Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 23.02.1961, Blaðsíða 5

Atuagagdliutit - 23.02.1961, Blaðsíða 5
isarnermik iliniartitsinigssamut atu- agkat iliniutigssat sujugdlit naKiterti- ugssauvai, ernlnardlo avdlat tamatu- mun2a avdlanutdlo tungassut maling- naiumårput. kisalo Kularingilarput åma tamatu- ma tunSåtigut sulinerme peKataunig- ssamut suleKativta soKutigingnigdlui- arnigssåt. tamatumane kalåtdlit ki- ?.lsa erKarsautigingiléka tåukua soku- 'gingningnerat ersserKingmat, tåssa- e ilioriautsit tamåko tamarmik su- junertaringmåssuk kalåtdlit nang- ’ngneK nunamik ineriartortineKar- _ orane suleKatauvdluarsinaulernigssåt alo pitsaunerussumik aningaussar- lorsmaulernigssaK aulajåinerussumig- 0 ^anSmingneK suliagssaKartitaunig- artik taimaisivdlunilo sulivfiutivti- ne ,mane sulissut atugaisa pitsau- erulernigssanut. erKarsautigakåtaoK ^ Julerssuissut Danmarkimit aggersi- a ®uliap taimåitup perorsautauvdlu- e tungassortånut — suliagssamik pi- PatSatUt^ taimåitut malingneKåsag- s a ' Påsingningnigssånut piuma- arineKartut angnertoKalutigdlo ilå- sualuginartarmata. netU lgLd tamatigut apei-Kutinik ang- °Kissunik sujunigssaK tigumissa- an P0^’ amerdlanerpagssuartigutdle sstfUniagaK avKutiSssardlunit sunau- t K Ku*arnarneK ajorput. tåssame a- avdl ltsinermut iliniartitaunermutdlo ta ,-.arnut Glanskit angussait anguniar- kn'tUKarpUt’ taimaitaoK penringnigsså- sin ®ulinerme> kommunet ingerdlat- linerane> teknikimut tungassutigut su- po--e il. il. tamane ilimagissariaKar- j Kalåtdlit-nunåne pissutsinut na- h rKutungQj-ggigggriaKartåsassoK. kisiå- ajornartorsiutit inigssisimanerat ra^seiKlSP°K takordlornerdlo ajorna- e> avKutigssardlo soruname inger- tita?eK5sac)K: aningaussat akuerssissu- tigaiaPiSSU^^^^° P*ssar*aKart^al; avKu- tamåna niuvernermut tungassutigut ar °K 1Pa? niorKUtigssanik pilersuini- tor Kångigagssåungitsunik ajornar- ner 1UteKarnav^an®^aK' nålagkersui- K. ,rrilG sulianartut niuverneK naler- m. un*k sulisinautisagpéssuk tamatu- sul nga^° tungatitdlugo pingårtumik ‘VdluaraeK iluanårsinåussuserdlo garnerutfsagpatigik tauva tamatu- npU?ga PeKatigititdlugo taimalo ang- jjvj.u^*Sissumik nangminerssortut su- »utait tamatuma tungåtigut ilaor- sinauliséput. kisiåne akigssautit a- ngaussartdtitdlo avdlat pissusigssa- pt(.SUnPitsumik KagfagtineKåsagpata — Susigssamisungitsumik onarama u- nerdfVara :sukv^ åtåslnaussåt siv- si r • ° — tauva nangminerssortut ss- P^ptgit åma taimåitunik atugag- ij^g^^gulisåput pingitsailissatutdlo ria ingiaKutåunermit tunuarta- dlGKasavdlutik. ukiune Kuline kingug- n 1 ne ingerdlavdluarneKarsimavoic ta ngminer^°rtut niuvernerat ukiut er aisa agdliartuåginarsimavdlune, 1 °rtasasorårale uparuåsaguvko nå- g ersuinerup tungåtigut nanitsine- inussutigssarsiornikut sulivfit ta- i rrn*^ aningaussartutait sunerdlugit tafriar^°rneK tamåna måna tikitdlugo ma kigsautigineKartigissoK ajornå- lvigsumik unigtisinaungmago — i assa niuvernermut atorfeKarfiugame ^artornerme taimåitume ajornar- ip.