-
tåinartut angalaornigssaraluavtut
angnertutigisångilaK, måna angnertu-
nerussunik pissugssauvfeKalerama.
— folketingimut ilaussortap minis-
terlngornera sutigut avdlatigut ilua-
Kutausinauva?
—OKartoKarsinauvoK folketingimut
ilaussortat kalåtdlit måna inatsisilior-
nerme avdlatut inigssineKarsimaler-
sut, tåuko ardlåt ministeringorsimang-
mat. tamatuma ilåtigut kingunerissug-
ssauvå inatsisigssatut sujunersut Ka-
låtdlit-nunånut tungassoK migssinger-
sersusiorneKarérdlune nålagkersuissu-
ne sarKumiuneKarKårtugssångordlune.
tamatumane avdlénguteKartineKarsi-
nauvoK aperKUtaulersinauvordlo inat-
sit Danmarkime atorneKartOK nåmag-
sénginersoK. OKariarta sujunersut nå-
lagkersuissune suliarineKarsimassoK
statsrådip atautsiminerane OKaluseri-
neKarsimavdlune folketingimut ångu-
simassoK, taimailerpat ministerip su-
liagssarisavå sujunersut agdlagkatigut
nangminérdlunilunit sarKumiutisav-
dlugo, taimaingmatdlo ministere pisi-
nauvoK sujunersutip suliarineKarnera
suj ornutdlugo ersserKigsaisinauvdlune
tamatuma Kalåtdlit-nunånut KanoK
pingåruteKartigisinaunigssånik.
tamåne sujornatigut periautsimit
avdlångutauvoK. månamut imåisima-
galuarpoK kalåtdlit folketingime ilau-
ssortat nikitautdlutik folketingime o-
Kalugtussardlutik, OKaluserissagssap
sumik imaKamera nåpertordlugo, må-
nale Kalåtdlit-nunånut tungassutigut
tamatigut Nikolaj Rosing oKalugtu-
ssugssångorpoK. Rosing uvangalo so-
runame tamåna OKaloKatigissutigerér-
simavarput, sujunigssamilo ikioKati-
gigtarniarpugut.
inatsisigssatut sujunersutit folke-
tingime suliarineKancigtarnigssånut
tungatitdlugo ama OKautigisinauvara
Rosingilo suleKatigigtarsinaussugut.
Rosing aperKUteKarsinauvoK, imaKa
uvanga ministerisut sarKumiukumasi-
naussaraluavnik.
— tamatumunga apericutauvoK ka-
låtdlinit folketingimut ilaussortat
mardluk påseKatigigdluarnigssåt!
— soruname, taimaingmatdlo kikut-
dlunit påsisinåusavåt, aulajanginiar-
nivne pingåruteKardluinartugssaussoK,
dlisimåsavdlugo Rosing uvangalo Ka-
noK isumaKartugut, nuånårutigåralo
OKarsinaugama, tamåna nalungitdlua-
rigput iluamigdlo ingerdlasimassoK.
ilångutdlugo oKautiginiarpara mi-
nisteriutigalunga folketingimut ilau-
ssortauneima OKaloKatiglssutiginerane
Rosing uvangalo erKaisimagigput kig-
sautiginartugssaussoK Rosingip aussa-
mut Kinigauvfivne angalaomigsså.
tamatumunåkut suliavtine angnertu-
nerulersume såriarfigssaKarneruler-
sugssauvugut. KUlarnångilardle Ro-
singip Kinigauvfiane uvanga ministe-
risut angalaorumårtunga.
sivnissugssaK sujugdleK
savssartoK
— udvalgime pingårtune mardlug-
sungne åma ilaussortausimavutit?
— lærlingeudvalgime taimågdlåt,
skoledirektøriunivnut tungatitdlugo,
folketingimutdle ilaussortatut åma
Kalåtdlit-nunåt pivdlugo udvalgertå-
me, anguniagaussunik udvalgimik tai--
neKartartume, folketingivdlo Kalåt-
dlit-nunåt pivdlugo udvalgiane peKa-
taussugssaugaluarpunga. kingugdler-
me tåssane ilaussortauvunga, tamåna
avdlångortrneKarsinåungilaK, amer-
dlanertigutdle atautsimineme peKa-
taussångilanga, taimågdlåt tåkutar-
dlunga OKaloKatigineKamigssara kig-
sautigineKarångat. udvalginutdle av-
dlanut mardlungnut tungatitdlugo
sivnissoKartariaKarpunga. isumaKati-
gissutigineKarsimavoK folketingime
sivnissugssara sujugdleK udvalgine
tåukunane peKataussariaKartoK, tai-
maingmat visitatsprovst Rink Kleist
tåukunane ilaussortaussariaKalerdlu-
ne. Kåumatit pingasut sujugdlit palase
Elias Laufip tåuko isumagigatdlartug-
ssauvai.
amale nutåjuvoK folketingimut siv-
nissugssap sujugdliup taima piårtigi-
ssumik Kalåtdlit-nunånut sulinerme
peKatautineKalernigsså. tamåna åma
pingåruteKartugssauvoK Kinigagsså-
ngortitaussugssat matuma kingorna
sivnissugssarsiortarnigssånut.
