Atuagagdliutit - 23.02.1961, Blaðsíða 5

isarnermik iliniartitsinigssamut atu-
agkat iliniutigssat sujugdlit naKiterti-
ugssauvai, ernlnardlo avdlat tamatu-
mun2a avdlanutdlo tungassut maling-
naiumårput.
kisalo Kularingilarput åma tamatu-
ma tunSåtigut sulinerme peKataunig-
ssamut suleKativta soKutigingnigdlui-
arnigssåt. tamatumane kalåtdlit ki-
?.lsa erKarsautigingiléka tåukua soku-
'gingningnerat ersserKingmat, tåssa-
e ilioriautsit tamåko tamarmik su-
junertaringmåssuk kalåtdlit nang-
’ngneK nunamik ineriartortineKar-
_ orane suleKatauvdluarsinaulernigssåt
alo pitsaunerussumik aningaussar-
lorsmaulernigssaK aulajåinerussumig-
0 ^anSmingneK suliagssaKartitaunig-
artik taimaisivdlunilo sulivfiutivti-
ne ,mane sulissut atugaisa pitsau-
erulernigssanut. erKarsautigakåtaoK
^ Julerssuissut Danmarkimit aggersi-
a ®uliap taimåitup perorsautauvdlu-
e tungassortånut — suliagssamik pi-
PatSatUt^ taimåitut malingneKåsag-
s a ' Påsingningnigssånut piuma-
arineKartut angnertoKalutigdlo ilå-
sualuginartarmata.
netU lgLd tamatigut apei-Kutinik ang-
°Kissunik sujunigssaK tigumissa-
an P0^’ amerdlanerpagssuartigutdle
sstfUniagaK avKutiSssardlunit sunau-
t K Ku*arnarneK ajorput. tåssame a-
avdl ltsinermut iliniartitaunermutdlo
ta ,-.arnut Glanskit angussait anguniar-
kn'tUKarpUt’ taimaitaoK penringnigsså-
sin ®ulinerme> kommunet ingerdlat-
linerane> teknikimut tungassutigut su-
po--e il. il. tamane ilimagissariaKar-
j Kalåtdlit-nunåne pissutsinut na-
h rKutungQj-ggigggriaKartåsassoK. kisiå-
ajornartorsiutit inigssisimanerat
ra^seiKlSP°K takordlornerdlo ajorna-
e> avKutigssardlo soruname inger-
tita?eK5sac)K: aningaussat akuerssissu-
tigaiaPiSSU^^^^° P*ssar*aKart^al; avKu-
tamåna niuvernermut tungassutigut
ar °K 1Pa? niorKUtigssanik pilersuini-
tor Kångigagssåungitsunik ajornar-
ner 1UteKarnav^an®^aK' nålagkersui-
K. ,rrilG sulianartut niuverneK naler-
m. un*k sulisinautisagpéssuk tamatu-
sul nga^° tungatitdlugo pingårtumik
‘VdluaraeK iluanårsinåussuserdlo
garnerutfsagpatigik tauva tamatu-
npU?ga PeKatigititdlugo taimalo ang-
jjvj.u^*Sissumik nangminerssortut su-
»utait tamatuma tungåtigut ilaor-
sinauliséput. kisiåne akigssautit a-
ngaussartdtitdlo avdlat pissusigssa-
pt(.SUnPitsumik KagfagtineKåsagpata —
Susigssamisungitsumik onarama u-
nerdfVara :sukv^ åtåslnaussåt siv-
si r • ° — tauva nangminerssortut
ss- P^ptgit åma taimåitunik atugag-
ij^g^^gulisåput pingitsailissatutdlo
ria ingiaKutåunermit tunuarta-
dlGKasavdlutik. ukiune Kuline kingug-
n 1 ne ingerdlavdluarneKarsimavoic
ta ngminer^°rtut niuvernerat ukiut
er aisa agdliartuåginarsimavdlune,
1 °rtasasorårale uparuåsaguvko nå-
g ersuinerup tungåtigut nanitsine-
inussutigssarsiornikut sulivfit ta-
i rrn*^ aningaussartutait sunerdlugit
tafriar^°rneK tamåna måna tikitdlugo
ma kigsautigineKartigissoK ajornå-
lvigsumik unigtisinaungmago —
i assa niuvernermut atorfeKarfiugame
^artornerme taimåitume ajornar-
ip.-!'S)1Utigssaru-iugssuarnik atugagssa-
r itåusångikaluartoK.