-!'S)1Utigssaru-iugssuarnik atugagssa- r itåusångikaluartoK. angatdlånermut angatdlåssinermut- s 0 ;dngassut åma agdlisarnejcartug- ^_aujumårput tåssame atéssuteKar- PeK pivdlugo taména piumassari- naKarmat — kbiiok akeKåsanigssai ^putigineKångingaj åsavdlutik. ting- v^ssartortitsineK ilångutinartugssau- li ‘ Ineriartornerme tamatumane ma- Ppa^sugssauvugut — ImaKalo må- jjn ^itdlugo ajungitdluinartumik ma- n- gnaisimavdluta. ineriartornerup a- ngaussalissutigssavtlmit tungassuti- „ , nnianerssornerulersisagunarpåti- ’ ^ajmåitordle aningaussalissutit n ^fptorssusinåuput. tåukua tåiså- ng1 f^ne tamatuma tungåtigut ang- nierii ni*< ajugauvfigissagssåungitsu- laK ° ai°rnartorsiutigssaKarunångi- dlat11'3 Su^an*k mingnerussunik inger- sok S1Vigissavut sujunigssaK ungasig- ParnSSlSal-Ug° miSssiliussinerne Kångl- låtdl <jK‘ars*n^uPu't- nuånersuvoK Ka- Karn1 'nunåt — tåssa agdlagkissarto- mut f.rrne nalunaerasuartauseriner- sule °- tangassutigut pissortanarfik a„dlKa^SerKigsårdlugo — nangmineK inEe^i ^tissarnermut tungassutigut narrn a^s^n8mat tamånalo tåssaugu- uiik U~ne ai°rnartorsiutit akiklnerpå- narpagsineKarnerat, åmalo Kalåt- aunat nangminerissaminik fri- kalåtrn-farC^Une’ *au^u^0 silarssuarme dlu; niorKusiåunut pilerisårutauv- tik n?rmal;a> agdlåme akeKånginara- nun't Uanarutauvdlutigdle' Kalåtdlit- n„3a ale naPaniarneranut tamåko pi- n2arnerungitdlat. ^^arnåtaoK nuånersuvoK Kalåtdlit-nu- Karmnan~minerissaininik aningaussa- nu at’ arna tamåna pilerisårinermut målamUt duaKutaussumut ilauvoK. å- jn a?K atorfeKarfit sulivfeKarfitdlo Kutå mgnu^ nakutiginiarnerånut ilua- uPut, pingårtumigdle tungaviuput Kalåtdlit-nunåne ilångauserissoKar- nerme niorKutigssatdlo akitsutåinik sulivfeKarfit aningaussatprnartut ang- nertoKissutdlo pingitsortineKarsi- naungmata. taimaiginarpordlume. Ka- tångussuarput, aningausserivigssuaK, „ingiaKutåussinermit akornusersorne- Kardlune misigilisagaluarpat — tamå- nale ilimanångilaK måssa tamatuma tungåtigut suleKatigingneK agdlagki- ssartoKarnikut suleKatigingnertut pit- sautigingikaluartoK — avdlat apernu- taunaviångitdlat taimågdlåt aningau- ssat. periauseK tamåna avdlångortinia- råine tauva avdlamik Kularnångivig- sumik akisunerussumik akisuneru- gunavigsumingme taorsertariaKåsaon, kalåtdlitdle inuiait tamatumane åma akornutigssarsingårnaviångitdlat. tamatumunga tungatitdlugit spare- kasset åma ilénguneKarslnåuput måna tikitdlugo Den kongelige grønlandske Handelip kisime ingerdlatarisimassai måssa aperKutine pingårnerne tamane Danmarks Sparekasseforening isuma- Katiginiartarsimagaluardlutigo. kialu- nit taména pitsaunerulersisinaugpago imalunlt taima pitsautigissumik inger- dlatlsinaugpago tauva ajoKutigssauna- viångilaK uvdlut ilåne tamékunatigut suliungnåisagaluaruvta. tåssame sujunigssaK pivdlugo ataut- simortumik migssiliussiniarnivtine ingmikortoKarfit tamangajaisa ilagi- narsinaugaluarpavut tamåkunane tai- mågdlåt aulajangissarnigssaK ani- ngaussanigdlo akuerssissuteKartarnig- ssan atorneKartugssaungmata, atausl- nauvdle tungå ilaginåinarsinåungilar- put, tåssa taimatut uvdluinarsiorpa- lugtigigaluartoK kisiåne ajornakusor- torujugssuaK, tåssalo tunissagssiornen. Kalåtdlit-nunåt inuniarfiusinaussup kigdlinganipoK .ilimanautit ikigtuinåu- put kigdlilersimaKalutigdlo. ilimanau- tit nutåt