— ukiorpagssuarne Kalåtdlit-nunå-
nisimagavit ajornartorsiutit nalunge-
Kautit. sujunigssame akuerssissutau-
ssartugssanut tungassut KanoK OKau-
tigisinauvigit?
— isumaKarpunga mardluk sagdliu-
titariaKartut, aningaussalissamigssa-
nilo ikiuinikut ingminut ikiulemigssaK
pingårtitariaKartoK. imaKa milliunilig-
pagssuit aningaussat pigssarsiariniar-
nigssåt OKautigisavdlugo ajomåipasig-
patdlåraluarpoK, aningaussalissute-
Karnigssardle mardlungnik påsissari-
aKartipara, inutigssarsiutinut sulivfi-
liagssanutdlo tungatitdlugo aningau-
ssalmigssaK åma inuit iliniartineKar-
nigssåtigut aningaussalinigssaK. tamå-
na uvanga nangminérdlunga sarKu-
miussaringilara, avdlat sujornagut
taimatut oKauseKartarérsimangmata,
taimailiortoKartariaKarpordle.
taimåisagpatdlo matuma kingorna
susupagissaussoKarpatdlårungnåisaoK.
inutigssarsiomermut tungatitdlugo
sanaortugagssat inutigssarsiomermut
tamarmut atåput, inuitdle isumagalu-
git aningaussalinigssame pineKardlu-
tik, atuarfingnut, ilagingnut, perKing-
nigssamut Kåumarsainerme suliagssa-
tigut avdlanutdlo tungassut.
imaKa isumaKartoKarsinauvoK suli-
agssat tåukuginaraluartut avdlatut o-
KautigineKåinartut. tamåna pivdlugo
OKåsaunga taimaitdluarsinaugaluar-
toK, taimatutdle tugdlerigsisagåine su-
liagssat ataKatigingnerat sunalo pine-
Kartoii inungnit påsineKardluarneru-
sinaussoK. sordlume taimatut tugdle-
rigsitsinikut inuk sagdliutineKarneru-
lersoK — tåssaKalume Kalåtdlit-nunå-
ne inungmingamit pingåmerussoKar-
pa?
sic.
handelimutdliå
Kalåtdlit-nunavtine aulisartuvta
neKitagssat pingitsorneK saperpait,
neKitagssarpagssuitdlo pingårtumik
hornfisk Danmarkimit nunalisine-
Kartarput.
canadamiut aulisartuisa atuagag-
ssidne OKalugtuarineKarpoK auli-
sartut atortugssåinik niorKuteKar-
tut Set. John’sime ilaisa angrnag-
ssat 25 kg-nik portångordlugit ice-
rititalersimaga.it portugalimiut ni-
ngitagarssortuinut neKitagssångor-
dlugit tunissartagagssatik. ilimagi-
neKarpoK taimatut neuitagsslat u-
kiumut. 250.000 kg. migssiliortut tu-
nineKartåsassut.
angmagssat Kerititdlugit inung-
nut nerissagssiat Manitsumit pine-
uarsinduput, nauk amerdlasorssuit
niorKUtigssiarineKarnen ajoraluar-
tut amerdlanerit Kajussausiarine-
Kartarmata,
igdlonarfingne angnerussune %e-
rititanik neKitagssausivigssanik sa-
nassoKarsinaugaluarpat angmag-
ssangnutaoK nerititsiviusinaussunik
— angisunik — neKitagssaileuisso-
udsåisagaluarpoK angmagssat inga-
ssautivigdlugit pissarineu ajornar-
neu ajormata.
Rejetrawl
har vi leveret til Grønland
i 25 år.
rjristensens
VAADBINDERI^
SKAGEN • TEIF. 4I477 • ETABI.1879
Benyt Cheeri-0 til læskedrikke og cocktails
Cheeri-O imerusuersautinut imigagssanutdlo
akdgkanut atortaruk
Deres
tænder
"lyser” i mørke
Sunde, smukke tænder skal
"lyse” i mørkel Prøv den nye
Binaca, som indeholder ca-
milie og har en vidunderlig
frisk pebermynte-smag.
kigutit pitsait kussanartutdlo tårtume
"KaumassariaKarput”! oKåtåriaruk
kigutinut KaKorsaut nutåK Binaca,
tåussuma akugå camille asulo
mamardluinartumik
anernerigsautisungnialåritdlune.
silarssuarme tamarme
pilerngunexartoK åma
måne Kalåtdlit-nunåne
Extra size 40 øre pr. stk.
Standard size 22lh øre pr. stk.