angatdlånermut angatdlåssinermut-
s 0 ;dngassut åma agdlisarnejcartug-
^_aujumårput tåssame atéssuteKar-
PeK pivdlugo taména piumassari-
naKarmat — kbiiok akeKåsanigssai
^putigineKångingaj åsavdlutik. ting-
v^ssartortitsineK ilångutinartugssau-
li ‘ Ineriartornerme tamatumane ma-
Ppa^sugssauvugut — ImaKalo må-
jjn ^itdlugo ajungitdluinartumik ma-
n- gnaisimavdluta. ineriartornerup a-
ngaussalissutigssavtlmit tungassuti-
„ , nnianerssornerulersisagunarpåti-
’ ^ajmåitordle aningaussalissutit
n ^fptorssusinåuput. tåukua tåiså-
ng1 f^ne tamatuma tungåtigut ang-
nierii ni*< ajugauvfigissagssåungitsu-
laK ° ai°rnartorsiutigssaKarunångi-
dlat11'3 Su^an*k mingnerussunik inger-
sok S1Vigissavut sujunigssaK ungasig-
ParnSSlSal-Ug° miSssiliussinerne Kångl-
låtdl <jK‘ars*n^uPu't- nuånersuvoK Ka-
Karn1 'nunåt — tåssa agdlagkissarto-
mut f.rrne nalunaerasuartauseriner-
sule °- tangassutigut pissortanarfik
a„dlKa^SerKigsårdlugo — nangmineK
inEe^i ^tissarnermut tungassutigut
narrn a^s^n8mat tamånalo tåssaugu-
uiik U~ne ai°rnartorsiutit akiklnerpå-
narpagsineKarnerat, åmalo Kalåt-
aunat nangminerissaminik fri-
kalåtrn-farC^Une’ *au^u^0 silarssuarme
dlu; niorKusiåunut pilerisårutauv-
tik n?rmal;a> agdlåme akeKånginara-
nun't Uanarutauvdlutigdle' Kalåtdlit-
n„3a ale naPaniarneranut tamåko pi-
n2arnerungitdlat.
^^arnåtaoK nuånersuvoK Kalåtdlit-nu-
Karmnan~minerissaininik aningaussa-
nu at’ arna tamåna pilerisårinermut
målamUt duaKutaussumut ilauvoK. å-
jn a?K atorfeKarfit sulivfeKarfitdlo
Kutå mgnu^ nakutiginiarnerånut ilua-
uPut, pingårtumigdle tungaviuput
Kalåtdlit-nunåne ilångauserissoKar-
nerme niorKutigssatdlo akitsutåinik
sulivfeKarfit aningaussatprnartut ang-
nertoKissutdlo pingitsortineKarsi-
naungmata. taimaiginarpordlume. Ka-
tångussuarput, aningausserivigssuaK,
„ingiaKutåussinermit akornusersorne-
Kardlune misigilisagaluarpat — tamå-
nale ilimanångilaK måssa tamatuma
tungåtigut suleKatigingneK agdlagki-
ssartoKarnikut suleKatigingnertut pit-
sautigingikaluartoK — avdlat apernu-
taunaviångitdlat taimågdlåt aningau-
ssat. periauseK tamåna avdlångortinia-
råine tauva avdlamik Kularnångivig-
sumik akisunerussumik akisuneru-
gunavigsumingme taorsertariaKåsaon,
kalåtdlitdle inuiait tamatumane åma
akornutigssarsingårnaviångitdlat.