sarKumersinåuput, piviussu- migdle sujunigssarput kinguligssavut- dlo pilerssårusiorfigisaguvtigik nalu- ssavut ilimaglnardlugit tungaviliusi- nåungilavut piviussutdle ilungersu- nartut tungavigmartariaitardlugit. su- jornatigut inuit utorkalinatik toKu- ssarput, tamånalo taimane ajornartor- siutinut ikiutauvoK imalunlt ajornar- torsiutigssaugaluanut nagdliutitsingit- sortitsissarpoK. åma måna inuit amer- dliartornerujugssuatigut Kalåtdlit-nu- nåta avangnåtungåne inuit taimatu- ngajåinaK amerdlåssuseKartitdlugit angnertorssuarnik ajornartorsiutig- ssaKångilaK inuit amerdliartutigssara- lue nangmingneK kajumissutsiming- nik kujasingnerussunut nugtåsangma- ta. akerdlianigdlo kujatåtungåne ajor- nartorsiutit angnertorssusåput tamåne nunamit pigssarsiarineKarsinaussut amerdlanerungmata taimaingmatdlo inuit erKigsivdlutik amerdliartorsi- nauvdlutik agdlåme avangnånit ka- ngianitdlo nugtoKarfiussartugssauv- dlune. sordlo naluneKångitsoK Kalåt- dlit-nunåta inue ukiut tamaisa 3V2 °/o migssiliordlugo amerdleriartarput. u- kioK kaujatdlagdlugo uvdlut tamar- dluinaisa kalåtdlit sulisinaussut pi- ngasungortarput. ukiut tamaisa 1.000 sivnerdlugit amerdleriartarput, tai- månagdlo ingerdlaneKåinarpat ukiut Kulit ingerdlanerine 10-15.000-inguså- put. tåukua amerdlanerssait sujorna- tigornit inunerunerussugssåuput. tåssa inuit sulisinauvdluartut — puioKinati- gulo tåssaungmata Kalåtdlit-nunåne inussutigssarsiornikut ineriartornerme tungavigssauvdluarnerpaussut. soru- name tamatuma kingunerissariaKarpå ajornartorsiutit piarérsimavfigisagav- tigik ikiutisavdlutalo inugpagssuit tu- nissagssiornerme sulenataussugssat suliagssamingnik nåmagsissariaKartu- nik nåmagsingningniarnerine piarér- såsavdlugit. tauvalo atuarfit tikerKigpavut. i- mainginångilaic atuarfit iliniarsima- nermut tungavilissussugssamut ator- tugssat pitsångorsagaunigssåt pissaria- lerujugssussoK, kisiåne åma inussutig- ssarsiornikut iliniartitaunerme suli- nermik iliniarnigssamut pissariaKarto- rujugssuput, taimåtaoK sulissartut ili- niarsimassut ingmlkutdlo suliagssamik illniarsimassut iliniartineKarnigssånut, atuarfit ingmikut suliagssanik iliniar- fiussugssat pilersineKarnigssåt agdli- sarneKarnigssåtdlo sulivfenarfingnilo suleKataussut åssigingitsut tamarmik malungnartumik iliniarnigssånut. ta- måkua tungaisigut ukiune tugdliutune suliniartuartarianarpugut. avdlauvordle sianigissariaKaravtigo inussutigssarsiornikut ernarsautit sut maligdlugit inusanersugut, Kinersiguv- ta — imalunit nålagkersuinermik su- liaKartut Kinersissugpatigut, tamatu- manile avdlåussuteKangårnaviångilaK — tauva maligtariniagarput najornu- tarissarianarparput Kalåtdlit-nunåne inussutigssarsiornerme naviasårutau- ssut ilånut unlnarniéngikuvta. tamåna ersserKigsariardlara ukiune kingugdlerne Kalåtdlit-nunåt pivdlu- go OKatdlinerne ajornartorsiutit pi- ngårnerit ilåt atordlugo: åssigingmik akigssarsiaKarnigssamik aperKut. tu- ngavigssauvdluartut tungavigalugit i- sumaKatigssarsineK ajornåsångeKaoK isumaKarniaråine kalåtdlip Danmark- ime kujasingnerussume inugtaoKati- misut agtigissumik aningaussarsiaKar- KatigingnigssaK akeKångilan. tamatu- mungale peKatigititdlugo amerdlane- rit isumaKatigigput kalåtdlit inuiait nangminerssortut suliniarnerånut ang- mauvfigissariaKartut, tamånale pissa- riaKartoK ikiutigssat tungaviginagit kisiåne naKisimaneicångitsumik ingia- KutåuneK nersualågaoKissoK tungavi- galugo. OKatdlisigineKarsinauvoK dan- skit akigssarsiaisa angissusiat sunau- nersoK. tamånalo påsineKarsimavoK tåssåungitsoK B&W-me sulissartoic ingmikut iliniarsimassoK akigssarsiar- KortoK imalunit Jyllandsip kitåtungå- ne nunautilérKat ilaKutarit ilåt akig- ssarsiakitsuararssuaK, tåssåusassordle agssagssordlutik sulissut akigssariåt åmalo nunåinarme sulissartut akig- ssarsiåt Jyllandime Fynimilo il. il. tai- måitorme tamåna najorKutagssausl- nauvoK måssa nalautsornerinaussor- patdlagkaluardlune — pingårtumigdlo nalautsornerlnaorpasigdlune europa- miut tunuliaicutåt tunuliaKutigalugo kikutdlunime nalungingmåssuk Eu- ropame nunane Kavsine sulissut akig- ssarsiait Kalåtdlit-nunåne sulissut a- kigssarsiåinit angnerungitsut, måssalo åma naluneKångitsoK kalåtdlit akig- ssarsiait angorusutamik agfait migssi- liuinardlugit angissuseKartut, taimåi- tordle Europame nunane ardlalingne aulisarfiussune Kalåtdlit-nunåne si- larssuarme tuniniaissarnikut ingiaKu- téussaisa akigssarsiarititagåitut angi- tigalutik. sordlo åma naluneKångitsoK Kalåt- dlit-nunåne sulissut akigssarsiait ku- mut kigdlilerneKarsimångitdlat. tåssa tunissagssiortut sulissartutdlo Kanor- dlunit amerdlatigissunik akigssarsior- sinautitaugaluarput — månalo tikit- dlugo, tåssa 1950-ime kommisionip i- sumaliutigssissutåta kingornagut isu- maKatigissutigineKarsimavoK inuiaKa- tigit nangmingneK aningaussat pig- ssarsiarisagait. tunissagssiornikut i- luanårutaussut — ukiunilo kingug- dliunerussune ajoraluartumik åma a- junårutaussut K-Fonde avKutigalugo nalerisarneKartarmata K-Fondip uni- ngatitai maligdlugit najorKutagssarsi- simavugut tamåna KanoK ingerdlassoK. oKartariaKångikaluarpungalunit inger- dlavdluarpatdlångingmat, akigssar- siatdlo agdlineKarnerisa, aningaussati- gut imalunit sulivfiup sivikitdlisinera- tigut, nagsatarissugssauvå tunissag- ssiornerup amigartorutaisa agdleru- jugssuarnerat. taimailivdlune ajornå- ngitsumik nautsorssorneKarsinauvoK tunissagssiornerme nautsorssutåinait ukiumut 600.000 kr.-nik aningaussar- tuteKalerumårtut uvdlumikut Kalåt- dlit-nunåne sapåtip akuneranut suliv- fit nal. akunere 45-ngortineKaraluar- pata tamåname ukiut mardlugsuit ma- tuma sujornatigut atortineKalersi- mangmat. ungasingitsukutdlo imaKa aperKut tamånarpiaK Kalåtdlit-nunå- ne oKaluserineitalerumårpoK. sukumiuna Kalåtdlit-nunåne tuni- ssagssiorneK ajoKuteKartoK? isumaKå- ngilanga ajoKuteKavigsoK, puiortaria- Kéngilardle kalåtdlit Kaersuinarme Ke- Kartuåinéngingmata uvdlumikutdlo sulinerat uvaguvtitut sulivfigssuaKar- fiussune tungavigssaKartitåungingmat kinguårigpagssuit sipårtagåinik ani- ngaussalissutåinigdlo, sulinerme iler- Korissatigut kingornutagkatigut naler- Kutungorsagaunermigdlunit. tamåko tamarmik inuit sulivfigssuaKarfiussut soruname kingornutarait inuit sujuar- sarneKarsimångitsut ingiaKutåussivi- gisavdlugit agsut ajornartutitait. ta- måna akeKartarpoK, kinalo