tamatumunga tungatitdlugit spare-
kasset åma ilénguneKarslnåuput måna
tikitdlugo Den kongelige grønlandske
Handelip kisime ingerdlatarisimassai
måssa aperKutine pingårnerne tamane
Danmarks Sparekasseforening isuma-
Katiginiartarsimagaluardlutigo. kialu-
nit taména pitsaunerulersisinaugpago
imalunlt taima pitsautigissumik inger-
dlatlsinaugpago tauva ajoKutigssauna-
viångilaK uvdlut ilåne tamékunatigut
suliungnåisagaluaruvta.
tåssame sujunigssaK pivdlugo ataut-
simortumik migssiliussiniarnivtine
ingmikortoKarfit tamangajaisa ilagi-
narsinaugaluarpavut tamåkunane tai-
mågdlåt aulajangissarnigssaK ani-
ngaussanigdlo akuerssissuteKartarnig-
ssan atorneKartugssaungmata, atausl-
nauvdle tungå ilaginåinarsinåungilar-
put, tåssa taimatut uvdluinarsiorpa-
lugtigigaluartoK kisiåne ajornakusor-
torujugssuaK, tåssalo tunissagssiornen.
Kalåtdlit-nunåt inuniarfiusinaussup
kigdlinganipoK .ilimanautit ikigtuinåu-
put kigdlilersimaKalutigdlo. ilimanau-
tit nutåt sarKumersinåuput, piviussu-
migdle sujunigssarput kinguligssavut-
dlo pilerssårusiorfigisaguvtigik nalu-
ssavut ilimaglnardlugit tungaviliusi-
nåungilavut piviussutdle ilungersu-
nartut tungavigmartariaitardlugit. su-
jornatigut inuit utorkalinatik toKu-
ssarput, tamånalo taimane ajornartor-
siutinut ikiutauvoK imalunlt ajornar-
torsiutigssaugaluanut nagdliutitsingit-
sortitsissarpoK. åma måna inuit amer-
dliartornerujugssuatigut Kalåtdlit-nu-
nåta avangnåtungåne inuit taimatu-
ngajåinaK amerdlåssuseKartitdlugit
angnertorssuarnik ajornartorsiutig-
ssaKångilaK inuit amerdliartutigssara-
lue nangmingneK kajumissutsiming-
nik kujasingnerussunut nugtåsangma-
ta. akerdlianigdlo kujatåtungåne ajor-
nartorsiutit angnertorssusåput tamåne
nunamit pigssarsiarineKarsinaussut
amerdlanerungmata taimaingmatdlo
inuit erKigsivdlutik amerdliartorsi-
nauvdlutik agdlåme avangnånit ka-
ngianitdlo nugtoKarfiussartugssauv-
dlune. sordlo naluneKångitsoK Kalåt-
dlit-nunåta inue ukiut tamaisa 3V2 °/o
migssiliordlugo amerdleriartarput. u-
kioK kaujatdlagdlugo uvdlut tamar-
dluinaisa kalåtdlit sulisinaussut pi-
ngasungortarput. ukiut tamaisa 1.000
sivnerdlugit amerdleriartarput, tai-
månagdlo ingerdlaneKåinarpat ukiut
Kulit ingerdlanerine 10-15.000-inguså-
put. tåukua amerdlanerssait sujorna-
tigornit inunerunerussugssåuput. tåssa
inuit sulisinauvdluartut — puioKinati-
gulo tåssaungmata Kalåtdlit-nunåne
inussutigssarsiornikut ineriartornerme
tungavigssauvdluarnerpaussut. soru-
name tamatuma kingunerissariaKarpå
ajornartorsiutit piarérsimavfigisagav-
tigik ikiutisavdlutalo inugpagssuit tu-
nissagssiornerme sulenataussugssat
suliagssamingnik nåmagsissariaKartu-
nik nåmagsingningniarnerine piarér-
såsavdlugit.