akilisava, tåssa inuit sujuarsarneKarsimångitsut Kitornait nangmingneK — tåssame ilå- tigut, soruname agsut tapersersorta- riaKåsåput. åmåtaoK ilungersunartumik kigaila- KuteKarpugut. tåssa nunap najorumi- nåissusia inussutigssarsiutausinaussut- dlo kigdleKaKissut. tamatuma nagsata- rå niorKutigissagssat åssigingitsut iki- ngårmata kalåtdlit tunissagssiåinit tamanit Kalåtdlit-nunåta avatåne tu- niniagagssanit 90°/o migssiliordlugo nunanut takornartanut tuniniartaria- Karpavut. tamåna ingmine nalitsugu- narpoK; Danmarkip niorKutigssiaisa taimågdlåt %-iat nunanut avdlanut tu- niniarneKartarpoK. nunane avdlane tuniniaissugssaK ingiaKutåussisinau- ssariaKarpoK, tamatumalo nagsatarå i- ngiaKutåussinigssamik erKarsauterput tungaviginiagarput ilåinåtigut nang- minérdlune Kinersinermit aulajanger- neKartarmat. ingiaKutåussineK tåuna piviussu- ngordlugo KanoK isumaKarpa? imåi- poK niorautivta akigssait uvaguvtinit aulaj angerneKarsinaunatik, kisiåne nunane tuniniaivigissavtlne pisissug- ssap akiginiagainik akigislnaussainig- dlo, tåssa Amerikame, Italienime, Grækenlandime, Spanienime. Brasi- lienime, Sverigeme, Englandime Frankrigimilunit. akimit tåssånga ilå- ngautigineKartarput aningaussartutit, ukuinéungitsut niorKutit nagsiunerine tuniniarnerinilo, åmale pissariaKartu- mik sulissuneKarneråne mingnerungit- sumigdlo Kalåtdlit-nunåne niorKutig- ssiarineKarnerine il. il. Kalåtdlit-nu- nåne aningaussalineK tamarme avdla- nit amerdlanernit tamanit akisuneru- ssarpoK, tåssa kikissat, Kissuit maski- netdlo tamarmik avKut sivisoK ator- dlugo nagsiuneKartariaKartarmata. 1- kussorneKarnigssfinut ingmikut ili- niarsimassut, sulivfigssuit suliarine- Karnigssåinut ingerdlatineKarnigssåi- nutdlo atortorissat såruname Kalåt- dlit-nunåne avdlaningarnit akikineru- ngivigput — akisuneruvdlutigdle. a- ningaussartutit tamåko tamarmik av- dlatut ajornartumit nunanut avdlanut nalerKiutdlugit Kalåtdlit-nunåne aki- sunerussugssåuput. kisa naggatågut a- ningaussamininguit amiåkulersarput Kalåtdlit-nunåne tunissagssiornerme sulissunut tunissagssianigdlo pissa- Kartartunut atortugssat. kialunit tu- påtdlautiginaviångilå Kalåtdlit-nunåt iluarnerussume inigssineKarsimaga- luarpat aningaussartutit kilut tamaisa mingnerusagaluarmata taimåtaoK nal. akunere tamaisa ikingnerusagaluar- dlutik. Kalåtdlit-nunåt nusinaunaviångi- navtigo tauvame KanoK iliorsinauvu- gut? avdlanit pikoringnerusinauvugut, taimaisivdlutalo tåuko akigssarsiéitut agtigissunik akigssarsisinauvdluta, ta- månale piumassarisavdlugo nalerKU- tusångilaK erKarsautigigåine inuit Kå- ngerniagagssavut sulivfigssualersoru- jugsimavdlutik kultureKartutoKar- ssungmata. tauva soruname tunissagssiorneK nålagauvfiup tapivfigisinauvå. nålag- kersuinermik suliaKartut tamåna au- lajangerniardlissuk åssigingmik akig- ssarsiaKarnigssamut tamåna avKutig- ssaunersoK, issertoruméngilarale av- KutigssaK tamåna navianartungmat. ingminut akilersorsinauneK najorKu- tariungnaeruvtigo tunissagssiornerup sujunertaKartiniarneranut ugtutigssa- mik navssåmiarneK ajornåsaKaoK. tauva aningaussarsiorneK aulajaitsu- jungnaertarpoK aningaussalissutitdlo tamarmik