tauvalo atuarfit tikerKigpavut. i-
mainginångilaic atuarfit iliniarsima-
nermut tungavilissussugssamut ator-
tugssat pitsångorsagaunigssåt pissaria-
lerujugssussoK, kisiåne åma inussutig-
ssarsiornikut iliniartitaunerme suli-
nermik iliniarnigssamut pissariaKarto-
rujugssuput, taimåtaoK sulissartut ili-
niarsimassut ingmlkutdlo suliagssamik
illniarsimassut iliniartineKarnigssånut,
atuarfit ingmikut suliagssanik iliniar-
fiussugssat pilersineKarnigssåt agdli-
sarneKarnigssåtdlo sulivfenarfingnilo
suleKataussut åssigingitsut tamarmik
malungnartumik iliniarnigssånut. ta-
måkua tungaisigut ukiune tugdliutune
suliniartuartarianarpugut.
avdlauvordle sianigissariaKaravtigo
inussutigssarsiornikut ernarsautit sut
maligdlugit inusanersugut, Kinersiguv-
ta — imalunit nålagkersuinermik su-
liaKartut Kinersissugpatigut, tamatu-
manile avdlåussuteKangårnaviångilaK
— tauva maligtariniagarput najornu-
tarissarianarparput Kalåtdlit-nunåne
inussutigssarsiornerme naviasårutau-
ssut ilånut unlnarniéngikuvta.
tamåna ersserKigsariardlara ukiune
kingugdlerne Kalåtdlit-nunåt pivdlu-
go OKatdlinerne ajornartorsiutit pi-
ngårnerit ilåt atordlugo: åssigingmik
akigssarsiaKarnigssamik aperKut. tu-
ngavigssauvdluartut tungavigalugit i-
sumaKatigssarsineK ajornåsångeKaoK
isumaKarniaråine kalåtdlip Danmark-
ime kujasingnerussume inugtaoKati-
misut agtigissumik aningaussarsiaKar-
KatigingnigssaK akeKångilan. tamatu-
mungale peKatigititdlugo amerdlane-
rit isumaKatigigput kalåtdlit inuiait
nangminerssortut suliniarnerånut ang-
mauvfigissariaKartut, tamånale pissa-
riaKartoK ikiutigssat tungaviginagit
kisiåne naKisimaneicångitsumik ingia-
KutåuneK nersualågaoKissoK tungavi-
galugo. OKatdlisigineKarsinauvoK dan-
skit akigssarsiaisa angissusiat sunau-
nersoK. tamånalo påsineKarsimavoK
tåssåungitsoK B&W-me sulissartoic
ingmikut iliniarsimassoK akigssarsiar-
KortoK imalunit Jyllandsip kitåtungå-
ne nunautilérKat ilaKutarit ilåt akig-
ssarsiakitsuararssuaK, tåssåusassordle
agssagssordlutik sulissut akigssariåt
åmalo nunåinarme sulissartut akig-
ssarsiåt Jyllandime Fynimilo il. il. tai-
måitorme tamåna najorKutagssausl-
nauvoK måssa nalautsornerinaussor-
patdlagkaluardlune — pingårtumigdlo
nalautsornerlnaorpasigdlune europa-
miut tunuliaicutåt tunuliaKutigalugo
kikutdlunime nalungingmåssuk Eu-
ropame nunane Kavsine sulissut akig-
ssarsiait Kalåtdlit-nunåne sulissut a-
kigssarsiåinit angnerungitsut, måssalo
åma naluneKångitsoK kalåtdlit akig-
ssarsiait angorusutamik agfait migssi-
liuinardlugit angissuseKartut, taimåi-
tordle Europame nunane ardlalingne
aulisarfiussune Kalåtdlit-nunåne si-
larssuarme tuniniaissarnikut ingiaKu-
téussaisa akigssarsiarititagåitut angi-
tigalutik.
sordlo åma naluneKångitsoK Kalåt-
dlit-nunåne sulissut akigssarsiait ku-
mut kigdlilerneKarsimångitdlat. tåssa
tunissagssiortut sulissartutdlo Kanor-
dlunit amerdlatigissunik akigssarsior-
sinautitaugaluarput — månalo tikit-
dlugo, tåssa 1950-ime kommisionip i-
sumaliutigssissutåta kingornagut isu-
maKatigissutigineKarsimavoK inuiaKa-
tigit nangmingneK aningaussat pig-
ssarsiarisagait. tunissagssiornikut i-
luanårutaussut — ukiunilo kingug-
dliunerussune ajoraluartumik åma a-
junårutaussut K-Fonde avKutigalugo
nalerisarneKartarmata K-Fondip uni-
ngatitai maligdlugit najorKutagssarsi-
simavugut tamåna KanoK ingerdlassoK.
oKartariaKångikaluarpungalunit inger-
dlavdluarpatdlångingmat, akigssar-
siatdlo agdlineKarnerisa, aningaussati-
gut imalunit sulivfiup sivikitdlisinera-
tigut, nagsatarissugssauvå tunissag-
ssiornerup amigartorutaisa agdleru-
jugssuarnerat. taimailivdlune ajornå-
ngitsumik nautsorssorneKarsinauvoK
tunissagssiornerme nautsorssutåinait
ukiumut 600.000 kr.-nik aningaussar-
tuteKalerumårtut uvdlumikut Kalåt-
dlit-nunåne sapåtip akuneranut suliv-
fit nal. akunere 45-ngortineKaraluar-
pata tamåname ukiut mardlugsuit ma-
tuma sujornatigut atortineKalersi-
mangmat. ungasingitsukutdlo imaKa
aperKut tamånarpiaK Kalåtdlit-nunå-
ne oKaluserineitalerumårpoK.
sukumiuna Kalåtdlit-nunåne tuni-
ssagssiorneK ajoKuteKartoK? isumaKå-
ngilanga ajoKuteKavigsoK, puiortaria-
Kéngilardle kalåtdlit Kaersuinarme Ke-
Kartuåinéngingmata uvdlumikutdlo
sulinerat uvaguvtitut sulivfigssuaKar-
fiussune tungavigssaKartitåungingmat
kinguårigpagssuit sipårtagåinik ani-
ngaussalissutåinigdlo, sulinerme iler-
Korissatigut kingornutagkatigut naler-
Kutungorsagaunermigdlunit. tamåko
tamarmik inuit sulivfigssuaKarfiussut
soruname kingornutarait inuit sujuar-
sarneKarsimångitsut ingiaKutåussivi-
gisavdlugit agsut ajornartutitait. ta-
måna akeKartarpoK, kinalo akilisava,
tåssa inuit sujuarsarneKarsimångitsut
Kitornait nangmingneK — tåssame ilå-
tigut, soruname agsut tapersersorta-
riaKåsåput.
åmåtaoK ilungersunartumik kigaila-
KuteKarpugut. tåssa nunap najorumi-
nåissusia inussutigssarsiutausinaussut-
dlo kigdleKaKissut. tamatuma nagsata-
rå niorKutigissagssat åssigingitsut iki-
ngårmata kalåtdlit tunissagssiåinit
tamanit Kalåtdlit-nunåta avatåne tu-
niniagagssanit 90°/o migssiliordlugo
nunanut takornartanut tuniniartaria-
Karpavut. tamåna ingmine nalitsugu-
narpoK; Danmarkip niorKutigssiaisa
taimågdlåt %-iat nunanut avdlanut tu-
niniarneKartarpoK. nunane avdlane
tuniniaissugssaK ingiaKutåussisinau-
ssariaKarpoK, tamatumalo nagsatarå i-
ngiaKutåussinigssamik erKarsauterput
tungaviginiagarput ilåinåtigut nang-
minérdlune Kinersinermit aulajanger-
neKartarmat.