issornartorsiorneKarsinå- ngordlutik. tauvalo Kalåtdlit-nunåne inussutigssarsiornikut ineriartorneK nålagkersuinikut sulinerme tamanut iliugagssåinångusaoK — sujornatigor- nit sule angnerussumik. tauvalo Ka- låtdlit-nunåne inuinait nangminer- ssortut aningaussalinigssamingne so- Kutigissånut tungavigssaK sumisava? tåmåinarsinåusånginerpa nalorninar- tutigut? a j ungivigpoK ersserKigsungitsumik angnertumik ikiuteKåsagpat. tamåna pisinauvoK atuarfingnik sanaortorni- kut tamalånigdlo kursuseKartitsissar- nertigut iliniartitaunikutdlo ikiuinerti- gut avdlatigut, åmalo umiarssualivi- liornertigut igdloKarfingne niuverto- ruseKarfingnilo, tamatumunale tuni- ssagssiornerme atortussut nanertugau- tinagit imalunit uvdlumikut pissusiu- ssutut niorKutigssanik pilersuineK ta- pivfigissardlugo taimalo akit akigssau- titdlo Kagfagtinavårsårdlugit. imaKa åma avdlatut iliortoKarsinau- vok. isumaKarpunga ilimanautigdlit sule nunguneKångitsut. taimaisivdlune ilimanersinauvoK tunissagssiornerme erssitsungitsukut aningaussartutit i- lait tunissagssiornermut akilersugari- tisagivut, åmalo pissusigssamisusassoK tunissagssiorneK tamåkua tungaisigut OKilisaivfigisavdlugo. ernarsautit ta- matumunga tungassut 1960-ime Grøn- landsudvalgimut sarKumiuneKarumår- put, Kularnångitsumigdlo isumat tåuko grønlandsudvalgip påsivdluarumårai. kisiåne åma neriugpunga påsivdluar- neKarumårtOK ajornartinago sapingi- samik sivisumik tunissagssiornermut ikiutit atortinavérsårneKåsassut — pi- ssutigalugit perorsainiarnermut ine- riartornigssamutdlo tungassut åmalo kalåtdlit niorKutigssiaisa nunanut av- dlanut autdlarartineKartarnerat piv- dlugo niorKutigssiat tåuko silarssuar- me sume tamane KångerneKarsinåu- ngitsunik akornutigssanik nåmagtuisi- naungmata sordlo nunat niorKutig- ssiavtinik pisissartut akitsusérujug- ssuartarnerisigut påseriaruniko tuni- ssagssiorneK taimatut tapivfigineKar- tartoK. Hans C. Christiansen. Dubai! - system i Deres skønhe Bliv smukkere med DUBARRY, den dejlige serie af cremer, skin- tonics og modens nyeste make-upl pinernerulerumaguvit DUBARRY atoruk, cremet pitsagssuit, imerpalassoK amermut saligut kTnamutdlo pinersautit pitsaunerpåt. Tuxhamimik motorcKaråine erngu- makasigpoK nåme atautsimik, mardlungnik pingasu- nigdlo cylinderilik. 12—390 HK-lik \UXHAM motåritsialagssuaK silarssuarme tamarme tus&manilik Kvalitetsmotoren med verdensry iliiillflliitiiilllliiiillXliiiilllitiiiitlllllliiillllllilifflllltillfUlliiiillHtiyulf BlSllllllllllfellilll||||||||||||||||||||||||||||||||||ii|||||||ii|f||t||lillltllll||ff| TUXHAM A/s . KØBENHAVN VALBY • C. 88 16s|||5 HIIIIIIIIIIIIIIIIUUllUllllilllllllllllllSlllttllKItllllllllllUtlllllllllUlifl Beskyt Dem — Brug kun ABIS kondo- mer. I hver pakke indlagt vejledning på dansk og grønlandsk. Føres i ,Handelen“s bu- tikker. Forlang blot 3 stk. af den grønne med isbjørnen ingminut igdler- sornlarit — ABIS-ip påjutai kisisa atortåkit. pfirtat tamarmik Kav- dlunåtut kalfitdlisutdlo ilitsersutitaKarput. handelip nluvertarfine pineKarsinåuput. ndmagpoK OKaruvit pi- ngasunik Korsungnik na- nortalingnik piniaraluar- tutit. 5

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.