ingiaKutåussineK tåuna piviussu-
ngordlugo KanoK isumaKarpa? imåi-
poK niorautivta akigssait uvaguvtinit
aulaj angerneKarsinaunatik, kisiåne
nunane tuniniaivigissavtlne pisissug-
ssap akiginiagainik akigislnaussainig-
dlo, tåssa Amerikame, Italienime,
Grækenlandime, Spanienime. Brasi-
lienime, Sverigeme, Englandime
Frankrigimilunit. akimit tåssånga ilå-
ngautigineKartarput aningaussartutit,
ukuinéungitsut niorKutit nagsiunerine
tuniniarnerinilo, åmale pissariaKartu-
mik sulissuneKarneråne mingnerungit-
sumigdlo Kalåtdlit-nunåne niorKutig-
ssiarineKarnerine il. il. Kalåtdlit-nu-
nåne aningaussalineK tamarme avdla-
nit amerdlanernit tamanit akisuneru-
ssarpoK, tåssa kikissat, Kissuit maski-
netdlo tamarmik avKut sivisoK ator-
dlugo nagsiuneKartariaKartarmata. 1-
kussorneKarnigssfinut ingmikut ili-
niarsimassut, sulivfigssuit suliarine-
Karnigssåinut ingerdlatineKarnigssåi-
nutdlo atortorissat såruname Kalåt-
dlit-nunåne avdlaningarnit akikineru-
ngivigput — akisuneruvdlutigdle. a-
ningaussartutit tamåko tamarmik av-
dlatut ajornartumit nunanut avdlanut
nalerKiutdlugit Kalåtdlit-nunåne aki-
sunerussugssåuput. kisa naggatågut a-
ningaussamininguit amiåkulersarput
Kalåtdlit-nunåne tunissagssiornerme
sulissunut tunissagssianigdlo pissa-
Kartartunut atortugssat. kialunit tu-
påtdlautiginaviångilå Kalåtdlit-nunåt
iluarnerussume inigssineKarsimaga-
luarpat aningaussartutit kilut tamaisa
mingnerusagaluarmata taimåtaoK nal.
akunere tamaisa ikingnerusagaluar-
dlutik.
Kalåtdlit-nunåt nusinaunaviångi-
navtigo tauvame KanoK iliorsinauvu-
gut? avdlanit pikoringnerusinauvugut,
taimaisivdlutalo tåuko akigssarsiéitut
agtigissunik akigssarsisinauvdluta, ta-
månale piumassarisavdlugo nalerKU-
tusångilaK erKarsautigigåine inuit Kå-
ngerniagagssavut sulivfigssualersoru-
jugsimavdlutik kultureKartutoKar-
ssungmata.
tauva soruname tunissagssiorneK
nålagauvfiup tapivfigisinauvå. nålag-
kersuinermik suliaKartut tamåna au-
lajangerniardlissuk åssigingmik akig-
ssarsiaKarnigssamut tamåna avKutig-
ssaunersoK, issertoruméngilarale av-
KutigssaK tamåna navianartungmat.
ingminut akilersorsinauneK najorKu-
tariungnaeruvtigo tunissagssiornerup
sujunertaKartiniarneranut ugtutigssa-
mik navssåmiarneK ajornåsaKaoK.
tauva aningaussarsiorneK aulajaitsu-
jungnaertarpoK aningaussalissutitdlo
tamarmik issornartorsiorneKarsinå-
ngordlutik. tauvalo Kalåtdlit-nunåne
inussutigssarsiornikut ineriartorneK
nålagkersuinikut sulinerme tamanut
iliugagssåinångusaoK — sujornatigor-
nit sule angnerussumik. tauvalo Ka-
låtdlit-nunåne inuinait nangminer-
ssortut aningaussalinigssamingne so-
Kutigissånut tungavigssaK sumisava?
tåmåinarsinåusånginerpa nalorninar-
tutigut?
a j ungivigpoK ersserKigsungitsumik
angnertumik ikiuteKåsagpat. tamåna
pisinauvoK atuarfingnik sanaortorni-
kut tamalånigdlo kursuseKartitsissar-
nertigut iliniartitaunikutdlo ikiuinerti-
gut avdlatigut, åmalo umiarssualivi-
liornertigut igdloKarfingne niuverto-
ruseKarfingnilo, tamatumunale tuni-
ssagssiornerme atortussut nanertugau-
tinagit imalunit uvdlumikut pissusiu-
ssutut niorKutigssanik pilersuineK ta-
pivfigissardlugo taimalo akit akigssau-
titdlo Kagfagtinavårsårdlugit.
imaKa åma avdlatut iliortoKarsinau-
vok. isumaKarpunga ilimanautigdlit
sule nunguneKångitsut. taimaisivdlune
ilimanersinauvoK tunissagssiornerme
erssitsungitsukut aningaussartutit i-
lait tunissagssiornermut akilersugari-
tisagivut, åmalo pissusigssamisusassoK
tunissagssiorneK tamåkua tungaisigut
OKilisaivfigisavdlugo. ernarsautit ta-
matumunga tungassut 1960-ime Grøn-
landsudvalgimut sarKumiuneKarumår-
put, Kularnångitsumigdlo isumat tåuko
grønlandsudvalgip påsivdluarumårai.
kisiåne åma neriugpunga påsivdluar-
neKarumårtOK ajornartinago sapingi-
samik sivisumik tunissagssiornermut
ikiutit atortinavérsårneKåsassut — pi-
ssutigalugit perorsainiarnermut ine-
riartornigssamutdlo tungassut åmalo
kalåtdlit niorKutigssiaisa nunanut av-
dlanut autdlarartineKartarnerat piv-
dlugo niorKutigssiat tåuko silarssuar-
me sume tamane KångerneKarsinåu-
ngitsunik akornutigssanik nåmagtuisi-
naungmata sordlo nunat niorKutig-
ssiavtinik pisissartut akitsusérujug-
ssuartarnerisigut påseriaruniko tuni-
ssagssiorneK taimatut tapivfigineKar-
tartoK.
Hans C. Christiansen.
Dubai!
- system i Deres skønhe
Bliv smukkere med
DUBARRY, den dejlige
serie af cremer, skin-
tonics og modens nyeste
make-upl
pinernerulerumaguvit DUBARRY
atoruk, cremet pitsagssuit,
imerpalassoK amermut
saligut kTnamutdlo pinersautit
pitsaunerpåt.
Tuxhamimik motorcKaråine erngu-
makasigpoK nåme
atautsimik, mardlungnik pingasu-
nigdlo cylinderilik. 12—390 HK-lik
\UXHAM
motåritsialagssuaK silarssuarme tamarme tus&manilik
Kvalitetsmotoren med verdensry
iliiillflliitiiilllliiiillXliiiilllitiiiitlllllliiillllllilifflllltillfUlliiiillHtiyulf
BlSllllllllllfellilll||||||||||||||||||||||||||||||||||ii|||||||ii|f||t||lillltllll||ff|
TUXHAM A/s . KØBENHAVN VALBY • C. 88 16s|||5
HIIIIIIIIIIIIIIIIUUllUllllilllllllllllllSlllttllKItllllllllllUtlllllllllUlifl
Beskyt Dem —
Brug kun ABIS kondo-
mer.
I hver pakke indlagt
vejledning på dansk og
grønlandsk.
Føres i
,Handelen“s bu-
tikker.
Forlang blot 3 stk. af den
grønne med isbjørnen
ingminut igdler-
sornlarit —
ABIS-ip påjutai kisisa
atortåkit.
pfirtat tamarmik Kav-
dlunåtut kalfitdlisutdlo
ilitsersutitaKarput.
handelip nluvertarfine
pineKarsinåuput.
ndmagpoK OKaruvit pi-
ngasunik Korsungnik na-
nortalingnik piniaraluar-
tutit.

5